LOs lilla lathund. För funktionärer som arbetar med medlemmarnas försäkringsfrågor

0 LOs lilla lathund För funktionärer som arbetar med medlemmarnas försäkringsfrågor handläggning av försäkringsärenden Reviderad 2006-06-08

1 LOs lilla lathund Författare Eva-Lotta Ramberg, Hotell och Restaurang Facket Lennart Stéen, LO-TCO Rättsskydd AB Textbearbetning Madeleine Randquist, RANDQUIST Textkonsult Författarna och LO-TCO Rättsskydd AB Första upplagan, november 2004, med några revideringar under 2005 Andra upplagan, juni 2006

2 INNEHÅLL FÖRFATTARNAS FÖRORD...4 DEL 1. ARBETSUPPGIFTER FÖR KLUBBAR, SEKTIONER, AVDELNINGAR...5 1.1 ÄRENDEN SOM AVSER DEN ALLMÄNNA SJUKFÖRSÄKRINGEN ENLIGT AFL...6 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning...6 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning...7 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning...8 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning ( tidigare förtidspension)...8 1.1.5 Indragen sjukersättning...9 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning!...9 1.1.7 Rehabilitering...9 1.2 ÄRENDEN SOM AVSER ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN ENLIGT LAF...10 1.2.1 Frågor vid beslut om sjukersättning eller när medlemmen gjort inkomstförlust till följd av arbetsbyte av arbetsskada...10 1.2.2 Om Försäkringskassan föreslår avslag...11 1.2.3 Att uppmärksamma beträffande föredragnings-pm...12 1.2.4 Personlig inställelse...15 1.2.5 Efter avslag...15 1.2.6 Ansökan om rättshjälp från förbundet allmän information...16 1.2.7 När rättshjälp begärs inför prövning i länsrätt...16 1.2.8 När rättshjälp begärs efter avslag i länsrätt...17 1.3 ÄRENDEN SOM AVSER ERSÄTTNING FRÅN AFA FÖRSÄKRING; TFA, TFA-KL OCH PERSONSKADEAVTALET PSA...18 1.3.1 Handläggning av lättare TFA/TFA-KL/PSA-skador...18 1.3.2 Låg invaliditetsersättning...18 1.3.3 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a arbetssjukdom...19 1.3.4 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a olycksfall i arbetet...19 1.3.5 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a färdolycksfall...19 1.3.6 Vållande är förutsättning vid arbetssjukdom för ersättning av inkomstförlust och sveda och värk...19 1.3.7 Söka rättshjälp hos förbundet...21 1.3.8 Sök rättshjälp även i annat sammanhang, t ex såsom vid svårare skador...21 1.3.9 Överklagan av beslut...23 1.4 DIVERSE MÖJLIGHETER...23 1.4.1 Missat att överklaga Försäkringskassans beslut?...23 1.4.2 Fått avslag på begäran om ersättning enligt AFL och LAF vid prövning i Länsrätt, Kammarrätt och Regeringsrätt?...23 1.4.3 Trafikskador med trafikförsäkringspliktigt fordon inblandat...24 1.4.4 Ersättning vid ekonomisk invaliditet...24 1.4.5 Olycksfallsförsäkring fritid, TFF...24 1.4.6 Privata försäkringar?...24 1.4.7 Anståndstider...24 1.4.8 Färdolycksfall eller olycksfall i arbetet...25 1.4.9 Rehabilitering och arbetsskadelivränta...25 1.4.10 Sveda och värkersättning...25 1.4.11 Omprövning av livränta...26 DEL 2. FÖRBUNDETS HANDLÄGGNING...27 2.1 OM FÖRBUNDETS HANDLÄGGNING...28 DEL 3. FÖRSÄTTSBLAD, JOURNALBLAD, BREVMALLAR, ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP...29

3 3.1 FÖRSÄTTSBLAD OCH HANDLÄGGNINGSJOURNAL FÖR AVDELNINGEN, SEKTIONEN, KLUBBEN...30 Försättsblad...31 DATUM...32 3.2 BREVMALLAR FÖR BREV TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN...33 3.2.1 Begäran om anstånd med att lämna synpunkter...33 3.2.2 Begäran om förlängt anstånd för komplettering av uppgifter...34 3.2.3 Begäran om att Försäkringskassan själva kompletterar sin utredning alt. 1...35 Ifyllnadstips:...35 3.2.4 Begäran om att Försäkringskassan kompletterar sin utredning alt.2...36 3.2.5 Överklagande av Försäkringskassans beslut enligt LAF + begäran om anstånd för komplettering...37 3.2.6 Överklagande av Försäkringskassans beslut om indragen sjukpenning + begäran om anstånd för komplettering...38 3.2.7 Begäran om att få kopia av handlingar...39 3.3 BREVMALLAR FÖR BREV TILL AFA FÖRSÄKRING I ÄRENDEN SOM RÖR TFA, TFA-KL ELLER PSA...40 3.3.1 Begäran om att få kopia av handlingar...40 3.3.2 Begäran om uppgift om när besked i ärendet kan väntas...41 3.3.3 Överklagande av AFA Försäkrings beslut enligt TFA/TFA-KL/PSA + begäran om anstånd för komplettering...42 3.4 BREVMALL FÖR BREV TILL FÖRSÄKRINGSBOLAG...43 3.4.1 Brevexempel att skickas till olika försäkringsbolag för att få relevanta uppgifter...43 3.5 BREVMALL FÖR BREV TILL VÅRDCENTRAL/SJUKHUS M FL...44 3.5.1 brev om journaler m m...44 3.6 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP I FÖRSÄKRINGSÄRENDE...45 3.7 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP AVDELNINGENS UPPFATTNING...46 3.8 ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP KOM-IHÅG-LISTA...47 3.8.1 Detta ska alltid finnas med...47 3.8.2 Prövning enligt LAF, dvs lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring...47 3.8.4 Prövning enligt AFL, dvs. lag (1962:381) om allmän försäkring...48 3.8.5 Prövning hos AFA Försäkring enligt TFA och AGS...48 3.8.6 Prövning medlemsförsäkring...48 3.8.7 Trafikskador...48 3.8.9 Olycksfall till och från arbetet...48 3.9 FÖRBUNDETS ANTECKNINGAR...49 DEL 4. UTREDNINGSTIPS OCH SÖKORDLISTA...50 4.1 UTREDNINGSTIPS BELASTNINGSSKADOR...51 4.1.1 Vilka besvär har du?...51 4.1.2 Beskrivning av hur arbetsuppgifterna utfördes / utförs...51 4.1.3 Övriga frågor(besvara det som är relevant)...53 4.2 SÖKORDSLISTA...55

4 Författarnas förord Denna lathund riktar sig till fackliga funktionärer som handlägger medlemmars försäkringsfrågor. Lathunden har tillkommit eftersom vi har funnit att det ibland är oklart vad som kan och bör göras lokalt (på avdelningar/sektioner/klubbar) samt vilka handlingar som bör översändas till förbundet för dess övervägande att bevilja rättshjälp m m. LOs lilla lathund innehåller tips om vad man ska tänka på vid lokal handläggning samt tips om vilka handlingar som ska skickas till förbundet vid begäran om rättshjälp. Handläggarna på förbunden känner ofta osäkerhet om de ärenden som man får från avdelningarna går att driva. En anledning till detta är att det kan saknas handlingar och uppgifter. Brist på detta kan leda till avslag på i sig en angelägen och berättigad begäran. Vi försöker med denna lathund tipsa om handlingar och uppgifter som kan ha väsentlig betydelse för bedömningen. Väl så viktigt är dock att medlemmen på avdelnings-/klubb-/sektionsnivå ges den hjälp som är möjlig att ge lokalt och som förhoppningsvis kan leda till ett positivt beslut hos såväl Försäkringskassan som hos AFA Försäkring och utan att förbundet behöver bli engagerat. Vi försöker lämna konkreta tips om vad som kan och bör göras och hur det ska gå till. Ovanstående bör leda till bättre service för medlemmarna och en billigare och bättre hantering för förbundet. Detta är andra upplagan av LOs lilla lathund. Sedan förra upplagan har vissa förändringar gjorts främst för att underlätta det lokala arbetet mot Försäkringskassan. Vi har utvecklat tankegången att vid arbetssjukdomar främst belastningsskador där så kan ske visa att de aktuella skadorna är frekventa i yrket/sysselsättningen och att medlemmen för vilket ärendet gäller också har arbetat under likartade förhållanden och har skador av samma slag. Detta måste åberopas till Försäkringskassan! Vi tackar för de tips och synpunkter som vi fått och uppskattar om du även framöver synpunkter och önskemål inför kommande upplagor. E-posta oss på adresserna nedan! Göteborg den 8 juni 2006 Eva-Lotta Ramberg eva-lotta.ramberg@hrf.net Lennart Stéen lennart.steen@lo10.lo.se Om copyright och tillstånd att använda materialet inom den fackliga organisationen LOs lilla lathund är framtagen av Eva-Lotta Ramberg (Hotell och Restaurang Facket) och Lennart Stéen (LO-TCO Rättsskydd AB och LO-facken i Göteborg). Lathunden får kopieras och distribueras inom den fackliga organisationen men endast i sin helhet och utan ändringar. Kontakta oss för separat avtal om ni vill att lathunden ska ha en mer förbundsspecifik prägel. LOs lilla lathund är copyrightskyddad för att hindra kommersiellt utnyttjande eller annan användning utan avtal med författarna. Lathunden kommer att finnas tillgänglig på internet www.fackjuridik.com

5 Del 1. Arbetsuppgifter för klubbar, sektioner, avdelningar

6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar beslut om i sjukpenning och medlemmen får sjukpenning. Än värre blir det ekonomiskt när medlemmen får beskedet att han inte medges sjukpenning eftersom fk anser att han har arbetsförmåga. Värst drabbade blir den arbetslöse ty under den tid som Försäkringskassan prövar hans ansökan om sjukpenning kan han/hon inte stå till arbetsmarknadens förfogande och uppbära a-kassa. De arbetslösa har i avvaktan på fks besked ingen a-kassa och får sedan veta att de inte heller får sjukpenning. De som är anställda får ju sjuklön i fjorton dagar från arbetsgivaren. Lokalt måste den fackliga organisationen bevaka att Försäkringskassan prioriterar prövning av sjukpenning och vid avslag medverka till att beslutet överklagas och att fks argument mot rätt till sjukpenning bemötes. Ett rimligt krav borde ju vara att Försäkringskassan medger sjukpenning under väntetiden dvs. fram tills dess att sjukpenningbeslut lämnas. Så snart beslut erhållits att sjukpenning inte medgivits måste medlemmen om arbetslös anmäla sig hos arbetsförmedlingen och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och om medlemmen är anställd återgå i arbete. I annat fall finns risk för att sjukpenningen sänks till 0 kr. Indragen sjukpenning Det händer att medlemmar får sin sjukpenning indragen av Försäkringskassan - kanske till och med efter en längre tids sjukskrivning och utan att rehabiliteringsåtgärder vidtagits. Om medlemmen är arbetslös ska hon/han omgående anmäla sig hos arbetsförmedlingen som arbetssökande. Detta är viktigt! Om medlemmen inte omgående anmäler sig som arbetssökande, sänker Försäkringskassan den sjukpenninggrundande inkomsten till noll kronor (0 kr). Detta kallas nollklassning av SGI. Detta innebär att ingen sjukpenning utbetalas vid förnyad sjukskrivning. Det är också viktigt att medlemmen följer arbetsförmedlingens anvisningar. Medlemmen måste övertyga arbetsförmedlingen att hon/han är arbetssökande. Det blir ju inte heller någon ersättning från a-kassan om man inte är inskriven på arbetsförmedlingen dvs. står till arbetsmarknadens förfogande.

7 Om medlemmen inte är arbetslös gäller att hon/han vid ett beslut om indragen sjukpenning omgående ska inställa sig på arbetsplatsen. I annat fall kan nollklassning enligt ovan ske. När medlemmen återkommer till arbetsplatsen kanske efter lång sjukskrivning kan åtskilliga komplikationer uppstå. Om ingen rehabiliteringsutredning har gjorts hänvisas medlemmen i regel till sin tidigare arbetsplats och sina tidigare arbetsuppgifter. Om sjukfrånvaron helt eller delvis berodde på arbetsplatsen/arbetsuppgifterna/arbetsorganisationen kan denna återgång vara skadlig. Återgång utan ändring av arbetsmiljön kan också vid ohälsa uppkommen på annat sätt vara olämpligt/skadligt för medlemmen. Rehabiliteringsutredning är viktig! Läs mer om återgång i arbete och arbetsgivares passivitet m m i LOs bok Åter till arbetet utgiven sommaren 2004 och främst då del 4. 1.1.2 Retroaktivt indragen sjukpenning Försäkringskassan måste varsla först att man överväger att dra in sjukpenningen. Om inte ett samtal med handläggarens chef hjälper - överklaga! Om sjukpenningen indragits enligt ovan ska beslutet alltså överklagas med begäran om omprövning. Glöm inte att begära ett tillräckligt långt anstånd (3-6 månader). Gör följande: För att på nytt få sjukpenning. Sök annan läkare för vård och sjukskrivning. Skicka in och begär sjukpenning från nytt sjukskrivningsdatum. Den andra läkaren bekräftar ju den tidigare behandlande läkarens uppfattning om arbetsoförmågan. Bifoga därför även tidigare läkarintyg. Om inte heller nytt läkarintyg för ny sjukperiod medför fortsatt sjukskrivning, ska även det beslutet överklagas. Tips: Begär rättshjälp från förbundet om Försäkringskassan meddelar ett fortsatt avslag. Fullfölj överklagan av tidigare beslut om indragen sjukpenning. Efter positivt beslut om sjukpenning för ny sjukperiod och grundat på samma diagnoser, kan beslutet och läkarintyget skickas in till Försäkringskassan med begäran om omprövning. Med hänvisning till det nya beslutet bör beslutet om indragen sjukpenning upphävas. Förnyad sjukskrivning och sjukpenning är ju ett argument för att återfå den indragna sjukpenningen. Bemöt även de skäl som Försäkringskassan åberopat för beslutet om indragen sjukpenning. Om Försäkringskassan t ex åberopat att medlemmen inte medverkat alls eller otillräckligt

8 vid rehabilitering, ska ju detta förklaras exempelvis med att medlemmen var för sjuk (om så var fallet) eller att det fanns svårighet med att följa rehabiliteringsplanen, eftersom det visade sig att denna inte var relevant med tanke på ohälsan. Om medlemmen inte får rättelse hos Försäkringskassan, sök rättshjälp hos förbundet. 1.1.3 Omvandling av sjukpenning till sjukersättning Vid arbetsoförmåga som är varaktig eller kommer att vara för avsevärd tid (1 år) aktualiserar Försäkringskassan omvandling av sjukpenning till sjukersättning. Det framställs ofta som en förmån - men tänk på att sjukersättningen är väsentligt lägre (cirka 64 procent) av inkomsten. Frågan är inte helt enkel. Ett argument för fortsatt sjukpenning kan vara att medlemmen inte har fått erforderlig rehabilitering osv. (om nu så är fallet). I gengäld bör beaktas att en flerårig sjukskrivning påverkar beräkningsunderlaget negativt med lägre sjukersättning som följd. Det finns också fackförbund som har avtal om kompletterande ersättning. Endast om medlemmen är säker på att hennes/hans sjukdom är arbetsrelaterad och bör berättiga till arbetsskadelivränta, bör hon/han ansöka om sjukersättning och då samtidigt ansöka om arbetsskadelivränta. 1.1.4 Tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) och sjukersättning utan tidsbegränsning ( tidigare förtidspension) Tidsbegränsad sjukersättning innebär att omprövning av rätten till denna ska ske efter viss i beslutet angiven tid. Detsamma gäller ersättningsformen aktivitetsersättning, som beviljas unga upp till 30 år. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. OBS vid tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning ska anställningen alltid finnas kvar, eftersom dessa ersättningsformer inte utgör saklig grund för uppsägning. Sjukersättning utan angiven tidsbegränsning motsvarar den tidigare ersättningsformen förtidspension och därmed kan arbetsgivaren säga upp anställningen. Tips! Om medlemmen anser att de diagnoser som legat till grund för rätten till sjukersättning helt eller delvis är en följd av skadlig inverkan i arbetet och arbetsskada, ska ansökan göras till Försäkringskassan om prövning av rätten till arbetsskadelivränta. Det är då viktigt att alla diagnoser som påverkar arbetsförmågan anges inför prövningen av sjukersättning men också att det redan då poängteras vilka diagnoser som är arbetsrelaterade och hur stor andel av arbetsoförmågan som dessa utgör. Det kan ha stor betydelse vid den senare prövningen av rätt till arbetsskadelivränta.

9 Det ankommer i första hand på den lokala fackliga organisationen, t ex klubbarna, att bedriva en uppsökande verksamhet så att medlemmar som fått sjukersättning till följd av arbetsskaderelaterade besvär också ansöker om arbetsskadeersättning enligt nedan. Se för övrigt vad som anges under 1.2 arbetsskadeförsäkringen. 1.1.5 Indragen sjukersättning I sin jakt på besparingar finns det risk för att Försäkringskassan vid omprövning av sjukersättning kommer att hävda att åtminstone en viss restarbetsförmåga föreligger och därför vill sänka omfattningen av sjukersättningen exempelvis till ¾. Men vem får arbete på ¼ och vem får a-kassa på denna nivå?! Det är viktigt att få tag i dessa ärenden innan Försäkringskassan har hunnit fatta beslut och då argumentera och påverka. Om en medlem fått sjukersättningen helt eller delvis indragen är det viktigt att överklaga. Vid sänkt sjukersättning är det samtidigt viktigt att medlemmen omgående återgår till sin tidigare arbetsplats eller (om medlemmen är arbetslös) att hon/han omgående anmäler sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. 1.1.6 Avgångsvederlag är en fälla. Risk för nollklassning! Detta är ett specialproblem som egentligen inte hör samman med sjukfrånvaro men som kan ha stora konsekvenser vid framtida sjukfall. En medlem som lämnar sin anställning med avgångsvederlag har anledning att uppmärksamma reglerna för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den lokala fackliga organisationen bör råda medlemmen att genast besöka arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande även om någon ersättning från a-kassan inte just är aktuell. Annars kan Försäkringskassan vid kommande sjukskrivning hävda att man inte i tid anmält sig till arbetsförmedling som arbetssökande och därför har nollklassats (sjukpenningen sänkt till noll kronor). Det finns en regeringsrättsdom att man ska ansöka inom tre månader från det att anställningen upphört (mål nr 2064-03). Rådet är att göra det genast. 1.1.7 Rehabilitering Rehabiliteringsfrågorna berörs knappast alls i denna lathund. Anledningen är både att LOs lilla lathund avser försäkringsfrågor och att det sedan sommaren 2004 finns en hel bok som innehåller LOs och förbundens gemensamma fackliga riktlinjer. Boken heter Åter till arbetet och behandlar förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering på ett utförligt sätt.

10 Vid rehabilitering till följd av misstänkt arbetsskada ska ansökan om arbetsskadelivränta ske så tidigt som möjligt för att få en tidig prövning till stånd och kanske även en längre rehabilitering än annars kan beviljas. Tänk på att vid arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, är rehabiliteringstiden inte begränsad till ett år. Avgörande ska vara behovet av en sådan rehabilitering att man på nytt tjänar lika mycket som om skadan inte hade hänt. Se även 1.4.8. 1.2 Ärenden som avser arbetsskadeförsäkringen enligt LAF Medlemmen kontaktar ofta avdelningen av olika anledningar, t ex efter erhållen sjukersättning och kanske med tanke på att gå ur facket. Det är då viktigt om sjukersättningen helt eller delvis är en följd av arbetsskada att detta uppmärksammas och ansökan om arbetsskadeersättning sker. Försäkringskassan prövar rätt till arbetsskadelivränta. Förutsättning är inkomstförlust med minst 1/15 och att förlusten är varaktig eller åtminstone för ett år framåt. Så är fallet vid sjukersättning eller efter omplacering med inkomstförlust som följd. Därtill kommer att även vid arbetslivsinriktad rehabilitering kortare än ett år kan livränta lämnas. Förutsättning enligt Försäkringskassans direktiv är att utbildningen leder till ett yrke där den framtida inkomsten bedöms bli minst 1/15 lägre än vad inkomsten var i det yrke där skadan skedde. Läs mer: Omfattande information om arbetsskador och ersättning vid arbetsskada finns i LOs Skadehandbok. 1.2.1 Frågor vid beslut om sjukersättning eller när medlemmen gjort inkomstförlust till följd av arbetsbyte av arbetsskada Vid sjukersättning har AGS-anmälan skett? Om inte så hjälp medlemmen med detta. Anmälan görs vid sjukskrivning och sjukersättning/aktivitetsersättning. Särskild blankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide (www.alla.lo.se). Tänk på att det kan gälla mycket pengar! Anser medlemmen att hennes/hans besvär helt eller delvis är en följd av arbetet, t ex en belastningsskada? Om ja, har arbetsskadeanmälan gjorts till Försäkringskassan? Arbetsgivaren ska ha blankett. Om inte hämta hem från www.forsakringskassan.se. Anmälan ska fyllas i tillsammans med arbetsgivaren, skyddsombud och medlemmen. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide ovan. Se även 1.2.3 under Sammanfattningsvis.

11 Har ansökan om arbetsskadelivränta enligt LAF skett? Om inte, så hjälp medlemmen med detta. Särskild ansökningsblankett finns. För ifyllnadsanvisningar, se Allas Blankettguide se ovan och Försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se). Be medlemmen återkomma när hon/han fått föredragnings-pm från Försäkringskassan inför beslut i socialförsäkringsnämnden. I allmänhet kommer medlemmen självmant om han/hon fått avslagsförslag på sin ansökan om ersättning. 1.2.2 Om Försäkringskassan föreslår avslag Om avslag föreslås i Försäkringskassans föredragnings-pm är det viktigt att begära anstånd och att noga granska detta pm enligt följande: (Om ersättning föreslås kan man i allmänhet avvakta Försäkringskassans beslut efter prövning i socialförsäkringsnämnden, men se dock vad som anges nedan under diagnoser). Ombudsanmälan Vi anser generellt att varken klubb, sektion eller avdelning bör gå in som ombud. Det finns flera anledningar till detta såsom att det är medlemmen har huvudansvar för sitt ärende så länge beslut om rättshjälp (hjälp av LO-TCO Rättsskydd) inte medgivits av förbundet samt att en anmälan om att vara ombud kan uppfattas av medlemmen som om rättshjälp har beviljats. Brev ska skrivas med och för medlemmen men i dennes namn. Ange dock gärna att ni har varit behjälpliga. Anståndsbegäran Försäkringskassan begär i allmänhet svar inom 14 dagar. Begär anstånd så att ni hinner yttra er om vad som anges i detta föredragnings-pm. I vissa delar av landet är det numera bekymmer med att få rimlig anståndstid. Det kan vara lika bra att med en gång motivera varför förlängt anstånd begärs, t ex att man finner att föredragnings-pm saknar vissa uppgifter och därför behöver kompletteras. Vi måste värna om medlemmens anståndstid. Det är medlemmens tid och inte Försäkringskassans tid. Försäkringskassan kan ha haft ett år på sig - men medlemmen ska svara helst omgående. Vi ska inte acceptera att Försäkringskassan anser att ärendet är färdigutrett. Om ni inte får rimligt anstånd hota med att återkalla ansökan. Om anstånd trots detta inte medges och föredragnings-pm inte ger hopp om bifall till ansökan, blir vårt generella råd att återkalla ansökan, komplettera den medicinskt och/eller tekniskt och därefter göra en förnyad ansökan. När medlemmen inte har samtliga handlingar ska denne begära att få kopior av dessa från Försäkringskassan. (Se brevförslag nr 3.2.7 i Del 3 nedan.)

12 Läs tillsammans med medlemmen noga igenom föredragnings-pm. Innan så sker se till att ni har tillgång till samtliga handlingar som ingår i detta föredragnings-pm. 1.2.3 Att uppmärksamma beträffande föredragnings-pm Vilka diagnoser finns angivna på första sidan? Det händer fortfarande att diagnoser skrivs enbart på latin och inte på svenska. Om så är fallet, begär besked direkt av Försäkringskassan om vad diagnoserna avser. Det är oftast samma diagnoser som finns angivna vid prövning om sjukersättning. Men i allmänhet finns på ansökan/beslut om sjukersättning alla diagnoser och krämpor som kan vara aktuella, även de som inte är arbetshindrande. Det är viktigt att diagnoser som inte hindrar arbete tas bort. Bra exempel på detta är besvär som funnits i många år och inte hindrat arbete, t ex diabetes. Lika viktigt är att det klaras ut och påpekas - om så är fallet att t ex belastningsskadorna är av sådan omfattning att de i sig själva medför hel arbetsoförmåga och därmed berättigar till hel arbetsskadelivränta. Allt för ofta är diagnoserna vaga och visar att besvär finns i visst kroppsparti men saknas distinkt diagnos. Ordet skulderbesvär ses vid prövning av rätten till arbetsskadelivränta som diffus och kan leda till avslag. Om en vid skulderbesvär vanlig diagnos såsom supraspinatustendinit (tendinit=inflammation i sena) föreligger är utsikterna till ett positivt beslut betydligt större. Finns samtliga medicinska handlingar? Ofta saknas handlingar av betydelse, såsom de allra första förda journalerna då besvären visade sig eller skadan hände. Dessa tidiga journaler kan ha stor betydelse för ärendets utgång. I dem kan t ex vara angivet hur besvären har uppstått. Uppmana medlemmen att hos vårdcentral eller sjukhus begära dessa. Det går då fortare och kostar oftast inget. Om avdelningen begär tas oftast ut en kostnad. Journalerna ska sedan läsas, kopiera ett ex för medlemmens, kommenteras om så behövs och därefter skickas in till Försäkringskassan tillsammans med de övriga handlingar som visar sig vara aktuella till följd av genomläsningen av föredragnings-pm. Se även brevförslag till vårdcentral eller liknande, nr 3.5 i Del 3 nedan. Vad finns redovisat om medlemmens arbetsmiljö och risker? I föredragnings-pm finns oftast endast några rader som kanske egentligen inte alls visar det verkliga förhållandet. Detta ska påtalas för Försäkringskassan med krav på en utförlig och riktig redogörelse - se nedan.

13 Finns arbetsskadeanmälan som bilaga? Om inte se till att den bifogas. Är den bra ifylld? Om inte, ska den kompletteras! Oklar arbetsskadeanmälan är inget stöd för medlemmen vid prövningen. Skriv gärna ovanför namnteckningarna tillsammans med arbetsledaren/arbetsgivaren - Om ovanstående är vi eniga och om ej eniga bilägges reservationer För yrket väl kända sjukdoms- och andra hälsorisker Det är viktigt att visa att de aktuella skadorna är vanliga i det yrke eller med de arbetsuppgifter som medlemmen har. Detta för att visa att det inte bara är medlemmen som drabbats. Vi ger tips nedan om var information kan hittas. Om ni inte hittar det ni söker så vänd er till förbundet och fråga efter uppgifter om för yrket väl kända hälsorisker. Om erhållet underlag visar generella skaderisker av det slag som medlemmen har så ska underlaget biläggas till Försäkringskassan med övriga handlingar. Arbetslivsinstitutets bibliotek har åtskilliga forskningsrapport och även examensarbeten skrivna av sjukgymnaster, ergonomer, skyddsingenjörer och diplomerade skyddsombud. Ni hittar biblioteket under www.arbetslivsinstitutet.se/biblioteket. Därifrån kan hämtas hem eller lånas (gratis) de handlingar ni önskar. Vi rekommenderar starkt att ni kontaktar biblioteket, registrerar er och börjar hämta hem/låna!! Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter för att belysa skaderisker och hur skador ska undvikas. Finns det någon föreskrift tillämplig på medlemmens arbetsmiljö? Är du osäker så ring till Arbetsmiljöverket (tidigare Yrkesinspektionen) och fråga. En viktig föreskrift vad gäller belastningsskador är föreskriften Belastningsergonomi, AFS 1998:1. Påtala vad som är relevant, kopiera och bifoga till Försäkringskassan. Har medlemmen arbetat med besvär? När började besvären? Väl så viktig är föreskriften SAM, vilket betyder systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom riskutredning enligt denna klarlägges förekomsten av samma slag av besvär i samma eller likartade sysselsättningar t ex axel/skulderbesvär hos lokalvårdare. Om arbetskamraterna har/haft samma eller liknande besvär är detta en viktig uppgift att meddela Försäkringskassan. Ni ska minnas att Försäkringskassan inte brukar åberopa föreskrifter och inte är vana att beakta dessa vid sin bedömning. Det måste vi ändra på! Om medlemmens yrke eller arbetsuppgifter är sådana att visst slag av skada är vanligt och att medlemmen har drabbats av just detta är det viktigt att det redovisas. Efter att ha visat att arbetet utförs på sådant sätt att det är känt att skador av samma slag som drabbat medlemmen kan uppstå, är det viktigt att medlemmens egen arbetsmiljö redovisas. Dessa uppgifter om arbetets generella risker och motsvarande risker gäller för medlemmen stärker dennes ansökan om arbetsskadelivränta eftersom det visar att arbetet är

14 skadligt och att samband finns mellan denna skadlighet och medlemmens skador. Komplettering behövs oftast i fks föredragningspm och detta kan ske på två sätt: Det ena sättet är att ni kompletterar med uppgifter om för yrket eller arbetsuppgifterna kända skaderisker och relevanta för medlemmens skada och uppmanar och begär att Försäkringskassan gör en utförlig utredning vad gäller medlemmens arbetsmiljö samt skadlig inverkan och samband samt att detta skrivs in i föredragningspm. Påpeka för Försäkringskassan att viktiga personer att höra är skyddsombud, arbetsledare och även företagshälsovård; läkare och ergonomer (vad gäller belastningsskadorna). Företagshälsovården ska alltid tillfrågas om de har utredning eller kan göra utredning för att klarlägga arbetets skadlighet och samband. Om Försäkringskassan efter utredning ovan föreslår avslag så uppmana fk att remittera ärendet till arbets- och miljömedicinska kliniken (finns på hemorten eller inom regionen) för utredning vad gäller skadlig inverkan och samband. Fördelen med att begära kompletterande utredning av Försäkringskassan är att vi på sikt lär Försäkringskassan att göra bättre utredningar. Det andra sättet är att ni kompletterar med uppgifter om för yrket eller arbetsuppgifterna kända skaderisker relevanta för medlemmens skada, redovisar medlemmens arbetsmiljö (skriftligt och med foton) och visar varför skada uppkom. Även ni kan remittera till arbetsoch miljömedicinska kliniken direkt (oftast kostnadsfritt) eller via behandlande läkaren. Viktiga personer för er att höra är skyddsombud, arbetsledare och företagshälsovården läkare och ergonomer(vad gäller belastningsskadorna). Viktiga handlingar att bilägga enligt ovan kan också vara skyddsrondsprotokoll upprättade på den skadades arbetsplats helst vid tiden före skadan och utförd arbetsplatsutredning enligt SAM. Om utredning enligt SAM inte har skett, bör detta anges. Se vållande, avsnitt 1.3.6. Skyddsrondsformulär för olika yrkesgrupper finns och även ställda frågor kring belastningsskaderisker. De kan hämtas från Prevent under www.prevent.se. Sammanfattningsvis Om ni anser att föredragnings-pm ska kompletteras av Försäkringskassan ska önskemål om detta framföras. Alternativ 1 Ni begär att det av er bilagda materialet visande att skador av aktuellt slag uppstår i yrket eller uppstår med detta slag av arbetsuppgifter - ska inskrivas i föredragnings- PM samt att Försäkringskassan ska utföra utredning för att visa att medlemmen skadats av

15 samma skaderisker (som förekommer i yrket eller med arbetsuppgifterna). Vid utredningen ska arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård höras. (Försäkringskassans utredning ska givetvis biläggas föredragnings-pm). Se brevförslag nr 3.2.3 i Del 3 nedan. Alternativ 2 Ni begär att det av er bifogade materialet om att skador av aktuellt slag uppstår i yrket eller med detta slag av arbetsuppgifter samt den utredning ni utfört, att medlemmen skadats av samma skaderisker och som visas genom den utförda arbetsplatsutredningen, hörda arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård - ska inskrivas i föredragnings-pm. Se brevförslag nr 3.2 4 i Del 3 nedan. Därutöver gäller: att medlemmen ska ha angivet vilka diagnoser som påverkar arbetsförmågan; att kräva att Försäkringskassan på nytt hör sin försäkringsläkare; att kräva att försäkringsläkaren ska ta del av inte enbart de medicinska handlingarna utan även av de uppgifter som avser arbetsmiljön. (Det sistnämnda är tyvärr ingen självklarhet); samt att nytt föredragnings-pm utarbetas och delges medlemmen. Därmed får ni ny möjlighet att komma med kompletterande uppgifter ifall Försäkringskassan struntar i eller gör en dålig utredning vad gäller medlemmens arbetsmiljö och dess risker. Se brevförslag nr 3.2.3 och 3.2.4 i Del 3 nedan. Om det nya föredragnings-pm innehåller ett förnyat avslagsförslag och ni har svårt att hitta något nytt att påpeka, så låt socialförsäkringsnämnden besluta. Ett alternativ att överväga är att återkalla ansökan och återkomma till Försäkringskassan med ny ansökan om/när sådana uppgifter framkommer att man kan tro på framgång i medlemmens ärende. Det är ytterst sällan som socialförsäkringsnämnden ändrar Försäkringskassans förslag. 1.2.4 Personlig inställelse Den försäkrade kan närvara och muntligt redovisa sin uppfattning om rätt till ersättning på socialförsäkringsnämndens möte och innan dess beslut. 1.2.5 Efter avslag Om medlemmen är missnöjd med beslutet och/eller avdelningen anser att ärendet bör prövas i nästa instans länsrätten - så hjälp medlemmen att överklaga i eget namn. Se brevförslag nr 3.2.5 i Del 3 nedan.

16 1.2.6 Ansökan om rättshjälp från förbundet allmän information Med ansökan om rättshjälp hos förbundet kan LO-TCO Rättsskydd få uppdrag att företräda medlemmen. När ska rättshjälp begäras? Begär rättshjälp för medlemmen när ärendet behöver överklagas till länsrätt. Handlägg inte ärendet själv i länsrätten. Ärendet är oftast av avgörande betydelse för medlemmens ekonomi och det kan vara svårt att vinna framgång. Överklaga enligt 1.2.5. Länsrätten som är första instans efter fk - kan vara medlemmens sista chans. Nästa instans kammarrätten och där krävs prövningstillstånd. Detta är svårt att få. Kammarrätterna i Sverige medger inte prövning av fler än cirka 10 procent av överklagade länsrättsdomar. När medges rättshjälp? Förbunden medger inte alltid rättshjälp. Förbunden medger rättshjälp under vissa förutsättningar. Ärendet har oftast en arbetsrelation och frågan om medlemskap vid skadetillfället kan vara viktig. Vid bedömningen beaktas även: om hyggliga utsikter till framgång finns, om det anses viktigt att rättslig prövning sker (exempelvis därför att skadan/sjukdomen är vanligt förekommande bland medlemmarna) om andra särskilda skäl finns. Om sådana skäl finns, låt förbundet få veta detta. Ju bättre ärendet är kompletterat när det skickas till förbundet desto större är förutsättningen för rättshjälp och framgång för medlemmen. 1.2.7 När rättshjälp begärs inför prövning i länsrätt Försäkringskassans beslut måste överklagas inom två månader Överklaga med en gång och begär anstånd i cirka ett halvår (sex månader) framåt. Ange att anledning till långt anstånd är att ärendet behöver kompletteras. Bevaka att begärt anstånd har beviljats så att anståndstiden inte går ut under er komplettering av ärendet. Om begärd anståndstid begränsas så var observant på detta. Vissa domstolar är negativa till längre anstånd. Anmäl dig inte som ombud, utan hjälp medlemmen att överklaga i eget namn. Se brevförslag nr 3.2.5 och 3.2 6 i Del 3 nedan.

17 Komplettera ärendet Om komplettering inte har skett tidigare enligt vårt tips på föregående sidor inför prövningen hos Försäkringskassan, se till att så sker (granska diagnoser, ytterligare medicinska handlingar, arbetsmiljöuppgifter om yrkets generella risker för skada av aktuellt slag samt uppgifter om medlemmens arbetsmiljö.) Komplettering bör ske skyndsamt med tanke på domstolarnas benägenhet att vara återhållsamma med att medge anstånd. Ni kan inte begära att länsrätten ska göra denna utredning. Samtliga handlingar ska vara med Se till att du av medlemmen får för kopiering samtliga de handlingar som hon/han erhållit av Försäkringskassan (föredragnings-pm med bilagor och beslut). Se till att de är sorterade i samma ordning som när Försäkringskassan skickade ut dem. Om medlemmen även erhållit sjukersättning, kopiera även detta föredragnings-pm och beslut. Vi brukar rekommendera förbunden att återsända handlingarna till avdelningarna i och för komplettering och för att därefter på nytt skickas till förbundet. Begär förlängning av anståndstid Om arbete med handlingar har tagit stor del av erhållen anståndstid, så begär ytterligare förlängning av denna och om så behövs motivera t ex att ni överväger medicinskt komplettera ärendet och ansöka om rättshjälp. Se brevförslag nr 3.2.2 i Del 3 nedan. Ansökan till förbundet Använd förbundets ansökningsblankett. Det är dock viktigt att de av oss ovan angivna handlingarna och uppgifterna är med. Se brevförslag nr 3.6 i Del 3 nedan. 1.2.8 När rättshjälp begärs efter avslag i länsrätt Om medlemmen själv - facket ovetande - drivit ärendet i länsrätten med avslag som följd: se till att medlemmen överklagar beslutet i sitt namn inom två månader och begär anstånd i ytterligare sex månader. Bevaka att begärt anstånd beviljats så att ni inte hamnar i tidsnöd. Komplettera ärendet i enlighet med vad som ovan har angivits men gör det relativt snabbt med tanke på att begränsningar i anståndstiden kan försvåra för LO-TCO Rättsskydd att handlägga ärendet på ett bra sätt. Bifoga länsrättens dom till de övriga handlingarna och skicka in ansökan om rättshjälp till förbundet. Informera medlemmen om att det är svårt att

18 få prövningstillstånd i kammarrätten, eftersom detta medges enbart i ett fåtal fall. 1.3 Ärenden som avser ersättning från AFA Försäkring; TFA, TFA-KL och personskadeavtalet PSA TFA, TFA-KL, PSA prövar allt det andra som inte ersätts enligt LAF men även bestående inkomstförlust som ej ersätts av Försäkringskassan förutsatt att medicinsk invaliditet föreligger och i synnerhet om vållande är visat. Se LOs Skadehandbok. 1.3.1 Handläggning av lättare TFA/TFA-KL/PSA-skador Med lättare menar vi skador med kort sjukskrivningstid och inte så stora följder i form av kvarstående besvär eller ekonomiska förluster. 1.3.2 Låg invaliditetsersättning Om medlemmen inte är nöjd med erhållen ersättning, kan detta ofta bero på att AFA Försäkring har satt för låg invaliditetsgrad (medicinsk) avseende de kvarstående besvären. Detta kan beror på att invaliditetsintyget inte är rättvisande. För mer information om försäkringsskyddet se LOs Skadehandbok. Fråga medlemmen om hon/han läst det läkarintyg (invaliditetsintyg) som läkaren utfärdat på AFA Försäkrings begäran. Ofta har medlemmen inte sett det! AFA Försäkring har beställt det och intygsskrivande läkaren har enbart skickat intyget till AFA Försäkring och sedan har handläggaren glömt att skicka en kopia till medlemmen. Självklart ska medlemmen få läsa intyget och innan försäkringsbolagets försäkringsläkare yttrar sig. Begär av AFA Försäkring kopia av läkarintyget. Uppmana medlemmen att noga läsa intyget. Om medlemmen har besvär som inte angetts, t ex störd nattsömn (insomnande och/eller vaknar under natten), stor tablettkonsumtion, eller behov av detta men avstår, nedsatt gångsträcka osv. ska detta påpekas. Om intyget inte är tillfyllest bör behandlande läkare göra en komplettering. Enbart ett protestbrev till AFA Försäkring gör inte alls samma intryck. Efter komplettering skickas intyget in till AFA Försäkring i och för ny bedömning. Det är fortfarande viktigt att medlemmen får läsa de kompletteringar som intygsskrivande läkaren har gjort så att relevanta uppgifter nu framkommer.

19 1.3.3 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a arbetssjukdom AFA Försäkring lämnar inte utan vidare ersättning för inkomstförlust vid arbetssjukdom under sjukskrivningstid från TFA/TFA-KL/PSA. Det finns flera krav för att ersättning ska lämnas. Det ska vara en godkänd arbetssjukdom antingen av Försäkringskassan enligt LAF eller av AFA Försäkring enligt den s k ILO-förteckningen och därtill ska den skadade visa att arbetsgivaren vållat skadan (se nedan under vållandeprövning). Läs också mer i LOs Skadehandbok. 1.3.4 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a olycksfall i arbetet Ersättning lämnas utan vållandekrav. I begreppet olycksfall i arbetet ingår även skador som inträffar under tjänsteresa. 1.3.5 Inkomstförlust under sjukskrivning p g a färdolycksfall Ersättning lämnas vid trafikolycka från det trafikförsäkringspliktiga fordonets försäkring. Vid skada till följd av tågolycka, spårvagn. tunnelbana, flyg lämnas motsvarande ersättning från dess ägare eller dennes försäkring. Om skadan har uppkommit på annat sätt som följd av vållande t ex bristande halkbekämpning ska ersättningsanspråket riktas mot den ansvarige. Se LOs Skadehandbok. Se även avsnitt 1.4.7 vad gäller färdolycksfall eller olycksfall i arbetet. 1.3.6 Vållande är förutsättning vid arbetssjukdom för ersättning av inkomstförlust och sveda och värk Vållandeprövningen görs av Vållandenämnden. Se LOs Skadehandbok. Statistiskt sett bifaller Vållandenämnden rätt till ersättning enligt ovan i generellt sett vartannat ärende redan på de handlingar som finns i ärendet! Arbetsgivaren blir inte personligt ersättningsskyldig utan denna lämnas av kollektivavtalet i TFA/TFA K-L /PSA. Det handlar om: inkomstförlust gjord vid olycksfall före 2001.05.01 och vid arbetssjukdom från 1993 1994(olika avtal), och sveda och värkersättning vid arbetssjukdom från 2003. Från 2001.05.01 lämnas vid olycksfall ersättning för inkomstförlust utan vållandekrav.

20 Från 2003 gäller vid arbetssjukdom att vållande ska visas för sveda och värkersättning. Detta gäller för LO privatanställda från 03.05.01, för PSA från 03.09.01 och för TFA K-L från 03.11.01. Tidig begäran om vållandeprövning Redan då ärendet anmäls till AFA Försäkring i och för handläggning dvs på blanketten för skadeanmälan AFA F7007 03.07 kan vållandehandläggningen startas. Detta sker genom att man på blankettens sid 2 under Övriga upplysningar anger följande: Härmed ansökes om full ersättning och anhålles vid arbetssjukdom således även om vållandenämndens prövning vad gäller rätt till ersättning för inkomstförlust och ideell skada. Jag motsätter mig inte att arbetsgivaren får ta del av mina handlingar relevanta till min begäran om skadestånd från AFA Försäkring. Om skadeanmälan redan har skickats in så skicka ett brev till AFA Försäkring,TFA-KL /PSA, åberopa ärendets nummer och skriv in ovanstående text och se till att medlemmen skriver under brevet. Detta kan göras som följd av vad vi ovan angett. Information om dessa frågor finns även i den informationsbroschyr som AFA Försäkring skickar ut i samband med skaderegleringen. Om arbetssjukdomen godkänts av AFA Försäkring enligt ILO förteckningen och sedan även av Försäkringskassan enligt LAF så tillställ AFA Försäkring även Försäkringskassans handlingar inför vållandeprövningen. Om vållandeprövning inte tidigare har gjorts AFA Försäkring har numera vållandeblankett för arbetssjukdomar. Denna kan beställas från www.afaforsakring.se. Blanketten har beteckningen AFA F7055 05.06. Den kommer förmodligen att översändas om den ovan föreslagna texten har angivits på blanketten för skadeanmälan. Det finns oklarheter i vållandeblanketten och som bör beaktas. På punkt 6 frågas om sjukdomen hade kunnat förutses eller undvikas. Tänk på att med frågan avses om arbetsgivaren hade kunnat förutse/undvika skadan. På punkt 9 frågas om arbetsgivaren haft kännedom om liknande sjukdomar/besvär hos arbetskamrater. Men frågan bör ses som och besvaras som om TFA 1. veta om liknande sjukdomar/besvär förekommit och 2. om arbetsgivaren kände till det eller borde ha känt till det. Under punkt 10 ställs viktig fråga om arbetsgivaren har informerat om riskerna för skada! Det tillhör mer undantag än regel att arbetsgivaren informerar i enlighet med kraven t ex i Belastningsergonomi 98:01 eller vad gäller Vibrationer! Det är viktigt att detta framgår

21 inför vållandenämndens prövning. Om ingen/ringa information har lämnats om att vara observant på tidiga tecken på ohälsa och hur arbete ska ske enligt föreskrifterna utgivna av Arbetsmiljöverket så torde vållande till följd av försumlighet åvila arbetsgivaren. För olycksfall finns en vållandeblankett men är enbart aktuell för olycksfall före första maj 2001. För senare olycksfall lämnas full ersättning utan vållandekrav. Arbetsgivaren ska granska och kommentera vad som angivits på vållandeblanketten, lämna kompletterande synpunkter och underteckna. Informera om att detta ska ske enligt avtalet med arbetsmarknadens parter och att vid vållande bedöms föreligga lämnas ersättning från försäkringen. Om vållandeprövning har gjorts men med avslag som följd Läs sista stycket i vållandenämndens utlåtande och oftast hittas där förklaringen till varför vållande inte ansågs föreligga. Ofta anges att medlemmen inte visat var, när men har framför allt inte visat hur och varför skadan skedde och inte heller har angetts hur den hade kunnat förhindrats (förebyggas). Det räcker inte med att skadan har hänt. I tidningen allas blankettguide och på dess hemsida www.alla.lo.se finns vållandeblanketter framtagna för belastningsskador, kemiska hälsorisker och psykiska skador. Använd gärna dessa för de innehåller mer specifika frågor och kan därmed ge mer klarläggande uppgifter än i AFA Försäkrings mer allmänt hållna vållandeblankett. Begäran om omprövning av vållandenämndens beslut Med stöd av de nya uppgifterna kan man begära att vållandenämnden omprövar sitt beslut. OBS! Inför omprövning ska arbetsgivaren ges möjlighet att yttra sig över de nya uppgifter som ni tagit fram. Vid förnyat avslag och om avd/klubb/sektion och medlem anser att vållande (fortfarande) föreligger så begär via förbundet rättshjälp från LO-TCO Rättsskydd. 1.3.7 Söka rättshjälp hos förbundet Detta bör i synnerhet ske vid stor inkomstförlust till följd av långvarig sjukskrivning. Använd dock först vållandeblanketten för respektive sjukdom se Allas Blankettguide ovan - för att få fram klarläggande uppgifter. 1.3.8 Sök rättshjälp även i annat sammanhang, t ex såsom vid svårare skador Med detta förstås skador till följd av olycksfall och sjukdom med svåra personskador och som medför långvariga sjukskrivningstider och med stora kostnader och förluster.

22 Det finns åtskilliga ekonomiska intressen att bevaka! Vårdkostnader, anspänning i arbete och fritid, underhållskostnader på fastighet m m. Ett riktmärke för svår skada kan vara om medlemmen drabbats av omfattande skador. Ett bevis för att så kan vara fallet är om AFA Försäkring hunnit ange en invaliditetsgrad på 10 procent eller högre. Livränta enligt TFA/TFA-KL/PSA Det händer att medlem inte får livränta från Försäkringskassan enligt LAF trots arbetsskada. Försäkringskassan kanske inte ens prövar ärendet eftersom förlusten är lägre än 1/15. Om sjukdomen är upptagen i ILO-förteckningen (se LOs Skadehandbok) och t ex är en vibrationsskada eller orsakad av kemiska ämnen ska AFA Försäkring självständigt pröva även ersättning för inkomstförlust förutom ersättning för ideell skada. Förutsättning för prövning av inkomstförlust är att kvarstående besvär medförande invaliditet föreligger. Om vållande är visat, förstärks denna rätt till ersättning påtagligt eftersom kravet på invaliditetsgradens storlek då inte spelar samma roll. Det händer att medlemmen inte får livränta enligt LAF från Försäkringskassan kanske för att Försäkringskassan inte ansett att skadlig inverkan i arbetet och samband föreligger. Om sjukdomen finns omnämnd i ILO förteckningen och AFA Försäkring självständigt har slagit fast att den medför invaliditet ska AFA Försäkring pröva rätten till livränta. Ju högre invaliditet desto högre förutsättning för livränta i längre tid och kanske fram till 65 år. Om vållande är visat förstärks denna rätt till ersättning påtagligt eftersom kravet på invaliditetsgradens storlek då inte spelar samma roll och prövningen då sker enligt skadeståndslagen och utan villkorsbegränsning om förlustens storlek. Livränta från trafikförsäkringsbolag och ansvarsförsäkringsbolag Prövning sker enligt skadeståndslagen och således inte enligt de villkor som finns i TFArespektive PSA-avtalen. Om bestående inkomstförlust görs till följd av skadehändelsen och skadan, ska livränta lämnas. Om Försäkringskassan kan komma att lämna arbetsskadelivränta får denna då avdragas från den livränta som ska lämnas av försäkringsbolaget. Omprövning av livränta Det händer att medlem efter kanske flera år med arbetsskadelivränta konstaterar stor inkomstförlust vid jämförelse med den inkomst som skulle ha gällt om hon/han hade haft om kvar i arbetslivet. Anledningen till detta är att livräntorna från 1990-talet inte höjts i samma takt som inkomstutvecklingen utan enbart efter basbeloppsförändringarna. Omprövning kan inte ske av arbetsskadelivräntan hos Försäkringskassan.

23 Däremot finns möjlighet till omprövning hos försäkringsbolagen vid ansvarsskada, trafikskada och hos AFA Försäkring (TFA, TFA-KL och PSA). Denna möjlighet har klarlagts genom dom i Högsta domstolen den 25 maj 2004, nr T1356-02 och den är en följd av att ersättning lämnas enligt skadeståndslagen. Förutsättning är att en väsentlig förändring i de förhållanden som låg till grund för beslut om livränta skett, dvs. i detta sammanhang att en väsentlig inkomstförlust har uppstått. Då detta innebär en stor kostnadsökning för försäkringsbolagen kan vi trots HD-domen räkna med motstånd och flera invändningar men möjlighet finns. Medlemmar som således gör en väsentlig förlust ska vända sig till försäkringsbolagen och begära prövning. 1.3.9 Överklagan av beslut Om TFA meddelar att man tagit slutlig ställning, ska överklagan ske till TFA-nämnden inom 6 månader. Om PSA meddelar att man tagit slutlig ställning, ska överklagan ske inom 2 månader och då till PSA-nämnden. I annat fall går rätten till överklagan och därmed ändring förlorad. Se brevförslag nr 3.3.3 i Del 3 nedan. 1.4 Diverse möjligheter 1.4.1 Missat att överklaga Försäkringskassans beslut? En regeringsrättsdom har klarlagt att man kan begära prövning igen. Detta eftersom Försäkringskassan inte är en domstol. Referera till regeringsrättens dom nr RR 8759-03 meddelad 05.02.28(RÅ 2002 ref 61) och begär prövning. Förutsättningen för fackets medverkan vid begäran om prövning och hopp om framgång bör vara att Försäkringskassans beslutsunderlag kan förbättras i enlighet med vad vi skrivit tidigare. I annat fall blir det troligen fortsatt avslag. 1.4.2 Fått avslag på begäran om ersättning enligt AFL och LAF vid prövning i Länsrätt, Kammarrätt och Regeringsrätt? Genom Regeringsrättsdom 4952-02 har det klarlagts att ny prövning hos Försäkringskassans kan begäras t ex om arbetsskadelivränta även om begäran avser samma skadefall som tidigare prövats och avslagits. Förutsättning för ny prövning är att ersättning begärs för ny period. Om Försäkringskassans prövning avsåg att gälla t ex från 95.09.01 och framåt och avslagsbeslutet togs 00.05.31 kan begäran om ersättning framställas hos Försäkringskassan

24 men först från 00.06.01. Det är ju så att domstolarna enbart prövar det som Försäkringskassan har prövat dvs. i detta fall tidsperioden 95.09.01 till 00.05.31. Skriv till Försäkringskassan och åberopa Regeringsrättsdomen ovan och begär ny prövning. Förutsättning för framgång är givetvis att nya sakuppgifter framförs t ex visande arbetets skadlighet och samband med kvarstående besvär och arbetsoförmåga. I annat fall torde det ju inte vara lönt att begära ny prövning. 1.4.3 Trafikskador med trafikförsäkringspliktigt fordon inblandat Personskador till följd av trafikolyckor till och från arbetet, tjänsteresor och i arbetet är arbetsskador enligt LAF. Trafikolyckor medför ofta svåra personskador och behov finns därför av hjälp med att klarlägga berättigade anspråk och för förhandling. Förbunden brukar medge rättshjälp för personskada uppkommen vid färdolycksfall eller i tjänsten. Försäkringsbolagen brukar svara för rättshjälpskostnad upp till visst belopp. 1.4.4 Ersättning vid ekonomisk invaliditet Flera förbund har grupplivförsäkring med sjukkapital som medlemsförsäkring (tillvalsförsäkring). Om medlemmen har tecknat en sådan försäkring, kan efter långvarig sjukskrivning utbetalning ske. Kontrollera med förbundet eller med försäkringsbolaget Folksam och anmäl! Även AGS-månadsersättning utbetalas när sjukersättning lämnas av Försäkringskassan. Det är inte ovanligt att detta glöms bort och det handla om mycket pengar för medlemmen om denne inte får arbetsskadelivränta. 1.4.5 Olycksfallsförsäkring fritid, TFF I de flesta förbund finns Trygghetsförsäkring-fritid, TFF, bland medlemsförsäkringarna. Åtminstone en del av försäkringen brukar vara obligatorisk medlemsförsäkring (dvs ingå i medlemsavgiften). Hjälp medlemmen vad gäller olycksfall på fritid. Anmäl till Folksam som är försäkringsgivare för TFF. 1.4.6 Privata försäkringar? Det händer att medlemmarna har privata försäkringar som gäller inte bara på fritid utan även på arbetstid. Uppmana medlemmen att kontrollera och i så fall anmäla. 1.4.7 Anståndstider Det händer att Försäkringskassan krånglar och inte vill medge rimlig tid för yttrande över eller för komplettering av föredragnings-pm. Hota med att återkalla ansökan och anstånd