Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1
Uppdraget MSB ska i samverkan med berörda myndigheter redovisa förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap och hur dessa ska följas upp. Förslagen ska utformas med utgångspunkt i behovet av att upprätthålla samhällsviktiga funktioner och i individens grundläggande behov i ett krisläge. Förslagen ska också utgå från ansvarsprincipen, som bl.a. inkluderar den enskilda individens ansvar vid allvarliga händelser och kriser. 2
Resultatmålen ska vara en nedbrytning av de övergripande målen för samhällets krisberedskap. Dessa mål är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser samt olyckor. trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män. hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Arbetet med samhällets krisberedskap bör även bidra till att minska lidande och skadeverkningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder. 3
Preliminärt förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för livsmedelsförsörjningen Målet är att risken för att allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen minskar, att samhällets förmåga att åtgärda störningar förbättras samt att varje enskild individ vid en störning i livsmedelsförsörjningen som en miniminivå i ett krisläge inom 2-4 dygn har tillgång till 2300-3300 kcal/dag. 4
Preliminärt förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap inom dricksvattenförsörjningen Målet är att: att risken för allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen minskar, att samhällets förmåga att åtgärda störningar förbättras och att varje enskild individ vid en störning i dricksvattenförsörjningen i ett krisläge som en miniminivå: för sin överlevnad inom 1 2 dygn har tillgång till 3 5 liter/dygn samt för hälso- och smittskyddet inom 3 dygn har tillgång till 10 15 liter/dygn. 5
Preliminärt förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap inom dricksvattenförsörjningen Målet är att: att risken för allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen minskar, att samhällets förmåga att åtgärda störningar förbättras och att varje enskild individ vid en störning i dricksvattenförsörjningen i ett krisläge som en miniminivå: för sin överlevnad inom 1 2 dygn har tillgång till 3 5 liter/dygn samt för hälso- och smittskyddet inom 3 dygn har tillgång till 10 15 liter/dygn. 6
Planering för det fortsatta arbetet MSB avser att: ta fram åtminstone ytterligare ett förslag till resultatmål, identifiera ytterligare områden som bör förses med resultatmål och med utgångspunkt från vissa generella frågor som bör besvaras i resultatmålen analysera frågan om hur sådana resultatmål kan utformas, precisera hur uppföljningsarbetet ska utformas och hur detta kan samordnas med risk- och sårbarhetsanalyser och förmågebedömningar samt tydliggöra de preliminära förslagen till resultatmål för dricksvatten- och livsmedelsförsörjningen med utgångspunkt i den enskilda individens ansvar i krislägen 7
Preliminära förslag på funktioner/behov inom vilka det bör formuleras resultatmål: livsmedel, dricksvatten, värme, information, hälso- och sjukvården, Ev. tillkommer andra samhällsviktiga verksamheter (den demokratiska rättsstaten, informations- och kommunikationssystemen, energiförsörjningen, distribution av radio- och TV-program, kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme, samhällsviktiga transporter) 8
Följande frågor bör så långt som möjligt beaktas i resultatmålen: Vilka nivåbestämningar bör aktualiseras för samhällets förmåga före, under och efter en kris? Hur långt sträcker sig det allmännas ansvar för att tillgodose individens grundläggande behov och behovet av att upprätthålla samhällsviktiga samhällsfunktioner i ett krisläge? Vad bör tillhandahållas för att individens grundläggande behov och behovet att upprätthålla samhällsviktiga samhällsfunktioner ska tillgodoses i ett krisläge? Hur stora kvantiteter bör tillhandahållas, till vilken kvalitet? Inom vilken tidsram bör det tillhandahållas? 9
Uppföljning av resultatmålen 1. utvärdering av inträffade kriser, 2. övningsutvärdering, 3. granskning av planering och övriga förberedelser som genomförs för att förebygga, förbereda och hantera kriser (t.ex. utbildningar, tillgång till reservkraft) och 4. undersökning av enskilda individers/hushållens åtgärder för att förebygga, förbereda och hantera kriser 10
1974 års regeringsform 1 kap. Statsskickets grunder 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. 11
(Forts. 1974 års regeringsform) Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. 12
Socialtjänstlagen (2001:453) Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 13
Princip avseende det allmännas ansvar Det allmänna ska ingripa när det framstår som rimligt att det allmänna svarar för det åtgärder som behövs för att avvärja eller begränsa en skada (prop. 1985/86:170). Denna princip bör vara vägledande också vid kriser (Prop. 2005/06:133) 14
Enkätundersökning av Energimyndigheten efter stormen Per (STEM 2007:37) Flertalet hushåll anser att någon annan har ansvar för de störningar som följer av ett avbrott i el- eller värmeförsörjningen. Flertalet har inte vidtagit någon åtgärd för att motstå störningar i el- eller värmeförsörjningen efter stormen Per. Ett fåtal har kompletterat befintligt uppvärmningssystem med alternativ lösning. 15
Följande faktorer bör beaktas i avvägningen mellan den enskildes och det allmännas ansvar i ett krisläge den enskildes krishanteringsförmåga händelsens allvarlighetsgrad och oförutsebarhet samt det allmännas krishanteringsförmåga 16
SLUT 17