Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada
Nationella diabetesriktlinjer hur kan vi förverkliga ambitionerna? Claes-Göran Östenson, Karolinska Universitetssjukhuset och Institutet, Medlem av projektledningsgruppen, Nationella riktlinjer för diabetesvården, Socialstyrelsen, och ordförande, Nationella programrådet för diabetes, SKL
Svensk diabetesvård skall sikta högt hinder och möjligheter? Nationella riktlinjer Faktorer för framgångsrik diabetesvård Nationella/regionala vårdprogram
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Centrala rekommendationer Preliminär publicerad i juni 2014
Preliminär 2014 Totalt omfattar riktlinjen ca 140 rekommendationer varav 46 är centrala rekommendationer dvs särskilt viktiga ur ett styr- och ledningsperspektiv 65 rekommendationer har omprioriterats. Ca 60 är oförändrade. 14 nya rekommendationer ex. munhälsa.
Nationella riktlinjer Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Prioriteringarna utgår från skalan 1 10, där 1 är högst och 10 är lägst prioritering. HÖGST Bildtext LÄGST
Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes* Hälso- och sjukvården kan erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till personer som har ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes (prio 5). Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes (prio 3) Avgörande för rekommendationen är att: åtgärden kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes hos personer med ökad risk åtgärden ökar patientnyttan och är kostnadsbesparande Åtgärden har en låg kostnad per effekt jämfört med inget strukturerat program
Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för hjärtkärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärtkärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY Avgörande för rekommendationerna är att: tillstånden innebär stor svårighetsgrad åtgärden har effekt på förtida död och hjärt-kärlsjukdom
Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för hjärt-kärlsjukdom behandling med statiner ( ) NY. Avgörande för rekommendationen är att: tillståndet innebär måttlig svårighetsgrad åtgärden har effekt på död och hjärt-kärlsjukdom
Behandling vid högt blodtryck* Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och högt blodtryck behandling med blodtryckssänkande läkemedel. Avgörande för rekommendationen är att: tillståndet har en stor svårighetsgrad åtgärden har god effekt på både död och hjärt-kärlsjukdom
Rökstopp - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes som röker stöd till rökstopp. Avgörande för rekommendationen är att: tillståndet har en stor svårighetsgrad trots att det vetenskapliga underlaget för effekt på hjärtkärlhändelser specifikt för personer med diabetes är begränsat, pekar det i samma gynnsamma riktning som effekten i befolkningen
Fysisk aktivitet - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 2-diabetes erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 1-diabetes. Avgörande för rekommendationerna är att: åtgärden har effekt på dödlighet och hjärt-kärlsjukdom fysisk aktivitet i kombination med kostråd medför en låg kostnad per effekt jämfört med sedvanlig behandling
Regelbunden undersökning av albumin i urinen - Ny Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbunden undersökning av förekomsten av albumin i urinen hos personer med diabetes NY. Avgörande för rekommendationen är att: tillståndet har en måttlig svårighetsgrad albumin i urinen är en mycket stark riskmarkör för allvarlig njurskada, hjärtinfarkt, stroke och förtida död
Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning* Hälso- och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2- diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m 2 ). erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2- diabetes med fetma (BMI 35 40 kg/m 2 ) och svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll ( )*. Avgörande för rekommendationen är att: åtgärden har effekt på flera avgörande och viktiga effektmått åtgärden har en låg måttlig kostnad per effekt
Patientutbildning med hänsyn till kulturell bakgrund - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund. Avgörande för rekommendationen är att: att åtgärden har effekt på HbA1c patientutbildning dessutom är en förutsättning för bra resultat av annan behandling tillståndet har en måttlig svårighetsgrad
Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes - Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer. Avgörande för rekommendationen är att: åtgärden har visad effekt på dödlighet och komplikationer samt HbA1c
Glukossänkande läkemedel vid typ 2- diabetes som tillägg till metformin Insulin (prio 3) Sulfonureider eller repaglinid (prio 4) GLP-1-analoger (prio 6) DPP4-hämmare (prio 7) Akarbos (prio 9) Pioglitazon (prio 10) SGLT2-hämmare, dapa- och kanagliflozin (prio 10)
Glukossänkande läkemedel vid typ 2- diabetes som alternativ till metformin Insulin, sulfonureider eller repaglinid (prio 4) DPP4-hämmare (prio 7) Akarbos (prio 9) Pioglitazon (prio 10) SGLT2-hämmare (prio 10)
Insulinpump med/utan kombinerad kontinuerlig glukosmätning vid typ 1-diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi (prio 4). Hälso- och sjukvården kan Erbjuda insulinpump kombinerad med kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi (prio 6) NY. Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall Erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes utan återkommande hypo- eller hyperglykemi (prio 9) Erbjuda insulinpump kombinerad med kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes utan återkommande hypo- eller hyperglykemi (prio 10) NY.
Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid typ 1-diabetes - Ny Hälso- och sjukvården kan erbjuda kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning till personer med typ 1-diabetes och återkommande hyper- eller hypoglykemi (prio 5) NY. erbjuda kortvarig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte till personer med typ 1-diabetes och återkommande hyper- eller hypoglykemi (prio 6) NY. Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning till personer med typ 1-diabetes utan återkommande hyper- eller hypoglykemi (prio 9) NY. erbjuda kortvarig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte till personer med typ 1-diabetes utan återkommande hyper- eller hypoglykemi (prio 9) NY.
Munhälsa - Ny Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit NY. Avgörande för rekommendationen är att: åtgärden har en effekt på HbA1c åtgärden är kostnadsbesparande i ett samhällsekonomiskt perspektiv
På Socialstyrelsens webbsida kan du läsa mer samt beställa och ladda ner samtliga dokument som hör till riktlinjerna: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se
Nationellt programråd för diabetes Syftet med programrådet är att samverka nationellt för en mer kunskapsbaserad och jämlik diabetesvård över hela landet Programrådet (experter + processledning) Kontaktpersoner i varje landsting Nationella diabetesteamet
Insatser under 2013-2014 1. Benchmarkingstudie Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvård i primärvård 2. En nationell behandlingsstrategi för patienter med HbA1c över 70 mmol/mol (Typ 1-diabetes vuxna, typ 1-diabetes barn, typ 2-diabetes) 3. Ett nationellt vårdprogram för äldre med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård (även web-baserat) 4. Ett nationellt grupputbildningsmaterial
Framgångsfaktorer i diabetesvården Sju identifierade framgångsfaktorer hos landsting och vårdenheter med särskilt goda resultat i diabetesvården Vilka arbetssätt leder till framgång?
Åtta fokuslandsting valdes ut baserat på behandlingsresultat (HbA1c och blodtrycksbehandling) 2012, Primärvård 14 13 12 11 10 9 8 7 0 HbA1c>73 mmol/mol Procent 0 Värmland SLL Dalarna Norrbotten Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Uppsala Blekinge VGR Skåne Halland Sörmland Jönköping Östergötland 13 14 15 16 Västerbotten Örebro Västernorrland 17 18 19 Gotland Västmanland 20 21 22 23 24 Blodtryck >150 mm Hg* Procent Not För Jämtland, Värmland och Västerbotten föreligger sannolikt metodproblem för HbA1c. * Andel patienter med har ett blodtryck över 150/80 mm Hg Källa: Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2013, Health Navigator-analys 13
Framgångsfaktorer i diabetesvården
Programrådets arbete 2014-2015 Diabetes ABC (Web-baserad undervisning om diabetes hos äldre för personer verksamma inom kommunal vård) Kulturanpassad diabetesvård Genomgång av hur insulinpumpar och utrustning för kontinuerlig glukosmätning (CGMS) förskrivs i olika landsting Munhälsa (möjligheter att underlätta samverkan mellan sjukvård och tandvård) Medverkan i Nationell kompetensgrupp för prevention och sjukdomsförebyggande metoder (NSK)
39 Tack!
Patientutbildning i grupp - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Avgörande för rekommendationen är att: åtgärden har effekt på HbA1c åtgärden har en låg kostnad per effekt jämfört med individuella utbildningsprogram patientutbildning dessutom är en förutsättning för bra resultat av annan behandling