Munkedals Kommun Läkemedel. Delegationsutbildning för vårdpersonal i Munkedals Kommun. Maja Sulin Odin Agneta Andersson Linda Bjurhoff

Relevanta dokument
Läkemedelsdelegering

Läkemedelsdelegering. Utbildningskompendium

Läkemedelsdelegering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Kunskapstest inför delegering

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Läkemedelshantering. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning. Del 2

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna.

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Utbildningsmaterial kring delegering

Rutin för Delegering i Värnamo Kommun

Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering

LÄKEMEDELSHANTERING Kommunal hälso- och sjukvård

Kunskapstest Läkemedel

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Lokal läkemedelsinstruktion

Läkemedelshantering Utbildningsmaterial inför delegering Mölndals stad Anna-Karin Sävemalm

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Undervisningsmaterial inför delegering. Läkemedel Reviderat den 24 april Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Delegering av läkemedelshantering enligt HSL

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Inledning. Registrering på demenscentrum.se, gör så här:

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Ansvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Dokumentansvarig: Vårdutvecklare. Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Delegering Partille Kommun Kommunal hälso- och sjukvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

1(11) Egenvård. Styrdokument

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Till dig som ska utföra. kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Läkemedelsdelegering

Rutiner för. Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för lokal läkemedelshantering för kommunal hälso- och sjukvård Falkenbergs kommun

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7)

Riktlinje för läkemedelshantering

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Delegeringsutbildning Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Läkemedel

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter delegering i. kommunal hälso- och sjukvård. Läkemedel. Reviderat

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7)

Maria Åling. Vårdens regelverk

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

Rutinbeskrivning för delegering inom kommunal hälsooch sjukvård.

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen

Läkemedelshantering Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Dokumentansvarig Gäller för Senast reviderad Skribent

Ansvarsfördelning. Medicinskt ansvarig sjusköterska Reviderad

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Kungälvs kommun

Socialnämndens riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunala socialpsykiatriska särskilda boenden

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Riktlinje Malmö stad

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson,

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DELEGERING

Antagen i socialnämnden Riktlinje för läkemedelshantering

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Rutin Malmö stad

Rutin delegering av läkemedel

Delegering av läkemedelsuppgifter, lathund

Inför delegering av läkemedel

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering

Socialstyrelsens författningssamling

Utbildningsmaterial inför delegering av hälso- och sjukvårdspersonal

DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Transkript:

Munkedals Kommun 2017-03-23 Läkemedel Delegationsutbildning för vårdpersonal i Munkedals Kommun Maja Sulin Odin Agneta Andersson Linda Bjurhoff

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Lagar och författningar... 5 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763... 5 Patientsäkerhetslagen 2010:659... 5 3. Föreskrifter och allmänna råd om delegering SOSFS 1997:14... 6 Delegering... 6 Formell kompetens... 6 Reell kompetens... 6 Hur förfar man vid delegering?... 6 Förutsättningar för delegering... 6 4. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1, rev. SOSFS 2001:17... 7 Huvudprincip... 7 Handräckning... 7 Ansvarsövertagande... 7 5. Lex Maria... 9 6. Lex Sarah... 10 7. Läkemedelshantering... 11 Iordningställande av läkemedel... 11 Ansvar... 11 Kontroll mot ordinationshandling..11 Avvikelsehantering 11 8. Läkemedel vid behov... 12 9. Specifika läkemedel... 12 10. Administreringssätt... 13 11. Läkemedel... 15 Läkemedelsformer... 15 Peroralt... 15 Sublingualt/lingualt... 16 Inhalationer... 16 Transdermalt... 16 Rektalt... 17 Vaginalt... 17 Ögondroppar/ögonsalva... 17 2

Örondroppar/öronsalva... 18 Receptfria läkemedel och naturläkemedel... 18 Biverkningar... 18 12. SBAR... 19 13. Kontakta alltid tjänstgörande sjukskötersk... 20 14. Vad händer före och efter utbildningen?... 22 15. Hemsjukvårdens telefonnummer... 23 Bilaga I Exempel på ordinationshandling Bilaga II Exempel på ordinationshandling 3

1. Inledning. Detta kompendium är sammanställt för Dig som skall få delegering att överlämna läkemedel. Här beskrivs de kunskaper som du skall ha vid överlämnandet av läkemedel. Syftet är att skapa en trygg och säker situation, både för vårdtagaren och dig som personal. Varje kommun ska enligt HSL(1982:763) erbjuda god och säker hälso- och sjukvård. En god kvalitet i läkemedelshanteringen är av central betydelse för patientsäkerheten. Fel ordination, iordningsställande och/eller administrering av läkemedel kan medföra både allvarliga vårdskador och onödiga kostnader. Rutinerna är övergripande och ger direktiv till en säker och ändamålsenlig läkemedelshantering inom förvaltningen. Rutinerna kompletteras med lokal läkemedelsinstruktion och kvalitetsuppföljning inom varje sjuksköterskas ansvarsområde. Om den enskilde själv har ansvaret för att hantera sina läkemedel ska dessa rutiner inte tillämpas. Det gäller även om den enskilde behöver viss praktisk hjälp, då de istället kan få ett egenvårdsuppdrag biståndsbedömt kallat handräckning.. 4

2. Lagar och författningar Aktuella i samband med delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter: - 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen - 2010:659 Patientsäkerhetslagen - SOSFS (1997:14) Föreskrifter och allmänna råd om delegering - SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Rev. 2001:17 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Viktiga utdrag ur lagen: 2 a Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den - uppfyller kraven på god vård - är av god kvalitet och med en god hygienisk standard - tillgodoser patientens behov av trygghet i vården och behandlingen - är lätt tillgänglig - bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet - tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården Patientsäkerhetslagen 2010:659 Viktiga utdrag ur författningen: 6 kap 2 - Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter 6 kap 4 - Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 6 kap 12 Tystnadsplikt - Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden 5

3. Föreskrifter och allmänna råd om delegering SOSFS 1997:14 Delegering Överlåtelse av ansvar för att utföra en hälso- och sjukvårdsuppgift. Vad innebär då en delegering? Att en person med formell kompetens överlåter en arbetsuppgift till en person med reell kompetens om det är förenligt med god och säker vård. Formell kompetens Den som innehar legitimation för hälso- och sjukvårdsyrket. Den som delegerar en uppgift ska kunna uppgiften teoretiskt och praktiskt. Reell kompetens Den som lärt sig en uppgift genom praktisk erfarenhet i yrkesverksamhet. Hur förfar man vid delegering? Den person som har formell kompetens ska förvissa sig om att den med reell kompetens kan ansvara för utförandet. De som har reell kompetens ska meddela om de inte anser sig ha nog kompetens och erfarenhet för att kunna ansvara för uppgiften. De ska då erbjudas mer utbildning tills dess de känner sig trygga med den delegerade uppgiften. Förutsättningar för delegering - Uppgiften skall vara klart definierad - Delegeringen är personlig och kan ej överlåtas till annan person - Delegeringen är tidsbegränsad och gäller som längst ett år - Delegeringsbeslutet skall vara skriftligt och undertecknat av enhetschef, den som ger delegation och den som åtar sig uppgiften - Ett delegeringsbeslut kan återkallas 6

4. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1, rev. SOSFS 2001:17 Viktiga utdrag ur författningen Huvudprincip Vårdtagaren ansvarar själv för sin medicinering och förvaring av sina läkemedel (egenvård) Handräckning = praktisk hjälp Kan ges till personer som har eget läkemedelsansvar. Personen kan dock behöva hjälp med apoteksärende, handräckning, skruva av lock mm. Detta räknas som egenvård och personalen bistår då den enskilde med den hjälp de behöver för att de ska få i sig sina läkemedel. Vårdtagare kan ansöka om insatsen hos biståndshandläggare. Den legitimerade yrkesutövaren som förskriver läkemedel ska göra en bedömning om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Ansvarsövertagande När närstående eller personal märker att den enskilde inte längre kan ansvara för sin medicinering sker ett ansvarsövertagande. Detta sker i överenskommelse mellan vårdtagare och patientansvarig läkare och innebär att hälso- och sjukvården tar över allt ansvar gällande läkemedelshanteringen. Det övertagna läkemedelsansvaret ska finnas dokumenterat. Den enskilde Då ett ansvarsövertagande är skrivet har den enskilde inget ansvar gällande läkemedelshanteringen. Ett läkemedelsövertag kan vara helt eller delvis övertaget. Läkemedel ska förvaras i låst skåp. Sjuksköterskans ansvar Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för att läkarens ordinationer följs. Sjuksköterskan kan delegera till vårdpersonal att överlämna läkemedel, om det anses lämpligt. Vårdpersonalens ansvar Vårdpersonalen har ansvar för att överlämna ordinerat läkemedel till rätt person, på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Ordinationshandling och signeringslista ska kontrolleras innan vårdtagaren får sina läkemedel för att undvika feldosering eller dubbel dos. Vårdtagare ska ha svalt ordinerade läkemedel innan vårdpersonal signerar att läkemedel är givet. 7

Förvaring: Läkemedel skall förvaras oåtkomliga för obehöriga. Signeringslistor/Ordinationshandling: Signeringslista och ordinationshandling skall finnas att följa vid överlämnande av läkemedel. Avvikelser: Avvikelserapport skall rapporteras i Magna Cura om någon annan än vårdtagaren själv orsakar att hon eller han inte får sina läkemedel enligt ordination. 8

5. Lex Maria Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna regel kallas Lex Maria. Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska - hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren - vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada - vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg. Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar till vårdgivaren Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta syfte ska hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdgivaren utreder, vidtar åtgärder och anmäler När vårdgivaren tar emot en rapport om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska det rapporterade utredas. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Enskilda som vill klaga på hälso- och sjukvården Enskilda, anhöriga och allmänheten kan inte göra en lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Information om hur man kan klaga på hälsooch sjukvården finns på Inspektionen för vård och omsorgs webbplats. (http://www.socialstyrelsen.se/lexmaria) 9

6. Lex Sarah Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse. Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska - anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten - den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål - den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anställda rapporterar till den som bedriver verksamheten Anställda ska rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten (kommunen eller privat vårdföretag). Information om rapporteringsskyldigheten ska ges av den som bedriver verksamheten. Den som bedriver verksamheten utreder, avhjälper och anmäler När den som bedriver verksamheten tar emot en rapport om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska det rapporterade utredas, dokumenteras och avhjälpas eller undanröjas. Om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg. Enskilda som vill klaga på socialtjänsten och LSS Enskilda, anhöriga och allmänheten kan inte göra en lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). (http://www.socialstyrelsen.se/lexsarah) 10

Iordningställande av läkemedel 7. Läkemedelshantering - Apoteket ansvarar för att apodospåsar innehåller de tabletter som ordinerats. - Sjuksköterskan ansvarar för att eventuell dosett innehåller det som det står att den skall innehålla. Dosetten skall vara försedd med namn och personnummer. Vid överlämnandet har Du följande ansvar - Rätt person/kontrollera vårdtagarens identitet - Rätt datum - Rätt tidpunkt - Rätt dos Kontrollera mot ordinationshandling (se förtydligande exempel i bifogade dokument) - Vad som är ordinerat - Dag/klockslag/tidpunkt - Antal tabletter i apodospåsen/dosetten - Mediciner som tas ur originalförpackning, t ex ögon-/örondroppar, laxermedel eller tablett. - Mediciner delade i dosett ska vara uppskrivna på baksidan av dosetten så att det går att kontrollera mot ordinationshandlingen vad dosetten innehåller. - De mediciner som ska tas ur originalförpackning eller dosett kontrolleras mot ordinationshandlingen under avsnitt stående originalförpackningar. - De läkemedel som ges i kurer eller med oregelbundenhet ska skrivas med på signeringslistan för att förtydliga när de ska ges eller inte ska ges. - Se till att vårdtagaren tar sina läkemedel - Kontrollera att vårdtagaren svalt tabletterna - Signera på signeringslista efter patienten erhållit sitt läkemedel Avvikelse i läkemedelshantering - Rapportera avvikelser till sjuksköterskan. Om vårdtagaren inte kan ta sina läkemedel eller om någon orsakat att vårdtagaren inte fått sina läkemedel, fått felaktig dos eller vid fel tidpunkt. Rapportera även tecken på biverkan. Ring sjuksköterskan och skriv en avvikelserapport. 11

- Om vårdtagaren själv väljer att inte ta sina läkemedel, spottar ut dem eller inte är hemma ska endast en anteckning skrivas i dokumentationssystemet 8. Läkemedel vid behov - Läkemedel vid behov ska finnas angivet på ordinationshandling och får ges av personal med läkemedelsdelegation. - För att få ge vid behovsläkemedel utan att först ringa sjuksköterska se ordinationshandling och signeringslista för det specifika läkemedlet. - Signeringslista och ordinationshandling ska klart och tydligt ange vilket läkemedel vid behovsordinationen gäller, hur mycket som får ges per tillfälle, vid vilket/vilka symtom läkemedlet får ges samt maxdos per dygn. - Sjuksköterska ska dock kontaktas för att få ge läkemedel vid behov om ordination på ordinationhandling och/eller signeringslista saknas. - Kontrollera att läkemedlet inte finns med i ordinarie dos innan Ni ger vid behov (risk för överdosering). - Dokumentera orsak till given vid behovsmedicin på signeringslista samt dokumentera utvärderad effekt. - OBS! det finns läkemedel som måste ges direkt utan att ringa sjuksköterska först, t ex läkemedel mot kärlkramp, epilepsi m fl. 9. Specifika Läkemedel Det finns vissa läkemedel som apoteket inte kan dosdispensera. Sjuksköterskan iordningställer då en dosett. På baksidan av dosetten ska stå skrivet på baksidan av dosetten vilka läkemedel som är delade i den så att det går att kontrollera mot ordinationshandlingen vad dosetten innehåller. Vissa läkemedel får inte delas i dosett utan får endast tas ur originalförpackning och kontrolleras då direkt mot ordinationshandlingens under avsnitt stående originalförpackningar. Exempel på läkemedel i dosett: - Waran - ett blodförtunnande läkemedel som doseras enligt ordination från AK-mott. Efter provtagning justeras dosen utefter tjockleken på blodet, vilket ändrar sig från gång till gång. Delas vanligtvis i dosett att ge klockan 20.00 på kvällen. - Antibiotika i korta kurer Exempel på läkemedel ur förpackning: - Betapred - ett kortisonpreparat som löses upp i lite vatten - Finasterid - läkemedel mot prostataförstoring (använd handskar) 12

10. Administreringssätt Läkemedel kan tillföras kroppen på olika sätt, beroende på vilken verkan eller effekt man vill åstadkomma. Detta kallar man för olika administreringssätt. Man brukar skilja på systemeffekt, där blodomloppets förmåga att sprida ut läkemedlet runt i kroppen utnyttjas, och lokal verkan där endast läkemedlet verkar på den plats där det applicerats. Peroralt via munnen Vid peroralt administreringssätt skall läkemedlet sväljas ned och via magsäck och tarmar absorberas in i blodbanan, Det här är ett ganska långsamt sätt att tillföra medicin, men samtidigt ger det en mer varaktig effekt. Sublingualt- under tungan Vid sublingualt administreringssätt läggs en tablett under tungan, alternativt under överläppen, där den skall smälta ner och tas sedan upp av den kärlrika slemhinnan som finns i munnen. I princip går läkemedlet direkt ut i blodet och man får en snabbare effekt än om tabletten sväljs. Lingual spray- i munnen Lingualspray administreras i munnen, helst under eller på tungan utan att andas in. Inhalation- inandas Vid inhalation utnyttjas lungorna som administreringsorgan. Läkemedlet inandas och via lungblåsorna absorberas det in i blodbanan för spridning till övriga kroppen. Här är man dock oftast även ute efter lokal effekt direkt mot lungvävnaden. Rektalt via ändtarmen Läkemedlet tillförs via ändtarmen där den kärlrika slemhinnan suger upp substansen för vidare transport till övriga kroppen. Detta ger en snabbare effekt än peroral tillförsel. Ibland önskar man dock endast lokal verkan i själva tarmområdet (ex Xyloproct mot hemorrojder). Under huden - injektion Vid injektion ges läkemedlet via spruta och nål. Injektion kan ges subcutant (under huden), intramuskulärt (i muskeln) eller intravenöst (direkt i blodbanan). Sjuksköterskan får endast delegera subcutana injektioner såsom insulin och Fragmin. Dessa injektioner får endast ges av personal som fått insulindelegation. 13

Via huden Allt vanligare har det blivit att tillföra medicin via plåster som appliceras på huden, ex bakom örat eller på skuldran. Läkemedlet absorberas sakta genom huden och in i blodbanan. Man får då en långsam men mycket varaktig effekt. Läkemedelsplåster används bl.a. som smärtlindring. Skulle plåstret av någon anledning falla av, ska ett nytt sättas på direkt för att bibehålla effekten. Gå sedan tillbaka till ordinarie bytesdag, detta för att inte det ska bli rörigt på signeringslistan. Plåster som skall kasseras, ska tejpas fast på avsedd lista för använda läkemedelsplåster. Antal smärtplåster som finns kvar i läkemedelsskåpet ska också räknas för varje gång det sätts på ett nytt, vilket dokumenteras i narkotikajournal. Sjuksköterskan jämför antal plåster fasttejpade på plåsterlista mot dokumenterad nedräkning i narkotikajournal vid kontrollräkning en gång per månad. Ögon Öron När man tillför läkemedel i ögonen eller i öronen är det endast för att åstadkomma en lokal verkan i just det området. Vaginalt Vaginala läkemedel skall införas i slidan och används ofta vid svampinfektioner, bakterieinfektioner eller som hormontillskott. 14

11. Läkemedel Olika läkemedelsformer Via munnen - Tabletter - Kapslar - Resoriblett - Enterotabletter - Depottabletter - Mixturer - Pulver granulat - Brustabletter - Munlösliga - Tuggtabletter - Sugtabletter - Tuggummi - Droppar Via lungorna - Inhalationer Via huden - Plåster - Kräm/salva/gel Rektalt - Suppositorier - Rektalvätskor - Rektalsalvor Vaginalt - Vagitorier - Vaginaltabletter Ögon/öron - Ögondroppe/salva - Örondroppe/salva/spray Peroralt Perorala läkemedel intas via munnen/per os och sväljs hela. De får endast krossas om läkare ordinerat det. Det är mycket viktigt att läkemedlen tas på rätt sätt för att få optimal effekt och får endast ges till personer som kan svälja obehindrat. Vid intag av alla tabletter, kapslar och depottabletter är det viktigt att tänka på följande: - Låt vårdtagaren stå eller sitta. - Ge medicinen tillsammans med minst ett ½ glas vatten. Tabletten kan annars fastna i matstrupen och orsaka frätskador. - Kontrollera att vårdtagaren har svalt medicinen. - Alla läkemedel skall sväljas hela. Om patienten inte kan svälja kontakta sjuksköterskan för att få ordinerat annan beredningsform. 15

Vid intag av mixturer, pulver/granulat, droppar, brustabletter och tuggtabletter är det viktigt att tänka på följande: - Pulver eller granulat är ofta s.k. bulkmedel. Dessa innehåller växtfibrer som binder vatten och sväller i tarmen. Det är viktigt att dessa intas med riklig mängd vätska, annars är det risk för att medicinen sväller och fastnar i matspjälkningskanalen. - Droppar är ofta mycket koncentrerade och ges därför med lite vatten. - Brustabletter skall alltid lösas upp i ett glas vatten. - Det är viktigt att tänka på att man inte överdoserar. Sublingualt Absorptionen går mycket snabbt via munslemhinnan och effekt ses redan efter några minuter. - Resoriblett - Sublingualspray - Detta är de vanligaste typen av läkemedel vid behandling av exempelvis akut kärlkramp. Inhalationer Läkemedel som inandas via lungorna. Inhalationspreparat är vanligt vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma bronkiale eller annan allergisk åkomma. Det finns två beredningsformer av inhalationsmedel; vätska och pulver, som tillförs lungorna via inhalatorer - Pariboy elektrisk apparat med särskilt munstycke där läkemedlet förångas och patienten inandas ångan. Innehåller oftast luftrörsvidgande medicin. - Pulver doserna kan antingen matas fram eller förberedas genom att placera en kapsel i inhalatorn vilka sedan inandas direkt efter förberedning. Generellt för alla inhalatorer gäller dock att Du som vårdpersonal med delegering skall veta hur inhalatorn fungerar, innan du använder den. Vid minsta tvivel skall du vända dig till sjuksköterskan. Transdermalt (via huden) - Plåster placeras direkt på huden på lämplig plats, oftast på skuldror eller överarmar. - Kräm/salvor/gel smörjs in i huden på lokalt anvisad plats. Slemhinnor ska undvikas. 16

Rektalt Att tillföra ett läkemedel rektalt dvs. föra upp det i ändtarmen, görs av flera anledningar. Dels önskar man ibland en snabbare effekt (än vid oral tillförsel), vilket alltså sker via den kärlrika slemhinnan i den rektala regionen som effektivt absorberar medicinen. Det är ett bra alternativ om patienten inte kan svälja eller är illamående eller kräks. Dessutom är naturligtvis rektal tillförsel lämplig vid laxering. Stolpiller/suppositorie - Ett läkemedel som förs upp i ändtarmen med den trubbiga ändan först med hjälp av ett finger. Före administrering bör stolpillret värmas en kort stund i handen. - Det finns stolpiller mot smärta, som lugnande, för laxering etc. Rektalvätskor (Klysma, Klyx, Lavemang) - Flytande läkemedel i engångsbehållare med pip som förs in i ändtarmen där medicinen sprutas in. - Det finns klysma mot kramper och för laxering. Rektalsalva - stryks på kring ändtarmsöppningen eller förs in i ändtarmen Vid användning av stolpiller och klysma finns en risk för lokala skador i det rektala området med ringmuskel och slemhinna. Vid förekomst av blodfyllda hemorrojder kan dessa börja blöda. Det är därför väsentligt att bli korrekt instruerad första gången man utför detta. Vaginalt - Vaginalkräm och vaginalgel förs in med applikator - Vagitorier förs in så långt som möjligt i slidan - Vaginaltabletter (östrogen)förs in med applikator Ögondroppar, ögonsalva - Vanliga orsaker är grön starr, infektion, allergi, torra ögon - En månads hållbarhet efter att man öppnat förpackningen, pipetter är dock engångs. - Skriv datum på nyöppnad förpackning då det annars inte går att utläsa när de öppnats. - Undvik att vidröra ögonlocken med flaskan. - Det skall gå fem minuter mellan olika droppar i samma öga. - Ögonsalva ges sist då den lägger sig som en hinna på ögat. Det finns ingen risk att överdosera ögondroppar. Ögat förmår endast ta emot 1-2 droppar åt gången. Därför är det viktigt att man väntar fem minuter om 17

vårdtagaren har olika sorters ögondroppar. Ögondroppar skall vara rumstempererade när de ges. Örondroppar, öronspray, öronsalva - Vanliga orsaker är vaxpropp eller infektion - En månads hållbarhet efter att man öppnat förpackningen - Skriv datum på nyöppnad förpackning då det annars inte går att utläsa när de öppnats - Man skall undvika att vidröra örat med flaskan då örondropparna ges. Vårdtagaren ska ligga fem minuter på varje sida för att undvika att dropparna rinner ut. - Örondroppar ska vara rumstempererade då de ges Receptfria läkemedel och naturläkemedel Om den enskilde har receptfria läkemedel eller naturläkemedel som inte är iordningställda av apoteket eller sjuksköterska skall alltid patientansvarig sjuksköterska kontaktas. På grund av risk för interaktioner som kan öka eller minska effekt av ordinarie läkemedel ska patientansvarig läkare godkänna om de får ges eller ej. Biverkningar av läkemedel Icke avsedda (vanligen negativa) effekter av läkemedel när de ges i vanlig eller rekommenderad dosering. En del biverkningar är direkta och övergående, andra kan uppstå efter en tids behandling. De vanligaste biverkningarna är: - muntorrhet - illamående - diarré, förstoppning - yrsel - huvudvärk - trötthet, dåsighet - allergiska reaktioner i form av olika hudutslag, snuva, klåda osv. Rapportera alltid misstänkt biverkan till sjuksköterskan! Kontakta alltid sjuksköterska om du är det minsta tveksam hur du skall hantera ett läkemedel 18

12. SBAR S Situation Vad är problemet/anledning till kontakt? Ange Eget namn, titel, enhet. Patientens namn personnummer Jag kontaktar dig för att B Bakgrund Kortfattat och relevant sjukhistoria för att skapa en gemensam helhetsbild av patientens tillstånd fram tills nu Information om Tidigare och nuvarande sjukdomar av betydelse. Kort rapport av aktuelle problem och behandlingar tills nu. Eventuell allergi eller smittorisk A Aktuellt tillstånd Status Rapportera Luftväg, andning, puls, blodtryck, andningsfrekvens Smärta, orienterad till tid/rum/person temperatur, hud, färg, buk, urinproblem, yttre skador R Rekommenderade Åtgärder, Tidsram. Därför föreslår jag: Klinisk Blick: Vad skall jag titta efter Andning: Andningsmönster/frekvens = antal andetag/minut Hud: färg, varm/kall, fuktig/torr Cirkulation: blodtryck, puls, temp Vakenhet: Vaken/svarar på tilltal, trött, ej kontaktbar Vad är din iakttagelse utifrån din kännedom om vårdtagaren

13. Kontakta alltid tjänstgörande sjuksköterska Ha ordinationshandling samt personuppgifter till hands - vid bröstsmärtor, andningssvårigheter, svimning - vid plötslig yrsel - vid blödning såsom oförklarliga blåmärken, blod i urin, svart avföring, blodig eller svart kräkning - efter fall - vid läkemedelsavvikelse såsom exempelvis utebliven dos, dubbel dos, dos vid fel tidpunkt - vid ihållande häftig smärta eller när pågående ordinerad smärtbehandling inte hjälper - vid kräkningar/diarré - vid feber Tillkallande av ambulans - Lämna aldrig en akut sjuk vårdtagare utan be en kollega kontakta sjuksköterska, läkare eller ambulans - Stanna kvar för överrapportering och lämna först när sjuksköterska, läkare eller ambulanspersonal känner att det är ok. Du sitter inne med specifik kunskap och kännedom om vårdtagaren. - Du utgör stöd och trygghet för vårdtagaren 20

14. Vad händer före och efter utbildningen? Innan utbildning ska Du - Gå bredvid kollega med läkemedelsdelegation minst två arbetspass - Fått godkänt resultat på webbaserad utbildning (skriv ut intyg efter godkänt resultat) - Visa upp intyget för Din enhetschef som därefter anmäler Dig till lämpligt utbildningstillfälle Efter utbildning ska Du - Gå bredvid kollega i ytterligare ca 2 veckor, för att lära Dig läkemedelshantering praktiskt utifrån det Du lärt Dig teoretiskt under utbildningen, innan Du kontaktar sjuksköterskan på det område Du ska arbeta - Telefonlista till sjuksköterskan på Ditt område hittar Du på Insidan Omsorg Utbildning - Utbildning för nyanställd personal Hemsjukvårdens telefonnummer, eller se bifogad telefonlista i kompendiet - Tillsammans bestämmer Ni en tid som passar att skriva det skriftliga provet, vilket skrivs på sjuksköterskans expedition - Ta med Dig diplomet för godkänt webbtest när Du ska skriva provet och lämna det till Din sjuksköterska. OBS! Skriv ditt personnummer på diplomet! - Sjuksköterskan har 2 veckor på sig att rätta provet och hör därefter av sig till Dig för att boka tid för muntlig genomgång och underskrift av delegationsdokument vid godkänt resultat - Webbtest och underskrivet delegationsdokument lämnas därefter till Din enhetschef för underskrift och förvaring - Glöm inte att det är Ditt eget ansvar att hålla koll på när delegationen är på väg att gå ut, göra webbtest (1 g/år), skriva ut diplom med godkänt resultat och i god tid kontakta Din sjuksköterska för förnyad delegation Reviderat 2017-03-23 av Linda Bjurhoff 21

15. Hemsjukvårdens telefonnummer Allegården 18039 Hedekas - Sörbygården 18099 Hedekas - Ordinärt Boende 799501 Dingle Dinglegården/ Ordinärt 18069 boende Hällevadsholm Vässjegården 18068 Hällevadsholm - Ordinärt 799503 boende Stale - Ordinärt boende 18073 Centrum Inre - Ordinärt 18071 boende/gruppbostad LSS 799504 Centrum Yttre - Ordinärt 18072 boende/ekebacken avdelning Eken Centrum Yttre - Ordinärt boende 799505 Ekebacken - Almen, Boken och 18447 korttidsboende Dingle Korttidsboende 18338 Dinglegården Psykiatri 18337 22

Bilaga I Exempel på ordinationshandling Länk till apodosbeskrivning: https://www.apoteket.se/globalassets/vard-ochforetag/media/pdfer/blanketter/apodos/12-0174_bl_infoblad_dos_patient_webb_k2.pdf 23

Bilaga II Ordinerade läkemedel finns angivet i denna kolumn Exempel på ordinationshandling Antal tabletter per klockslag finns förtydligat i dessa kolumner Ordinationsorsak och antal tabletter angivet i text finns förtydligat i denna kolumn I denna kolumn står utsättningsdatum angivet eller när läkemedlet är slutexpedierat Namn och personnummer för den ordinationskortet gäller. Kontrollera alltid innan läkemedel ges. Tolvan Tolvansson 19121212-1212 Leveransadress Närhälsan Munkedal Stående dispenserade läkemedel är de läkemedel som kommer färdigförpackade i dospåsar. På signeringslista benämns dessa som apodos. Räkna antalet tabletter i påsen och jämför med ordinationshandlingen att antalet stämmer överens (Apotekets ansvar) Stående originalförpackning är läkemedel som delas i dosett eller tas ur förpackning. På signeringslistan benämns dessa som dosett och Läkemedlets namn tas ur förpackning. Läs på ordinationshandlingen hur mycket utav läkemedlet som ska ges. (Sjuksköterskans ansvar) Tolvan Tolvansson 19121212-1212 Läkemedel som tas ur originalförpackning har inga kolumner för klockslag. Ordinationen står angiven i text. Läs därför alltid denna text innan Ni ger läkemedlet. Namn och personnummer Linda Bjurhoff 2016-02-09

Om ett läkemedel är ordinerat vid behov syns symbolen VB i samma ruta som den skrivna ordinationen. Vid behov av dessa läkemedel ska en sjuksköterska kontaktas för bedömning av situationen. För att få ge utan att först ringa sjuksköterska ska det finnas en vid behovslista (signeringslista) för det specifika läkemedlet. I dessa rutor kan tillfälliga ordinationer antecknas. Rutorna är placerade på sista sidan av ordinationshandlingen. Kolla därför alltid igenom alla sidor av ordinationshandlingen vid varje läkemedelstillfälle. Tolvan Tolvansson 191212-1212 25 Linda Bjurhoff 2016-02-09