Gå 4 betala för 3! Mötesplats för fjärde året i rad! Akutsjukvård 2011 kompetenshöjande och inspirerande dagar för dig som arbetar inom akutsjukvård! Patientsäkerhet - hur identifiera brister i akutsjukvården och åtgärda dessa? Så möter ni kravet att arbeta mot statistiska mål på akutmottagningen! Stor eller liten akutmottagning så förbättrar ni flödesprocessen! Patientstyrning - att by-pasa akutmottagningen med utvalda patientgrupper Forskning och de senaste resultaten från den prehospitala akutsjukvården! METTS ett heltäckande beslutsstöd i akutvårdskedjan! Ordförande: Anna Letterstål, leg ssk, med dr, Karolinska Universitetssjukhuset Talare: Martin Nordberg, doktorand, Karolinska Institutet, leg läkare, Södersjukhuset Simon Askelöf, biträdande överläkare, akutsektionen medicinkliniken, Capio S:t Görans Sjukhus Maria Ekholm, enhetschef akuten Lidköping sjukhus, Christina Malmgren, verksamhetsutvecklare Lidköpings sjukhus Bengt R Widgren, docent, överläkare, Fou chef Region Halland 3-4 maj 2011, Stockholm Henrik Overödder, specialistläkare i barnmedicin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Helena Wengström Nymark, leg ssk, patientsäkerhetssamordnare, Akademiska sjukhuset Maaret Castrén, leg specialistläkare, professor, Karolinska Institutet, VO Akut, Södersjukhuset Veronica Vicente, doktorand, Karolinska Institutet, leg ssk, Södersjukhuset Peter Johnson, överläkare geriatrik, Södertälje sjukhus Björn Ogéus, leg specialistläkare, enheten för psykosomatisk medicin, Landstinget i Västerås Separat bokningsbar fördjupningsdag, 5 maj SBAR Standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet Anna Letterstål Karolinska Universitetssjukhuset Jenny Liu Södersjukhuset
Konferens tisdag 3 maj 09:00 Löpande registrering 09:30 Ordförande inleder konferensen Anna Letterstål, leg ssk, med dr, Karolinska Universitetssjukhuset Anna är ansvarig för utbildning- och utvecklingsverksamheten på akutkliniken, Solna och arbetar nu bl.a. med införande och utvärdering av SBAR på kliniken. 09:40 Så möter ni kravet att arbeta mot statistiska mål på akuten! Är det etablerade målet max 4 timmar på akuten relevant? Hur mäta kvalitet och effektivitet på akutmottagningen? Kvalitetsindikatorer för akutsjukvården, hur mäts dessa, vilka kvalitetsregister finns och vad visar de? Kö-teorier -vad kan man göra med de köer som uppstår inne på akuten innan och efter triage? Martin Nordberg, doktorand Karolinska Institutet, leg läkare, Södersjukhuset Martin arbetar med projektet Ett nytt system för akutmottagningstriage: effekter på kvalitets- och effektivitetsparametrar. 10:40 Fikapaus Hur förbättras flödet på en stor respektive liten akutmottagning? 11:10 Halverade väntetider på akutmottagningen nästa steg och framtida potential i teamtriage! Praktikfall 12:20 Lunch Mätbara vinster med CSTT (Capio S:t Görans teamtriage) När det blir köer till teamtriagen så hanterar vi det! Erfarenheter av teamtriage och LEAN arbete på S:t Görans Medicinakut Framtiden - planering och utförande för optimering av teamtriage som system Simon Askelöf, biträdande överläkare, akutsektionen medicinkliniken Capio S:t Görans Sjukhus. Medicinskt ansvarig för medicinakuten. Teamtriage med specialistläkaren i fronten har halverat väntetiderna på akutmottagningen. Simon arbetar kliniskt och driver tillsammans med medarbetare på akutkliniken ett ständigt utvecklingsarbete. 13:20 Lidköping ett litet sjukhus med förbättrade flöden! Praktikfall Vad har en liten akutmottagning för förutsättningar att klara 4 timmars regeln? Samarbete med övriga sektioner på sjukhuset så gör vi! Vad är nyckeln till framgång på Lidköpings lasarett? Hur kan metoden appliceras på andra sjukhus? Vårt nästa steg? Maria Ekholm, enhetschef akuten, Christina Malmgren, verksamhetsutvecklare, Lidköpings sjukhus Maria och Christina berättar om hur de har kunnat förbättra flödesprocessen utifrån deras förutsättningar på ett mindre sjukhus som Lidköpings sjukhus. 14:20 Fikapaus 14:40 METTS ett heltäckande beslutsstöd i akutvårdskedjan Så fungerar METTS! Struktur och uppbyggnad Validering och kvalitetssäkring Hur påverkar ledtider och utfall Vilken betydelse har tidig mätning av vitala parametrar för fortsatt planering av akutsjukvården? Bengt R Widgren, överläkare, docent, universitetslektor Sahlgrenska Akademin, Fou Chef i Region Halland METTS utvecklades 2004 på Sahlgrenska. Bengt var och är en av huvudaktörerna i att arbeta fram och testa METTS triage vetenskapligt. Bengt är mycket uppskattad som föreläsare av våra tidigare deltagare! 15:50 Akut sjuka barn vad ska du vara uppmärksam på? Vad skiljer sjuka barn från sjuka vuxna? Vilka symptom kan signalera allvarlig sjukdom? Vad måste utredas även mitt i natten och vad kan vänta? Henrik Overödder, specialistläkare i barnmedicin, enheten för akutsjukvård Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 17:00 Dagen avslutas
Konferens onsdag 4 maj 08:30 Dag två inleds av ordförande 08:35 Patientsäkerhet - hur identifiera brister i akutsjukvården och åtgärda dessa? Vad innebär en riskanalys och händelseanalys Helena reder ut begreppen! Att arbeta med avvikelserapportering för att identifiera brister och ta tag i förbättringar Fikapaus 09:40-10:10 11:30 Lunch Patientsäkerhet i systemperspektiv Hur vi utvecklar patientsäkerheten på Akademiska Sjukhuset i Uppsala Vad innebär de nya rekommendationerna från Socialstyrelsen: att det bör sitta en sjuksköterska i receptionen? Hänvisning av patient hur du kan hänvisa patienter på ett säkert sätt! Vad innebär den nya Patientsäkerhetslagen? Helena Wengström Nymark, leg sjuksköterska, patientsäkerhetssamordnare och tidigare gruppchef på akutmottagningen, Akademiska sjukhuset Helena handleder bl. a en patientsäkerhetsgrupp som är tvärprofessionell och har arbetat med en riskanalys av överrapporteringsprocessen på akutvårdsavdelningen, den medicinska intagningsavdelningen och akutmottagningen. 12:30 Akutsjukvård alla behöver inte komma till akutmottagningen Prehospital triagering i hemmet Patientstyrning - att by-pasa akutmottagningen med utvalda patientgrupper Vilka instanser skall göra vad i patientstyrningen? Hur du undersöker möjligheter och hinder att utveckla vårdkedjor för att slussa patienter till rätt vårdnivå i rätt tid Verktyg för dig att med rätt bedömning och rätt behandling kunna styra till rätt vårdnivå och på så vis korta vårdkedjan Maaret Castrén, professor, specialistläkare i akutsjukvård, Karolinska Institutet, Stockholms Prehospitala Centrum Maaret är landets första professor i akutsjukvård, hon forskar samt handleder doktorander inom ämnet akut omhändertagande. Lyssna till vår mycket uppskattade föreläsare! 13:30 Fikapaus 13:50 Vårt sätt att styra geriatriska patienter direkt till geriatriken Kliniknära forskning Hur stor andel av patienterna har kunnat styras till akutgeriatrik respektive akutmottagning? Att implementera patientstyrning i ambulanserna - ta del av våra erfarenheter! GEPARD studien vad visar den för resultat? Äldres syn på direktstyrning Veronica Vicente, sjuksköterska, doktorand Karolinska Institutet, Södersjukhuset, forsknings och utvecklingssamordnare Stockholms Prehospitala centrum Veronica arbetar som ambulanssjuksköterska och har blandat annat drivit GEPARD studien med målsättningen att styra patienter rätt till akutsjukhus, geriatrisk klink respektive närakut. 14:50 Vätskebalans hos äldre patienter som insjuknar akut - att förebygga, upptäcka riskgrupper och behandla Hur påverkas vätskebalansen hos den äldre patienten då vätska ges akut? Hur kan du i ett tidigt skede upptäcka mild/måttlig vätskebrist hos den äldre patienten? Vad finns det för olika sätt att korrigera svår vätskebrist? Alternativa behandlingar avseende vätskebalans för de äldre patienterna redan på akutkliniken Peter Johnson, specialitetsansvarig överläkare geriatrik, Södertälje sjukhus Peter arbetar med multisjuka äldre inom öppen- och slutenvård och bedriver forskning inom vätskebalans hos äldre. Han deltar även i arbetet med Socialstyrelsens nya riktlinjer för nutrition. 15:50 Möte, bemötande och behandling - reflektioner utifrån akutsjukvård och omhändertagande Hur kan du behålla den egna energin vid känslomässigt starka möten? Patientsäkerhet Inspiration för din personliga utveckling Hur kan du fokusera när tiden är knapp och många bollar är i luften? Styrkan av ett välfungerande team! Delaktighet i ett meningsfullt och många gånger dramatiskt vårdarbete Björn Ogéus är smärt och narkosläkare och varit verksam i offentlig sjukvård i över 25 år. Sedan några år arbetar Björn på Enheten för psykosomatisk medicin inom Landstinget i Västerås. I arbetet möter han ofta den smärta som kan uppkomma efter traumatiska händelser och som ofta upplevs både i kroppen och känslolivet. Björn får högsta betyg av våra tidigare kunder! 16:50 Konferensen avslutas
Separat bokningsbar fördjupningsdag 5 maj SBAR Standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet SBAR rapporteringsmodellen som rekommenderas av WHO, SKL, Socialstyrelsen, LÖF, Läkarförbundet, Vårdförbundet och vård-företagarna! En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud i vården är att kommunikationen brustit mellan personer eller olika verksamheter. Patientsäkerheten hotas om personal inom vården missförstår varandra när de ska överföra information. Det handlar inte om bristande kompetens utan framför allt om en bristande struktur för kommunikationen. Att kunna kommunicera på ett säkert sätt är en grundläggande förutsättning för en säker vård. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen i vården. SBAR står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. Det är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information strukturerat och snabbt. CRM, Crew Resource Management, Säkert teamarbete är ett koncept hämtad från bland annat flyget och bygger på standardisering och team-arbete där varje medarbetares ansvar tydliggörs. Inom CRM används SBAR som stöd för kommunikation. Om vårdpersonalen använder SBAR-strukturen vid rapportering minskar riskerna för att information glöms bort eller misstolkas. I förlängningen minskar därför risken för vårdskador. SBAR kan inte bara användas som ett verktyg mellan vårdens personal utan fungerar lika bra i dialogen mellan personal, patienter och deras närstående. Lär dig grunderna och hur du kan få struktur i dialogen med hjälp av SBAR och få kunskap om hur SBAR kan införas på vårdavdelningen, kliniken och sjukhuset. Ta chansen och följ med i utvecklingen mot en säkrare vård! Du får bland annat: Genomgång av SBAR och hur du kan planera och genomföra implanteringen i din verksamhet Prova på hur SBAR kan användas i praktiken En interaktiv fördjupningsdag med en blandning av teori och praktiska övningar! 09:00 16:00 Dagen startar SBAR är här för att stanna - systemet som säkrar kommunikationen! Varför SBAR i sjukvården? Vilka orsaker och risker finns det med ineffektiv kommunikation? Genomgång av hur SBAR används avsändarens och mottagarens roller Därför blir rapporteringen säker med SBAR Förtryckta kort och andra verktyg som underlättar införandeprocessen Så används SBAR både i muntlig och skriftlig information mellan personal! Så kommer din verksamhet igång med SBAR - förslag på implementeringsplan! Använd SBAR i praktiken! Hur ska du kommunicera för att alla ska förstå ditt budskap? Träna praktiskt på att kommunicera med hjälp av SBAR Utrymme för dig att diskutera egna exempel där kommunikationen inte fungerat och hur SBAR hade kunnat undvika problemet Hur påverkar SBAR dokumentationen och tysta rapporter? När är SBAR särskilt användbart? Seminarieledare: Anna Letterstål, leg ssk, med dr, Karolinska Universitetssjukhuset Anna är ansvarig för utbildning- och utvecklingsverksamheten på akutkliniken, Solna och arbetar nu bl.a. med införande och utvärdering av SBAR på kliniken. Sedan hösten 2010 är rapporteringsmodellen SBAR implementerad i hela akutenheten, Karolinska sjukhuset. Ta del av implementeringen av SBAR på akutmottagningen, Södersjukhuset! Förberedelser och utbildningen av personalen vikten att få med alla professioner Hur upplevs SBAR på Södersjukhuset- utvärdering och exempel från akutenheten Framgångsfaktorer, vinster och svårigheter med SBAR Jenny Liu, leg läkare, specialist i allmänmedicin & akutsjukvård, akutläkarverksamheten Södersjukhuset Jenny har deltagit i Södersjukhusets referensgrupp för införandet av SBAR samt var ansvarig för införandet av SBAR bland akut-läkarna. Dagen avslutas Vi gör avbrott för lunch samt kaffepaus under för- och eftermiddagen
För fjärde året i rad! Följ med i utvecklingen inom akutsjukvård ta del av ny forskning och de senaste resultaten! Akutmottagningen besitter en nyckelposition och är sjukhusets knutpunkt. Om en akutmottagning inte fungerar är det inte bara patienternas säkerhet som äventyras. En icke fungerande akutmottagning ger återverkningar på sjukhusets samlade verksamhet. Hur kan du då skapa en arbetsplats där du som vårdgivare kan känna dig trygg och säker i ditt arbete samtidigt som patienten kan få bästa tänkbara vård utefter de resurser man har att tillgå? Under de senaste åren har akutmottagningarna blivit alltmer belastade och patientsäkerheten har kommit i fokus. Det utvecklas kontinuerligt nya processer och system för att öka effektiviteten och få rätt patient till rätt plats i rätt tid. Samtidigt kommer allt fler lagar och krav på dig som arbetar på en akutmottagning. Akutsjukvården är ett verksamhetsområde som alltjämt befinner sig under snabb utveckling och förändring. Det omfattar prioritering, diagnostik och behov av behandling så snart som möjligt för den drabbade patienten med det akuta sjukdomstillståndet. Det krävs att du som vårdgivare är uppdaterad vad gäller nya riktlinjer och forskningsprojekt inom akutsjukvården. Konferensen Akutsjukvård 2011 den 3-4 maj är till för dig som vårdgivare som vill ta del av aktuella frågeställningar inom akutsjukvård! Fokus på årets konferens är flödesprocessen och patientsäkerheten på en akutmottagning. Är det etablerade målet max 4 timmar på akuten relevant? Ta del av forskningen om ett nytt system av akutmottagningstriage. Patientsäkerhetssamordnaren Helena W Nymark talar om patientsäkerheten i ett systemperspektiv och förklarar innebörden av de nya rekommendationerna från Socialstyrelsen att det bör sitta en sjuksköterska i receptionen. Att förbättra flödesprocessen strävar alla sjukhus mot men resurserna skiljer sig åt på en liten respektive stor akutmottagning. På S:t Görans sjukhus och Lidköpings sjukhus har man skapat effektiva flödesprocesser. Dra nytta av deras erfarenheter oavsett om du kommer från en stor eller liten akutmottagning Långa väntetider för patienter på akutmottagningen är inte ovanligt idag. Äldre och multisjuka har kommit att bli en stor patientgrupp på akutmottagningen. Att by-pasa akutmottagningen med utvalda patientgrupper - hur mycket minskar det väntetiden? Hur stor andel av patienterna har egentligen kunnat styras till akutgeriatrik istället för akutmottagning? Maaret Castrén och Veronica Vicente kommer med forskning och de senaste resultaten från den prehospitala akutsjukvården. Inspireras av Björn Ogéus som talar om möte, bemötande och behandling - reflektioner utifrån akutsjukvård och omhändertagande. Han får högsta betyg av våra kunder! Detta och mycket mer får du som deltagare på två kompetenshöjande och inspirerande dagar! Välkommna! Katarina Forsberg Katarina Forsberg Leg Sjuksköterska Projektledare Teknologisk Institut Missa inte den separat bokningsbara fördjupningsdagen, 5 maj! SBAR Standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet Ta del av systemet som är här för att stanna, säkrar kommunikationen inom vården en separat bokningsbar fördjupningsdag speciellt inriktad på SBAR under en hel dag! Anna Letterstål Karolinska Universitetssjukhuset Jenny Liu - Södersjukhuset
B Porto betalt Sverige Praktiska upplysningar Tre enkla sätt att anmäla dig! % 031-350 55 35, vxl 031-350 55 00 ) info@tiutbildning.se www Tid och plats konferens Konferens 3-4 maj, 2011 (3647-4) Teknologisk Institut Utbildningscenter Olof Palmes gata 31, Stockholm Tunnelbana: T-centralen Tid och plats fördjupningsdag Fördjupningsdag 5 maj, 2011 (3802-1) Teknologisk Institut Utbildningscenter Olof Palmes gata 31, Stockholm Tunnelbana: T-centralen Pris Konferens: 5680 kr. Gå 4 betala för 3! Fördjupningsdag 3980 kr. Gå 4 betala för 3! Gäller vid samtidig anmälan och en faktura. Paketpris konferens + fördjupningsdag 8660 kr (Kan ej kombineras med erbjudandet Gå 4 betala för 3 ) Moms tillkommer. Förbehåll Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Avbeställningsvillkor Anmälan är bindande. För av- och ombokningsregler, vänligen se vår hemsida För ytterligare upplysningar Se för mer praktisk information eller ring vårt kundcenter 031-350 55 35, vxl 031-350 55 00 alternativt maila projektledaren Katarina Forsberg, kfo@tiutbildning.se Teknologisk Institut AB Sverige Returadress: Teknologisk Institut Box 2513 403 17 GÖTEBORG Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi Coachande förhållningssätt i vården Ekonomi för icke ekonomer i offentlig sektor Retorik för kvinnor Argumentationsteknik för kvinnor Bipolär sjukdom Kommunsjuksköterskan Psykiatri för icke psykiatriker 11.02. www.responstryck.se