Handlingsprogam hot och våldsrisker

Handlingsprogam hot och våldsrisker Fastställd av socialnämnden 2012-05-24, 132

Innehåll Syfte och ansvar... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Ansvar... 3 Riskinventering... 3 Riskgrupper... 3 Risksituationer... 3 Förebyggande arbete för att undvika hot... 4 På kontorsrummet:... 4 Att tänka på vid besök:... 4 Rutin för riskbedömning vid tillfälligt besök i enskilt hem... 5 Rutin för riskbedömning vid utförande av insatser på annan plats... 5 1. Undersök arbetsförhållanden... 6 2. Gör en riskbedömning... 6 3. Åtgärda de risker som kommit fram... 6 4. Gör en handlingsplan för det som inte åtgärdas omedelbart... 6 5. Kontrollera åtgärderna... 6 Rutiner vid larm i stadshuset... 6 Larmkontroll... 7 Rutiner vid larm med GPS-larm... 7 Agerande i akutsituationer... 8 Hot om våld - telefon... 8 Hot om våld - direkt... 8 Den hotade:... 8 Arbetskamrater:... 9 Åtgärder när en krissituation inträffat... 10 Omedelbara åtgärder... 10 Åtgärder inom en vecka... 10 Uppföljning efter ca 3 månader... 11 Uppföljning efter ca 1 år... 11 Utredning och rättegång... 11 Rutiner vid utredning samt anmälan av arbetsskada... 12 ANMÄLAN OM TILLBUD/OLYCKSFALL... 13 Checklista... 14 2

Syfte och ansvar 3 Handlingsplanens syfte Syftet med handlingsplanen är att fungera som riktlinjer för hur frågor om att förebygga, hantera och bearbeta hot- och våldssituationer ska hanteras inom förvaltningen. Ansvar Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för arbetsmiljön. Även arbetstagaren har ett visst ansvar, men det är mindre än arbetsgivarens. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren har bland annat ansvar att: - Utreda risker för hot och våld, vidta nödvändiga åtgärder samt söka förebygga risk för hot och våld. - Utforma säkerhetsrutiner som hålls aktuella, följs upp och är kända av alla. - Ge tillräcklig information, instruktioner och utbildning för att arbetet ska kunna utföras med tillfredställande trygghet. - Se till att argbetstagarna får stöd och handledning om det finns risk för återkommande hot eller våld. - Placera, utforma och utrusta arbetsplatserna så att risk för hot och våld förebyggs så långt som möjligt. - Ge arbetstagarna möjlighet att kalla på snabb hjälp vid vålds- eller hotsituation. - Se till att det finns larmutrustning som underhålls och kontrolleras, rutiner för den och övning av dessa. - Dokumentera och utreda tillbud och händelser med våld eller hot. - Ha rutiner för att arbetstagare som utsatts för våld eller hot snabbt ska få stöd och hjälp. (Se även AFS 1993:2, Våld och hot i arbetsmiljön) Riskinventering Nedanstående förteckning är inte heltäckande. Varje möte kan betraktas som en potentiell risk eftersom förvaltningen är en myndighet som möter människor i utsatta livssituationer. Riskgrupper Som särskilda riskgrupper kan betraktas: - Människor med missbruksproblem. - Människor med psykiska störningar. - Människor som befinner sig i pressade situationer. - Människor med andra kulturella värderingar. Risksituationer Följande situationer kan betraktas som speciellt riskabla: - När ett negativt beslut meddelas.

- Situationer som kan upplevas som kränkande. 4 - Hembesök hos obekanta och hos personer med missbruksproblem eller psykisk störning. - Transporter i bil. - Om man själv är stressad eller inte i form. - När en kollision uppstår mellan olika kulturella värderingar. Förebyggande arbete för att undvika hot - Genomgång av Handlingsplanen med varje nyanställd och praktikant. - Genomgång/uppdatering av Handlingsplanen årligen för samtlig personal. - Ökat riskmedvetande genom årlig utbildning (halvdag) På kontorsrummet: - Var uppmärksam på psykologiska maktfaktorer. Ha till exempel besöksstol i samma höjd som skrivbordsstolen. Använd gärna annan stol. - Undvik att ha lösa föremål, som kan användas som vapen, framme. - Möbleringen ska utformas för att ge fria reträttvägar. - Fungerande larm på strategiskt ställe (till exempel i flyktvägen). Larmet skall testas en gång per kvartal. Att tänka på vid besök: - Förvarna kollegor och närmaste chef om du väntar besök av person som antas kunna komma att uppträda hotfullt. - Använd i första hand besöksrum. - Var minst 2 personer vid besök där situationen kan antas bli hotfull. - Hämta besöket i väntrummet. - Om besökaren har med sig en större väska bör denna lämnas utanför besöks-/kontorsrummet. - Undvik att fullfölja besöket om klienten är märkbart drogpåverkad. Om man för att kunna fullfölja sitt arbete (ex. på beroendegruppen) måste ta emot eller besöka berusade ska man inte vara ensam. - Om du är ensam i lokalerna, ta inte in besök. - Följ klienten till utgången efter besöket.

- Lämna inte någon ensam i lokalen med ett besök. Om du vid hemgång eller lunch ser att någon har besök, stanna kvar tills besöket gått. 5 Rutin för riskbedömning vid tillfälligt besök i enskilt hem Åtgärder skall vidtas för att så långt möjligt ordna ensamarbete så, att den som utför arbetet ensam inte löper större risk för skada än om flera gemensamt utför arbetet 3 AFS 1982:3 - Grundregeln är att hembesök ska genomföras av två tjänstemän. Det första hembesöket hos klient ska alltid genomföras av två tjänstemän om det inte är uppenbart att det inte behövs. Besök hos klient av en ensam tjänsteman får ske och riskbedömningen ska då utföras av tjänstemannen i samråd med enhetschef. Utifrån riskbedömningen beslutar enhetschef om besöket kan och får ske av ensam tjänsteman. Vid beaktande av frågan om två tjänstemän vid hembesök kan även hjälp av annan person t.ex. tjänsteman inom kriminalvården eller kontaktperson övervägas. - Ansvarig för hembesöket ska informera receptionist, arbetsledare eller kollega innan hembesök genomförs. Informationen ska omfatta: Namn och adress på den klient som ska besökas Datum och klockslag för det planerade besöket Uppskattad tid för när besöket bedöms genomfört - Undvik att fullfölja hembesöket om klienten, eller någon annan närvarande, är drogpåverkad. - Ansvarig för hembesöket ska informera arbetsplatsen efter avslutat besök. Receptionist, arbetsledare eller kollega bevakar den information som uppgetts för att kunna larma och agera om uppdraget inte rapporteras genomfört inom angiven tidsram. - Mobiltelefon och larm ska alltid medtas och vara påslaget vid besök hos klient. - Vid besök hos klient så ska det alltid eftersträvas att det finns en fri flyktväg från lokalen. Vid tecken på att en hot- och våldssituation skulle kunna uppstå ska personalen omedelbart försöka lämna platsen och larma socialförvaltningen och eventuellt polisen. - Tänk på att du alltid parkerar bilen så att du inte behöver backa eller vända för att vid behov snabbt kunna komma iväg. Rutin för riskbedömning vid utförande av insatser på annan plats Åtgärder skall vidtas för att så långt möjligt ordna ensamarbete så, att den som utför arbetet ensam inte löper större risk för skada än om flera gemensamt utför arbetet 3 AFS 1982:3 Undersökning av arbetsförhållanden och riskbedömning ska ske i varje brukares hem eller i samband med utförande av insatser på annan plats inom verksamheten: - Innan arbete påbörjas - Regelbundet - Vid förändringar, som exempelvis hemkomst från behandlingshem Riskbedömningen består av fem olika moment: - Undersök arbetsförhållanden

- Gör en riskbedömning - Åtgärda de risker som kommit fram - Gör en handlingsplan för det som inte åtgärdas omedelbart - Kontrollera åtgärderna 6 De fem momenten beskrivs nedan. 1. Undersök arbetsförhållanden Undersök arbetsförhållanden och identifiera risker utifrån checklista. 2. Gör en riskbedömning Värdera de risker som har identifierats. Utgå ifrån hur stor sannolikheten är för att drabbas av ohälsa eller olycka samt konsekvenserna av det som kan hända. Ange om risken är allvarlig eller inte. Använd checklista. 3. Åtgärda de risker som kommit fram Åtgärda de allvarligaste riskerna först. Åtgärda direkt när så är möjligt. Om risken inte kan undvikas helt utifrån arbetets karaktär så kan det kräva någon form av hantering, exempelvis instruktioner, utbildning, skyddsutrustning. Åtgärder kan ses i tre former: - Ta bort risken! - Minska risken så mycket som möjligt! - Skydda mot risken! 4. Gör en handlingsplan för det som inte åtgärdas omedelbart Skriv ner i en handlingsplan de åtgärder som inte genomförs samma dag eller de närmaste dagarna. Skriv ner när det ska vara genomfört och vem som ska se till att det blir gjort. 5. Kontrollera åtgärderna Kontrollera vid angivet datum att åtgärderna är genomförda och att de blev som det var tänkt. Sätt en signatur i kontrollrutan på handlingsplanen. Vid besök hos klient så ska det alltid efterstävas att det finns en fri flyktväg från lokalen. Vid tecken på att en hot- och våldssituation skulle kunna uppstå ska personalen omedelbart försöka lämna platsen och larma socialförvaltningen och eventuellt polisen. Rutiner vid larm i stadshuset - Gula knappen är larmknapp, håll larmknappen intryckt till att du får en vibration (ca 3 sek) - Vid utlöst larm kommer en ljudsignal starta inom 30 sekunder för att uppmärksamma dina kollegor på att du behöver hjälp. I receptionen och i olåst arkiv ligger det en larmtelefon där man kan se vem det är som har larmat. - Vid utlöst larm skall alla så snabbt som möjligt ta sig till larmande rum. Den tillgängliga personalen samlas i korridoren. Minst två personer går gemensamt in i det aktuella rummet för att lugna situationen. Övriga väntar utanför. - Batteritiden för larmet är ca 3-4 dagar, men ha gärna larmet på laddning så fort du inte bär det på dig. Larmet kan inte överladdas utan mår bra av att laddas så mycket som möjligt.

Skulle larmet laddas ur så räcker det med att stoppa i laddaren så startar larmet efter ca 45 minuter. Urladdat larm behöver laddas ca 4 timmar för att bli fulladdat. 7 - Tänk på att larmet är knutet till ditt rum vilket gör att om du utlöser larmet så kommer dina kollegor skynda till ditt personliga rum, samt att besöksrummen har egna larm - Receptionen tar kontakt med polisen via telefon för överenskommelse om ev åtgärder. - Försök inte övermanna den hotfulla personen. Larmkontroll Larmen kontrolleras första tisdagen i mars, juni, september och december kl. 08.30. Informera receptionen i stadshuset. Mer info om larmet finns i skriften Rutin för hantering av personalarm SRT 306 Rutiner vid larm med GPS-larm - Röda knappen är larmknapp, håll larmknappen intryckt till att du får en vibration (ca 3 sek). - Vid utlöst larm så sker en uppkoppling till SOS larmcentral så att de kan höra vad som sker och kommunicera med den som larmar. - Larmcentralen har en larmplan för varje larm. Av den framgår att primär insats vid våld är Securitas och polis vid verifierat våld. Om operatör inser att räddningsinsats behövs kommer även den att aktiveras. Larmcentralen meddelar även arbetsledare på socialförvaltningen i ordning som framgår av larmplanen. - Batteritiden för larmet är ca 3-4 dagar, men ha gärna larmet på laddning så fort du inte bär det på dig. Larmet kan inte överladdas utan mår bra av att laddas så mycket som möjligt. Skulle larmet laddas ur så räcker det med att stoppa i laddaren så startar larmet efter ca 45 minuter. Urladdat larm behöver laddas ca 4 timmar för att bli fulladdat. - Repetera handhavandet regelbundet (minst 4 ggr per år). Glöm inte att meddela SOS Alarm innan du gör ett testlarm. SOS Alarm nås på tel nr 036-121830. Av larmplanen framgår vilket lösenord som ska användas. - Försök inte övermanna den hotfulla personen. Mer info om larmet finns i skriften Rutin för hantering av personalarm SRT 306

8 Agerande i akutsituationer Hot om våld - telefon Oavsett vem som är mottagare av hotet skall följande rutiner tillämpas. 1. Notera vad som sägs. 2. Stå gärna upp, då får du ett annat tonläge. 3. Notera datum och klockslag. 4. Försök identifiera den som hotar så långt det är möjligt. 5. Fråga om samtalet ska uppfattas som ett hot. ( Det här uppfattar jag som ett hot ) 6. Försök ta reda på anledningen till hotet. 7. Bemöt den uppringande lugnt och sakligt. 8. Kontakta närmaste arbetsledare. 9. Rapportera hotet på blankett (se bilaga) till enhetschef som sänder den till FÖSAM och socialchef (som avgör om polisanmälan ska göras). Hot om våld - direkt Den hotade: 1. Försök lugna vederbörande. 2. Var saklig och försök uppträda lugnt. 3. Utlös larm om du har tillgång till det. Om detta inte är möjligt, försök på annat sätt att uppmärksamma dina arbetskamrater på situationen. 4. Om hotet blir till handling, försök fly samtidigt som du ropar på hjälp. 5. Om den som hotat avviker, kontakta polisen (114 14 el. 112) och beskriv vad som hänt. Lämna signalement. 6. Rapportera till din enhetschef. 7. Vid allvarligt tillbud eller när någon blivit allvarligt skadad på arbetsplatsen, kontakta omedelbart sjukvården (tel. 75 000 eller 112) och arbetsmiljöinspektionen i Växjö (tel. 0470-74 80 00). 8. Enhetschef ansvarar för att göra arbetsskadeanmälan eller tillbudsanmälan, i samråd med skyddsombud. Rutiner finns i Internkontrollpärmen. 9. Socialchef ansvar för ev. polisanmälan.

Arbetskamrater: 9 1. Samlas utanför dörren till kontorsrummet. 2. Två personer går in i rummet. 3. Receptionen ringer till polisen (114 14 / 112). 4. Vänder sig hotet mot dig, försök fly om hotet är allvarligt. TÄNK PÅ ATT VÅLD FÅR ANVÄNDAS I VISSA SITUATIONER - NÖDVÄRNSRÄTT.

10 Åtgärder när en krissituation inträffat Ansvaret för åtgärderna vilar i första hand på enhetschefen. Det är viktigt att inte bara vända sig till den direkt drabbade utan även andra berörda, t.ex arbetskamrater och andra klienter. Omedelbara åtgärder 1. Gör en bedömning om omedelbar läkarhjälp behövs och ordna i så fall med transport (ring 112). Se till att någon följer med till läkare eller sjukhus. 2. Om så bedöms lämpligt, ordna kontakt med psykiater. 3. Förmedla kontakt med personer som kan ställa upp för samtal och eventuell fortsatt uppföljning och stöd, t.ex kamrater som är beredda att rycka in. Arbetskamraterna är viktiga i ett första akutskede. Lyssna, ta tid, ge ev. beröring, var accepterande ta inte över). 4. Ordna med sällskap till bostaden. Kontakta anhöriga. 5. Undersök om den drabbade kommer att vara ensam och ordna i så fall sällskap på något sätt. 6. Anmäl snaraste det inträffade till enhetschef samt lämna uppgift om namn, bostadsadress och telefonnummer (hem) på alla anställda som var närvarande. 7. Var och en som varit berörd bör få tillfälle att tala ut om händelsen med någon och inte lämnas att ensam bearbeta upplevelsen. 8. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsskadeanmälan eller anmälan om tillbud görs. 9. Den drabbade bör skriva ner händelsen, känslor och agerande snarast möjligt efter händelsen för bearbetning och ev. polisanmälan. Fysiska och psykiska skador betraktas som arbetsskada enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring. Om någon arbetskamrat medföljer vid läkarbesök, hemresa och dylikt bör detta anses som tjänsteuppdrag och arbetsgivaren betalar vid behov taxi för sådan resa. Åtgärder inom en vecka 1. Inom en vecka efter händelsen ska arbetsgivaren se till att personlig kontakt tas med alla anställda som var närvarande. Tillfälle ges då till samtal om den personliga upplevelsen av händelsen, kvarstående problem, särskilda frågor och önskemål. 2. Tjänstgöringen bör diskuteras och nödvändiga åtgärder vidtas i fråga om arbetsanpassningen. Frågor som har att göra med rättegång bör vid behov också tas upp. 3. Hjälp med att ordna besökstid hos läkare (helst psykiater) eller psykolog vid företagshälsovård skall erbjudas dem som inte redan har en sådan kontakt. 4. Om den anställde går miste om avlöning eller om han får kostnader som inte ersätts enligt löneavtal och lagar, ska han underrättas om att ersättning kan begäras från eventuell försäkring även för sveda

och värk. Sådan ersättning har i vissa fall betalats ut även vid mycket korta sjukledigheter. Personal på lönekontoret har kunskap om lagar, avtal och försäkringar. Uppföljning efter ca 3 månader Undersökning görs om eventuellt problem kvarstår efter händelsen. Ny kontakt med läkare och hjälp att ordna besökstid ska erbjudas den/de drabbade. Sjukfrånvaron för alla anställda som var närvarande vid händelsen skall följas uppmärksamt. Uppföljning efter ca 1 år Med utgångspunkt från sjukfrånvaron görs en bedömning om ytterligare uppföljningssamtal ska erbjudas den/de drabbade. 11 Utredning och rättegång När någonting har hänt som föranleder polisen att göra en utredning frågar alltid polisen de inblandade om de kan lämna några uppgifter som kan vara av värde vid spaningarna. Om vederbörande så önskar kan man be polisen att arbetsledare, arbetskamrater, facklig representant eller annan person får närvara vid samtalet eller förhöret. Om gärningsmannen anträffas och åtalas brukar de tjänstemän som hörts av polisen inkallas till rättegången för att, som målsägande eller vittne, höras om händelsen. Inställelse är viktig eftersom i regel ingen enligt lag kan fällas enbart på sitt erkännande. Som målsägande hörs då tjänstemän som varit direkt utsatta för våld eller hot som kan uppfattas som trängande fara, medan de andra hörs som vittnen. I båda fallen blir det i första hand fråga om att vid domstolen muntligen redogöra för vad som tidigare sagts till polisen. Det är angeläget att alla rimliga åtgärder vidtas som kan underlätta situationen för den berörda personalen. Arbetsledaren eller den han utsett, ska erbjuda sig att ordna kontakt med jurist för nödvändig information och/eller tidsbeställning. Vittne bör i förväg informeras om vad inställelse som vittne innebär. Tjänsteman som är, eller bedöms kunna bli, inkallad som målsägande bör erbjudas juridiskt biträde på arbetsgivarens bekostnad. I de fall juridiskt biträde inte kan närvara vid rättegången skall arbetskamrat eller arbetsledare vidtalas att följa med för att ge tjänstemannen stöd. Om tjänstemannen så önskar kan framställning göras om att den/de åtalade lämnar rättssalen medan tjänstemannen hörs som målsägande eller vittne. Att inkallas som vittne eller målsägande bör anses som tjänsteuppdrag och medföra rätt till full lön och i förekommande fall resekostnads-ersättning och traktamente. Samma villkor bör gälla för arbetskamrat eller arbetsledare som medföljer vittne eller målsägande till rättegång. Studiebesök på tingsrätt bör ordnas för de som inte varit där förut.

12 Rutiner vid utredning samt anmälan av arbetsskada - Den skadade eller dennes arbetskamrater anmäler omedelbart arbetsskadan till arbetsledaren. - Arbetsledaren utreder snarast händelsen tillsammans med skyddsombudet och i förekommande fall med företagshälsovård. - Arbetsledaren fyller i samråd med skyddsombudet och den skadade i blanketten Anmälan om arbetsskada eller personskada. Den kan hämtas hos försäkringskassan, till exempel genom www.forsakringskassan.se. - Arbetsledaren, skyddsombudet och den skadade undertecknar anmälan. - Arbetsledaren sänder originalet till personalavdelningen, som ansvarar för att kopior sänds till berörda instanser. OBS! Anmälan ska vara inkommen senast åtta dagar efter skadetillfället. Allvarliga tillbud och olyckor ska utan dröjsmål anmälas direkt till Arbetsmiljöverket, till exempel genom www.av.se.

13 ANMÄLAN OM TILLBUD/OLYCKSFALL Samtliga fall av hot och våld mot tjänsteman skall rapporteras. Arbetsledningen ansvarar för att fylla i nedanstående uppgifter när någon medarbetare eller någon blivit utsatta för antingen hot eller våld på grund av din tjänst. Rapporten inlämnas till socialchef och FÖSAM. Namn: Personnummer: Yrke/Befattning: Arbetsplats: Var inträffade tillbudet/olycksfallet? När inträffade händelsen? Datum: Vad hände, som föranleder denna anmälan? Klockan: Din eventuella skadas omfattning: Hur upplevde Du händelsen? Vilka åtgärder anser Du behövs för att en sådan händelse inte skall upprepas? Underskrifter: Tillbuds-/Olycksfallsanmälare: Arbetsgivare/Arbetsledare: Skyddsombud: Datum: Datum: Datum:

Checklista För riskbedömning i enskilt hem Datum Plats/verksamhet Ingen risk Allvarlig risk Annan risk Beskrivning av risk Kommentarer Sign Bostadens/lokalens utformning och möblering Luftföroreningar, rökning, fukt/mögel Risk för hot och våld Ensamarbete Husdjur Färdväg Omgivande utemiljö Smittrisk Annat Underskrift av ansvarig chef Namnförtydligande