Samlokalisering av naturbruksgymnasierna i Region Halland

01054 1(6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Skolförvaltningen 2014-04-24 RS130447 Torbjörn Svanberg 070-5453531 Regionstyrelsen Samlokalisering av naturbruksgymnasierna i Region Halland Presidiets förslag Regionstyrelsen beslutar att Munkagårdsgymnasiet väljs som samlokaliseringsort Skolförvaltningen lämnar Plönninge senast sommaren 2016 och blir inte längre hyresgäster till regionfastigheter. Elever som börjar sin utbildning höstterminen 2014 på Plönninge flyttar över till Munkagård senast höstterminen 2016 - gäller för skog, djur/hund och spår 1. Hästutbildningen på Plönninge avvecklas - inget elevantag 2014 (hänvisning till beslut i RS den 26 mars. Munkagård behåller utbudet av sina utbildningar tillsvidare djur/djurvård, lantbruk, trädgård och florist. Anpassning sker över tid till antalet sökande. Munkagårds utbildning inom trädgård och florist ses över och anpassas utifrån elevers bedömda sökmönster samt möjlighet att kompletteringsutbilda genom vuxenutbildning. Munkagårds utbud av utbildningar ska anpassas i syfte att minimera behovet av investeringar och verksamhetsanpassningar. Skolförvaltningen återkommer med behov av investeringar i samband med att utbildningen lokaliserinas till en ort. Redovisas senast december 2014. Uppdra åt regionstyrelsens presidium att intensifiera dialogen med framförallt Varbergs kommun om långsiktiga förutsättningar för Munkagårdsgymnasiets verksamhet

2(6 Bakgrund Region Hallands två naturbruksgymnasier utbildar på uppdrag av de halländska kommunerna deras ungdomar till fortsatt utveckling, arbete eller studier, inom den gröna näringen. Detta görs med god kvalitet och stor samhällsnytta. Skolorna har de senaste åren fallande antal elever. Detta beror på olika anledningar såsom de demografiska förutsättningarna, gymnasiereformen (GY 11, begränsade möjligheter till riksintag och friskolornas etablering. Det kan också bero på skolornas förmåga till marknadsföring i det omfattande utbud som erbjuds de blivande studenterna. De senaste åren har skolorna gått med ekonomiskt underskott även om den interkommunala ersättningen ligger något högre än riksgenomsnittet. Under 2014 arbetar skolorna med åtgärdsplaner för ekonomi i balans som är ansträngande. Dessa behöver fortsatt förstärkas då sökandesiffrorna till höstens antagningar är färre än bedömningen var i budgetarbetet hösten 2013. Förutsättningarna att klara en verksamhet i balans med ekonomin med bibehållen kvalitet bedöms som små. Under drygt ett års tid, sedan våren 2013, har skolförvaltningen arbetat aktivt med utvecklingsalternativ främst kopplat till Plönninge. Detta skulle ge en positiv effekt på hela skolförvaltningens verksamhet. Arbetat har bland annat bestått i att beskriva hur man kan meranvända de geografiska platserna Plönninge men även Munkagård. Detta har tyvärr inte burit frukt. Ärendet behandlades i regionstyrelsen den 26 mars. Den samlade politiska viljan är inte tydlig från de halländska kommunerna. Förtroendevalda i Region Halland har då bedömt att det finns ett behov av ett beslutsunderlag för samlokalisering av naturbruksgymnasierna. Detta då de fasta kostnaderna allt eftersom utgör en större del av de samlade kostnaderna. Samhällsnyttan och goda verksamhetsresultat i övrigt väger sammantaget inte över för en fortsatt drift av två naturbruksgymnasier. Sammanfattning Region Hallands två naturbruksskolor har olika profiler på sin utbildning de kompletterar varandra. Vid en samlokalisering bedöms de båda skolorna ha goda förutsättningar för en samlad men anpassad utbildning. Med hänsyn till elevernas sökmönster de senaste åren, trender i samhällsutvecklingen, behovet av investeringar i samband med samlokalisering, övriga skolors konkurrenspåverkan ger det olika konsekvenser beroende på val av samlokaliseringsort. Väljs Plönninge som den långsiktiga lösningen föreslås att lantbruks-, djur- och en anpassad del av trädgårdsutbildningen flyttas från Munkagård till Plönninge. Floristutbildningen föreslås för avveckling. De elever som nu finns i verksamheten ges förutsättningar att avsluta sina påbörjade utbildningar.

3(6 Väljs Munkagård som den långsiktiga lösningen föreslås att skogs-, djurutbildningen/hund samt spår 1 flyttas från Plönninge till Munkagård. Djurutbildningen/häst föreslås för avveckling. De elever som nu finns i verksamheten ges förutsättningar att avsluta sina påbörjade utbildningar. Val av samlokaliseringsort blir då mer beroende av andra ingångsvärden. Samlokaliseringsortens placering i länet, i söder Plönninge - och i den något mer norra delen Munkagård - har inte varit föremål för övervägande ur ett tillväxtperspektiv från tjänstemannahåll. Andra ingångsvärden att beakta blir då tillgängligheten till skolan, flexibiliteten i internatboendet, fastighetsekonomiska aspekter samt bedömningar om framtida samverkan med den kommun där Region Hallands naturbruksgymnasium kommer att finnas. Omställningskostnader Region Halland behöver avdela omställningskostnader i samband med samlokaliseringen. Det kan omfatta att under omställningsarbete och innan etableringen av ny verksamhet satt sig kan tappa elever som innebär lägre intäkter till verksamheten. Vidare kommer investeringar att behöva göras. Omfattning kan inte, med hänsyn till de korta tidsförhållandena, specificeras. Dock skulle man kunna betrakta de investeringsvolymer som redan är specificerade till de två skolorna, i lite olika omfattning, som möjliga resurser för detta. Kostnader för personalomställning behöver också beaktas i samband med beslutet om samlokalisering. Alternativ till samlokaliseringen har inte varit en del i detta uppdrag men behöver kommenteras för att få en helhetsbild inför beslutet. Alternativ kan vara att satsa sig ur krisen med att än mer aktivt se på andra uppdrag att komplettera verksamheten med. Detta är påbörjat med att bland annat bredda vuxenutbildningen. Krismedvetenheten har genom arbete med utredningen ökat såväl hos samverkande kommuner och intresseorganisationer som hos den egna personalen. Att satsa sig ur krisen innebär med stor sannolikhet att Region Halland kan behöva bära ekonomiskt underskott under ytterligare något år i det fall skolförvaltningen inte klarar den utmanande situationen. Ekonomiskt underskott behöver balanseras av med ekonomiskt överskott över några varför detta inte bedöms som realistiskt i nuläget. Kvarstår då är möjligheten att ytterligare öka den interkommunala ersättningen vilket påverkar kommunerna. Region Halland behöver också beakta att men idag genom skolverksamheten får hyresintäckter för sina fastigheter genom att kommunerna köper utbildningen för sina ungdomar.

4(6 Nationellt utredningsuppdrag Vidare är det värt att beakta ett beslut som togs vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 (Dir 2014:50. Där ges en utredare i uppdrag att: analysera och lämna förslag på hur utbudet av gymnasial yrkesutbildning kan utvecklas för att utgöra ett intressant studiealternativ för elever som annars väljer ett högskoleförberedande program utan att fortsätta till högre utbildning, undersöka om det inom vissa yrkesområden finns behov av att erbjuda elever större möjligheter att även läsa in särskild behörighet till högre utbildning, och om så är fallet, lämna förslag på hur detta kan bli möjligt, analysera om studie- och yrkesvägledning av god kvalitet erbjuds eleverna i grundskolan och gymnasieskolan i tillräcklig utsträckning, och, om det finns behov, lämna förslag på hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas, analysera om det med utgångspunkt i efterfrågan på arbetsmarknaden, elevernas val, och huvudmännens förutsättningar att erbjuda ett allsidigt urval av utbildning finns anledning att göra mindre justeringar i det nationella utbudet av inriktningar och nationella program, och lämna nödvändiga författningsförslag. redovisas senast den 31 mars 2015. Resultatet av uppdraget kommer förhoppningsvis på sikt ge naturbruksgymnasierna breddade möjligheter att erbjuda särskild behörighet till högre utbildning. Inspel från kommuner och intressenter Samtliga kommuner i Halland har svarat på inspelet. Dessutom har LRF och Sydved svarat. Sammantaget kan nämnas att i princip samtliga framhåller betydelsen av att fortsatt erbjuda basutbildningarna lantbruk, skog, djur och trädgård. Samtliga inspel bifogas denna tjänsteskrivelse. Halmstad och Varbergs kommuner pekar på flera olika samverkansmöjligheter med respektive naturbruksgymnasium inom kommunen. Sweco Parallellt med att Region Halland arbetat med beslutsunderlag för samlokalisering har Sweco fått i uppdrag att göra en oberoende bedömning/utlåtande. Detta i syfte att bredda beslutsunderlaget med en second opinion. Det bör understrykas att utlåtandet inte är att förväxla med en komplett konsekvensanalys, utan är en mer övergripande bedömning.

5(6 Utdrag från Sweco:s underlag: Sammantaget väger argumenten över till Munkagårdsgymnasiets fördel, samtidigt som det av underlagsmaterialet även står klart att också Plöningegymnasiet vid samlokalisering (givet nödvändiga anpassningar klarar att hysa såväl dagens som den föreslagna verksamheten. Men, på basen av tillgängligt faktaunderlag är det Swecos bedömning att Munkagårdsgymnasiet har bäst förutsättningar för långsiktigt bra kvalitet till bästa ekonomiska hushållning med eleven i fokus. Ärendets beredning Inom Region Halland En partsammansatt arbetsgrupp bestående av delar av skolledningen samt representanter för arbetstagarorganisationerna vid skolförvaltningen har under ledning av förvaltningschefen arbetat fram utredningen. Andra grupper Hallands kommuner och intresseorganisationer har getts möjlighet till inspel till utredningen under arbetet. Inspelen bifogas denna tjänsteskrivelse. Fackliga organisationer Ärendet har samverkats i skolförvaltningen samverkansgrupp den 4 och 22 april. Beredning inom skolorna Medarbetarna som deltagit i arbetsgruppen har efterhand informerat och gett samtliga medarbetare möjlighet att ha synpunkter på arbetsmaterialet under arbetets gång. Handlingar Samlokalisering av naturbruksgymnasierna i Halland Sweco:s second opinion avseende samlokalisering av naturbruksgymnasierna i Halland Falkenbergs kommuns inspel till utredningen Halmstads kommuns inspel till utredningen Hylte kommuns inspel till utredningen Kungsbacka kommuns inspel till utredningen Laholms kommuns inspel till utredningen

6(6 Varbergs kommuns inspel till utredningen LRF - inspel till utredningen LRF Varberg lokalt - inspel till utredningen Sydved - inspel till utredningen Naturskyddsföreningen i Falkenberg - inspel till utredningen Skolförvaltningen Torbjörn Svanberg Förvaltningschef

1(54 Samlokalisering av naturbruksgymnasierna i Region Halland Ingångsvärden och överväganden Möjligheter risker och konsekvenser

2(54 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 5 4. METOD... 5 5. UTDRAG FRÅN BRANSCHANALYSEN 2013... 6 5.1 Framtida efterfrågan på kompetens... 6 6. INGÅNGSVÄRDEN OCH ÖVERVÄGANDEN... 7 6.1 Djur/djurvård (idag på Munkagård... 7 6.2 Djur/hund (idag på Plönninge... 11 6.3 Djur/häst (idag på Plönninge... 14 6.4 Hantverk/florist (idag på Munkagård... 18 6.5 Lantbruk (idag på Munkagård... 21 6.6 Skog (idag på Plönninge... 25 6.7 Trädgård (idag på Munkagård... 29 6.8 Spår 1 (idag på Plönninge... 32 7. ÖVRIGA INGÅNGSVÄRDEN... 37 8. VÄRDERING AV FASTIGHETERNA PLÖNNINGE OCH MUNKAGÅRD... 44 9. ENERGI- OCH VATTENFÖRBRUKNING PÅ PLÖNNINGE OCH MUNKAGÅRD... 44 10. DISKUSSION OCH ANALYS... 45 BILAGOR... 49 Bilaga 1 - Plönninges tankar kring styrkor, svagheter och möjligheter i samband med samlokalisering... 50 Bilaga 2 - Munkagårds tankar kring styrkor, svagheter och möjligheter i samband med samlokalisering... 53

3(54 1. Sammanfattning Region Hallands två naturbruksskolor har olika profiler på sin utbildning de kompletterar varandra. Vid en samlokalisering bedöms de båda skolorna ha goda förutsättningar för en samlad men anpassad utbildning. Med hänsyn till elevernas sökmönster de senaste åren, trender i samhällsutvecklingen, behovet av investeringar i samband med samlokalisering, övriga skolors konkurrenspåverkan ger det olika konsekvenser beroende på val av samlokaliseringsort. Väljs Plönninge som den långsiktiga lösningen föreslås att lantbruks-, djur- och en anpassad del av trädgårdsutbildningen flyttas från Munkagård till Plönninge. Floristutbildningen föreslås för avveckling. De elever som nu finns i verksamheten ges förutsättningar att avsluta sina påbörjade utbildningar. Väljs Munkagård som den långsiktiga lösningen föreslås att skogs-, djurutbildningen/hund samt spår 1 flyttas från Plönninge till Munkagård. Djurutbildningen/häst föreslås för avveckling. De elever som nu finns i verksamheten ges förutsättningar att avsluta sina påbörjade utbildningar. Val av samlokaliseringsort blir då mer beroende av andra ingångsvärden. Samlokaliseringsortens placering i länet, i söder - Plönninge - och i den något mer norra delen Munkagård - har inte varit föremål för övervägande ur ett tillväxtperspektiv från tjänstemannahåll. Andra ingångsvärden att beakta blir då tillgängligheten till skolan, flexibiliteten i internatboendet, fastighetsekonomiska aspekter samt bedömningar om framtida samverkan med den kommun där Region Hallands naturbruksgymnasium kommer att finnas. Region Halland behöver avdela omställningskostnader i samband med samlokaliseringen. Det kan omfatta att under omställningsarbete och innan etableringen av ny verksamhet satt sig kan tappa elever som innebär lägre intäkter till verksamheten. Vidare kommer investeringar att behöva göras. Omfattning kan inte, med hänsyn till de korta tidsförhållandena, specificeras. Dock skulle man kunna betrakta de investeringsvolymer som redan är specificerade till de två skolorna, i lite olika omfattning, som möjliga resurser för detta. Kostnader för personalomställning behöver också beaktas i samband med beslutet om samlokalisering. Alternativ till samlokaliseringen har inte varit en del i detta uppdrag men behöver kommenteras för att få en helhetsbild inför beslutet. Alternativ kan vara att satsa sig ur krisen med att än mer aktivt se på andra uppdrag att komplettera verksamheten med. Detta är påbörjat med att bland annat bredda vuxenutbildningen. Krismedvetenheten har genom arbete med utredningen ökat såväl hos samverkande

4(54 kommuner och intresseorganisationer som hos den egna personalen. Att satsa sig ur krisen innebär med stor sannolikhet att Region Halland kan behöva bära ekonomiskt underskott under ytterligare något år i det fall skolförvaltningen inte klarar den utmanande situationen. Ekonomiskt underskott behöver balanseras av med ekonomiskt överskott över några varför detta inte bedöms som realistiskt i nuläget. Kvarstår då är möjligheten att ytterligare öka den interkommunala ersättningen vilket påverkar kommunerna. Region Halland behöver också beakta att men idag genom skolverksamheten får hyresintäckter för sina fastigheter genom att kommunerna köper utbildningen för sina ungdomar. Vidare är det värt att beakta ett beslut som togs vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 (Dir 2014:50. Där ges en utredare i uppdrag att: analysera och lämna förslag på hur utbudet av gymnasial yrkesutbildning kan utvecklas för att utgöra ett intressant studiealternativ för elever som annars väljer ett högskoleförberedande program utan att fortsätta till högre utbildning, undersöka om det inom vissa yrkesområden finns behov av att erbjuda elever större möjligheter att även läsa in särskild behörighet till högre utbildning, och om så är fallet, lämna förslag på hur detta kan bli möjligt, analysera om studie- och yrkesvägledning av god kvalitet erbjuds eleverna i grundskolan och gymnasieskolan i tillräcklig utsträckning, och, om det finns behov, lämna förslag på hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas, analysera om det med utgångspunkt i efterfrågan på arbetsmarknaden, elevernas val, och huvudmännens förutsättningar att erbjuda ett allsidigt urval av utbildning finns anledning att göra mindre justeringar i det nationella utbudet av inriktningar och nationella program, och lämna nödvändiga författningsförslag. redovisas senast den 31 mars 2015. Resultatet av uppdraget kommer förhoppningsvis på sikt ge naturbruksgymnasierna breddade möjligheter att erbjuda särskild behörighet till högre utbildning. 2. Bakgrund Region Hallands två naturbruksgymnasier utbildar på uppdrag av de halländska kommunerna deras ungdomar till fortsatt utveckling, arbete eller studier, inom den gröna näringen. Detta görs med god kvalitet och stor samhällsnytta. Skolorna har de senaste åren fallande antal elever. Detta beror på olika anledningar såsom de demografiska förutsättningarna, gymnasiereformen (GY 11, begränsade möjligheter till riksintag och friskolornas etablering. Det kan också bero på skolornas förmåga till marknadsföring i det omfattande utbud som erbjuds de blivande studenterna. De

5(54 senaste åren har skolorna gått med ekonomiskt underskott även om den interkommunala ersättningen ligger något högre än riksgenomsnittet. Under 2014 arbetar skolorna med åtgärdsplaner för ekonomi i balans som är ansträngande. Dessa behöver fortsatt förstärkas då sökandesiffrorna till höstens antagningar är färre än bedömningen var i budgetarbetet hösten 2013. Förutsättningarna att klara en verksamhet i balans med ekonomin med bibehållen kvalitet bedöms som små. Under drygt ett års tid, sedan våren 2013, har skolförvaltningen arbetat aktivt med utvecklingsalternativ främst kopplat till Plönninge. Detta skulle ge en positiv effekt på hela skolförvaltningens verksamhet. Arbetat har bland annat bestått i att beskriva hur man kan meranvända de geografiska platserna Plönninge men även Munkagård. Detta har tyvärr inte burit frukt. Ärendet behandlades i regionstyrelsen den 26 mars. Den samlade politiska viljan är inte tydlig från de halländska kommunerna. Förtroendevalda i Region Halland har då bedömt att det finns ett behov av ett beslutsunderlag för samlokalisering av naturbruksgymnasierna. Detta då de fasta kostnaderna allt eftersom utgör en större del av de samlade kostnaderna. Samhällsnyttan och goda verksamhetsresultat i övrigt väger sammantaget inte över för en fortsatt drift av två naturbruksgymnasier. 3. Syfte Syftet med utredningen är att ge regionstyrelsen förutsättningar att fatta beslut om samlokalisering av de två naturbruksgymnasierna till en geografisk plats. 4. Metod En arbetsgrupp har organiserats vilken har bestått av en partssammansatt grupp av medarbetare från skolornas ledning och dess fackliga representanter. Förvaltningschefen på skolförvaltningen har varit ansvarig och sammanhållande för arbetet. Arbetet har genomförts under relativt korta tidsförhållanden och det var en av anledningarna till att skapa en så bred arbetsgrupp som möjligt för att inhämta hela organisationens kunskaper på kort tid. Utredningens principiella upplägg har varit att inte ställa skolorna mot varandra utan ha ett fokus på eleven, Region Hallands tillväxtbehov samt bästa ekonomiska hushållning. Inledningsvis har ett kort för varje utbildningsinriktning arbetats fram. Varje kort avslutas med en slutsats som sedan blir ett ingångsvärde till den sammanfattande analysen tillsammans med ett generellt kort för båda skolorna där olika övergripande ingångsvärden arbetats fram. Regionfastigheter har leverarat underlag till delar av denna utredning vilka inte värderats av skolförvaltningen.

6(54 Parallellt med skolförvaltningens har Sweco fått ett uppdrag att göra en oberoende värdering, en second opinion, av vilken skola som bedöms ha de långsiktigt bästa förutsättningarna för utbildning med kvalitet och bästa ekonomiska hushållning. De ovan presenterade korten har översänts till Sweco exkluderat resonemangen om möjligheter, risker, konsekvenser och slutsatser. De halländska kommunerna och intressenter har getts möjlighet att göra inspel för att bredda överväganden inför beslut om samlokaliseringsplats. Utredningar som behöver studeras för att få en helhet kring detta ärende är: Naturbruksgymnasiernas förutsättningar steg 1, ärende i Regionstyrelsen maj 2013. Naturbruksgymnasiernas förutsättningar steg 2, ärende i Regionstyrelsen augusti 2013. Samverkan Kattegatt och Plönninge ärende i Regionstyrelsen i mars 2014. 5. Utdrag från branschanalysen 2013 (Ref Sweco 5.1 Framtida efterfrågan på kompetens Den framtida utvecklingen inom naturbrukssektorn är svårbedömd och statistiken många gånger missvisande och ofullständig. Den långsiktiga trenden pekar fortsatt ner vad gäller sysselsatt arbetskraft, främst pga. strukturrationalisering och internationell konkurrens inom jord- och skogsbruk, men har visat tecken på att plana ut på senare år. Samtidigt har nya inriktningar och yrkesområden tillkommit och en majoritet av naturbruksyrkena samt naturbruksyrkena som helhet har visat tillväxt på senare år. Detta gäller såväl i länet som i riket. SCB prognostiserar på längre sikt ett växande överskott på arbetskraft inom naturbruksområdet för riket som helhet, såväl vad gäller gymnasialt- som eftergymnasialt utbildade. Efterfrågan bedöms ligga förhållandevis stabilt, medan utbudet bedöms öka och därigenom överskott uppstå.35 Utfallet är emellertid helt beroende av hur utbildningsutbudet inom naturbrukssektorn utvecklas och i vilken grad utbildade även söker sig till andra branscher efter fullföljd utbildning. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer för såväl 2010 som 2012 råder en uttalad brist i landet på arbetssökande med naturbruksutbildning, såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Enligt samma undersökning tror arbetsgivarna dock inte på några större förändringar vad gäller antalet anställda med naturbruksutbildning de närmaste åren.

7(54 I länet har naturbruksyrkena som grupp visat viss tillväxt 2007-2011 om knappt fyra procent - att jämföra med en ökning om drygt 7 procent i riket. Prognosen pekar på en fortsatt svag men dock positiv tillväxt i länet till 2021. Därtill förväntas pensionsavgångar om ca 20 procent av arbetsstyrkan åren 2011-2021 (ca 22 procent i riket. Data från arbetsförmedlingen och gröna jobb indikerar en arbetsmarknad med betydligt fler sökande än utannonserade jobb länet under 2012, men samtidigt är arbetslösheten förhållandevis låg. Antalet arbetssökande har legat tämligen konstant sedan inledningen av 2000-talet, medan antalet utannonserade jobb minskade jämfört med 2011. Sammantaget är intrycket att naturbrukssektorn i länet har en totalt sett stabil utveckling, men delbranscher som går både bättre och sämre. Något som bekräftas av de aktörer som tillfrågats i denna studie, där en majoritet tror på en stabil arbetsmarknad kommande år, men också ser skillnader mellan olika områden och yrkesgrupper. 6. Ingångsvärden och överväganden Under kapitel 6 återfinns de åtta olika utbildningarna som bedrivs på Plönninge och Munkagård. Varje sådant kapitel, även benämnt kort, är strukturerat på samma sätt för att underlätta läsning. 6.1 Djur/djurvård (idag på Munkagård För elever som går denna inriktning gäller även de delar om animalieproduktion som står under lantbruksavsnittet. Det innebär att texten även finns i detta kapitel för att ge en helhetsbild. Branschanalys från SWECO Framtida efterfrågan på kompetens (samma text som för djur/hund Utdrag från branschanalysen 2013. Inom djursjukvården är utvecklingen stabil såväl vad gäller djurskötare som veterinärer. Nya regler kommer att medföra behov av fler legitimerade djursjukskötare, medan behovet av djurvårdare förväntas utvecklas svagare 1. På veterinärsidan finns till stor del den kompetens som behövs, då förekomsten av veterinärer som utbildat sig i utlandet ökat utbudet. Inom smådjur bedrivs mycket av 1 Det tidigare yrket djursjukvårdare är uppdelat i yrkena djurvårdare och legitimerad djursjuk-skötare, där legitimering i princip krävs för att utföra behandlingar. Djurvårdare kallas ibland också för veterinärassistenter. Djurvårdare arbetar med omvårdnad av sjuka och friska djur på djurkliniker och djursjukhus, till exempel genom att rasta djuren, klippa klor eller sköta om en-klare sår. Källa: Jordbruksverket.

8(54 verksamheten på deltids-/fritidsbas i små enmansföretag, varför det är svårt att se någon tydlig tendens. Branschen är enligt företrädare kaotisk och i behov av tydligare reglering. Något som troligtvis kommer att öka tröskeln för etablering och premiera de med mer gedigen kompetens inom området. Redan idag krävs tillstånd för att ha hunddagis, hund- eller kattpensionat eller omplaceringshem för djuren, men kraven kan förväntas komma att öka och därmed behovet av utbildning. Vidare kan handeln med smådjur och smådjursartiklar förväntas utvecklas i takt med smådjursintresset, vilket talar för en viss tillväxt. Beakta även det som skrivs av Sweco omfattande djurskötare inom lantbrukets animalieproduktion. Utbildningsmässiga konsekvenser (samma text som för djur/hund Utdrag från branschanalysen 2013. Behovet av legitimerade djurskötare till djursjukvården förväntas öka. Även bland husdjursskötare förväntas kompetenskraven öka, framför allt inom hundyrken. Smådjursbranschen kan förväntas fortsätta visa tillväxt, men är ingen stor bransch i Halland. Sammantaget kan behovet inom smådjur uppskattas till färre än 10 per år. Elever Diagram Djur/djurvård. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier.

9(54 Det vi hyr eller arrenderar På skolan finns djurstall för 80 mjölkkor med tillhörande ungdjur. Stallet renoverades 2000 och byggdes om till lösdrift. För foderlagring finns en väl anpassad anläggning. Gödselvårdsanläggning motsvarar väl myndigheternas krav. Skolan har en smågrisproduktion på 150 suggor med grisning var 3:e till 4:e vecka. Stallet renoverades och byggdes om 2010. Standarden på anläggningarna motsvarar myndigheternas krav på djurskydd. Ovanstående anläggningar används även av inriktning lantbruk. På skolan finns ett smådjurshus med ett 60-tal djurarter. Till inriktningen finns även ett stordjurshus med tillhörande hägn. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Grovfoderkedjan är delvis nyligen utbytt och väl fungerande. Kraftfoderanläggningen håller normal standard. Till grisstallet finns en modern foderanläggning sedan tre år. Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning djur/djurvård har inte med nuvarande planeringsunderlag från regionfastigheter identifierade investeringar eller planerat underhåll specifikt till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt På Plönninge finns idag plats för 80 mjölkkor plus ungdjur. Anläggningen har motsvarande standard som på Munkagård med undantag av den delen där äldre ungdjur och sinkor hålls. Det motsvarar cirka 30 % av anläggningen. Foderberedningen är i behov av renovering och utbyte (verksamhetsresurser. Gödselvårdsanläggning motsvarar väl myndigheternas krav. Grisanläggning saknas och behöver byggas om det ska motsvara utbildningsförutsättningar som idag finns på Munkagård. Ett annat alternativ är att köpa in sig hos närliggande lantbruk för att där bedriva den praktiska utbildningen. Inriktning djur har genom fastighetsägaren en identifierad investering specifikt till sin utbildningsmiljö i nuvarande omfattning. Detta förutsatt att man flyttar verksamheten.

10(54 Vidare behövs iordningsställande en djuravdelning med djurhus och hägn för att motsvara nuvarande utbildningsförutsättningar som finns på Munkagård. Volymen på investeringen kan inte bedömas i detta skede. Andra utförare En sökning i Gymnasieguiden.se ger 123 träffar på Naturbruksprogrammet. Utbildningar med inriktning djur/djurvård inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne presenteras nedan. Offentliga Naturbruksgymnasiet Sötåsen Naturbruksgymnasiet Dingle Tenhults naturbruksgymnasium Naturbruksgymnasiet Strömma Svalöfs gymnasium Sydskånska gymnasiet Burgårdens utbildningscentrum Traineegymnasiet i Hylte (lärling Friskolor Önnestadsgymnasiet Ingelstadsgymnasiet Praktiska i Skövde, Trollhättan, Uddevalla, Kungsbacka, Göteborg, Malmö och Kristianstad (lärling Realgymnasiet i Borås, Göteborg och Lund (lärling Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Elever från djur/djurvård finner vi bland annat som arbetskraft på lantbruk. Samordningen med häst och hund blir en bra kombination. Möjligheter finns att meranvända befintlig träningshall för hund. Risker Om inte likvärdiga djuranläggningar ställs iordning skulle det ge minskade möjligheter till praktiska lektioner på skolan vilket skulle sänka kvaliteten i utbildningen. Konsekvenser Investeringar kommer att behöva göras vid flytt från Munkagård till Plönninge. Befintligt kostall med kringutrustning behöver moderniseras för att sätta det i driftsmässig funktion vilket ligger på såväl fastighetsägarens ansvar som på skolförvaltningens. Observera att detta även står på lantbrukskortet.

11(54 Vidare behövs iordningsställande av en djuravdelning med hägn för att motsvara nuvarande utbildningsförutsättningar som finns på Munkagård. Volymen på investeringen kan inte bedömas i detta skede. Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva inriktning djur/djurvård på Munkagård är goda på kort och lång sikt. Nödvändiga investeringar och egna verksamhetsanpassningar är gjorda. Om en samlokalisering ska ske till Plönninge föreslås att djur/djurvårdsutbildningen flyttas dit. Till inriktningen söker sig ett stort antal elever över tid och är en bra bas för naturbruksskolornas rekrytering. Det utbildas fler elever än vad arbetsmarknaden kan ta emot. Elever från djur/djurvård återfinns dock frekvent på lantbruksarbeten. Det kommer att krävas investeringar (volym för att kunna påbörja kvalitetsmässigt bra utbildning på Plönninge. Även om inriktningen erbjuds inom andra närliggande län bedöms det finnas ett behov av att ha kvar djur/djurvårdsutbildningen inom länet. 6.2 Djur/hund (idag på Plönninge Branschanalys från SWECO Framtida efterfrågan på kompetens (samma text som för djur/djurvård Utdrag från branschanalysen 2013. Inom djursjukvården är utvecklingen stabil såväl vad gäller djurskötare som veterinärer. Nya regler kommer att medföra behov av fler legitimerade djursjukskötare, medan behovet av djurvårdare förväntas utvecklas svagare 2. På veterinärsidan finns till stor del den kompetens som behövs, då förekomsten av veterinärer som utbildat sig i utlandet ökat utbudet. Inom smådjur bedrivs mycket av verksamheten på deltids-/fritidsbas i små enmansföretag, varför det är svårt att se någon tydlig tendens. Branschen är enligt företrädare kaotisk och i behov av tydligare reglering. Något som troligtvis kommer att öka tröskeln för etablering och premiera de med mer gedigen kompetens inom området. Redan idag krävs tillstånd för att ha hunddagis, hund- eller kattpensionat eller omplaceringshem för djuren, men kraven kan förväntas komma att öka och därmed behovet av utbildning. Vidare kan handeln med smådjur och smådjursartiklar förväntas utvecklas i takt med smådjursintresset, vilket talar för en viss tillväxt. 2 Det tidigare yrket djursjukvårdare är uppdelat i yrkena djurvårdare och legitimerad djursjuk-skötare, där legitimering i princip krävs för att utföra behandlingar. Djurvårdare kallas ibland också för veterinärassistenter. Djurvårdare arbetar med omvårdnad av sjuka och friska djur på djurkliniker och djursjukhus, till exempel genom att rasta djuren, klippa klor eller sköta om en-klare sår. Källa: Jordbruksverket.

12(54 Utbildningsmässiga konsekvenser (samma text som för djur/djurvård Utdrag från branschanalysen 2013. Behovet av legitimerade djurskötare till djursjukvården förväntas öka. Även bland husdjursskötare förväntas kompetenskraven öka, framför allt inom hundyrken. Smådjursbranschen kan förväntas fortsätta visa tillväxt, men är ingen stor bransch i Halland. Sammantaget kan behovet inom smådjur uppskattas till färre än 10 per år. Elever Inriktning Djur/hund startade 2010. Om antalet sökande 2014 är färre än 10 behöriga sökande kommer inte utbildningen erbjudas. Diagram Djur/hund. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier. Det vi hyr eller arrenderar Hundavdelningen med 24 boxar med tillhörande utegårdar är inrymd i skolans tidigare svinstallar. Dessutom finns rastgård på cirka 5000 kvadratmeter. Standarden på anläggningarna motsvarar myndigheternas krav på djurskydd. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Inredningen såsom utegårdar tillhör skolförvaltningen.

13(54 Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning djur/hund har inte med nuvarande planeringsunderlag från regionfastigheter identifierade investeringar eller planerat underhåll specifikt till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt Iordningsställande av hundavdelning med utegårdar för att motsvara nuvarande utbildningsförutsättningar som finns på Plönninge utifrån anpassat behov. Volymen på investeringen bedöms som begränsade om befintliga lokaler kan merutnyttjas. Andra utförare En sökning i Gymnasieguiden.se ger 123 träffar på Naturbruksprogrammet. Utbildningar med inriktning djur/hund inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne presenteras nedan. Offentliga Naturbruksgymnasiet Dingle Stora Segerstads naturbruksgymnasium Burgårdens utbildningscentrum Örkelljunga utbildningscentrum Svalöfs gymnasium Friskolor Segragymnasiet i Klippan Realgymnasiet i Borås, Göteborg och Lund (lärling Ingelstadgymnasiet Bollerup naturbruksgymnasium Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Samordningen med befintlig djurinriktning ger bra förutsättningar. Möjligheter för att meranvända befintliga byggnader på Munkagård är goda för denna utbildning. Risker Utbildningen är relativt ung i sin utformning och har intresserat drygt 10 sökande per år. Inför 2014 är det endast två sökande i första hand. Om det inte inom Munkagårds befintliga lokalbestånd möjliggörs en omfördelning av utrymme kommer det att behöva investeras i hundstall och träningshall. Det kan finnas en risk i att djur/hund

14(54 kan uppfattas som en allt för nischad utbildning även om innehållet i kurserna ligger i linje med djur/djurvårdare. Utbildningsmoment som tidigare utförts i skog kan behöva genomföras på annat sätt då tillgång till denna utbildningsmiljö inte ligger lika nära som på Plönninge. Konsekvenser Denna utbildning kan behöva ses i relation till hur Spår 1 verksamheten ska hanteras i samband med flytt. Ungdomar som väljer Spår 1 har frekvent valt djur/hund som sin nationella inriktning. Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva inriktning djur/hund på Plönninge är goda på kort och lång sikt. Nödvändiga investeringar och egna verksamhetsanpassningar är gjorda. Om en samlokalisering ska ske till Munkagård kan flytten av hundutbildningen behöva beaktas som ett paket tillsammans med Spår 1. Arbetsmarknaden för de ungdomar som går djur/hund är i huvudsak den samma som för de som går djur/djurvård. Behovet av grundutbildad arbetskraft är väl tillgodosett om man betraktar de två utbildningarna tillsammans. Flytten av utbildningen kräver begränsat med investeringar, under förutsättning att Munkagårds lokaler disponeras på annat sätt än idag, vilket talar för att djur/hund även framöver erbjuds som en utbildningsmöjlighet. 6.3 Djur/häst (idag på Plönninge Branschanalys från SWECO Framtida efterfrågan på kompetens Utdrag från branschanalysen 2013. Det finns en positiv utveckling i länet, som har bra förutsättningar för företagande med häst. Antalet hästgårdar ökar stadigt i länet, däremot har efterfrågan att gå på ridskolor minskat något. Branschen tror på ett ökat företagande med framförallt inom unghästutbildning och turism. De få väletablerade företag som driver turridning i Hallands län uppges inte kunna möta efterfrågan under högsäsong. Rena anställningar tror man däremot mindre på branschen präglas till stor del av svag lönsamhet varför utrymmet för anställd personal är begränsat. Hästbranschens utveckling är i hög grad beroende av konjunkturläget. Under rådande konjunkturläge finns anledning att tro på en försiktig men positiv utveckling av branschen som helhet. Men, ett dystrare scenario kan snabbt vända utvecklingen till det sämre. Efterfrågan på arbetskraft i länet är förhållandevis stabil. Nationellt

15(54 råder tillväxt inom travsporten, vilket gör att bl.a. det nationella programrådet ser en god arbetsmarknad för hästskötare med inriktning på trav, För Hallands del finns ingen bekräftelse på detta. Snarast ses en vikande marknad i form av färre som föder upp hästar och färre besökare på vardagstravets tävlingar. HästHalland har delvis en annan bild än den som ges av Sweco. HästHalland är ett regionalt initiativ för att stödja hållbar utveckling för hästnäringen och bidra till lokal och regional utveckling. Utbildningsmässiga konsekvenser Utdrag från branschanalysen 2013. Behovet av hästutbildade förefaller för tillfället vara begränsat, med små möjligheter till anställning men däremot fortsatt möjligheter för egenföretagande. Det bör därför läggas mer utbildningstimmar på skolor med hästutbildning på företagande - både företagsekonomi och företagsutveckling. Det är även angeläget med möjlighet för befintliga företagare att vidareutbilda sig för att kunna ta åt sig ny forskning och teknikutveckling. Inriktningen häst är betydelsefull för naturbruksprogrammet ur rekryteringssynpunkt, men sysselsättningspotentialen är mer begränsad. En nationell erfarenhet är att många av de som gått inriktning häst återfinns som djurskötare inom jordbruket. Vilket i sig inte är något problem, förutsatt att eleverna erhållit de kunskaper som krävs för en bredare arbetsmarknad än enbart häst. Elever Antal elever som läser inriktning Djur/häst har minskat. Med gymnasiereformen 2011 upphörde riksintaget. Certifikat för att bedriva NIU-utbildning utgår 2014. En omcertifiering pågår för fyra nya intagningar fr.o.m. 2015. Diagram Djur/häst. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier.

16(54 Det vi hyr eller arrenderar Hästanläggningen omfattar 75 hästboxar fördelade på flera stallar varav två med serviceavdelning kompletterat med två ridhus - en av modell större och en mindre. Till anläggning finns en paddock. Standarden på anläggningen motsvarar myndigheternas krav på djurskydd. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Skrittmaskinen samt ett utestall för tio hästar. Hästboxarna i stallarna ägs av skolförvaltningen. Nationell idrottsutbildning (NIU Certifikatet att få driva NIU är kopplat till platsen Plönninge/Fjellaregård, till den befintliga personalkompetensen, Idrottsföreningen Föreningen Plönningeryttarna och dess förutsättningar och inte till huvudmannen Region Halland. Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning djur/häst har ett identifierat planerat underhåll specifikt till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt Förutsättningar för att driva hästutbildning i direkt anslutning till skolan kräver investeringar i byggnader. Utifrån en anpassning av bedömt antal framtida elever och utbildningens utformning, kan alternativet att hyra närliggande stall och ridhus beaktas. Andra utförare En sökning i Gymnasieguiden.se ger 123 träffar på Naturbruksprogrammet. Utbildningar med inriktning djur/häst inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne presenteras nedan. Offentliga Naturbruksgymnasiet Nuntorp Naturbruksgymnasiet Uddetorp (NIU-utbildning Tenhults naturbruksgymnasium Naturbruksgymnasiet Svenljunga Naturbruksgymnasiet Strömma Värnhemsskolan (trav o galopp

17(54 Friskolor Bollerup Naturbruksgymnasium Sveriges Ridgymnasium i Kungsbacka, Varberg och Svedala (NIU-utbildning Segragymnasiet i Klippan Realgymnasiet i Borås, Göteborg och Lund (lärling Önnestadsgymnasiet Helsingborgs ridgymnasium Ingelstadgymnasiet Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Delar av befintliga byggnader kan utnyttjas även för denna funktion. Med en flytt av denna inriktning kan en nystart av verksamheten påbörjas då man i princip behöver bygga upp det mesta från grunden avseende lokaler m.m. I samband med en flytt kan också övervägas att bedriva utbildningen på ett förändrat sätt och på så sätt begränsa behovet av investeringar i nya byggnader. Risker Frikolan, Sveriges Ridgymnasium, har sin verksamhet förlagd till Varberg och Kungsbacka. Det innebär att det inom en snäv geografisk yta finns flera utförare av i princip samma utbildning. Inledningsvis behöver vi dessutom räkna med att inte kunna erhålla status med Nationell Idrottsinriktning då det är förknippat med anläggningen och dess förutsättningar. En sådan verksamhet tar tid att bygga upp. Konsekvenser Investeringar kommer att behöva göras vid flytt från Plönninge till Munkagård. Idag saknas förutsättningar att bedriva djur/hästutbildning på Munkagård. Detta innebär om verksamheten ska byggas upp på skolan område krävs det stora investeringar. Dessutom kommer det att krävas verksamhetsanpassningar med initialt höga kostnader såsom bana för fälttävlan, rundbana, terrängbana m.m. Upparbetat samarbete med Halmstadstravet kommer att kunna fungera men försvåras på grund av de geografiska förutsättningarna. Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva inriktning djur/häst på Plönninge är goda på kort och lång sikt. Hästanläggningen på Fjellaregård är väl utbyggd med alla möjligheter till utbildning inom dressyr, hoppning, fälttävlan, trav och monté. Om samlokaliseringen ska ske till Munkagård kan det ifrågasättas om hästutbildningen ska flytta med.

18(54 Djur/hästinriktningen har över tid haft ett minskat inflöde av elever och arbetsmarknaden är enligt Sweco mättad. Det behöver också beaktas att det numera finns två friskolor (samma företag etablerade i länet. Detta har sannolikt inneburit att Plönninge tappat marknadsandelar. Att då dessutom etablera en ny verksamhet inom samma geografiska område är riskfyllt ställt i relation till behovet av investeringar och andra verksamhetsspecifika anpassningar. Ett alternativ till investeringar på egen skola är att söka samarbetspartners inom näringen för att lägga den specifika hästutbildningen där. 6.4 Hantverk/florist (idag på Munkagård Kommentarer till branschen och framtida efterfrågan på kompetens Blomsterbranschen har haft en nedåtgående trend de senaste åren. Fler och fler aktörer vill vara en del av blomsterhandeln. Branschen är inne i en utvecklingsfas där efterfrågan på spetskompetens finns men också en bredare kompetens som sträcker sig mot trädgårdsdesign. Efterfrågan på kompetenser inom området är säsongsberoende. Elever Om antalet sökande 2014 är färre än 10 behöriga sökande kommer inte utbildningen erbjudas. Diagram Florist. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Vuxenelever Munkagård erbjuder idag utbildning för vuxna inom lärling i samarbete med och på uppdrag av Campus Varberg.

19(54 Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier. Det vi hyr eller arrenderar Floristhus, byggt 2000, med tillhörande exponeringskyl, kylrum, utställningsmiljöer och övningsbutik. Dessutom finns ett mindre floristfält för växtmaterial. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Inga. Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning florist har inte med nuvarande planeringsunderlag från regionfastigheter identifierade investeringar eller planerat underhåll specifikt till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt Förutsättningar för att driva floristutbildning i direkt anslutning till skolan kräver anpassningar i byggnader men utifrån en anpassning av bedömt antal framtida elever och utbildningens utformning. Anpassningarna innebär bland annat kylrum. Andra utförare En sökning på Gymnasieguiden.se ger följande träffar inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne. Offentliga Njudungsgymnasiet Rönnowska skolan Kanalskolan Töreboda Bäckadalsgymnasiet Almåsgymnasiet Burgårdens utbildningscentrum Traineegymnasiet i Hylte (lärling Österängsgymnasiet Milnergymnasiet Österlengymnasiet Värnhemskolan Sydskånska gymnasiet

20(54 Friskolor Munkeröds utbildningscentrum Smålandsgymnasiet Hvilan utbildning Östersjögymnasiet Praktiska i Uddevalla, Jönköping och Halmstad Flora Dekor Blomsterskola Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Fler utbildningar ger möjligheter att slå ut de fasta kostnaderna på större antal elever vilket ger lägre interkommunal ersättning. Möjligheter för att meranvända befintlig byggnader på Plönninge är begränsade för denna utbildning. Risker Med hänsyn till att utbildningen har få sökande elever blir det riskfyllt för huvudmannen att investera i de utbildningsförutsättningar som krävs för att få en kvalitativt bra utbildning. Då det samtidigt övervägs att begränsa utbildningen inom trädgård till vuxenutbildning innebär det också att växthus troligtvis inte kommer att etableras på Plönninge. Detta är inget absolut krav för floristutbildningen men skapar ett mervärde. Dock krävs det kylanläggningar. Konsekvenser Investeringar kommer att behöva göras vid flytt från Munkagård till Plönninge. Omfattningen av investeringar för att få en kvalitet på utbildningen krävs och samordningsmöjligheterna med andra utbildningar inom den gröna näringen är begränsade. Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva floristutbildning på Munkagård är goda på kort och lång sikt. Nödvändiga investeringar och egna verksamhetsanpassningar är gjorda. Utbildningsmöjligheterna har en bred bas som också utnyttjas i kombination med trädgårdsutbildningen. Till utbildningen söker numera få elever från grundskolan. Näringen bedöms vara mättad med grundutbildade florister från gymnasienivå. Det kommer att krävas investeringar för att kunna påbörja kvalitetsmässigt bra utbildning på Plönninge. Att etablera verksamheten på Plönninge är riskfyllt ställt i relation till behovet av investeringar och bedömt antal elever i framtiden. Om samlokaliseringen ska ske till Plönninge kan det ifrågasättas om floristutbildningen ska flytta med.

21(54 6.5 Lantbruk (idag på Munkagård Branschanalys från SWECO Framtida efterfrågan på kompetens Utdrag från branschanalysen 2013. Jordbruket befinner sig fortsättningsvis i en pressad situation, med ansträngd lönsamhet, hård internationell konkurens och osäkerhet kring prisutvecklingen. Köttproducenter och mjölkbönder befinner sig i en särskilt utsatt situation, vilket märks tydligt i Halland. I länet har exempelvis antalet mjölkbönder halverats från drygt 600 stycken år 2002 till knappt 300 år 2012. Samtidigt har gårdarna blivit större och kompetenskraven ökat, vilket även gäller inom övrig animalieproduktion. Den pågående strukturomvandlingen innebär att det i växande omfattning efterfrågas olika specialkompentenser. Utvecklingen mot större enheter öppnar upp för fler anställda och en professionalisering av verksamheten, där ledarskap, organisations- och marknadskunnande är lika viktigt som den produktionsmässiga kompetensen. Samtidigt sker även en verksamhetsmässig differentiering och ökad kundorientering på många gårdar, vilket ställer krav på entreprenörskap och förmåga att se och utveckla nya affärsmöjligheter. Antalet lantbruk fortsätter dock minska, vilket innebär färre egenföretagare inom området. Säsongsarbetskraften hämtas därtill i hög grad från andra länder och det finns relativt god tillgång på arbetssökande inom området. Givet att en genomsnittlig sysselsatt inom animalieproduktionen, som även framöver förväntas dominera det halländska jordbruket, arbetar ca 20 år inom området behövs en nytillförsel av ett trettiotal individer per år för att klara dagens produktion. Kraven på dessa, i huvudsak djurskötare med gymnasiekompetens, går mot mer av teknikoch processkunnande, framför allt inom mjölkproduktionen, men i kombination med ett fortsatt gediget djurkunnande. Ekonomiska kunskaper och ett utvecklat affärstänk kommer därtill i allt högre grad att behövas för att svara mot kraven. Inom jordbruket efterfrågas även kombinationen baskunskap inom växtodling och certifiering som maskinförare, då det finns en växande potential att driva jordbruksföretag i kombination med entreprenadverksamhet. Det råder enligt Arbetsförmedlingen stor efterfrågan på erfarna maskinförare med specialistkompetens inom lantbruket. Kraven på professionell företags-/arbetsledning, rådgivning och kontroll, inte minst inom djurhanteringen, stiger likaså och innebär ett ökat behov av individer med högre utbildning för att fylla behoven i länet, där framför allt lantmästare lyfts fram i dagsläget. Det kan även noteras att nästan en tredjedel av dagens chefer för mindre

22(54 företag inom jordbruk, skogsbruk och trädgård uppnår pensionsåder under perioden 2011-2021. Idealet för den akademist utbildade kompetensen är ett stort praktiskt kunnande i kombination med högre utbildning renodlade akademiker saknar ofta de praktiska erfarenheter som är avgörande inom lantbruket. Något som talar för den gymnasiala naturbruksutbildningen som insteg till fortsatta studier på högre nivå. I förhållande till Swecos analys har vissa förändningar skett i branschen mjölk. Utbildningsmässiga konsekvenser Utdrag från branschanalysen 2013. Lantbruket behöver ett årligt inflöde om ett trettiotal utbildade för att klara kompetensförsörjningen inom i första hand animalieproduktionen. Djurskötare med teknisk kompetens, som klarar att hantera den ökade graden av automatisering, framför allt inom mjölkproduktionen, är en potentiell bristkompetens. Även nationellt är detta en efterfrågad yrkesgrupp med goda arbetsutsikter. Viktigt är även att generellt stärka det generella kunnandet inom teknik, ekonomi/marknad, organisation och ledarskap för att bättre svara mot verksamheter som allt mer drivs som professionella industriföretag. Därtill efterfrågas kortare påbyggnadskurser och vidareutbildning, t ex 6 månaders YH-utbildning i kombination med praktik/anställning, för gymnasialt utbildade som arbetat några år i sektorn. Elever Lantbruksutbildning erbjöds på både Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 har antagning endast skett till Munkagårdsgymnasiet. Diagram Lantbruk. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning.

23(54 Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier. Det vi hyr eller arrenderar Skoljordbruket omfattar 212 hektar varav 60 hektar arrenderas utanför skolan. Det mesta av marken ligger i direkt anslutning till skolan. Arealen täcker såväl utbildningsbehov som djurproduktionens behov. På skolan finns djurstall för 80 mjölkkor med tillhörande ungdjur. Stallet renoverades 2001 och byggdes om till lösdrift. För foderlagring finns en väl anpassad anläggning. Gödselvårdsanläggning motsvarar väl myndigheternas krav. Skolan har en smågrisproduktion på 150 suggor med grisning var 3:e till 4:e vecka. Stallet renoverades och byggdes om 2010. Standarden på anläggningarna motsvarar myndigheternas krav på djurskydd. Ovanstående anläggningar används även av inriktning djur. Verkstadsanläggning och maskinhallarna är väl anpassad för utbildningen och används i huvudsak av lantbruksinriktningen. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Grovfoderkedjan är delvis nyligen utbytt och väl fungerande. Kraftfoderanläggningen håller normal standard. Till grisstallet finns en modern foderanläggning sedan tre år. Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning lantbruk har inte med nuvarande planeringsunderlag från regionfastigheter identifierade investeringar eller planerat underhåll specifikt till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt På Plönninge finns idag plats för 80 mjölkkor plus ungdjur. Anläggningen har motsvarande standard som på Munkagård med undantag av den delen där äldre ungdjur och sinkor hålls. Delar av Plönninges stallbyggnader renoverades i samband med nybyggnation av kostallet 2002. Det motsvarar cirka 30 % av anläggningen. Foderberedningen är i behov av renovering och utbyte (verksamhetsresurser. Gödselvårdsanläggning motsvarar väl myndigheternas krav.

24(54 Grisanläggning saknas och behöver byggas om det ska motsvara utbildningsförutsättningar som idag finns på Munkagård. Ett annat alternativ är att köpa in sig hos närliggande lantbruk för att där bedriva den praktiska utbildningen. Plönninge omfattar 174 hektar varav 9 hektar arrenderas utanför skolan. Av arealen är 50 hektar i ekologisk odling. Verkstadsanläggning och maskinhallarna är väl anpassad för utbildningen och kan inrymma även denna funktion. Inriktning lantbruk har genom fastighetsägaren en identifierad investering specifikt till sin utbildningsmiljö i nuvarande omfattning. Detta förutsatt om man flyttar verksamheten. Andra utförare En sökning i Gymnasieguiden.se ger 123 träffar på Naturbruksprogrammet. Utbildningar med inriktning Lantbruk inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne presenteras nedan. Offentliga Naturbruksgymnasiet Sötåsen Naturbruksgymnasiet Nuntorp Naturbruksgymnasiet Uddetorp Tenhults naturbruksgymnasium Stora Segerstads naturbruksgymnasium Nils Holgerssongymnasiet Svalöfs gymnasium Friskolor Segragymnasiet i Klippan Önnestadsgymnasiet Ingelstadgymnasiet Bollerup Naturbruksgymnasium Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Övningsmarkerna ligger i direkt anslutning till skolans område och påverkar i liten utsträckning störning på allmän väg. På Plönninge finns övningsområde för övningar med entreprenadmaskiner iordningsställda.

25(54 Entreprenadmaskinkörning är ett inriktningsområde inom lantbruk som är expanderande och bör finnas med som ett alternativ i den framtida lantbruksutbildningen. I samband med en flytt kan övervägas att bedriva utbildningen på ett förändrat sätt och på så sätt begränsa behovet av investeringar i nya byggnader läs grisstallar. Risker Att förlita sig på att köpa in utbildningsplatser på närliggande gårdar och på så sätt undvika investeringar kan innebära att förutsättningarna att bedriva utbildning delvis läggs i händerna på andra aktörer än oss själva. Vidare kan det innebära en risk att vi inte lyckas rekrytera elever då det tidigare varit en faktor i rekryteringen. Bredden på utbildningen kan påverkas då vi blir beroende av andra aktörer. Konsekvenser Investeringar kommer att behöva göras vid flytt från Munkagård till Plönninge. Befintligt kostall med kringutrustning behöver moderniseras för att sätta det i driftsmässig funktion vilket ligger på såväl fastighetsägarens ansvar som på skolförvaltningens. Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva inriktning lantbruk på Munkagård är goda på kort och lång sikt. Nödvändiga investeringar och egna verksamhetsanpassningar är gjorda. Om samlokaliseringen ska ske till Plönninge förutsätts det att lantbruksutbildningen flyttas med. Lantbruksinriktningen har ett kontinuerligt inflöde av elever och arbetsmarknaden behöver över tid grundutbildad arbetskraft inom området. Det kommer att krävas investeringar och egna verksamhetsanpassningar för att kunna erbjuda likvärdig utbildning på Plönninge. Även om inriktningen erbjuds inom andra närliggande län bedöms det finnas ett stort behov av att ha kvar lantbruksutbildningen inom länet. 6.6 Skog (idag på Plönninge Branschanalys från SWECO Framtida efterfrågan på kompetens Utdrag från branschanalysen 2013. Den svenska skogsnäringen är starkt exportberoende och den internationella konjunkturavmattningen i kombination med en relativt stark krona har bidragit till att näringen har problem. Trots det ser man i dagsläget ingen direkt överkapacitet på kompetens, då sektorn är inne i en generationsväxling där det svaga konjunkturläget innebär risk för kompetensförlust som måste tas igen när det väl vänder upp igen.

26(54 Delar av branschen ser tvärtom med oro på den höga medelåldern bland avverkningsentreprenörerna och inom transportsektorn. Kunnig personal inom inköp, rådgivning och entreprenad (maskinförare är en förutsättning för att klara konkurrensen. Långsiktigt har skogen potential till tillväxt och fortsatt behov av såväl maskinförare/entreprenörer som utbildad personal som kan skogsbruk/skogsvård. Inom skogsvård förlitar man sig idag i hög grad på utländsk arbetskraft, vilket kan komma att förändras och behoven av egen arbetskraft öka. Skogen ska skötas även i framtiden och det finns såväl pappersbruk som flera stora sågverk i närheten som ska ha sin råvaruförsörjning. Sammantaget är bedömningen att det är stabila förutsättningar för länet. Vissa industrier kommer att minska och andra öka sin produktion. Maskinförare/entreprenörer saknas till viss del redan idag, framförallt duktiga maskinförare som klarar av de produktionskrav som krävs för att täcka maskinens timkostnad. Samtidigt ställs även allt mer krav på miljökunskaper och förmåga till god skogsvård i samband med avverkning. På riksnivå bedömer branschen att det behövs ca 500 nya maskinförare per år, vilket för Hallands län skulle motsvara ett tjugotal. Ett generellt problem är att många entreprenörer saknar företagskompetens (ekonomi, personalansvar, ledarskap, där framför allt de ekonomiska kunskaperna och affärskunnandet behöver stärkas. Kunniga företagsledare inom området skogsvård och avverkning är en annan potentiell bristkompetens, sannolikt än mer på några års sikt. Nära relaterat till detta är även behovet av rådgivning och expertstöd, där branschen är underförsörjd i jämförelse med exempelvis jordbruket. Utbildningsmässiga konsekvenser Utdrag från branschanalysen 2013. Skogsbruket är framförallt i behov av nya maskinförare, i länet uppskattningsvis ett tjugotal per år. Här krävs dock att eleverna som slutar NB-gymnasiet har mycket mer maskinvana och högre produktivitet när de slutar skolan - entreprenörerna har under dagens förutsättningar inte råd med upplärningen av nya förare. Det gäller för både skotar- och skördarförare. Det är viktigt att eleverna får mycket maskintid så att de kan träna upp sin produktivitet och att de är förberedda på näringens krav och förväntningar. Skolans egna maskiner bör drivas såsom de vore ett entreprenörsföretag, så att inte eleverna invaggas i ett felaktigt beteende mot vad som förväntas i arbetslivet. Men, viktigt är även att tillräckliga kunskaper ges i miljö och skogsvård, för att uppnå såväl kort- som långsiktig produktivitet i skogen. Behovet av skogsvård kommer inte att minska och här finns både behov och

27(54 möjlighet att stärka branschen med fler som går vidare till akademisk utbildning och karriär som expert/rådgivare. Därtill efterfrågas fortbildning för de som redan är verksamma inom branschen samt exempelvis yh-utbildning för de som saknar gymnasial naturbruksutbildning men vill etablera sig. Erfarenheten hittills är att sådan utbildning ofta är bra men behöver vara något längre för att ge tillräcklig grund att stå på som exempelvis entreprenör inom skog. Elever Diagram Skog. Antal elever den15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier. Det vi hyr eller arrenderar Skolan förvaltar 182 hektar skog som utgör en del av skolans övningsobjekt i direkt anslutning till skolan. Verkstadsanläggning och maskinhallarna är väl anpassad för utbildningen och används i huvudsak av skogsinriktningen. Övningsgård finns i anslutning till skolan. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Inga Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning skog har en identifierat investering specifikt till sin utbildningsmiljö som en del av ovanstående.

28(54 Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt Inga. Andra utförare En sökning i Gymnasieguiden.se ger 123 träffar på Naturbruksprogrammet. Utbildningar med inriktning Skog inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne presenteras nedan. Offentliga Naturbruksgymnasiet Svenljunga Stora Segerstad naturbruksgymnasium Naturbruksgymnasiet i Osby Traineegymnasiet i Hylte (lärling Vildmarksgymnasiet (naturturism Friskolor Ryssbygymnasiet Realgymnasiet i Göteborg (naturturism Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Samordningen med lantbruksutbildningen blir en bra kombination. Möjligheter finns att meranvända befintlig verkstadsytor, maskinhall och körgård även för skogsutbildningen. Vid flytt behöver det möjliggöras att skolan fortsatt förvaltar Plönningeskogen även om transportsträckorna blir väsentligt längre. Delar av utbildningen kan fortsatt förläggas där. Den grundläggande praktiska grundutbildningen behöver ske i skogar som ligger nära skolan i samverkan med skogsägarna i området. Risker Då skogsutbildningen inte har tillgång till egen skog i direkt anslutning till skolan blir det mer körning på allmän väg med tunga maskiner. I viss omfattning blir vi beroende av närliggande skogsfastigheter för att bedriva del av undervisningen. Konsekvenser Inga investeringar behöver göras vid flytt från Plönninge till Munkagård.

29(54 Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva inriktning skog på Plönninge är goda på kort och lång sikt. Nödvändiga investeringar och egna verksamhetsanpassningar är gjorda. Tillgången till egen skog inpå skolan är en fördel för verksamheten. Om en samlokalisering ska ske till Munkagård förutsätter det att skogsutbildningen flyttas dit. Till inriktningen söker sig ett kontinuerligt antal elever över tid och tillsammans med lantbruksutbildningen skapar detta en bra bas för maskinutbildning. Näringen har ett större behov av arbetskraft än vad skolan i dag lyckas grundutbilda. Det kommer inte att krävas investeringar för att kunna påbörja kvalitetsmässigt bra utbildning på Munkagård. Även om inriktningen erbjuds inom andra närliggande län bedöms det finnas ett behov av att ha kvar skogsutbildningen inom länet. 6.7 Trädgård (idag på Munkagård Branschanalys från SWECO Framtida efterfrågan på kompetens Utdrag från branschanalysen 2013. Trädgårdsodlingen har haft en starkt nedåtgående trend i länet sedan mitten av 00- talet, med såväl färre företag som krympande arealer, framför allt inom frilandsodling. Trenden mot närodlade grönsaker, bär och frukt har således inte inneburit något uppsving för länets trädgårdsodlare. Arbetstillfällena är förhållandevis få och till stor del säsongsbundna. Troligen kommer inte antalet anställda inom trädgårdsodlingsföretagen att öka närmaste åren snarast handlar det om att bryta den nedåtgående trenden och bevara de som redan finns. Några särskilda kompetensbrister/-behov går inte att urskilja i dagsläget. Trädgårdsanläggning har haft en stark tillväxt i Halland. Nybyggnation av bostäder och kommersiella lokaler gör att anläggande och skötsel av grönytor ökar och Rutavdraget har öppnat upp för en starkare efterfrågan från hushållen. Sektorn kommer troligen att öka i omfattning både vad gäller antalet företag och antalet anställda, i takt med att länet fortsätter växa. En försvagad byggkonjunktur är emellertid inte att utesluta under rådande internationella konjunkturoro och skulle kunna medföra en konsolideringsperiod under några år. Samtidigt kommer pensionsavgångarna att vara tämligen många under innevarande decennium. Sammantaget innebär det att det finns ett långsiktigt behov att stärka utbudet av kompetens inom anläggning och skötsel av gröna miljöer, uppskattningsvis med 15-20 individer per år. Utbildningsmässiga konsekvenser Utdrag från branschanalysen 2013.

30(54 Inom trädgårdsanläggning och entreprenader, som dels överlappar sinsemellan, dels med jord- och skogsbruk, finns en stabil tillväxt och behov av ett årligt inflöde om uppskattningsvis ett tjugotal nyutbildade. Överlappningarna mellan olika delar av naturbrukssektorn gör volymuppskattningar osäkra, vilket inte minst gäller inom detta område. Teknikutvecklingen går fort och det är angeläget att skolan samarbetar med näringsliv och leverantörer för att kunna hänga med i den tekniska utvecklingen. Entreprenadmaskinerna utvecklas snabbt och kan utföra fler sorters arbete. Egna investeringar i maskiner är kostsamt för utbildningssektorn, men samarbete kan med fördel ske med ersättning till utbildande företag. Elever Om antalet sökande 2014 är färre än 10 behöriga sökande kommer inte utbildningen erbjudas. Diagram Trädgård. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Vuxenelever Munkagård erbjuder idag utbildning för vuxna såväl inom lärling som inom yrkesvux i samarbete med och på uppdrag av Campus Varberg. Dessutom erbjuds trädgårdsutbildning på uppdrag av Yrkeshögskolan. Nuvarande utbildningsförutsättningar Området omfattar byggnader och fasta inventarier. Det vi hyr eller arrenderar Uppvärmt växthus, med skugganläggning, uppdelat i sex avdelningar med tillhörande serviceavdelning som inrymmer kylrum och förråd. Dessutom finns markbyggnadshall och mindre maskinverkstad. Till trädgård finns även parkområde, fruktodling med genbank, plantskola och ett kallväxthus.

31(54 Skolförvaltningens fasta egna inventarier Gödselblandningsmaskinen. Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Inriktning trädgård har inte med nuvarande planeringsunderlag från regionfastigheter identifierade investeringar eller planerat underhåll specifikt till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt Förutsättningar för att driva trädgårdsutbildning i direkt anslutning till skolan kräver investeringar i byggnader men utifrån en anpassning av bedömt antal framtida elever och utbildningens utformning. Andra utförare En sökning i Gymnasieguiden.se ger 123 träffar på Naturbruksprogrammet. Utbildningar med inriktning Trädgård inom vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne presenteras nedan. Offentliga Naturbruksgymnasiet Dingle Tenhults naturbruksgymnasium Traineegymnasiet i Hylte (lärling Friskolor Hvilan utbildning Segragymnasiet Klippan (greenkeeper Praktiska, lärlingsutbildning i Kungsbacka och Trollhättan Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. Samordningen med skogutbildningen ger bra förutsättningar. Möjligheter för att meranvända befintlig byggnader på Plönninge är begränsade för denna utbildning. Plönninge har ytor och områden som kräver skötsel vilket kan kombineras med utbildningen. I samband med en flytt kan övervägas att bedriva utbildningen på ett förändrat vis och på så sätt begränsa behovet av investeringar i nya byggnader eller andra anläggningar inom utbildningen läs växthus, serviceavdelning, kylrum, fruktodling, plantskola m.m.

32(54 Risker Med hänsyn till att utbildningen har svårt att fånga ungdomarnas intresse behöver det noga övervägas vilken omfattning utbildningen ska ha på lång sikt. För omfattande investeringar kommer att påverka nivån på den interkommunala ersättningen. Konsekvenser Investeringar kommer att behöva göras vid flytt från Munkagård till Plönninge. Omfattningen av investeringar för att få en kvalitativt på utbildning till rätt målgrupp behöver nogsamt övervägas. Även om vuxenutbildning till stora delar har arbetsplatsförlagt lärande krävs vissa basfunktioner på skolområdet. Slutsatser Förutsättningarna för att bedriva inriktning trädgård på Munkagård är goda på kort och lång sikt. Nödvändiga investeringar och egna verksamhetsanpassningar är gjorda. Utbildningsmöjligheterna har en mycket bred bas en omfattande och komplett anläggning. Om en samlokalisering ska ske till Plönninge behöver utbildningsförutsättningarna noga övervägas. Övervägandena behöver omfatta vilken målgrupp utbildningen ska inrikta sig till. Till utbildningen söker få elever från grundskolan. Näringen har ett betydligt större behov av arbetskraft än vad skolan idag lyckas grundutbilda. Näringens behov av arbetskraft säkerställs idag delvis genom vuxenutbildning. Samarbetet med Campus Varberg behöver säkerställas vilka idag bidrar till vuxenutbildningen på Munkagård. Det kommer att krävas investeringar för att kunna påbörja kvalitetsmässigt bra utbildning på Plönninge. Närvaron av vuxna elever på en skola ger en ökad mångfald vilket skulle ge positiva effekter. Det är en nationell trend att trädgårdsutbildningarna avvecklas eller förändrar sitt innehåll mot smalare utgångar men ändå i linje med styrningen från gymnasieförordningen. Detta behöver övervägas i samband med en flytt av verksamheten. 6.8 Spår 1 (idag på Plönninge Branschanalys från SWECO Branschanalys är inte relevant att göra specifikt för Spår 1 då eleverna som studerar på denna linje läser inom ramen för inriktningarna skog och djur. Elever En anpassad naturbruksutbildning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar startade 2008 på uppdrag av de halländska kommunerna. Antalet sökande har varit stabilt och stigande. En utökning av antalet platser planeras.

33(54 Diagram. Antal elever den 15/9 i åk 2 för respektive startår. Fr.o.m. antagningen 2011 är elever som går på introduktionsprogram medräknade på respektive inriktning. Nuvarande utbildningsförutsättningar Plönninge Området omfattar byggnader och fasta inventarier. Det vi hyr eller arrenderar Undervisningslokal och elevboende är integrerat på olika sätt I övrigt är Spår 1 en integrerad del av det nationella programmet. Skolförvaltningens fasta egna inventarier Inga. Ekonomiska aspekter Behov av investeringar och långsiktigt fastighetsunderhåll i befintlig miljö Spår 1 har en identifierad investering till sin utbildningsmiljö. Behov av investeringar för att behålla kvalitet i utbildningen vid flytt Spår 1 verksamheten kan utföras även på Munkagård men under delvis andra förutsättningar. Lokaler för den dagliga undervisningen går att finna redan idag. Integrerad boendemiljö i olika steg och utbildning är i dagsläget inte möjlig på samma sätt som på Plönninge. Det finns däremot möjligheter att i närtid skapa en miljö som skulle kunna vara ingången till en ny framgångsrik utbildning för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Andra utförare Offentliga Det finns ingen liknande Spår 1 i vårt närområde (Västra Götaland, Jönköpings län, Kronobergs län och Region Skåne.

34(54 Friskolor Karolinaskolan i Höör är ett naturbruksgymnasium som är särskilt utformad för ungdomar som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Naturbruksprogrammet har inriktningen trädgård och anläggning. Möjligheter, risker och konsekvenser vid flytt Möjligheter Generellt sett ger en samlokalisering en större möjlighet för eleven att skaffa sig en bredare kompetensbas. De så viktiga kopplingarna till nationella program inom naturbruk finns på Munkagård. Munkagård har sedan mitten på 90-talet utbildat elever i gymnasiesärskolan vilket ger skolan inbyggda möjligheter i utbildning för ungdomar med behov av särskilt stöd, elever med intellektuell begåvningsnedsättning såväl som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I samband med detta finns ett nätverk för APL (Arbetsplatsförlagt Lärande. Utbildningslokaler finns men behöver anpassas utifrån de särskilda behov som finns kring Spår 1. På såväl Munkagård som Plönninge går dessutom elever på de övriga nationella programmen samt yrkesintroduktionen med olika fastställda diagnoser. Risker Det är särskilda utmaningar att flytta Spår 1 till ny geografisk plats om man påbörjat sin utbildning. Det är en fördel om eleven ges förutsättningar att gå färdigt sin utbildning på den geografiska platsen där hen började. Det är känsligt att flytta verksamheten. Skolan har idag en utarbetad modell som bygger på ett utslussningsförfarande över tre år. Efter år tre bedöms eleverna var mogna för större inkludering med övriga samhället. Integrering till övriga samhället sker med försiktighet och förutsättningar att lyckas. Konsekvenser Vid en flytt av verksamheten behöver det beaktas att Munkagård kommer att få bygga upp den verksamheten utifrån de förutsättningar som finns där. Flera delar går att göra på motsvarande sätt som på Plönninge andra delar behöver bli unika för Munkagård. En viktig parameter är kopplingen till den lantliga miljön vilket finns såväl på Plönninge som på Munkagård men utifrån olika förutsättningar. Det bedöms som mer väsentligt att Spår 1 eleverna inkluderas med övriga elever i den gemensamma boendemiljön än att bo i direkt anslutning till skolan. Vid en omstart av verksamheten behöver man också beakta den nu uppnådda effekten av mentorskap, äldre och yngre elever, som finns i verksamheten.

35(54 Slutsatser Det finns ett mycket stort behov av att erbjuda Spår 1 verksamhet även framöver. Resultaten av utbildningen talar sitt egna språk. Arbetsmarknaden är mogen att anställa eleverna inom den gröna näringen efter utbildningen. Ungdomarna från Spår 1 konkurrerar på samma villkor som andra om de möjliga jobben inom den gröna sektorn eller så väljer de att studera vidare. Om en samlokalisering ska ske till Munkagård behöver särskilda ställningstaganden göras (se nedan. Investeringar kommer att behöva göras som liknar de förutsättningarna som finns på Plönninge. Till Spår 1 söker fler elever än vad verksamheten idag kan ta emot. Verksamheten har systematiskt byggs upp sedan 2008 i syfte att innehålla en hög kvalitativ nivå. Motsvarande utbildning finns på få platser i södra Sverige. Särskilda ställningstaganden Ett ställningstagande behöver göras om Munkagård föreslås som samlokaliseringsplats. Ska Spår 1 starta på Plönninge i samband med höstterminen 2014? Omställningsarbetet för naturbruksskolorna till en geografisk plats bedöms ta upp till två år. Detta innebär, om vi påbörjar en ny utbildningsomgång till hösten 2014, att Spår 1 är kvar på Plönninge utan annan utbildning då det bedömts som mindre lämpligt att flytta denna verksamhet när väl studierna är påbörjade. På vilket sätt kan denna verksamhet fullföljas det tredje året för eleverna? Svaret på den frågan ger svaret om eleverna som sökt till Spår 1 med start höstterminen 2014 ska antas till utbildningen. I annat fall bedöms det mer rimligt att inte anta några elever till Spår 1 till hösten 2014. Det skulle vara möjligt att istället anta eleverna till Munkagård. Men det kräver en snabb verksamhetsanpassning på Munkagård med stöd av Plönninge. Det kan säkert också finnas andra kreativa lösningar för verksamheten på Plönninge. Nedan resoneras om fyra olika alternativ Alt 1 starta och köra i tre år (alla på Plönninge Detta alternativ innebär att om utfasningen tar två år kommer Spår 1att bli ensam gymnasieutbildning kvar på skolan. Utbildningsmässigt går detta att lösa med att lärare från Munkagård kommer till Plönninge och håller i undervisningen. Dessutom förutsätts kringverksamhet med mat/vaktmästeri och gårdsverksamhet kopplat till de nationella programmen det vill säga den dagliga kontakten med maskiner och djur. Detta kommer att ske med en merkostnad men dock lösbart ur verksamhetssynpunkt. Uppdraget med genomförandeplaner kan delvis utföras gällande de individuella delarna däremot försvåras integreringsdelen där elever umgås med övriga elever på skolan vilket kan skapa en upplevelse av exkludering och isolering.

36(54 Alt 2 starta och flytta sista året till Munkagård Alternativet torde kunna vara möjligt för en del av eleverna. Att välja en gymnasieutbildning och finna sig tillrätta på en skola är en lång process och att inför sitt sista år på gymnasiet börja om med den processen kan innebära en tillbakagång i den tilltänkta utvecklingsprogressionen. Föreslås detta alternativ behöver det tydligt framgå för eleverna under antagningsprocessen. Detta skapar då förutsättningar för en mer hanterbar övergång. Alt 3 starta inte alls Innebär att tio elever som gett sig in i den för dem långa tankeprocessen att påbörja en gymnasieutbildning måste tänka om och hemkommunerna måste finna alternativa utbildningar för dem. I detta alternativ behöver kommunerna särskilt informeras om omständigheterna m.h.t. att uppdraget kommer från dem. Ett uppehåll på ett års antagning kan ge olika effekter dels i relation till de sökande som till omvärldens uppfattning om Region Hallands ansvarstagande. Detta gäller inte enbart för Spår 1 utan generellt för de utbildningar som gör uppehåll. Alt 4 starta på Munkagård Innebär att dagens sökande måste informeras och vid ett flertal tillfällen besöka Munkagård för att ställa in sig på att det är den skola som erbjuder Spår 1. För att skapa en möjlig övergångsfas bör Spår 1:s samlade verksamhet vara färdigt att presenteras då dessa elever har stora svårigheter att visualisera en blivande skolmiljö/boende. Eleverna bedöms inte finna trygghet i ett löfte att det kommer att bli iordningsställda bra lokaler utan de bör de facto finnas för att elevens byte av skola ska kunna kännas framgångsrik.

37(54 7. Övriga ingångsvärden Nedanstående ingångsvärden är inte kopplade till de olika specifika utbildningarna på skolorna utan är generella förutsättningar som geografiska platser för utbildning. Här beaktas områden som elever, tillgänglighet pendling, internat, tillgänglighetsanpassning, generella utbildningsförutsättning (kök, verkstad m.m., verksamhetsspecifika investeringsbehov av generell karaktär, fastighetsekonomiska aspekter och samverkan. Elever Hemkommun för elever på Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet läsåret 2013/2014. Munkagårdsgymnasiet Plönningegymnasiet åk 1 åk 2 åk 3* åk 1 åk 2 åk 3 Summa Antal Antal Antal Summa Antal Antal Antal Summa Antal % Kungsbacka 7 7 18 32 15% 1 3 5 9 4% 41 9% Varberg 28 17 21 66 30% 4 7 10 21 10% 87 20% Falkenberg 10 12 11 33 15% 4 10 12 26 12% 59 14% Halmstad 16 7 10 33 15% 29 22 17 68 31% 101 23% Hyltebruk 2 4 1 7 3% 3 3 6 12 6% 19 4% Laholm 7 4 8 19 9% 4 10 13 27 12% 46 11% S:a N län 70 51 69 190 87% 45 55 63 163 75% 353 81% Utomläns 11 9 9 29 13% 16 16 22 54 25% 83 19% Summa 81 60 78 219 61 71 85 217 436 Tabell Elevers hemkommun. * inklusive årskurs 4 på gymnasiesärskolan Slutsatser De båda skolorna har i princip samma elevantal. På Plönninge är var fjärde elev icke hallänning vilket bland annat bedöms vara kopplat till skolans NIU utbildning inom häst. Munkagård har en större andel elever som kommer från Halland. Hemkommunens andel är lika stor på båda skolorna vilket ger en indikation på att val av skola hänger samman med de geografiska förutsättningarna. Tillgänglighet pendling (upptagningsområde Den kommun skolan ligger i bidrar med ca 30 procent av elevunderlaget. Möjligheter att kunna ta sig till och från skolan är ofta avgörande för dessa elevers val av utbildning/skola. Hallandstrafiken trafikerar båda skolorna. Munkagårdsgymnasiet ligger utmed linje 652/653 mellan Varberg och Falkenberg och har flera turer som passerar skolan. 43 procent av skolans elever pendlar dagligen till skolan. Internatet ligger på gångavstånd drygt 1 km från skolan.

38(54 Till Plönningegymnasiet kan eleverna åka med linje 330/350. Enstaka turer går via Plönninge. Skolan hämtar elever i Harplinge och Haverdalsbro i anslutning till skoldagens början och slut. Gångavstånd från Harplinge drygt 2 km. 30 procent av naturbrukseleverna pendlar dagligen och alla elever på Spår 1 bor på internatet. Med inhyrd buss hämtas elever (internatboende i Halmstad varje måndag samt tillbaka till regionbussterminalen på fredag. Slutsats Det går att ta sig till skolorna med allmänna kommunikationer, dock i begränsad omfattning till Plönninge. Skolan löser detta idag genom att hämta och lämna eleverna med egna medel. Turtätheten är hög till Munkagårdsgymnasiet. Vid val av Plönninge behöver Hallandstrafiken tidigt initieras i arbetet då deras ledtider vid förändringar i tidtabeller är lång. Internat På skolornas internat bor det idag 254 elever. Munkagårdsgymnasiet Elevbostäderna i Tvååker hyrs av Varbergs Bostads AB (VBAB. Hyreskontrakten för de olika byggnaderna löper ut 2014, 2015, 2016 och 2017 med tolv månaders uppsägningstid. Det bor 124 elever idag på internatet med en möjlighet att utöka antalet platser till 226 genom att erbjuda dubbelrum samt hyra paviljonger (som skolan tidigare har hyrt. Dessutom finns ett flertal privatboende i Tvååker att tillgå samt lokala företag. Kostnaderna för hyra och fritidsverksamhet är 5 780 200 kr vilket finansieras av vårdnadshavare, hemkommun och Region Halland. Plönningegymnasiet Elevbostäderna hyrs av Regionfastigheter. Det bor idag 130 elever på internatet i både enkel- och dubbelrum. Det går att utöka antalet platser till ca 150 i befintliga byggnader. Dessutom finns ett flertal privatboende i Harplinge att tillgå. Kostnaderna för hyra och fritidsverksamhet är 4 225 000 kronor vilket finansieras av vårdnadshavare, hemkommun och Region Halland. Plönninge har också ett anpassat boende i enkelrum för 30 elever på Spår 1. Kostnaderna för hyra är 1 606 900 kronor vilket finansieras av socialförvaltningen i elevens hemkommun.

39(54 Diskussion Framtida behov av internatplatser är beroende av vilken organisation som kommer erbjudas. Samlokalisering till en skola ökar behovet av internatplatser då andelen elever med längre resväg blir större. Antalet elever som bor på bägge internaten idag ryms inte på ett av internaten. En utökning av antalet internatplatser är sannolik. Alternativt behöver annat boende ordnas i närliggande samhällen. Vilken standard, enkel eller dubbelrum, skall erbjudas framtida elever? Det som kan konstateras är att behovet av enkelrum har ökat främst utifrån elevers hälsostatus. Beroende på de enskilda elevernas behov kan detta växla från år till år. Samtidigt behöver det beaktas att vårdnadshavaren i allt större omfattning ska ta större del av kostnaderna för internatboendet. Siffrorna ovan är inte helt jämförbara då kostnader för vaktmästare ingår i hyran till VBAB. Vidare jämnas skillnaderna ut något beroende på hur tjänster fördelats på internatet samt hur städning genomförs på de olika boendena. Tillgänglighetsanpassning Utbildningar i de gröna näringarna omfattar stora arealer och är utspridda över ett stort geografiskt område och är i det avseendet inte anpassade för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Munkagårdsgymnasiet Skolan har de flesta undervisningslokalerna i ett plan och är lätt tillgängliga. Plönningegymnasiet Skolan är äldre och har undervisningslokaler i flera plan. Tillgänglighetsanpassningar har genomförts i samband med ombyggnader och renoveringar men omfattar inte alla lokaler. Slutsats Munkagårdsgymnasiets lokaler som ligger i ett plan har en bra tillgänglighetsanpassning. Nuvarande utbildningsförutsättningar av generell karaktär Verkstadslokaler Munkagårdsgymnasiet Verkstaden är byggd 1986 och är väl underhållen, avspolning av maskiner finns både ute och inne. En mindre snickarlokal och svetslokal finns också placerad bredvid den större lokalen. Skolans bussar finns också i direkt anslutning till verkstaden där man även hämtar nycklar och tankar. Det finns ett gemensamt lager med förbrukningsmaterial som utnyttjas inom skolan av andra driftenheter.

40(54 Verkstadskontoret är placerat mitt i verkstaden vilket medför god uppsikt och är praktiskt för elever och personal. Traktorgaraget som ligger strax intill verkstaden har god byggnadsstandard vilket innebär att den skulle med enkla medel kunna byggas om till varmutrymme, denna tanke fanns med redan vid byggnationen. Plönningegymnasiet Verkstaden är byggd 1980 och höghallen som är sammanhängande med verkstaden är byggd i slutet av 60-talet. Tvätthallen är separat med spolplatta utanför, byggnaderna är i bra skick. I verkstaden finns även en svetslokal. Det finns två kontor, ett mindre i verkstaden för förvaring av verkstadslitteratur och ett större i angränsande korridor där personalen sitter. Från detta kontor har man ingen uppsikt över verkstaden. Höghallen som finns bredvid verkstaden utnyttjas också för praktiskt elevarbete. Är något svåranvänd på grund av att elever och personal måste passera genom lokalen för at ta sig till andra utrymmen. Slutsats Verkstadsutrymmena är något mer praktiskt utformade på Munkagård då de är mer samlade. Plönninges verkstadsytor fyller ändamålet för verksamheten. Kök Munkagårdsgymnasiets kök Är ett väl utrustat kök med den senaste tekniken. Mycket bra frys- och kylutrymmen och förråd samt ett bra varumottagningsutrymme. Godkänt av kommunens miljö & hälsa. Matsalen fungerar väl. Plönningegymnasiets kök Är ett väl utrustat kök med den senaste tekniken. Väl fungerande frys- och kylutrymmen och förråd samt varumottagningsutrymme. Godkänt av kommunens miljö & hälsa. Matsalen fungerar väl. Munkagårdsgymnasiet Städ Ur arbetsmiljösynpunk är Munkagårdsgymnasiet välplanerat med endast tre trappor och vid två av trapporna finns det hiss som kan transportera städvagnen/människor. De andra två trapporna leder till förråd. Det är få trösklar och lätt att ta sig fram med t ex städvagnar/skurmaskiner och mellan de olika byggnaderna är det korta ställtider. Golven är i mkt gott skick.

41(54 Plönningegymnasiets städ Ur arbetsmiljösynpunkt är det många trappor i de olika lokalerna vilket är mer tidskrävande och ergonomiskt tungarbetat. Mellan byggnaderna är det en del ställtider bil används för att korta vissa av dessa ställtider. Majoriteten av golven är i mkt gott skick. Slutsats Ur stödfunktionerna kök och städ är skolorna i princip likvärdiga. Munkagårdsgymnasiet är i princip byggt i ett plan vilket effektiviserar städningen och underlättar arbetsmiljön. Verksamhetsspecifika investeringsbehov av generell karaktär Här kommenteras behov av generell karaktär som behöver omhändertas inom de närmaste åren. Investeringarna görs utifrån ett verksamhetsperspektiv som förutsätter att vi avdelar kapitaltjänstkostnader över avskrivningstiden Plönningegymnasiet Iordningsställande av tankstation för att uppfylla kraven på brandfarlig vara. Cirka 100 000-200 000 kr beroende på framtida verksamhet. Vidarutbyggnad av låssystem och larmsystem. Cirka 500 000-700 000 kr beroende på omfattning Fastighetsekonomiska aspekter Källa: Regionfastigheter Nedanstående kostnader (fastighetsinvesteringar och planerat underhåll ingår som en del i den hyran vi betalar till regionfastigheter. Att summan är högre på den ena skolan innebär inte att hyran ökar i motsvarande grad. Däremot är det pengar som tas ur Region Hallands samlade resurser. Fastighetsinvesteringar och planerat underhåll gör alla fastighetsägare för att hålla viss standard i sina fastigheter. En 5-årig underhållsplan håller på att arbetas fram vad gäller investeringar samt planerat underhåll för alla våra fastigheter. Denna är inte klar, främst för 2016 och även vissa bitar för 2015 har vi inte helt klara siffror över behovet. Plönninge 2014-2016 Fastighetsinvesteringar minst 16,1 miljoner kronor Byggnad: Kostnad: 030011 Inriktning skog 1 000 000 kr Översyn inkommande el 030016 Spår 1, elevhem 2 300 000 kr Byte av styr/vent, elcentral

42(54 030023 Elevhem NB 4 500 000 kr Byte av styr/vent 030033 Undervisning NB 1 500 000 kr Byte av vent Övergripande 2 400 000 kr Byte brandlarm/styr, belysning etc Ospecificerat 4 400 000 kr Underlag klart i maj 2014 Planerat Underhåll minst 5,9 miljoner kronor. Byggnad: Kostnad: 029005 Elevhem NB 200 000 kr Renovering våtutrymmen 030003 Undervisning NB elevhälsa 100 000 kr Målning 030023 Elevhem NB 200 000 kr Renovering dusch/wc 030032 Undervisning alla 850 000 kr Renovering dusch, wc 030033 Undervisning NB 850 000 kr Takrenovering 030034 Undervisning NB 500 000 kr Takrenovering 030042 Inriktning djur häst 1 400 000 kr Åtgärder klimatskal 030049 Återlämnat, Kostallet 1 300 000 kr Åtgärder klimatskal Övergripande 500 000 kr Åtgärder på mark Byggnaderna på Plönninge varierar betydligt i ålder där många byggnader är uppförda på 40- och 50-talet och vissa är ännu äldre. Under de senaste åren har drygt 20 miljoner kronor lagts ner både i investeringar samt planerat underhåll på ett antal byggnader på skolan som har prioriterats pga. ålder och skick. Ungefär lika mycket beräknas att behöva göra under den nästkommande 3-årsperioden på de byggnader som ännu inte har prioriterats. Munkagård Fastighetsinvesteringar minst 3,4 miljoner kronor Byggnad: Kostnad: 321001 Undervisning alla 2 500 000 kr Utbyte vent Övergripande 850 000 kr Ev anslutning fjärrvärme Ospecificerat 50 000 kr Underlag klart i maj 2014 Planerat underhåll minst 1,2 miljoner kronor Byggnad: Kostnad: 321002 Omklädning, undervisning 150 000 kr Utvändig målning, hängrännor Övergripande 350 000 kr Översyn takbalkar, dränering etc Ospecificerat 700 000 kr Underlag klart i maj 2014 Byggnadsbeståndet är 30 år och väl underhållet. Ett ökat reinvesteringsbehov kommer från cirka 2016. En inventering av statusen på luftbehandlingssidan kommer att genomföras under 2014.

43(54 Slutsats Plönninge är i större behov av investeringar och planerat underhåll i fastigheterna vilket hänger samman med att skolan är äldre än Munkagård. Dock omfattar denna översikt endast tre år. Miljö Likt alla annan verksamhet i Region Halland är det viktigt att arbeta med områden som påverkar vår miljö. Skolförvaltningen är i slutskedet av planeringsarbetet inför sin miljöcertifieringen. Såväl Plönninge som Munkagård har tidigare var för sig varit miljöcertifierade. På Plönninge har det funnits möjligheter att mer omfattande få en insyn och i praktiken arbeta med ekoodling efter beslut i dåvarande nämnd om att skolan skulle ha en ekologisk profil. Detta har endast till del nyttjas i utbildning efter det att lantbruksutbildningen flyttade till Munkagård 2004. För närvarande är cirka 30% av Plönninges arealer kvar som ekoodling. Det finns även möjlighet att utbilda i ekoodling på konventionellt driven åkermark. Vidare finns det ett symbolvärde i att Region Halland har ekologisk produktion av livsmedel sett till de mål som både staten och Region Halland har avseende ekologisk produktion och användning av ekologiska livsmedel. Detta är oberoende av val av skola utan bör övervägas ändå. Slutsats Plönninge har bättre förutsättningar att snabbare ställa om till ekologisk odling. Samverkan Den planerade samverkan mellan Halmstad kommun, bygg- och anläggningsprogrammet och fordon- och transportprogrammet, och naturbruksprogrammet inriktning skog på Plönningegymnasiet avbröts under våren 2014 främst p.g.a. för få sökande elever till Plönninge. Risktagandet för Halmstad kommun blev för stort med ett minskat elevantal på Plönninge. Slutsats Vid en samlokalisering till Plönninge ändras förutsättningarna och ett större elevantal och en stabilare grund för samverkan skapas. Denna samverkan skulle också vara positiv för skogs- och lantbruksinriktningarna eftersom entreprenadmaskinkörningar är verksamhetsgrenar som är växande inom framförallt lantbruksföretagen. Mycket av den grundläggande tekniken inom dessa områden är också gemensam. Det kan också innebära, beroende på vilka utbildningar som flyttas från Munkagård, att Plönninge kommer att maxutnyttjas vilket i sig förändrar förutsättningar för samverkan eller åtminstone påverkar den planerade investeringen som var förutsättningarna vid det givna tillfället. Ovanstående resonemang om samverkansmöjligheter kan också skapas på Munkagård.

44(54 8. Värdering av fastigheterna Plönninge och Munkagård (Källa Regionfastigheter Underlag kan levereras först i slutet av maj 2014. 9. Energi- och vattenförbrukning på Plönninge och Munkagård (Källa Regionfastigheter Energiåtgång/m2 för Plönninge och Munkagård Plönninge har cirka 17 000 m2 uppvärmd yta för el och värme. Förbrukningen är 250 kwh/m2. Munkagård har cirka 14 000 m2 uppvärmd yta för el och värme. Förbrukningen är 173 kwh/m2. Energikostnad Plönninge och Munkagård Plönninge El 87,1 öre/kwh Årskostnad 1 340 000 kr. Värme pellets 45 öre/kwh. Årskostnad 1 400 000 kr Olja 10 000 kr/m3. Årskostnad 140 000 kr. Total årskostnad energi 2 880 000 kr. Munkagård El 87,5 öre/kwh. Årskostnad 1 040 000 kr Värme pellets 45 öre/kwh. Årskostnad 690 000 kr. Olja 10 000 kr/m3. Årskostnad 90 000 kr. Total årskostnad energi 1 820 000 kr Vattenkostnad Plönninge och Munkagård Plönninge Årsanvändning av vatten 22 800 m3. Pris vatten 8,8 kr/m3. Årskostnad 200 500 kr Fast kostnad 7 160kr/år Total årskostnad vatten 207 660 kr/år

45(54 Munkagård Årsanvändning av vatten 12 700 m3 Pris vatten 11,24 kr/m3. Årskostnad 142 800 kr/år Fast kostnad 41 060 kr/år Total årskostnad vatten 183 860 kr/år Slutsats Ur ett förbrukningsperspektiv så är Munkagård 31 % kostnadseffektivare än Plönninge trots att en hel del investeringar har gjorts på Plönninge för att minska förbrukningen. Detta beror till största delen på byggnadernas beskaffenhet såsom till exempel klimatskydd. Majoriteten av byggnaderna på Plönninge är äldre än de på Munkagård. Skolförvaltningens kommentarer Totalkostnad för uppvärmning är inte jämförbart då Munkagård hyr internatboendet av Varberg Bostads AB vilket något jämnar ut siffrorna ovan. Däremot är energiförbrukningen per kvadratmeter jämförbart. Den höga årsanvändningen av vatten på Plönninge förklaras av att närliggande slakteri använder samma vattenanslutning. 10. Diskussion och analys Samlokalisering till en geografisk plats kommer att innebära olika saker för verksamheten på såväl kort som lång sikt. Beslutet om samlokalisering kommer att påverka utbildningen inom den gröna näringen under ett mycket långt tidsperspektiv. Kortsiktigt - upp till tre år - innebär det ett stort omställningsarbete med olika möjligheter och risker. Möjligheterna är bland annat att kunna ta avstamp för en samlad verksamhet. Skolförvaltningen får ett tydligt besked var utvecklingen av verksamheten ska förläggas. Samlokaliseringsperioden på upp till två år innebär att skolförvaltningen får goda möjligheter till ett bra omställningsarbete för medarbetarna. Fortsatt ger samlokaliseringen skolförvaltningen bra möjligheter att se över hela verksamheten och värdera hur utbildningen ska utformas för att möta framtidens behov. Riskerna bedöms bland annat till arbetsmiljöutmaning på den arbetsplatsen som på sikt ska avvecklas. Vidare finns det risk för att skolförvaltningen inom olika områden får kompetensbrist i de fall medarbetare inte följer med till den nya arbetsplatsen. Detta är ett område som tidigt behöver omhändertas. I samband med kompetensbrist kan det bli särskilda utmaningar att omhänderta utbildningen för våra elever över de två omställningsår vi identifierat. I riskbedömningen behöver också beaktas att omställningsarbete kan komma att påverka vårt varumärke. Färre sökande med risk för att få än större utmaningar i balansen mellan ekonomi och verksamhet. Omställningskostnader behöver avdelas.

46(54 Långsiktigt från tre år innebär det även möjligheter och risker för verksamheten. Möjligheter ligger i ett få en stabilitet i organisationen där verksamhet och ekonomi går hand i hand. Att gå från två utbildningsplattformar till en med ett samlat utbildningserbjudande gör att kringkostnader såsom lokaler och stödfunktioner kan begränsas. Detta ger en stor möjlighet till att utveckla kostnadsbilden för utbildningen till en bra nivå för de betalande kommunerna. Medel kan avdelas för kontinuerlig verksamhetsutveckling vilket är direkt avgörande för en lärande organisations utveckling. Riskerna på lång sikt ligger i att kunna attrahera de halländska eleverna till en geografisk plats i länet. Fler kommer att behöva pendla alternativt bo på internat med hänsyn till att utbudspunkterna minskat med hälften. Risken kan också vara att de kommunerna som inte har naturbruksgymnasium inom sina gränser erbjuder utbildningar inom dessa områden. Detta kan på lång sikt leda till svårigheter att få en ekonomisk bärighet i den samlokaliserade naturbruksverksamheten. I elevernas sökmönster ligger att hemkommunens utbud drar mer än eventuella smala/nischade val på längre avstånd än dagspendling. I samband med samlokaliseringen bedöms att utbudet av utbildningar kan behöva förändras. Detta beror främst på att samlokaliseringen kan innebära stora behov av investeringar vilket ekonomiskt behöver bäras av kommunerna genom elevpengen. Effekterna av friskolereformen behöver beaktas. Beroende på vilket beslut som fattas kan vissa utbildningar i Halland inte längre erbjudas av en offentligt driven verksamhet. Detta kan leda till att elever söker sig utanför länets gränser för att gå på en utbildning som erbjuds av kommun/landsting/region. Samlokalieringen innebär också en möjlighet att se över på vilket sätt utbildningen genomförs för att uppnå kursmålen. Idag har vi olika driftenheter för jordbruk, stallar, skog, trädgård m.m. för att ge eleverna den praktiska baskunskapen innan de går ut på praktik hos olika arbetsgivare. Ett alternativ till detta är att begränsa driftenheterna och lägga mer utbildningen direkt hos arbetsgivarna. Detta har börjat på vissa platser i landet, främst inom friskolorna. Omläggning är tidskrävande med osäkert resultat av kvaliteten. Samlokalieringen innebär också en möjlighet att se över på vilket sätt utbildningens genomförs för att uppnå kursmål. Idag har vi skoljordbruk för att ge eleverna den praktiska baskunskapen innan de går ut på praktik hos olika arbetsgivare. Ett alternativ till detta är att begränsa skoljordbruket och lägga mer utbildningen direkt hos arbetsgivarna. Detta har börjat på vissa platser i landet, främst inom friskolorna. I samband med samlokalieringen behöver skolförvaltningen intensifiera arbetet med bland annat vuxenutbildningen. De bedöms som en kritisk framgångsfaktor att få till samma möjligheter som skolan idag erbjuder inom trädgård även inom andra delar av utbildningen där näringen har ett behov. Detta arbete är inlett men behöver utvecklas parallellt som samlokaliseringen genomförs. För att fortsatt vara en

47(54 attraktiv arbetsplats och förhoppningsvis ett mer aktivt nav i den gröna näringen förutsätts också att vi utvecklar de internationella kontakterna. Plönninge naturbruksgymnasium, 12 km, utanför Halmstad är en skola med anor från slutet av 1940-talet. På skolan har det funnits såväl lanthushållskola som lantbruksskola. Idag har skolan cirka 220 elever inom fyra olika områden - häst, hund, skog och Spår 1 (ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Varje område har diskuterats tidigare i denna utredning. Skolan har kompetent personal inom samtliga ansvarsområden. Det gäller även alla stödfunktioner runt utbildningarna. Skolan har den närmaste treårsperioden ett relativt stort behov av investeringar och planerat underhåll för att vidmakthålla en bra standard, utifrån fastighetsägarens perspektiv, för utbildning och internatboende. Tillkommande utbildningar från Munkagård som föreslås omfatta lantbruk, djur/djurvård (florist, ej bearbetat samt en anpassad del av trädgård kommer att kräva investeringar och egna verksamhetsanpassningar. Kollektivtrafiken behöver utvecklas så att tillgängligheten till skolan ökar. Idag behöver troligtvis fler bo på internatet än vad som annars hade varit fallet. Internatplatserna kan komma att behöva utvidgas. Generellt sätt har Plönninge fler internat elever än Munkagård vilket kan hänga samman med att tillgängligheten till skolan är något sämre. Plönninge har också högre andel elever som kommer från icke halländska kommuner. Förutsättningarna bedöms som bra för den samlade utbildningen på Plönninge. Konsekvenser vid val av Plönninge blir bland annat följande: Skolförvaltningen lämnar Munkagårdgymnasiet senast sommaren 2016 och blir inte längre hyresgäster till regionfastigheter. Elever som börjar sin utbildning höstterminen 2014 på Munkagård flyttar över till Plönninge som senast höstterminen 2016 gäller för lantbruk och djur/djurvård. Floristutbildningen på Munkagård föreslås för avveckling - inget elevantag 2014 (hänvisning till beslut i RS den 26 mars. Trädgårdsutbildningen på Plönninge anpassas i första hand för vuxenutbildning. Investeringar behöver göras inom delar av de utbildningar som ska tas emot från Munkagård. Egna verksamhetsanpassningar behöver göras inom delar av de utbildningar som ska tas emot från Munkagård. Dialog behöver utvecklas med Hallandstrafiken om ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken. Plönninge behåller tillsvidare utbudet av sina utbildningar djur/häst, djur/hund, skog och Spår 1 (hänvisning till beslut i RS den 26 mars.

48(54 Plönninges utbud av utbildningar ska anpassas i syfte att minimera behovet av investeringar och verksamhetsanpassningar. Genomlysning av sättet att bedriva utbildning inom den gröna näringen behöver belysas inför investeringsbeslut. Munkagårds naturbruksgymnasium, 10 km, utanför Varberg byggdes för ändamålet i mitten på 1980-talet. Idag har skolan cirka 220 elever inom fem olika områden lantbruk, trädgård, djur/djurvård, florist samt gymnasiesärskolan. Varje område har diskuterats tidigare i denna utredning förutom gymnasiesärskolan som beslutades i särskild ordning den 26 mars 2014.. Skolan har kompetent personal inom samtliga ansvarsområden. Det gäller även alla stödfunktioner runt utbildningarna. Skolan har den närmaste treårsperioden behov av investeringar och planerat underhåll för att vidmakthålla en bra standard för utbildning. Tillkommande utbildningar från Plönninge som föreslås omfatta skog, djur/hund (Spår 1, särskilt ställningstagande kommer att kräva begränsat med investeringar och egna verksamhetsanpassningar. Undantaget kan vara Spår 1 beroende på val av utbildningsmetodik. Hästutbildningen föreslås inte flytta med då denna utbildning erbjuds av andra utförare i länet och har bedöms i relation till näringens behov. Kollektivtrafiken fungerar väl till och från skolan. Internatboendet hyrs av Varbergs Bostad AB. Hyresavtalen ska omförhandlas i tre omgångar de närmaste åren. Från skolförvaltningens sida bedöms hyrorna som relativt höga. Generellt sätt har Munkagård färre internatelever än Plönninge vilket kan hänga samman med att tillgängligheten till skolan är något bättre. Förutsättningarna bedöms som bra för den samlade utbildningen på Munkagård. Konsekvenser vid val av Munkagård blir bland annat följande: Skolförvaltningen lämnar Plönninge senast sommaren 2016 och blir inte längre hyresgäster till regionfastigheter. Spår 1 = särskilt ställningstagande. Elever som börjar sin utbildning höstterminen 2014 på Plönninge flyttar över till Munkagård som senast höstterminen 2016 gäller för skog och djur/hund. Spår 1 = särskilt ställningstagande. Hästutbildningen på Plönninge föreslås för avveckling - inget elevantag 2014 (hänvisning till beslut i RS den 26 mars. Hundutbildningen ingen antagning på Plönninge. Eleverna erbjuds möjligheter att läsa på Munkagård. Investeringar behöver göras i mindre omfattning inom delar av de utbildningar som ska tas emot från Plönninge. Egna verksamhetsanpassningar behöver göras i mindre omfattning inom delar av de utbildningar som ska tas emot från Plönninge.

49(54 Munkagård behåller utbudet av sina utbildningar tillsvidare djur/djurvård, lantbruk, trädgård och florist (hänvisning till beslut i RS den 26 mars. Munkagårds utbildning inom trädgård (och florist ses över och anpassas utifrån elevers bedömda sökmönster samt möjlighet att kompletteringsutbilda genom vuxenutbildning. Munkagårds utbud av utbildningar ska anpassas i syfte att minimera behovet av investeringar och verksamhetsanpassningar. Genomlysning av sättet att bedriva utbildning inom den gröna näringen behöver belysas inför investeringsbeslut. Båda skolorna har förutsättningar för att bedriva en samordnad utbildning för den gröna näringens behov av grundutbildad arbetskraft. Således behöver andra ingångsvärden bli styrande för val av samlokaliseringsort. Andra ingångsvärden att beakta blir då tillgängligheten till skolan, flexibiliteten i internatboendet, fastighetsekonomiska aspekter samt bedömningar om framtida samverkan med den kommun där Region Hallands naturbruksgymnasium kommer att finnas. Bilagor Bilaga 1 Styrka, möjligheter, svagheter Plönninge (egenvärdering Bilaga 2 Styrka, möjligheter, svagheter Munkagård (egenvärdering

50(54 Bilaga 1 - Plönninges tankar kring styrkor, svagheter och möjligheter i samband med samlokalisering Plönninges styrkor. 1. Plönninge har ett internatboende inom skolområdet där vi även har möjlighet att växa, lokalt och runtomkring i bygden. Skola och boende på samma ställe. Internatets placering på skolområdet gör att eleverna är nära, vilket ger ökad kontakt och träffyta mellan elever och personal. Vi kan snabbt fånga upp elever som mår dåligt och stötta dem både under skoltid och på fritiden. 2. Flexibelt användande av elevhemmet utanför terminstid möjliggör sommarverksamhet- närhet mellan internat & skola. Stora möjligheter att använda byggnader och anläggningar till andra verksamheter under loven. Exempel på detta är lägerverksamhet samt uthyrning av Fjellaregård för träningsläger, tävlingar, premieringar, utställningar. 3. Spår 1: befintliga anpassade lokaler. Tryggheten i att befinna sig på ett begränsat område. Personaltäthet och tydlig överskådlighet och avgränsning av en lugn miljö. Geografiska förutsättningarna för Spår 1 ligger på ett begränsat område på landet med närhet till fritidsverksamhet och övriga elever som bor på skolan. 4. Regionen har egen areal med stor variation av biotoper, med god arrendering och olika jordarter, av skolskog i många faser, våtmark samt vägnät utan förflyttning på allmän väg vilket ger: - möjlighet att utföra arbeten och anläggningar som kan bli permanenta - möjlighet att fritt använda arealen för utomhuspedagogik i flertalet teoretiska ämnen - förutsättning för undervisning i de praktiska naturbrukskurserna programgemensamma ämnen (djur- och skogskurser, inte minst ridning och körning samt träning av hund. Stor variation av naturtyper, biotoper och naturreservat i Plönninges närområde, vilket fulländar biologi och naturkunskapsundervisningen. 5. 1/3 ekologisk odling vilket ger en koppling till regionens miljömål. 6. Här finns en komplett hästanläggning vilken servar grenarna dressyr, hoppning, fälttävlan, trav och monté. Närhet till Halmstadtravet, vilket är en förutsättning för travinriktningen. 7. Stort skolområdet, Undervisningssalar i direkt anslutning till övningsområden inom alla ämnen och inriktningarna. Detta ökar möjligheten till ämnesövergripande samarbete. 8. Modernt hundstall med boxar och rastgårdar enligt jordbruksverkets regler, inomhusträningshall och träningsplan, inhägnad rastgård.

51(54 9. Till ytan stora verkstadslokaler. Komplett välutrustad maskinhall med full takhöjd, med undervisningslokaler för svets och verkstad. Egen tvätthall och akutverkstad. Det geografiska läget på området ger möjlighet till expansion. 10. Egna vägar vilket tillåter elevernas att faktiskt köra maskiner själva tidigt i undervisning utan att störa närsamhället. Inom kurserna på skog ingår entreprenadunderhåll vilket enkelt möjliggörs i praktiken på egen mark. Skolans elever har stora möjligheter till ridning på vår egen mark vilket inte är en självklarhet på andras marker. 11. Nära samarbete med ett stort antal praktikplatser på företag i Plönninges absoluta närhet vilket ger korta transporter mellan skolan och praktikplatsen, vilket i många fall är en nödvändighet för eleverna på Spår 1 och YRK. 12. Närhet till stenbrott och grustag, det senare används ofta i utbildningen för eleverna som läser utgång maskinentreprenad. Plönninges möjligheter. 1. Alla förutsättningar att följa den demografiska utvecklingen och vid behov expandera inom Plönninges egna fastigheter och område. Regionalt utbildningscentrum. Utvidga utan att störa grannar/närsamhället. 2. Utveckla befintliga gymnasieutbildningar: Utöka spår 1, nystart av Djur- Natur en profil med behörighet mot SLU:s högre utbildningar. 3. Att bli en gymnasieskola med komplett miljöprofil med nystart av biogasen och därmed bli en skola med självhushållning på drivmedel samt återuppta full ekologisk odling och utveckla en ekologisk djurhållning. Möjlighet att bygga moderna växthus som drivs av biogas. Stark ekologisk profil. 4. Stora möjligheter att starta trädgård, anläggning och trädgårdsutbildning samt djurvård smådjur tillsammans med häst och hund, samt att återuppta utbildningen inom jordbruk. Ytan finns redan i dag på skolans område. 5. Goda möjligheter att inrätta anpassade undervisningsmiljöer i form av en smådjursklinik. Externa entreprenörer kan etablera sig på området. Veterinär, hästutbildare, hundinstruktörer. 6. Utveckla vuxenutbildningen inom flera yrkesområden, bl a djurvårdare med utökad behörighet, hästföretagande och skogliga utbildningar. Vuxenutbildning inom miljöskola, grön sektor och även utökade möjligheter till integration. Plönninges svagheter. 1. Tillgänglighetsanpassning behöver utvecklas ytterligare. 2. Renoveringsbehov i vissa lokaler. 3. Eleverna är isolerade från samhället på kvällstid. D.v.s. de har svårt att ta sig härifrån till Halmstad eller andra orter. 4. Kommunala kommunikationer passar i dagsläget inte med skolans schema. 5. Inte optimal infrastruktur för tungtrafik. 6. Vägen till skolan delvis smal och saknar cykelgångbana.

52(54 Munkagårds Styrkor 1. Modernare teoretiska lokaler. 2. Bra bussförbindelser. 3. Tillgänglighetsanpassat. 4. Jämnare jordmån. 5. Trädgårdsanläggning. 6. Skolbyggnaderna är närmre varandra rent geografiskt. Munkagårds möjligheter 1. Stora möjligheter till vuxenutbildning; trädgård. 2. Möjlighet till mer flexibelt schema med tanke på bättre pendlingsmöjligheter. 3. Goda möjligheter att inrätta anpassade undervisningsmiljöer i form av en smådjursklinik. Externa entreprenörer kan etablera sig på området. Veterinär, hästutbildare, hundinstruktörer.

53(54 Bilaga 2 - Munkagårds tankar kring styrkor, svagheter och möjligheter i samband med samlokalisering Munkagårds styrkor 1. Moderna lokaler planerade och utformade för den verksamhet som bedrivs. Alla lärare sitter på samma ställe vilket underlättar samarbete. Öppen planlösning möjliggör naturliga kontakter mellan elever och samtliga personalkategorier. Detta skapar en god atmosfär och en trygg arbetsmiljö för alla. Nästan alla byggnader är i ett plan vilket ger hög tillgänglighet. Vackert utformad närmiljö bidrar till att skapa trivsel. 2. Bra allmänna kommunikationer direkt till skolan med hög turtäthet underlättar för resande elever och personal som vill åka kollektivt till jobbet. 3. Bra elevboende i samhället där eleverna har tillgång till mataffär, vårdcentral, apotek, bank mm. Genom att internatet ligger en bit från skolan blir fritid och skoltid separerad för eleverna. 4. Väl anpassad och väl utnyttjad anläggning för utbildning i lantbruk, där eleverna under en årskurs ansvarar för djurskötsel och växtodling under ett år. 5. Anläggningen för djurvård ger djureleverna möjlighet att arbeta praktiskt med många olika djurarter. Eleverna arbetar också med alla lantbruksdjur och får därmed en bred djurutbildning. Utbildningen lockar många elever. 6. En av Sveriges bästa anläggningar för trädgårdsutbildning, där eleverna kan arbeta praktiskt inom trädgårdsyrkets alla områden. Parken och trädgårdsanläggningarna används så gott som dagligen. 7. Ändamålsenliga lokaler för floristutbildning, med de resurser som behövs för en utbildning av hög kvalité, och där samarbetet med Trädgård och deras anläggningar ger extra bra förutsättningar. 8. Vuxenutbildningar bedrivs just nu inom Trädgård, Florist och Djurvård, och innefattar YH-utbildning (Yrkeshögskola liksom både vuxenutbildning och lärlingsutbildning i samarbete med Campus Varberg. 9. Skolan arbetar mycket med internationell verksamhet och skickar varje år många elever utomlands på praktik eller andra aktiviteter. 10. Alla utbildningar har goda kontakter med näringen/branschen, och utbildningarna har gott anseende inom respektive bransch. Det förekommer även utbildningssamarbete med branschen, bl a med djurparker. 11. Alla inriktningar har väldigt bra anläggningar för praktiskt arbete som verkligen utnyttjas, en stor del av undervisningen är lärande genom att göra det praktiskt, både på vanlig lektionstid och genom olika stallturer; i t ex djurhus och stallar arbetar elever praktiskt alla läsårets dagar.

54(54 12. Skolan har en väl utvecklad APL-verksamhet med ett stort nätverk av praktikplatser. APL -platserna bokas och följs upp av ansvariga lärare. Vi har utbildningsdagar för praktikvärdar och varje elev besöks på sin praktikplats. Detta ger en mycket god kontakt med praktikvärdarna. Munkagårds möjligheter 1. Skolan är lätt att bygga till, och har utrymme för nya anläggningar. 2. Vi har erfarenhet av vuxenutbildning och den kan utvecklas och utvidgas. 3. Vi har ett hantverksprogram (florist och kan starta fler hantverksinriktningar. 4. Floristutbildningen kan utvecklas mot inredning och mot en kombination med trädgård. 5. Det finns tillgängliga arbeten för färdigutbildade elever inom främst trädgård och lantbruk. Utbildningen sker mot en befintlig arbetsmarknad. 6. Skolan har lång erfarenhet från gymnasiesärskola, både undervisning och boende, liksom från YRK, och kan utveckla inriktning för elever med behov av särskilt stöd. Munkagårds svagheter 1. Inget eget internat (ägs inte av regionsfastigheter. 2. Hög hyra på internatet. 3. För litet djurhus för det stora elevantalet på djurvård. 4. Vissa delar av jordbruksmarken kan bara nås via allmän väg. 5. Ingen egen skog. 6. Gymnastiksalen skulle kunna vara större. Plönninge styrkor 1. Spår 1 med bra lokaler. 2. Resurser på hästsidan. 3. Skog nära. 4. Eget elevhem. 5. Mycket lokaler. 6. Gammal känd skola. Plönninge möjligheter 1. Utveckla Spår 1. 2. Samarbete med skogsnäringen. 3. Entreprenadutbildning.

Micael Sandberg, seniorkonsult Sweco Strategy AB, 2014-04-17 UTLÅTANDE: SAMLOKALISERING AV NATURBRUKSSKOLOR Bakgrund Region Halland studerar för närvarande effekterna av samlokalisering av den utbildningsverksamhet som idag bedrivs vid dess två naturbruksskolor, Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. Detta för att under den närmaste fem till tioårsperioden få en verksamhet med rätt utbildningskvalitet och ekonomi att gå hand i hand. Gymnasiekullarna är i dalande och vänder sammantaget sakta uppåt först om några år. Ansökningssiffrorna till hösten 2014 ger små förutsättningarna för långsiktig drift av två skolor. Och näringens behov av gymnasieutbildad kompetens inom naturbruksområdet ligger enligt den branschanalys Sweco genomförde 2013 på en nivå som bör kunna täckas in av en skola. Parallellt med att Region Halland arbetar med att ta fram ett beslutsunderlag för samlokalisering önskas en bedömning/utlåtande av oberoende part. Detta i syfte att bredda beslutsunderlaget med en second opinion. Instruktionen till Swecos utlåtande är inte begränsat till dagens utbildningsuppdrag, dvs. att en skola ska producera exakt det som idag produceras av två skolor, utan ett utbildningsuppdrag anpassat till den skola som bedöms ha bäst förutsättningar för långsiktigt bra kvalitet till bästa ekonomiska hushållning med eleven i fokus, vilket inkluderar; vilka program/inriktningar inom naturbruksområdet som bedöms vara väsentliga att även framöver erbjuda i Region Hallands regi ställt mot näringens behov av grundutbildad arbetskraft samt sökintresse från eleverna hur nu etablerade friskolor och andra offentliga utbildningsanordnare (i grannlänen inom naturbrukssektorn påverkar Region Hallands dimensionering av verksamheten hur tillgång till kollektivtrafik/pendlingstid/internat kan bidra till val av skola hur andra områden bör involveras i den verksamhet som kommer att bedrivas från en av skolorna i framtiden i syfte att få en mer uthållig och robust verksamhet de risker som finns i samband med samlokaliseringen på lång sikt Det bör understrykas att utlåtandet inte är att förväxla med en komplett konsekvensanalys, utan är en mer övergripande bedömning på basen av det underlag som funnits tillgängligt.

Bedömningen/utlåtandet sker med utgångspunkt i samma faktamaterial som regionens tjänstemän arbetat med. Detta innebär bland annat underlagen från ärendet om Naturbruksgymnasiernas förutsättningar från augusti 2013 samt arbetsmaterial från ärende Kattegatt/Plönninge från inledningen av 2014. Bedömning En central fråga i bedömningen av vilken skola som har bäst förutsättningar för långsiktigt bra kvalitet till bästa ekonomiska hushållning med eleven i fokus är vilken den framtida verksamheten eller utbildningsuppdraget skall eller bör vara. Vilken roll Region Halland vill, kan och bör spela i regionens utbildningssystem inom naturbruksområdet. Då det inte finns ett givet utbildningsuppdrag att utgå från det är i hög grad en öppen fråga och inte heller en given indikation på vad regionen vill, får vi ägna en stunds eftertanke åt vad regionen kan och bör, som utgångspunkt för vidare bedömning. Låt oss börja med att konstatera att det fortsatt finns starka skäl för en regional utbildningsanordnare att verka inom naturbruksområdet. Inom detta finns flera mycket kapitalintensiva utbildningsinriktningar som förutsätter en bred rekryteringsbas, där den regionala nivån ger en riskspridning och ett gemensamt ansvarstagande som en enskild kommun eller privat aktör svårligen uppnår. Detta gäller framför allt inriktning lantbruk, men även skog, som i båda fallen förutsätter såväl dyra maskiner som betydande arealer att utöva utbildningen på. Ökad samverkan med näringslivet att köpa maskintid eller övningsmöjligheter av privata företag/näringsidkare eller organisera utbildningen genom lärlingsavtal är förvisso en möjlighet som bör utvecklas, men i dagsläget inget fullvärdigt substitut till den traditionella anläggningsbaserade naturbruksutbildningen. Det kan konstateras att befintliga traineeutbildningar inom skog/lantbruk har få sökande i länet. Traineegymnasiet i Hylte har exempelvis endast en sökande till inriktning lantbruk och ingen till inriktning skog (av totalt 10 platser vardera till hösten 2014. Plönningegymnasiet har 33 sökande till 24 platser inom inriktning skog (varav 13 som förstahandsval och Munkagårdsgymnasiet har 28 sökande till 30 platser inom inriktning lantbruk (varav 16 som förstahandsval. Friskolornas intresse att anordna utbildningar inom lantbruk och skog får därtill beskrivas som svagt. Även om Sveriges Ridgymnasium i Varberg har 55 sökande till 50 platser inom inriktning lantbruk (varav 38 som förstahandsval bygger undervisningen, precis som tidigare år då inriktningen hette djur, på profilen Häst-Ridsport, inte lantbruk i egentlig mening. Riskerna förknippade med att inte fylla utbildningsplatserna inom den kapitalintensiva utbildningen inom lantbruk och skog gör att sannolikheten att friskolorna skulle tillhandahålla ett långsiktigt stabilt och kvalitativt alternativ till den utbildning som idag ges av Region Halland får betraktas som liten.

Kvarstår möjligheten att överlåta utbildningsansvaret på aktörer i andra län vilket, sett till dagens nationella tendens till överetablering av studieplatser i förhållande till såväl sökandetryck som näringens behov av utbildad arbetskraft, skulle kunna förordas. Men, erfarenheten är att utbildning i länet är en strategiskt viktig faktor för utveckling av naturbrukssektorn (och landsbygden och att intresset bland gymnasieelever att välja utbildningar minskar med avståndet. Såväl Plönningegymnasiet som Munkagårsgymnasiet har sin rekryteringsmässiga tyngdpunkt i den kommun de ligger i. Mot bakgrund av ovanstående samt med tanke på att Halland är ett starkt jordbrukslän och därtill har betydande skogsbruk och skogsindustri får det betraktas som angeläget att Region Halland fortsättningsvis tar ansvar för näringarnas grundläggande kompetensförsörjning. Sett till sökandetryck och det behov av utbildad kompetens som indikeras av Swecos branschanalys förefaller nuvarande dimensionering med 30 studieplatser på inriktning lantbruk och 24 på inriktning skog vara på rimlig nivå, möjligtvis något i överkant vad gäller lantbruk. Gymnasieutbildade från inriktning lantbruk eller skog, med grönt kort och maskincertifiering, är även i hög grad gångbara inom en bredare entreprenadsektor, varför utbildning inom dessa områden har framtiden för sig. Möjlighet kan även finnas att samordna utbildningen med fordonsprogrammet, framför allt vad gäller tunga fordon, såsom diskuterats i regionen. Då det finns klara synergier/överlappningar mellan inriktning lantbruk och inriktning djur bör även den senare inkluderas. Inriktning djur är även betydelsefull ur såväl kompetensförsörjnings- som studentrekryteringssynpunkt, där 46 sökt till Plönningegymnasiets 43 platser (varav dock endast 11 som förstahandsval och 62 till Munkagårdsgymnasiets 50 platser (varav 38 som förstahandsval inom djurutbildning inför hösten 2014. Sett till näringens behov och alternativa utbildningsanordnare finns emellertid skäl att fundera över innehållet i den djurutbildning som bedrivs i Region Hallands regi. En bred djurutbildning ger sysselsättningsmöjligheter inom såväl lantbruk/djurskötsel som djursjukvård, där behoven är tämligen stabila över tid, medan en hög grad av specialisering t ex mot hund (instruktör, vård- /assistanshund etc. eller häst generellt ger en smalare arbetsmarknad. Därtill finns alternativ utbildning med inriktning mot häst i länet, genom Sveriges Ridgymnasium i Kungsbacka och Varberg. Sveriges Ridgymnasium saknar dock Plönningegymnasiets koppling till Halmstadtravet, som står för en viktig del av den betalda sysselsättningen. Samlokaliserat med Sveriges Ridgymnasium i Kungsbacka finns dock Åby travskola med ungdoms- och kursverksamhet inom travsport och även travet i Halmstad arrangerar kurser/licensutbildning. Utbildningen vid Sveriges Ridgymnasium kan dock inte ses som ett fullvärdigt alternativ till den breda djurutbildning som bedrivs i Region Hallands regi. Att döma av sökandetrycket inför hösten 2014, senaste årens elevantal samt prognosen för kommande år och behovet av arbetskraft är det en bred utbildning inom djur/djurvård med möjlighet till viss specialisering som har bäst framtidsutsikter. Det finns goda skäl att fortsättningsvis bedriva denna utbildning i Region Hallands regi, dra nytta av synergierna med framför

allt inriktning lantbruk och tillgodose behovet av arbetskraft inom området, som inte på motsvarande vis täcks in av någon annan utbildningsanordnare i länet. Mer oklart är om det finns övervägande skäl för Region Halland att fortsättningsvis bedriva dagens utbildning inom de smalare nischerna hund och häst. Inte bara pga. att det i länet finns alternativ utbildningsanordnare inom häst eller det förhållandevis begränsade elevantalet som prognosticeras, utan även sett till en jämförelsevis liten uttalad efterfrågan på arbetskraft med sådan utbildning. Det är därtill möjligt att inom en bredare inriktning på djur/djurvård examinera individer kvalificerade för arbete som hästskötare. Och inom området hund bör möjligheter kopplade till en eventuell utökning av den lagstiftade rätten till assistanshund eller ökad användning av hund inom vården även kunna tillgodoses genom viss kompletterande utbildning till en bredare inriktning på djur/djurvård. Även inom området trädgård kan man argumentera för vissa synergier med inriktning lantbruk och avsaknad av likvärdiga alternativ i länet som grund för fortsatt utbildning i Region Hallands regi. Trädgårdsanläggning och skötsel är därtill en växande bransch, som drivs på av en kontinuerlig befolkningsexpansion och senaste åren även av ett allmänt ökat trädgårdsintresse och möjlighet till skatteavdrag vid köp av hushållsnära tjänster. Kommande års pensioneringar kommer därtill att skapa ett behov av tämligen omfattande ersättningsrekrytering, vilket även är fallet inom skog och lantbruk. Intresset att söka till de 30 platserna inom inriktning trädgård vid Munkagårdsgymnasiet har dock varit litet. Inför hösten 2014 finns endast fem sökande, varav endast en har inriktningen som förstahandsval, vilket sannolikt innebär att utbildningen inte kommer att erbjudas. 2013 antogs endast 9 elever. Det finns med andra ord en påtaglig diskrepans mellan intresset från gymnasieeleverna och det bedömda behovet på arbetsmarknaden. Långsiktigt vore det dock sannolikt ett misstag att inte ha kvar inriktning trädgård i Region Hallands utbildningserbjudande, som även inkluderar yh-utbildning inom området. Behovet finns och det finns ingen motsvarande utbildningsinfrastruktur i länet. Vidgar man perspektivet något finns dessutom en stor marknad i Göteborgsregionen att bearbeta. Dock kan diskuteras i vilken grad trädgårdsutbildningen ska omfatta odling av växter i växthus eller på friland, kontra anläggning och skötsel av grönytor utomhus. Kortsiktigt finns därtill klara attraktivitetsproblem ur elevperspektivet att ta itu med, vilka behöver adresseras. Antalet studieplatser på den gymnasiala grundutbildningen kan därtill rimligen halveras eller åtminstone minskas till ett tjugotal, för att uppnå bättre balans med det faktiska intresset bland sökande. Då trädgårdsintresse ofta väcks senare i livet, kan det istället finnas skäl att försöka få in fler studerande genom vuxen- eller yh-utbildning. Inriktningen hantverk/florist kan ses som en udda fågel i sammanhanget, men knyter an till inriktning trädgård vad gäller grundläggande kunskap om växtmaterial och design. Därtill finns en lång tradition att erbjuda denna utbildning som inte ges på eftergymnasial nivå och en stabil efterfrågan på utbildad arbetskraft. Utbildningen ges dock även av bl. a Praktiska i

Halmstad och konkurrensen om eleverna har enligt uppgift ökat markant på senare år. Region Halland har inte samma naturliga roll att spela inom detta område på motsvarande vis som inom skog, lantbruk, djur och trädgård. Men, beroende av var samlokalisering sker kan det vara naturligt att låta utbildningen leva kvar och, om möjligt, samspela med inriktning trädgård. Spår 1 för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har varit en framgång sedan introduktionen 2008. Sökandetrycket är stigande och till hösten 2014 finns 15 förstahandssökande till de 10 studieplatserna. Det finns dessutom ingen offentligt driven utbildning liknande Spår 1 i regionens närområde och därmed starka skäl att fortsätta med utbildningen och möjligtvis även att öka antalet studieplatser. Även Introduktionsprogrammen, som knyter an till kärnverksamheten och skapar möjligheter för de med ofullständiga betyg från grundskolan, har en naturlig roll att spela även vid samlokalisering. Den framtida naturbruksutbildningen i Region Hallands regi skulle därmed kunna ges en tydlig profil mot de breda inriktningarna inom skog, lantbruk, djur/djurvård, trädgård och florist vilket i hög grad svarar mot näringens behov och även merparten av befintligt sökandeintresse i kombination med särskilda inriktningar för de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller ofullständiga grundskolebetyg. Det är också angeläget att studier vid naturbruksprogrammet kan ge allmän högskolebehörighet som huvudalternativ och särskild högskolekompetens, som är en förutsättning för att söka utbildningar vid SLU, för elever som önskar detta. Region Halland har med denna profil även en viktig funktion att fylla inom vuxen-/uppdragsutbildning, där även YH-utbildningar ingår. Vilken skola? Mycket talar för Munkagårdsgymnasiet framför Plönningegymnasiet vid samlokalisering av Region Hallands utbildningserbjudande inom naturbruksområdet, i synnerhet vid en profil enligt ovan: Munkagårdsgymnasiet har anläggningar bättre anpassade till föreslagen verksamhet medan en samlokalisering till Plönningegymnasiet förutsätter större anpassningsinvesteringar. Oklart exakt hur stora men skillnaden räknas sannolikt i miljoner kronor enligt det underlag som tagits fram. Tas inriktning häst med i kalkylen minskar dock skillnaden, men kvarstår till Munkagårdsgymnasiets fördel. Munkagårdsgymnasiet har generellt lägre investerings och underhållsbehov än Plönningegymnasiet skillnaden 2014-2016 ligger över 15 mkr (dock förväntas investeringsbehovet öka efter 2016 vid Munkagårdsgymnasiet, varför skillnaden i realiteten kan vara mindre. Munkagårdsgymnasiets lokaler är även bättre anpassade till rörelsehindrade och löpande lokalvård. Tillgängligheten och pendlingsmöjligheterna för det primära rekryteringsunderlaget (länet som helhet är bättre till Munkagårdsgymnasiet än till Plönningegymnasiet, vil-

ket torde ha en positiv inverkan på rekryteringen till utbildningen samt möjliggör för fler att bo kvar hemma under studietiden. Internatkapaciteten är större vid Munkagårdsgymnasiet men samtidigt dyrare per elev än vid Plönningegymnasiet. Andelen av eleverna som bor i internat är och kan dock förväntas vara högre i Plönninge. Skillnaden i totalkostnad för 125-130 elever i internat ligger i dagsläget ca 1,5 mkr högre för Munkagårdsgymnasiet än för Plönninge. Den högre internatkostnaden vid Munkagårdsgymnasiet kan ha en negativ inverkan på intresset att söka till skolan, i synnerhet om en högre andel av kostnaden än idag tas ut av elevens föräldrar. Därtill bör nämnas att möjlig kapacitetsökning vid Munkagårdsgymnasiets internat delvis är knuten till boende i dubbelrum, vilket generellt är ett mindre populärt boendealternativ bland de sökande. Vidare är integrerad boendemiljö och utbildning för Spår 1 i dagsläget inte möjlig vid Munkagårdsgymnasiet på samma sätt som i Plönninge. Det finns dock möjligheter att i närtid skapa en miljö vid som skulle kunna vara ingången till en ny framgångsrik utbildning för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Oklart dock till vilken kostnad. Sammantaget väger argumenten över till Munkagårdsgymnasiets fördel, samtidigt som det av underlagsmaterialet även står klart att också Plöningegymnasiet vid samlokalisering (givet nödvändiga anpassningar klarar att hysa såväl dagens som den föreslagna verksamheten enligt ovan. Men, på basen av tillgängligt faktaunderlag är det Swecos bedömning att Munkagårdsgymnasiet har bäst förutsättningar för långsiktigt bra kvalitet till bästa ekonomiska hushållning med eleven i fokus. Om Region Halland går in för den utbildningsprofil som föreslås ovan skulle NBprogrammet vid Munkagårdsgymnasiet efter samlokalisering kunna omfatta följande inriktningar/studieplatser: Inriktning Lantbruk 25 Skog 25 Djur/djurvård 50 Trädgård 20 Florist 15 Spår 1 15 Totalt 150 Studieplatser Förändringarna mot den utbildning som idag ges vid Munkagårdsgymnasiet blir därmed ganska små och berör främst inriktningarna skog och spår1, där det är angeläget att få till stånd en så friktionslös flytt som möjligt, bibehålla befintliga samarbeten likväl som upparbeta nya utgående från den nya lokaliseringen. Övrig verksamhet kan fortgå ungefär som idag, men med något större upptagningsområde/sökandetryck, Framför allt för inriktning djur/djurvård, med potentiellt fler sökande från

södra länet, men i övrigt tämligen likvärdigt med dagens förhållanden. Att det totala antalet studieplatser inom naturbruksprogrammet minskar i länet kan ses som en nödvändig anpassning med hänsyn till såväl gymnasiekullar och sökandetryck som näringens behov. Riskerna i samlokaliseringen ligger främst i att om man inte längre specifikt erbjuder inriktning häst och hund (på motsvarande vis som idag kan tappa i intresse från studerande samt att regional kompetensbrist kan uppstå eller näringen utvecklas sämre till följd av färre examinerade inom dessa områden. Det bör dock vara möjligt att inom en bredare inriktning mot djur/djurvård även skapa möjlighet för studerande att uppnå viss specialisering inom exempelvis hund eller häst, även om det inte blir på samma vis som det som idag erbjuds vid Plönningegymnasiet. Genom samarbete med aktörer som Halmstad-/Åbytravet kan exempelvis behovet av hästskötare med licensutbildning inom trav eventuellt mötas. Att förena bredd med möjlighet till specialisering är en generell utmaning för utbildningsanordnaren, men berör framför allt inriktning djur/djurvård. Det finns även en klar risk att Region Halland som utbildningsanordnare kan tappa sökande från länets södra delar med kringliggande områden samt att man för inriktning skog och spår1 tappar i intresse och/eller kvalitet under en övergångsperiod. Kvalitetsmässiga effekter bör emellertid vara övergående och över tid talar inriktningen på utbildningserbjudandet i relation till sökandemönster, närliggande alternativ och näringens behov för en stabil verksamhet med goda förutsättningar att fylla studieplatserna inom den gymnasiala grundutbildningen, med goda jobbmöjligheter efter examen. För att öka resursutnyttjandet, ta vara på karriärbytare och äldre sökande samt näringens behov av skräddarsydd vidareutbildning bör vuxen- och yh-utbildning (lämpligen med större tonvikt på företags-/arbetsledning än den gymnasiala grundutbildningen samt skräddarsydd, behovsanpassad uppdragsutbildning ingå i verksamheten. Munkagårdsgymnasiet kan vid samlokalisering ses som regionens landsbygdscentrum, med uppdrag att även verka för utveckling av landsbygden i stort, t ex som genomförandepart för landsbygdsprogrammet. Men, det är angeläget att verksamhetsmässigt fokus ligger på kärnverksamheten utbildning och kompetensutveckling inom lantbruk, skog, djur och trädgård och att skolan vidareutvecklar sitt varumärke inom dessa områden.

2014 KS0363 Ärende 10 Åsa Johansson, Nämndsekreterare, Utredare 2014-04-14 Tfn: 0345-182 36 E-post: Asa.Johansson@hylte.se Region Halland, dnr RS130447 Skrivelse samlokalisering av naturbruksgymnasierna Hylte kommun fick 8 mars en inbjudan om att lämna kommentarer med anledning av Region Hallands utredning om samlokalisering av naturbruksgymnasierna. Hylte kommun önskar framföra följande Det är viktigt att man vid en eventuell samlokalisering säkerställer att antalet utbildningsplatser motsvarar den gröna näringens behov, eftersom det är väsentliga näringar med stor betydelse för Halland och dess utveckling. Jord och skogsbruk är framtidsbranscher. För Hylte kommun är inriktningarna skog-skogsentreprenör och skog-maskinentreprenad inom Naturbruksprogrammet speciellt viktiga att behålla i en framtida utbildningsorganisation. Det har att göra med skogens betydelse i vår kommun, med mycket skogsbruk, många skogsentreprenörer men också flera företag som förädlar skogens värden. Henrik Erlingson Kommunstyrelsens ordförande Ronny Lövquist Kommunstyrelsens vice ordförande Hylte kommun Storgatan 8 Tfn 0345-180 00 vx klk@hylte.se Bankgiro 434 4354 Kommunledningskontoret 314 80 Hyltebruk Fax 0345-181 90 www.hylte.se Plusgiro 10 53 60-2 1(1

Hej! Nämnden för Gymnasie och Vuxenutbildningen i Kungsbacka hade uppe inbjudan till inspel angående Samlokalisering av naturbruksgymnasierna i Halland vid sitt sammanträde den 10 april. Nämnden enades om följande inspel: Nämnden för Gymnasie och Vuxenutbildning anser att man ska satsa på de inriktningar som har en profil mot eget företagande och tydlig utgång mot lantbruk och djurhållning. För inriktningar som är riktade mot hästsport och hästskötsel etc anser nämnden att behovet av utbildningsplatser i regionen är väl tillgodosett för tillfället. Hälsningar Andréas ----------------------------------- Andréas Mårtensson Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka Kommun 434 81 KUNGSBACKA Tel: + 46 300 83 41 99 Fax: +46 300 83 41 64 Mobil: +46 700 81 50 88

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Halland 2014-04-14 Ärende 10 Torbjörn Svanberg Region Halland Samlokalisering av naturbruksgymnasierna - inbjudan till inspel De gröna näringarna i Halland har ett stort utbildningsbehov, både vad gäller grundläggande gymnasienivå, återkommande vidareutbildning för vuxna och yrkeshögskola. Samhällets förändringar i utbildningssystemet har gjort att, för näringen, viktiga utbildningar har försvunnit. Det nya naturbruksprogrammet med en yrkesexamen har bidragit till att utbildningarna tappat de ungdomar som redan som 16-åringar vet att de senare ska gå högskoleutbildning samtidigt som vinsten i det nya är att ungdomarna är anställningsbara direkt.i Halland saknas utbildning typ YH för de som vill satsa på karriär som företagare eller anställd efter en högskoleförberedande utbildning på gymnasiet. Många elever får jobb direkt efter avslutad utbildning och utredningar har visat att branschen kan anställa fler varje år än vad som nu blir utbildade. Skolorna har också gjort egna utredningar som visar att många stannar inom branschen efter utbildningen. En utbildning som ger anställningsbarhet och jobb direkt efter skolan blir lönsam för samhället i form att skatteintäkter från ungdomarna. LRF Halland vill att de prioriterade inriktningarna inom naturbruksutbildningarna ska vara: Djur: Huvudinriktning mjölk, nöt, gris, får Lantbruk: Växtodling, maskin, maskinreparatör Trädgård: Odling frukt, bär och grönsaker, odling blommor, anläggning även maskin Skog: skogsbruk, skogsmaskiner Den verksamhet som bedrivits på båda skolorna med gymnasiesärskola och Steg 1 har en stor betydelse för de ungdomar som genomgår utbildningen. Grön omsorg är också ett område som våra skolor kan utveckla. ANDERSSON, HELENE, helene.andersson@lrf.se Halland Postadress Postnr Ort Besöksadress adress G:\GEMENSAM\Naturbruksgymnasierna\2014\svarnaturbruk140414.docx Tfn 0346-716964 Växel +46 (0 771-573 573 www.lrf.se Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr 556032-9269