Logotyper för samverkansparter läggs till vid undertecknande. Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 (med sikte på 2020)
Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 (med sikte på 2020) Länsstyrelsen Skåne Helene Brewer Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 800-765-2014 ISBN: Rapportnummer: Layout: Tryckeri, upplaga: xxx-xx-xxxxx-xx-x xxxx:xx Länsstyrelsen Länsstyrelsen Skåne, xxx ex Tryckår: 2014 Omslagsbild Xxxx Xxxxxxx
Förord Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det utgår från principen om alla människors lika värde och är en viktig demokrati- och rättighetsfråga. Ambitionen med strategin är att ta ett samlat krafttag kring jämställdhetsarbetet i Skåne, att formulera strategiska insatser som behöver göras för att säkerställa framgångar i ett jämställdhetarbete. Alla har ett ansvar för att utforma en region där jämställdhet mellan könen råder och där utvecklingsarbetet bedrivs med sikte på att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen...... Margareta Pålsson Pia Kinhult Stefan Lundgren Landshövding Skåne Regionstyrelsens Ordförande ordförande, Region Skåne Kommunförbundet Skåne.. 2014, Malmö
Innehållsförteckning Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 FÖRORD... 3 BAKGRUND... 5 Uppdrag... 5 Syfte... 5 Målgrupp... 5 Inledning... 6 SAMMA MAKT ATT FORMA SAMHÄLLET OCH SITT EGET LIV... 8 Jämställdhetspolitiska mål... 8 Jämställdhetsintegrering... 9 Målsättningar för en hållbar jämställdhetsintegrering... 9 JÄMSTÄLLDHETSMÅL FÖR SKÅNE LÄN... 11 Delmål 1... 11 Delmål 2... 11 Delmål 3... 11 Delmål 4... 11 HANDLINGSPLAN OCH ORGANISATION... 12 Organisation för strategiarbetet... 12 Uppföljning och revidering... 12 Processen... 13 Kommunikation, spridning och påverkan... 13 Kunskapsunderlag KUNSKAPSUNDERLAG TILL JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI FÖR SKÅNE 2014-2016 (MED SIKTE PÅ 2020)... 15 UPPDRAG... 18 UTGÅNGSPUNKTER... 20 DEN SVENSKA JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN... 23 JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKENS ORGANISERING... 26 NULÄGESBESKRIVNING AV DE SKÅNSKA MÅLEN... 36 FRAMTIDA UTMANINGAR... 53 BILAGA 1... 54 BILAGA 2... 58 4
Bakgrund Uppdrag Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering för Skåne 2014-2016. Uppdraget ser ut som följer: 84. (Utbildningsdep/Socdep) Länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016 inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas. Syfte Syftet med strategin är att fastställa övergripande riktlinjer för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering inom olika områden i Skåne. En strategi utgår från visioner och mål och beskriver på ett övergripande sätt vilka vägar och tillvägagångssätt som kan väljas för att förverkliga de målen. Syftet är också att föreslå prioriterade områden att arbeta vidare med. Med denna strategi vill parterna Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ta ett tydligt avstamp inför de närmaste åren för att tydliggöra och fokusera på vad som behöver göras och vilka strategiska vägval som ska styra det konkreta arbetet och de insatser som prioriteras. Målgrupp Strategin vänder sig till, i första hand, beslutsfattare och utvecklingsledare/strateger på lokal och regional nivå. Strategin skall ses som ett styrdokument och verktyg/stöd för möjliggörandet av en implementering av de i strategin fastställda regionala jämställdhetspolitiska målen. 5
Inledning Arbetet med jämställdhet handlar om ett förändringsarbete där kön och maktfrågor är centrala. Det handlar om att förstå och analysera ett ojämställt samhälle, och dela denna kunskap och dessa erfarenheter med andra. Att arbeta med jämställdhet är samtidigt ett visionärt arbete och ett samtal om en samhällsutveckling som ingen riktigt vet hur den ser ut, men som alla kan ha idéer om. Visionen är ett samhälle fritt från sexism, heteronormativitet och homofobi. Kön är en grundläggande faktor för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Kvinnors och mäns skilda sociala positioner och olika livsvillkor har betydelse för vitt skilda delar av livet. Kvinnor och män har olika tillträde till, och olika inflytande över samhällets olika rum; styrelsesammanträdet, föräldraskapet, staden, arbetsplatser. Kön samverkar också med andra variabler som till exempel klass, etnicitet, ålder som har betydelse för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Jämställdhet är en demokratifråga Jämställdhet är en fråga om demokrati. Människan, oavsett kön, ska kunna bidra och ta del av samhället och använda sin fulla potential. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad på grund av kön, liksom andra diskrimineringsgrunder. Förenta Nationernas Milleniedeklaration lyfter arbetet med jämställdhet och kvinnors rättigheter som avgörande för att bekämpa fattigdom, hunger och sjukdomar och för att nå hållbar utveckling. I Skåne ska alla ha samma makt att forma samhället och sina egna liv oavsett kön. Jämställdhet är en hälsofråga Kvinnor och mäns olika förutsättningar leder också till skillnader i hälsa. Kvinnors sämre löneutveckling, anställningsvillkor och dubbelarbete, liksom mäns större riskbeteende leder till ökad ohälsa för kvinnor och till förtida dödsfall för män. Med ett aktivt jämställdhetsarbete minskas sociala skillnader, kvinnor avlastas samtidigt som män vinner på ökad delaktighet i hemmet och minskat riskbeteende. Genom att beakta kvinnors och mäns olika förutsättningar och levnadsvillkor i samhällsplaneringen ökas förutsättningarna för att bygga ett samhälle som ger alla både kvinnor och män möjligheten till ett långt och hälsosamt liv. 6
Jämställdhet är en utvecklingsfråga Ett regionalt utvecklingsarbete som innefattar ett aktivt jämställdhetsarbete där ett genusperspektiv används i analyser och underlag, skapar viktiga kunskaper som behövs. Det kan till exempel handla om infrastruktur och boendemiljöer, arbetsmarknadsfrågor, innovationsmiljöer, skola och fritidsmöjligheter. En god livsmiljö i hela Skåne är beroende av ett jämställt samhälle, för att både kvinnor och män skall vilja verka och trivas här. Jämställdhet är en tillväxtfråga Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft tillvaratas och främjas. Tillväxtpotentialen ökar när ojämställdheten minskar. Det kan till exempel handla om rätt behandling i vården, högre andel kvinnor som arbetar betalt och till samma lön som män, fler unga män som går vidare till högre utbildning, fler kvinnor vars företagsidéer stöds, minskade kostnader för mäns våld mot kvinnor. Statistiska data och underlag används genomgående för att ta reda på var och på vilket sätt det ojämställda Skåne gestaltar sig. Att synliggöra könsskillnader innebär därför att även synliggöra och diskutera maktrelationer mellan kvinnor och män. Strategins kunskapsunderlag beskriver nuläget i Skåne och beskriver också metoder och strategiska vägval för ett framgångsrikt arbete. 7
Samma makt att forma samhället och sitt eget liv Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Politiken ska leda till en jämn fördelning av makt och resurser. Jämställdhetspolitiken är indelad i fyra delmål som spänner över olika centrala frågeställningar i livet. Dessa mål fastställdes 2006. Följande delmål anger inriktningen av Sveriges jämställdhetspolitik: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Detta kan röra sig om representation i olika folkvalda församlingar men även jämställt inflytande inom enskilda branscher. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Områden som löner, pension och graden av anställning är viktiga punkter under detta mål. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I detta sammanhang kan nämnas såväl trygghetsskapande insatser som akut stöd till våldsutsatta men även förebyggande insatser. 8
Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politikområden och myndigheters arbetssätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas sidordnat utan som en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 1 Målsättningar för en hållbar jämställdhetsintegrering Nedanstående mål är viktiga att uppnå för att en jämställdhetsintegrering ska bli framgångsrik. De är samtidigt utgångspunkt för arbetet med de jämställdhetspolitiska målsättningarna i Skånes jämställdhetsstrategi. Dessa strategiska prioriteringar skapar en grund för att de insatser som görs under de kommande åren ska bli verkningsfulla och varaktiga. Kunskap Ett kunskapsstyrt förändringsarbete är grunden för att det ska bli långsiktigt hållbart. Detta är ett centralt strategiskt vägval för det konkreta jämställdhetsarbetet i praktiken och för att en verkningsfull integrering av ett jämställdhetsperspektiv skall komma till stånd. Målsättningen är att fler får en ökad kompetens om jämställdhetsfrågor och genusperspektivets betydelse för regional utveckling. Målsättningen är också att få till stånd en ökad samverkan med genusforskningen i Skåne, kring genusanalyser och utbyte mellan teori och praktik. Ledningsstyrt Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheter och utvecklingsarbete är nödvändigt för att uppnå jämställdhet i Skåne. Målsättningen är att Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne 1 Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom Europeiska Unionen. 9
har en tydlig målstyrning och ett systematiskt uppföljningsarbete utifrån de jämställdhetspolitiska målsättningar som finns för länet. Ledningarna i respektive organisation arbetar med detta tydliggörande och vid utgången av 2016 ska arbetet ha en tydlig struktur och kvalitetssäkring. Viljeinriktning Politiska beslut är riktlinjer som krävs för att ett jämställdhetsarbete ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. En tydlig politisk viljeinriktning visar också på betydelsen av ett jämställdhetsarbete. Målsättningen för Skåne är att samtliga kommuner har undertecknat deklarationen 2 om jämställdhet mellan kvinnor och män, vid utgången av 2016. Länsstyrelsen Skåne ska bidra till detta genom kunskap - och kompetensutveckling, sprida lärande exempel, stöd till jämställdhetsintegrering och implementering av de handlingsplaner som tas fram i samband med ett undertecknande. Erfarenhetsutbyte Målsättningen är att Skåne ska ha ett stabilt nätverk för samtliga kommuner för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen Skåne samordnar nätverket, som en del av Länsstyrelsens uppdrag med stöd till det regionala jämställdhetsarbetet. Synliggörande Att synliggöra ett förändringsarbete och dess effekter skapar ofta ringar på vattnet och fler verksamheter, organisationer, företag kan bli inspirerade till att påbörja ett jämställdhetsarbete. Målsättningen är att Skåne ska vara väl representerat med lärande exempel inom jämställdhetsområdet och jämställdhetsintegrering vid utgången av 2020. 2 Deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män, Council of European Municipalities and Regions (CEMR). 10
Jämställdhetsmål för Skåne län Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Mål för Skåne Jämställdhetsanalyser finns för politiska beslut där konsekvenser för kvinnor respektive män uppmärksammas Kvinnors respektive mäns deltagande i det politiska livet och i beslutande organ/församlingar sker på lika villkor. Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet. Mål för Skåne Den könssegregerade arbetsmarknaden har minskat Sysselsättningsgraden har ökat Delmål 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mål för Skåne Jämställt uttag av föräldraledigheten Jämställd och jämlik hälsa Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mål för Skåne Öka arbetet med att förändra attityder och öka det förebyggande arbetet kring våld i nära relationer Säkerställa att våldsutsatta får hjälp av god kvalité oavsett var i länet de bor Dessa mål följer de nationella jämställdhetspolitiska mål som finns i Sverige. En regional prioritering har gjorts som bygger på kunskapsunderlag, relevanta regionala strategier 3, workshops under hösten 2013, samt en fortsatt prioritering av ett på flera områden redan påbörjat arbete. 3 Regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt och Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan. 11
Handlingsplan och organisation Handlingsplan för Skånes jämställdhetsstrategi En handlingsplan tas fram under våren 2014 med insatser för att uppnå strategins målsättningar liksom indikatorer för dessa målsättningar. Handlingsplanen följer de regionala målen och riktlinjer för arbetet som återfinns i strategins kunskapsunderlag. Dessa är till exempel betydelsen av målstyrning och ett systematiskt uppföljningsarbete, kunskap och vikten av att synliggöra frågeställningar om makt & kön. Handlingsplanen ska innehålla: Mål och syfte Planerade åtgärder/aktiviteter (vad, hur) Indikatorer, mätetal Tidsplan Lokalt ansvarig, ev samverkan med andra Personalresurser, kostnader Organisation för strategiarbetet Ledningarna för Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ansvarar för strategins genomförande. En styrgrupp finns och fungerar som ledning för handlingsplanen som tas fram. Styrgruppens handläggarstöd utgörs av särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen Skåne. Länsstyrelsen Skåne samordnar arbetet med framtagande av handlingsplan, strategins genomförande samt revidering av strategin. Till stöd för detta arbete finns en arbetsgrupp bestående av representanter för samtliga samverkansparter. Uppföljning och revidering Denna strategi kommer att följas upp i samband med ordinarie årsredovisning som respektive organisation gör. Strategin kommer att revideras vid utgången av 2016 inför perioden 2017-2020. Länsstyrelsen Skåne ansvarar för revideringen av strategin. Tidsperioder har valts för att sammanfalla med EU:s programperiod och EU2020-strategin. 12
Processen Uppdraget att ta fram en länsstrategi har pågått under 2013. Processen har dels handlat om att ta fram ny kunskap, nytt statistikunderlag och en nulägesanalys som underlag till strategins prioriteringar. Arbetet har också innehållit en del där beslutsfattare, kommuner och Region Skåne, frivilligorganisationer, idéburen sektor och näringsliv, och andra intresserade bjudits in till en workshopserie. Dessa workshops har varit processinriktade till sin karaktär och handlat om vilka strategiska frågor och vägval som varit viktigast att fokusera på under de kommande åren. Det har varit medverkande från en rad olika organisationer och de samtal och diskussioner som förts har varit betydelsefulla för strategins innehåll och fokus. Processen har också skapat utrymme till reflektion och nätverkande inom jämställdhetsområdet. Kommunikation, spridning och påverkan Strategin finns tillgänglig på parternas hemsidor och kommuniceras ut som ett av organisationens strategiska dokument, särskilt vid regionala utvecklingsfrågor och avseende EU:s programimplementering. Spridningskonferenser genomförs vid fyra tillfällen i länet under 2014. Målgrupp för dessa är politiker, tjänstemän och nyckelpersoner i regionen. Handlingsplanen redogör närmare för ansvarfördelning samt kommunikation och spridning av strategin. 13
14
Kunskapsunderlag till jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 (med sikte på 2020) 15
Innehållsförteckning UPPDRAG... 18 Länsstyrelsen... 18 Uppdraget ser ut som följer:... 18 Länsstyrelseinstruktionen (2007:825)... 19 Region Skåne... 19 Kommunförbundet Skåne... 20 UTGÅNGSPUNKTER... 20 Jämställdhet... 21 Jämlikhet... 21 Kön... 21 Intersektionalitet... 21 Jämställdhetsintegrering... 22 Att integrera jämställdhet i verksamheter ger... 22 Mycket förenklat kan processen vid jämställdhetsintegrering beskrivas så här:... 22 Några verktyg som kan användas vid genomförandefasen:... 23 Avgörande principer i jämställdhetsstrategin för Skåne... 23 DEN SVENSKA JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN... 23 Historisk tillbakablick... 23 De jämställdhetspolitiska målen... 25 JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKENS ORGANISERING... 26 Internationellt... 26 Europeiska Unionen... 27 European Institute for Gender Equality... 27 Nationellt... 28 Diskrimineringsombudsmannen... 28 Utbildningsdepartementet... 28 Sveriges Kommuner och Landsting... 28 Jämställ.nu... 28 Nationella sekretariatet för genusforskning..29 Regionalt... 29 Länsstyrelsen Skåne... 29 Region Skåne... 29 Relevanta dokument... 29 CEMR-deklarationen... 29 Regionalt utvecklingsprogram och kommande regionala utvecklingsstrategi... 30 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt... 31 Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan. 31 FRAMGÅNGSFAKTORER... 31 Kunskap... 31 Ledningsstyrt... 31 16
Viljeinriktning... 32 Förståelse om motstånd... 32 Synliggöra... 32 Jämställdhetsintegrering i Skåne... 33 Skånes kommuner... 33 Region Skåne... 34 Statliga myndigheter... 35 Privata näringslivet... 36 Idéburen sektor... 36 NULÄGESBESKRIVNING AV DE SKÅNSKA MÅLEN... 36 Delmål 1... 37 En jämn fördelning av makt och inflytande.... 37 Delmål 2... 39 Ekonomisk jämställdhet... 39 Den könssegregerade arbetsmarknaden... 39 Den könssegregerade utbildningen... 41 Sysselsättningsgrad i Skåne... 42 Lönegapet... 43 Pension... 44 Jämställd regional tillväxt... 45 Delmål 3... 46 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.... 46 Jämställt uttag av föräldraledigheten... 46 Jämställd och jämlik hälsa... 47 Det obetalda hemarbetet... 47 Delmål 4... 48 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.... 48 Kompetenscentrum... 51 Vad kostar mäns våld mot kvinnor?... 51 Vad kostar våldtäkter?... 52 Förebyggande arbete... 52 Särskilt belysa unga killars våld mot unga tjejer... 52 Förebyggande arbetet riktat mot förövare... 52 FRAMTIDA UTMANINGAR... 53 BILAGA 1 BEGREPP... 54 BILAGA 2 REFERENSLISTA... 58 17
Uppdrag Länsstyrelsen Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering för Skåne 2014-2016. Uppdraget ser ut som följer: 84. (Utbildningsdep/Socdep) Länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016 inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas. Sedan 1994 har alla länsstyrelser ett regeringsuppdrag att verka för att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länet. 4 Vid varje länsstyrelse ska det finnas en särskilt sakkunnig i jämställdhet. 5 Han eller hon ska utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken främja jämställdhetsarbetet i länet och medverka till att integrera jämställdhetsaspekten i länsstyrelsens arbete 6. Uppdraget innebär att följa upp de nationella målen för jämställdhet i länet. Att svara för en jämställdhetsstrategi för det utåtriktade arbetet inom samtliga relevanta sakområden inom länsstyrelsen. Att i samverkan med ansvariga för länsstyrelsens olika sakområden utveckla metoder och modeller för att såväl kvinnors som mäns villkor och behov analyseras i åtgärdsförslag, strategidokument, fördelning av resurser m.m. Att samverka med statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet på området och då ha en initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande roll, att vara ett stöd för länets företag/arbetsplatser i deras jämställdhetsarbete. 7 Uppdraget innebär också att vara ett stöd för länsstyrelsens ledning i dess ansvar att bedriva ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande jämställdhetsarbete 8. 4 Länsstyrelseinstruktion 2007:825 2 samt förordning (2008:1346) 5 Länsstyrelseinstruktion 2007:825 44 samt förordning (2008:1346) 6 Länsstyrelseinstruktion och från skrivelsen Jämt och ständigt 2002/2003:140 7 Delad makt delat ansvar 1993/94:147 8 Regeringens skrivelse 1996/97:41, Jämställdhetspolitiken 18
Enligt länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 5 ska länsstyrelsen: 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Länsstyrelsen har dessutom specifika uppdrag inom delmål 4 mäns våld mot kvinnor ska upphöra - och arbetar utifrån följande uppdrag: Samordningsuppdraget: Att stödja samordningen i länet av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtyck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kunskaps- och metodstödsuppdraget: Att fungera som regional kunskaps- och metodstöd till kommuner och frivilligorganisationer för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Hedersrelaterat våld och förtyck: Att främja och lämna stöd till förebyggande insatser som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, samt till skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Region Skåne Region Skåne ansvarar för vården och har ett uppdrag att arbeta för att den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård och tandvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård och tandvård ska ges företräde till vården. Lika villkor är inte samma sak som lika vård och insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Region Skåne har dessutom ett utvecklingsuppdrag där jämställd regional tillväxt ingår som ett prioriterat område. Inom ramen för detta uppdrag ingår bland annat att ta fram och genomföra en handlingsplan för jämställd tillväxt som syftar till att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet i Skåne. 19
Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skåne är de skånska kommunernas intresseorganisation. De skall stödja sina medlemmar att systematiskt jämställdhetsintegrera sina verksamheter för att säkerställa en jämställd service till medborgarna och för att bidra till visionen om ett jämställt samhälle. 9 Utgångspunkter Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att förverkliga svensk jämställdhetspolitik och i Skåne pågår olika initiativ och insatser för att möjliggöra detta. Denna strategi ska ses som en ambition att regionalisera de jämställdhetspolitiska målen, och att konkretisera de strategiska vägval och prioriteringar som behöver göras inom området. En utgångspunkt i arbetet är en förståelse att det finns en social och kulturell konstruktion av kön. Det sociala könet är egenskaper och ideal som vi tillskriver flickor och pojkar, kvinnor och män. Dessa kan variera över tid och rum. Både kvinnor och män begränsas av denna sociala och kulturella konstruktion och uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. En annan central förståelseram i jämställdhetsarbetet är att utgå ifrån ett maktperspektiv. En könsmaktordning kännetecknas av att den särskiljer kvinnor och män och där män är norm och kvinnor är undantag, män är överordnade och kvinnor underordnade. I könsmaktsordningen ingår heteronormen som den osynliga regel som säger att alla är antingen kvinnor eller män och att de alltid attraheras av varandra. En utmaning i utgångspunkterna är hur jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering ska utvecklas då det handlar om kön och makt i relation till andra kategorier som till exempel klass, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Att lyfta jämställdhetsfrågor genom att synliggöra män som grupp och problematisera normen bidrar till att synliggöra maktrelationer och ger nya infallsvinklar. 9 Kommunförbundet Skånes styrelse, beslut 2009-04-30 20
Jämställdhet Jämställdhet gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. En statistiskt jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. Finns det till exempel fler än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Jämlikhet Jämlikhet är ett vidare begrepp och handlar om alla människors lika rättigheter och möjligheter, alla människors samma värde. Jämlikhet innefattar rättvisa förhållanden mellan alla oavsett etnicitet, klass, kön, religion, sexuell läggning. Kön Kön är en grundläggande faktor för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Kvinnors och mäns skilda sociala positioner och olika livsvillkor har betydelse för vitt skilda delar av livet. Kvinnor och män har olika tillträde till, och olika inflytande över samhällets olika rum; styrelsesammanträdet, föräldraskapet, staden, arbetsplatser. Kön samverkar också med andra variabler som till exempel klass, etnicitet, ålder och sexuell läggning som har betydelse för hur en individs liv kommer att gestalta sig. Kön kan sägas bestå av biologiska kön, könsidentiteter och könsuttryck. Utöver detta finns det juridiska könet, som är samhällets sätt att definiera en individs könstillhörighet inom ett könssystem med två kategorier. 10 Intersektionalitet Intersektionalitet är en översättning av engelskans intersectionality som i sin ursprungsform to intersect betyder att genomskära, att korsa. Intersektionalitet är i 10 Fritt från RFSL 21
första hand en forskningsterm men används idag relativt ofta i den svenska jämställdhetsdebatten. Intersektionalitet tillhandahåller en teoretisk ram för att analysera hur makt konstitueras utifrån socialt konstruerade skillnader som är inbäddade i varandra och som förändras i skilda rumsliga och historiska sammanhang. Idén om intersektionalitet tar sin utgångspunkt i en förståelse av makt som en multidimensionell konstruktion där kön- klass och ras/etnicitet är konstituerande (bärande) principer. Ojämlikhetens materiella bas är given utifrån de olika positioner som människorna har i var och en av dessa maktstrukturer. 11 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politikområden och myndigheters/organisationers arbetssätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas sidordnat utan som en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalyser. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet 12. Att integrera jämställdhet i verksamheter ger Effektivare myndighetsservice och resursfördelning genom att verksamheter utgår från båda könens behov Högre rättssäkerhet och demokrati genom att kvinnor och män bemöts på lika villkor Högre kvalitet och träffsäkerhet i beslut och utvecklingsarbete Mycket förenklat kan processen vid jämställdhetsintegrering beskrivas så här 13 : Så här ser det ut för kvinnor och män nu kartläggning. Så här skall det se ut för kvinnor och män framöver målformulering. Så här gör vi för att komma från nuläge till måluppfyllelse. 11 de los Reyes, P, Molina, I, Mulinari, D (red.) Maktens (o)lika förklädnader. 12 Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom Europeiska Unionen. 13 Steg för steg Att arbeta med gender mainstreaming som strategi. Nordiska ministerrådet 2003 22
En kartläggningsmetod som använts och fått genomslagskraft är 3R-metoden 14. Den har vidareutvecklats genom åren och fler R har lagts till. Metoden används för att svara på frågan vem får vad och på vilka villkor? 3R står för Representation, Resurser och Realia 15. Några verktyg som kan användas vid genomförandefasen 16 : Styrinstrument Analysinstrument Utbildning lagar, förordningar, riktlinjer m.m. statistik, utredningar, kostnadsanalyser, jämställdhetsanalyser seminarier, kurser, expertstöd, handböcker Att arbeta med jämställdhetsintegrering som strategi är en process som pågår fortlöpande. Det är ett systematiskt arbete som genomförs för varje fråga som skall jämställdhetsintegreras. Det är bra om arbetet dokumenteras med resultat och erfarenheter för att behålla kunskapen i organisationen och få till stånd en lärandeprocess inom området. Avgörande principer i jämställdhetsstrategin för Skåne Förståelse för en strukturell könsmaktstruktur som utgår ifrån mannen som norm och att det som är manligt kodat/könsmärkt värderas högre än det som är kvinnligt kodat/könsmärkt. Förståelse för en social och kulturell konstruktion av kön, som också är föränderligt över tid och rum Förståelse av heteronormens begränsningar av samhället och en individs livsutrymme Den svenska jämställdhetspolitiken Historisk tillbakablick Jämställdhetspolitikens utveckling i Sverige från 1900-talets början till idag framställs ofta som en framgångssaga där reform på reform lett fram till en nationell självbild som världens mest jämställda land. Dessa reformer har drivits på av aktiva och organiserade folkrörelser till stor del bestående av kvinnor. Den jämställdhetspolitiska historian är också en historia om ett samhälle där synen på 14 Utvecklats av Gertrud Åström, dåvarande Kommunförbundet 15 Se utförlig beskrivning i t ex slutrapporten Gender mainstreaming i Norden, eller på www.jamstall.nu 16 Steg för steg Att arbeta med gender mainstreaming som strategi. Nordiska ministerrådet 2003 23
kön, genom ett ständigt ifrågasättande har förändrats. Därmed har också problemformuleringar, realpolitiska mål och argument för förändring hos de som genom seklet drivit jämställdhetspolitiken ändrats. Under 1900-talets första årtionden stod medborgerliga rättigheter för kvinnor i fokus. Kampen för rösträtt organiserades av kvinnor över ideologiska gränser genom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Föreningen utgick från strategin att rösträtten skulle prioriteras då den innebar en förutsättning för all fortsatt strävan för kvinnors rättigheter i samhället. Därför undvek man att ta ställning i andra politiska frågor fram till 1921 då svenska kvinnor för första gången gick till valurnorna i ett nationellt val och föreningen upplöstes. Utmärkande för den svenska rörelsen för kvinnors rösträtt var ett engagemang för folkbildning samtidigt som den politiska kampen pågick. Kvinnor skulle genom utökad kunskap förberedas på en ny roll som fullvärdig medborgare i samhället. 17 Mellankrigstiden präglades av debatt kring kvinnors respektive mäns roll i arbetslivet. Förbud för gifta kvinnor att yrkesarbeta diskuterades. Argumenten för ett sådant förbud var dels en rädsla för att färre barn skulle födas men också att kvinnorna skulle ta jobben från män med försörjningsansvar och ogifta som behövde försörja sig själva. Av många anledningar blev ett sådant förbud aldrig verklighet i Sverige, bland annat för att flera grenar av kvinnorättsrörelsen gjorde gemensam sak och från olika perspektiv kampanjade emot. 1938 kom istället en lag som skulle skydda kvinnor från uppsägning på grund av giftermål eller graviditet. 18 50- och 60-talets år av tillväxt ledde till ökat välstånd generellt i Sverige. Under 60-talets senare del började frågor kring ojämliketen mellan könen att hamna på samhällets dagordning igen. 1971 avskaffades sambeskattning av makar vilket fick stor betydelse för gifta kvinnors ekonomiska självständighet. En ny våg av kvinnorättsrörelse organiserade sig och uppmärksammade orättvisor på andra områden än tidigare, det personliga är politiskt blev en ny paroll. Sexualpolitiken hamnade i fokus, krav ställdes på rätt till abort, till smärtlindring vid förlossning och frågor om sexuellt våld och våld i nära relationer lyftes upp. Kvinnors möjligheter till yrkesarbetande var fortfarande en knäckfråga och därför ställdes krav på fler daghemsplatser. Synen på föräldraskapet ifrågasattes och 1974 ersattes moderskapspenningen med föräldraförsäkringen som var möjlig att dela, även om väldigt få män utnyttjade detta. 19 17 Leppänen, Katarina, 'Kön, politik och moderskap', Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien., S. 135-154, 2006 18 Ibid 19 Kvinnohistorisk samling, Det personliga är politiskt, Göteborgs universitet 2012 http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/personligt/ 24
Från slutet av 70-talet började kön som kategori att ifrågasättas. Begreppet genus började användas för att kunna prata om hur vi skapar och återskapar socialt kön samt för hur vi värderar vad som ses som kvinnligt respektive manligt. De vita, heterosexuella medelklasskvinnornas tolkningsföreträde till vilka erfarenheter som räknas som kvinnliga problematiserades både av lesbiska rörelser och afroamerikanska feminister i USA som där banade väg för nya perspektiv. Ett intersektionellt perspektiv som har sina teoretiska rötter i detta ifrågasättande gör det möjligt att se hur olika strukturer för underordning korsar varandra i samhället. 20 Idag är samhällsdebatten om jämställdhet mångfacetterad och tar sig ständigt nya uttryck. Frågor om representation, om sexualitet, om könsroller, makt och arbetsliv aktualiseras ständigt. De jämställdhetspolitiska målen Den svenska jämställdhetspolitiken har ett tydligt övergripande mål och fyra delmål. Dessa mål fastställdes 2006 21. Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Detta kan röra sig om representation i olika folkvalda församlingar men även jämställt inflytande inom enskilda branscher. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Områden som löner, pension och graden av anställning är viktiga punkter under detta mål. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I 20 Lykke, Nina, 'Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 24(2003):1, s. 47-56, 2003 21 Makt att forma samhället och sitt eget liv, SOU 2005:66) 25
detta sammanhang kan nämnas såväl trygghetsskapande insatser som akut stöd till våldsutsatta men även förebyggande insatser. Jämställdhetspolitikens organisering Internationellt I FN verkar Sverige för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i hela FN:s arbete. Här är UN Women, FN:s organ för jämställdhet och kvinnors ställning, en viktig part. Olika strategier har tillämpats för att ge kvinnors mänskliga rättigheter samma dignitet och status som de allmänna mänskliga rättigheterna -som antogs 1948 och är en del av folkrätten och reglerar statens makt över individen. Dels har man genom jämställdhetsintegrering försökt få in ett genusperspektiv inom världssamfundets olika institutioner, arbetsgrupper etc., dels har man utvecklat separata instrument som adresserar kvinnors rättigheter specifikt. FN:s kvinnokonvention och Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor är de främsta exemplen på sådana instrument. Konvention för att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor, Kvinnokonventionen 22 antogs av FN 1979 och utgörs av 16 artiklar som lyfter fram kvinnors rätt till exempelvis utbildning, rätt till medborgarskap, rätt till sin egen kropp, rätt till hälsa. Sverige var den första av 95 stater som ratificerade konventionen vilket innebär att staten ska garantera att kvinnor har samma rättigheter som män. Vid FN: s kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en handlingsplan för kvinnokonventionen som ålägger länderna att vidta åtgärder och vid behov anpassa lagar och praxis för att undanröja alla hinder för jämställdhet. På FN:s världskonferens om mänskliga rättigheter i Wien 1993 erkände regeringarna för första gången att kvinnors och flickors mänskliga rättigheter är ömsesidigt samverkande, odelbara och delar av samma enhet som de universella mänskliga rättigheterna. Det klargjordes att våld mot kvinnor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna. 1994 tillsatte kommissionen för mänskliga rättigheter en särskild rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser. 23 Våld mot kvinnor definieras i dag som en allvarlig överträdelse av kvinnors mänskliga rättigheter och har lyfts fram som ett allvarligt samhällsproblem som kräver både omfattande stödåtgärder till våldsutsatta och förebyggande åtgärder. Friheten från våld är en grundläggande fri- och rättighet och att säkra människors 22 The convention on the elimination of all forms of discrimination against women (CEDAW), http://unwomen.se/kvinnors-rattigheter/fns-kvinnokonvention/ 23 http://www.nck.uu.se Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet 26
mänskliga rättigheter är en av de viktigaste uppgifterna för demokratier världen över. Europeiska Unionen EU parlamentet har ett utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet är behörigt i frågor som rör följande områden: 24 Fastställande, främjande och skydd av kvinnors rättigheter i unionen och gemenskapsåtgärder i samband med detta. Främjande av kvinnors rättigheter i tredje land. Politik för lika möjligheter, däribland lika möjlighet för kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen. Undanröjande av alla former av könsdiskriminering. Genomförande och vidareutveckling av jämställdhetsperspektivet i alla sektorer ( gender mainstreaming ). Uppföljning och genomförande av internationella avtal och konventioner om kvinnors rättigheter. Informationspolitik med avseende på kvinnor. EU kommissionen har en femårig strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män för perioden 2010-2015 25. EU:s nuvarande jämställdhetsstrategi anger fem prioriterade områden: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. European Institute for Gender Equality EU:s institut för jämställdhet har till uppgift att stödja EU och dess medlemsländer att främja jämställdhet, att motverka diskriminering på grund av kön samt att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor. Institutet samlar och analyserar jämförbara data om jämställdhetsfrågor, utvecklar metoder kring jämställdhetsintegrering och skapar arenor för erfarenhetsutbyte. Institutet är placerat i Vilnius, Litauen. 24 http://www.europarl.europa.eu/committees/sv/femm/home.html 25 http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2010:0491:fin:sv:pdf 27
Nationellt Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 26 Utbildningsdepartementet Det departement som ansvarar för jämställdhetsfrågor är utbildningsdepartementet. En jämställdhetsenhet ansvarar för samordning och utveckling av jämställdhetspolitiska frågor, inklusive jämställdhetsintegrering och annan metodutveckling för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. Enheten bevakar att jämställdhet genomsyrar samtliga politikområden samt samordnar insatser inom ramen för regeringens jämställdhetssatsning. Enheten har ett övergripande ansvar för samordningen av frågor om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 27 Sveriges Kommuner och Landsting SKL erbjuder expertkunskap, intressebevakning, stöd och särskilda åtgärder inom sakfrågor som rör jämställdhetsutveckling, jämställdhetsintegrering och kvinnofridsfrågor. Program för hållbar jämställdhet är en del av SKL:s stöd till kommuner, landsting och regioner för att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Med statliga medel har SKL finansierat utvecklingsarbeten i ett 70-tal kommuner, landsting, regioner, samverkansorgan och privata företag. 28 Det finns många lärande exempel och erfarenheter av jämställdhetsintegrering samlat idag som bland annat kommer från dessa utvecklingsarbeten. Jämställ.nu Jämställ.nu är en nationell resurs för jämställdhet. Här finns bland annat aktuell information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och verktyg som kan användas för att förenkla och kvalitetssäkra arbetet med 26 www.do.se 27 http://www.regeringen.se/sb/d/3048/a/18113 28 www.skl.se 28
jämställdhet. Denna portal kan användas för att sprida lärande exempel från länets jämställdhetsarbete. Nationella sekretariatet för genusforskning Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar med att analysera och informera om genusforskningens utveckling och villkor. Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass, synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. De skall även underlätta svensk genusforsknings internationalisering. 29 Regionalt Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne har liksom alla länsstyrelser uppdrag att följa upp de nationella målen för jämställdhet, att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter och vara stöd till jämställdhetsarbete i länet. En särskilt sakkunnig finns anställd på Länsstyrelsen Skåne för att arbeta med övergripande stöd och utveckling inom området. Det finns samordnare som arbetar särskilt inom delmål 4 om Mäns våld mot kvinnor, och arbetar med kompetensfrågor, samverkan och stöd. Region Skåne Region Skåne har ett uppdrag att arbeta för att den jämlika och jämställda hälsan ska öka samt ett utvecklingsuppdrag där jämställd regional tillväxt ingår som ett prioriterat område. Relevanta dokument CEMR-deklarationen En viktig deklaration för denna strategi är den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå som är riktad till Europas kommuner och regioner, (CEMR) 30. Dessa uppmanas att underteckna den, att offentligt ta ställning för jämställdhetsprincipen och att inom sina områden fullgöra sina åtaganden enligt deklarationen. För att säkerställa att dessa åtaganden fullgörs förbinder sig varje undertecknare att upprätta en jämställdhetsplan där den 29 http://www.genus.se/om-oss/ 30 Council of European Municipalities and Regions 29
redovisar sina prioriteringar och åtgärder samt de resurser som skall tilldelas för ändamålet. Vidare förbinder sig varje undertecknare att samarbeta med alla institutioner och organisationer inom sin kommun respektive region i syfte att främja skapandet av verklig jämställdhet. Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå består av sex principer och trettio artiklar som utgör riktlinjer och fungerar som ett verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering. I Skåne är det Båstad, Eslöv, Helsingborg, Lund, Malmö stad, Simrishamn, Svalövs, Svedala, Ängelholms kommuner samt Region Skåne som hittills undertecknat deklarationen. 31 För att stötta de åtaganden som dessa undertecknare gjort och visa betydelsen av detta för de kommuner i länet som ännu inte skrivit på är det nödvändigt med ett gemensamt krafttag för jämställdhetsintegrering i Skåne. Regionalt utvecklingsprogram och kommande regionala utvecklingsstrategi Jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald, folkhälsa samt miljö skall ges ett stärkt fokus i det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala utvecklingen ska innefatta ett jämställdhetsperspektiv. Aktörer med det regionala utvecklingsansvaret ansvarar för att perspektivet integreras i arbetet. Det innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män, vid utarbetande och genomförande av strategier, program och insatser, ska främjas både genom representation och genom att detta perspektiv genomsyrar arbetet. 32 Delaktighet kräver ett jämställt samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter. För att nå ökad jämställdhet krävs insatser på flera områden. I politiken, i näringslivet och i organisationslivet krävs fler kvinnor i ledande befattningar; på arbetsmarknaden ska inte könsstereotypa föreställningar utan intresse och kompetens styra val av utbildning och yrke samt lön och i hemmet ska kvinnor och män uppmuntras att ta ansvar för barn och familj. Insatser från flera håll krävs för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 33 I uppdraget att ta fram strukturfondsprogram för nästa programperiod är jämställdet en fråga som uppmärksammas särskilt och ingår som ett av de områden som följs upp under programperioden. 34 31 Per den 31/12-2013 32 Regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning skr 2009/10:221 33 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016. 34 Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012-2014. Regeringskansliet 30
Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Region Skåne ansvarar för handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Målen i den regionala liksom i den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Syftet med den regionala handlingsplanen är att utveckla och konkretisera hur jämställdhet kan vara ett medel för ökad tillväxt. Återrapportering av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt kommer att ske december 2014 i enlighet med det kommande återrapporteringskravet från Näringsdepartementet. Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan Tillsammans med Polisen, Åklagarmyndigheten, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Kriminalvården har Länsstyrelsen upprättat en regional överenskommelse om samverkan i arbetet mot våld i nära relationer. Framgångsfaktorer För förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen och en hållbar jämställdhetsintegrering är följande faktorer väsentliga för framgång: Kunskap Det handlar om att synliggöra skeva maktrelationer och få till stånd en förändring utifrån den kunskap som finns på området. Det är avgörande att ett jämställdhetsarbete bedrivs utifrån en stark kunskapsbas, både för sakfrågans egen skull men också på grund av det motstånd förändringar ofta möter. Det är viktigt att ta tillvara och använda den genusforskning som bedrivs vid lärosätena i länet. Det betyder möjligheter till kompetensförstärkning inom fältet, genusvetare utbildas för att kunna ta sig an de frågeställningar som kräver genusanalyser. Ett starkare samarbete mellan genusforskningen och praktiken är önskvärd i länet för att kunna utveckla praktiken på ett framgångsrikt sätt. För att jämställdhetsarbetet i Skåne ska kunna genomföras och vara hållbart under denna strategiperiod och framgent måste kunskaperna inom jämställdhetsområdet höjas och kompetensen säkras långsiktigt. Ledningsstyrt Jämställdhet är en strategisk fråga som i slutändan påverkar verksamhetens resultat. Jämställdhetsarbetet, liksom allt förändringsarbete på en arbetsplats eller andra platser, skall därför drivas av ledningen. Den formella makten på en arbetsplats 31
ligger hos ledningen och det är också ledningen som kan planera för att skapa en hållbarhet och kvalitet i förändringsarbetet. Ledningen bör initiera jämställdhetsarbetet, sätta upp långsiktiga jämställdhetsmål och även ansvara för att dessa mål uppfylls. Utan ledningens tydliga engagemang och stöd kan det vara svårt att skapa goda rutiner för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Som chef är det viktigt att vara medveten om och reflektera kring den kultur och jargong som råder och att aktivt verka för jämställdhet, både i det pågående jämställdhetsarbetet och i de samtal som förs på arbetsplatsen. Ledningen har det övergripande ansvaret för att jämställdhetsarbetet prioriteras och fungerar. Viljeinriktning Politiska beslut är riktlinjer som krävs för att ett jämställdhetsarbete ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. En tydlig politisk viljeinriktning visar också på betydelsen av ett jämställdhetsarbete. Målsättningen för Skåne är att samtliga kommuner har undertecknat CEMR-deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, vid utgången av 2016. Länsstyrelsen Skåne ska bidra till detta genom kunskap - och kompetensutveckling, sprida lärande exempel, ge stöd till jämställdhetsintegrering och implementering av de handlingsplaner som tas fram i samband med ett undertecknande. Förståelse om motstånd Motstånd ter sig och uttrycks olika beroende på i vilket sammanhang och vilka frågor som diskuteras. En framgångsfaktor i jämställdhetsarbetet är att se vad som sker i rummet med frågan och erbjuda andra tolkningar och erfarenheter av frågan. Här är kunskap och förståelse för den manliga normens tolkningsföreträde centralt. Motstånd kan uppfattas som personligt och det är därför av central betydelse att de personer som ska bedriva förändringsarbetet har en förförståelse av motstånd. Nätverk är en viktig metod att hämta kunskap och dela erfarenheter i, då ett förändringsarbete pågår. Nätverksmöten kan inspirera, bidra till ett lärande och utbyte, ge stöd och reflektion. Synliggöra Ett framgångsrikt förändringsarbete börjar med att kunskap finns om det som behöver förändras. Genom synliggörande av rådande ojämställda förhållanden i till exempel resursfördelning och arbetsliv, blir det tydligt var jämställda beslut krävs för att en förändring ska äga rum. 32