Årsredovisning 2012 472 anställda 360 miljoner kr i driftskostnad 73 739 beslutade ärenden
Nedan följer en sammanställning av nyckeltal som är väsentliga för Länsstyrelsen. De är hämtade från andra tabeller i årsredovisningen. Tabell I - Nyckeltal 2012 2011 2010 Antal inkomna och initiativärenden 74 637 79 058 68 427 Antal beslutade ärenden 73 739 76 089 72 722 Totalt antal beslutade ärenden/totalt antal inkomna och initiativärenden 0,99 0,96 1,06 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 700 668 597 Utgående ärendebalans 13 751 13 884 11 352 Årsarbetskrafter (åa) 397,90 399,89 413,91 varav kvinnor 241,56 236,58 248,59 varav män 155,87 163,31 165,15 Lokalkostnad per årsarbetskraft 50,08 49,09 48,84 Intern representation (tkr) 232 244 406 Extern representation (tkr) 843 1 238 1 166 Total sjukfrånvaro % 2,50% 2,50% 2,50% sjukfrånvaro kvinnor % 3,20% 3,00% 2,80% sjukfrånvaro män % 1,20% 1,70% 2,10% Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda 21 27 20 Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda 38 45 42 Andel OH-kostnad av total kostnad % 24,67% 24,87% 27,86% Andel förvaltningsanslag av totala intäkter % 58,30% 58,69% 58,28% För definitioner: Se info under ditt EA-stöd/LISA-nyckeltal/Beskrivning & definition av nyckeltalen 2
Innehåll Landshövdingen har ordet 4 Organisation 6 Länsstyrelseinstruktion 2 7 Länsstyrelseinstruktion 3-6 15 Trafikföreskrifter 15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 16 Lantbruk och landsbygd 20 Fiske 28 Regional tillväxt 31 Infrastrukturplanering 41 Energi och klimat 46 Hållbar samhällsplanering och boende 55 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 64 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 83 Kulturmiljö 87 Folkhälsa 93 Jämställdhet 98 Integration 106 Övrig verksamhet 117 Organisationsstyrning 120 Personaluppgifter 122 Året i siffror 124 Finansiell redovisning 140 3
l Landshövdingen har ordet Skåne - en tillväxtmotor Skåne är en av Europas främsta kunskapsregioner. Skånes läge och innovationskraft ger styrka och konkurrenskraft. Att två världsledande forskningsanläggningar, ESS och Max IV, ska etableras i regionen kommer att betyda mycket för Skåne. Dessutom står Skånes universitet och högskolor för 15 procent av landets utexaminerade studenter. Befolkningen i Skåne fortsätter att öka och regionen har en hög andel ung befolkning, men Skåne står också inför ett antal utmaningar: hög ungdomsarbetslöshet, integrationsproblematik och ett svagt entreprenörskap. Skånes ekonomiska utveckling i förhållande till invånarantalet är förhållandevis lågjämfört med övriga Sverige. Andelen elever som hoppar av gymnasiet i Skåne är hög. Åtgärder måste därför genomföras för att få ungdomarna att fullfölja sina studier. För att klara Skånes utmaningar krävs samverkan mellan näringsliv och offentliga aktörer. Länsstyrelsen kommer att ta sitt ansvar i länets gemensamma strävan. Den fasta förbindelsen mellan Skåne och Danmark spelar en viktig roll för länets utveckling. Över 18 000 personer pendlar över Öresund för att arbeta varje dag. Den Öresundsregionala arbetsmarknaden är en viktig faktor med tanke på sysselsättningsnivån i Skåne. Fortsatta investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik är en förutsättning för att öka sysselsättningsgraden och tillväxten i Skåne. Insynsrådet Insynsrådet har under året haft fyra sammanträden med olika tema. Ämnen som har behandlats i rådet är bland annat Länsstyrelsens uppdrag på integrationsområdet, avvägningar vad gäller markanvändning och fysisk planering, naturvårds- och erosionsfrågor, miljömålsåtgärder samt landsbygdsutveckling. Brukarundersökning Länsstyrelsens brukarundersökning görs årligen gemensamt med övriga länsstyrelser. Årets undersökning visar återigen att de tillfrågade brukarna i huvudsak är nöjda med kontakten med Länsstyrelsen, i synnerhet vad gäller bemötande. Samtidigt visar undersökningen att handläggarna bör vara mer tillgängliga, handläggningstiderna bör vara kortare samt att det bör vara lättare att hitta på vår webbsida. Verksamheten Länsstyrelsen är statens företrädare som ser till att riksdagens och regeringens beslut får genomslag regionalt. Under året har Länsstyrelsen haft en god måluppfyllelse genom att merparten av de planerade insatserna är genomförda. Året har präglats av arbete med snabb inkludering av nyanlända flyktingar, ett strategiskt energi- och klimatarbete, fortsatt ökad klimatanpassning och en utveckling av den skånska landsbygden. Länsstyrelsen har under 2012 arbetat internt med att öka kundnyttan genom att fokusera på att ge samlade och tidiga besked till myndighetens brukare, genom att korta handläggningstider, ökat fokus på tillsyn genom bl.a. två tillsynsveckor och satsat på strategisk kompetensutveckling och kompetensförsörjning för att bli en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare och chefer Som ett led i att öka förutsättningarna för Länsstyrelsen att ge samlade besked i tidiga lägen, har ett utbildningsprogram för handläggare genomförts under 2012. En ny grupp kommer att genomgå programmet under 2013. Ett motsvarande program har genomförts för alla chefer på myndigheten och den administrativa personalen har gått igenom ett kompetensstärkande program. 4
Utbildningarna ger medarbetare och chefer en god insyn i Länsstyrelsens olika verksamheter och ökar förmågan att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. satsningen handlar ytterst om att skapa förutsättningar för ökad kvalitet och snabbare handläggning. Under året har myndigheten beslutat om en chefspolicy som utgår från myndighetens värde grund. Utifrån denna har en kompetensmodell för chefer tagits fram som lyfter fram vilka kritiska kompetenser våra chefer måste ha för att lyckas i sitt uppdrag. Ekonomi samt intern styrning och kontroll Anslagstilldelningen för 2012 uppgick till knappt 224 mnkr, vilket är en ökning med ca l mnkr eller 0,44 procent jämfört med 2011. Myndighetens uppgifter har inte minskat under året, vilket betyder att effektivitetsarbete hela tiden bedrivs på myndigheten. Länsstyrelsen blir alltmer beroende av medel som tilldelas via de centrala verken. Omkring 40 procent av verksamheten finansieras via centrala verk och andra externa finansiärer. År 2012 har präglats av stort fokus på ekonomisk hushållning och vi har vid årets utgång en utgående balans på 5,8 mnkr. Vi har därmed skapat en buffert för en osäker framtid och skapat möjligheter att parera framtida utmaningar och förändringar. Länsstyrelsen har under 2012 målmedvetet arbetat med att stärka den interna styrningen och kontrollen i syfte att stärka den höga kvaliteten i arbetet och ytterligare minska handläggningstiderna. Samarbete mellan länsstyrelserna Länsstyrelsen prioriterar samarbete med de andra länsstyrelserna och har därför under året bidragit med resurser och engagemang i olika sammanhang. Ett gott exempel är projektet P4 som arbetar för bland annat e-tjänste~ och en snabbare handläggning. Ledningsinformation i samverkan (LISA) har under 2012 kartlagt behoven för ett beslutsstödssystem som kommer att bli gemensamt för alla länsstyrelser. LISA har också gjort en översyn av nyckeltalen i bred samverkan inom länsstyrelserna. Sammanfattningsvis År 2012 var innehållsrikt. Vi har organiserat oss för framtiden och skapat ekonomisk trygghet med handlingsfrihet som resultat. Skåne står inför ett antal utmaningar som bäst klaras av om näringsliv och offentliga aktörer samverkar. Jag kommer att ta mitt ansvar i detta och bjuda in till samverkan, oavsett det gäller miljö, regional utveckling, integration, brottsbekämpning eller bostadsbyggande. Malmö den 20 februari 2013 ~~?~ Margareta Pålsson 5
Organisation Länsstyrelsens organisation per den 31 december 2012. 6
Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. 1. Länsstyrelsen ska redovisa sina insatser och sin bedömning av uppnådda resultat för sin uppgift att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. På regeringens uppdrag har länsstyrelserna utarbetat enhetliga indikatorer som beskriver hur resultat förhåller sig till nationella mål som ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. En rapport lämnades till regeringskansliet i juni 2012 och Socialdepartementet beslutade därefter att föreslagna indikatorer skulle användas redan i årsredovisningen för 2012. Detta är första året som länsstyrelserna presentaterar och analyserar indikatorer inom fem olika områden. Avsikten är att presentera en tidsserie med data över en treårsperiod men för vissa indikatorer har det bara varit möjligt att redovisa en serie på två år. Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 23 Sysselsättning 2012 2011 2010 Antal kvinnor sysselsatta utanför tätort (på 5 5 landsbygden) i förhållande till totalt antal kvinnor sysselsatta i länet (avser dagbefolkning) (%). Antal män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) i 10 10 förhållande till totalt antal män sysselsatta i länet (avser dagbefolkning) (%). Antal sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) i 8 7 förhållande till totalt antal sysselsatta i länet (avser dagbefolkning) (%). Nyföretagande 2012 2011 2010 Antal nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på 9,3 7,8 landsbygden) i förhållande till nyföretagande i länet (%) Antal nystartade företag av män utanför tätort (på 17,4 15,1 landsbygden) i förhållande till nyföretagande i länet (%). Antal nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till nyföretagande i länet (%). 26,7 22,9 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)) Kommentar kring ovanstående indikatorer Det övergripande målet för Sveriges landsbygdspolitik är att stödja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygderna. Sysselsättning Sysselsättningen av dagbefolkningen utanför tätortsgräns är lägre än landsbygdsbefolkningen men sysselsättningen där ökar mer än för länet som helhet. Kvinnors sysselsättning står för den förändringen. Interaktionen stad och landsbygd är viktigt både i flödet av varor och tjänster men även vad gäller sysselsättning. Jämför vi befolkningsutvecklingen i den glesa landsbygdsgeografin ser vi en svag befolkningsminskning men väljer vi en landsbygdsdefinition som inkluderar tätorter med mer än 3000 invånare ser vi i Skåne en befolkningsutveckling som är starkare än i resten av landet. 7
Vi har tidigare analyserat pendlingssträckor för landsbygdsbefolkningen och sett att mäns pendling i genomsnitt är utgör längre sträckor än kvinnors. Mot den bakgrunden kan man dra slutsatsen att arbetsmarknaden på landsbygden och i dess närhet har större betydelse för kvinnor än för män. Det finns ett mörkertal kring kvinnors företagande då många lantbruksföretag står registrerade på en man trots att kvinnan och mannen i familjen delar på arbetet. Nyföretagande Även nyföretagandet utanför tätortsgräns ökar snabbare än i länet som helhet, även om ökningen är något mindre än rikets siffror. Noteras bör också att landsbygdsbefolkningen utgjorde 2010 drygt 11 procent av den skånska befolkningen men stod för nästan 23 procent av nyföretagandet. Genom landsbygdsprogrammets olika insatser och åtgärder gynnas både nystartande och befintligt företagande genom konkreta företagsstöd, kompetensutvecklingsinsatser och olika föresättningsskapande utvecklingsprojekt. Vi upplever att företagande på landsbygden som har med småskalig livsmedelsförädling och besöksnäring ökat de senaste åren. Dessa företag initieras och drivs ofta av en kvinna. Lantbruksföretagandet storlek rationaliseras och antalet aktiva företag minskar samtidigt som de större aktiva företagen inte sällan drivs genom mer än ett företag. Hur detta påverkar nyföretagandestatistiken är svårt att bedöma. Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 18 Detaljplaner 2012 2011 2010 Antal överprövade detaljplaner 6 5 Antal upphävda detaljplaner 3 2 Strandskyddsdispenser 2012 2011 2010 Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har 26 25 överprövat Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har 4 3 upphävt Källa: Boverket, Naturvårdsverket (Uppföljning av strandskyddsbeslut 2010). Naturvårdsverket ärendenr NV- 00711-11, tabell 5 samt uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket ärendenr NV-00289-12, tabell 4) Kommentar kring ovanstående indikatorer Målet för området Bostadsmarknad är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för Hållbart samhällsbyggande är att fysisk planering, byggande och lantmäteriverksamhet ska vara ändamålsenlig. Syftet är att ge alla människor en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. Hållbart samhällsbyggande ska bidra till en minskad påverkan på klimatet men också till en anpassning till de nya förutsättningar som ett förändrat klimat medför. Detaljplaner Länsstyrelsen har under året överprövat och upphävt två antagna detaljplaner. Det är en minskning av antalet överprövade och upphävda planer jämfört med året innan. I båda fallen var skälet att det fanns en risk att bebyggelse skulle bli olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. I den ena detaljplanen hade inte hänsyn tagits till risksituationen med avseende på transporter med farligt gods. Denna detaljplan har därefter justerats och antagits utan att överprövas. I den andra detaljplanen var marken förorenad och saneringen var inte säkerställd. Strandskyddsdispenser Ett av målen med de nya strandskyddsreglerna var att genom en samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen effektivisera prövningar om strandskydd. Under 2011 beviljades 92 kommunala strandskyddsdispenser. Länsstyrelsen överprövade ca 28 procent av dessa och upphävde ca 4 procent. Enligt Länsstyrelsens statistik för år 2010 granskades 140 dispenser varav 17 överprövades det vill säga ca 12 procent. Av dessa upphävdes 3 det vill säga ca 2 procent. Den relativt låga andelen överprövade och upphävda kommunala dispenser beror sannolikt på att Länsstyrelsen ägnat mycket tid åt att utbilda kommunerna i strandskyddsprövningen under åren 2009-2011. Länsstyrelsen har också fortlöpande kontakt med kommunernas handläggare kring hur dispensbesluten bör utformas. 8
Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 Biologisk mångfald 2012 2011 2010 Markåtkomst produktiv skog, antal hektar 1 349-24 476 Förekomst av rovdjur i länet 2012 2011 2010 Antal vargrevir med föryngringar - - Vattenmiljö 2012 2011 2010 Antal ytvattenförekomster som uppnår hög eller god 28 27 27 ekologisk status i förhållande till totala antalet i länet (%). Antal grundvattenförekomster som uppnår god 99 99 99 kvantitativ status i förhållande till totala antalet i länet (%). Antal grundvattenförekomster som uppnår god kemisk 98 98 98 status i förhållande till totala antalet i länet (%). Mark 2012 2011 2010 Antal sanerade objekt i förhållande till inventerade 5 3 objekt i riskklass 1 (%). Förnybar energi 2012 2011 2010 Installerad effekt MW (megawatt) i vindkraftverk. 453,8 414,8 Producerad el, antal MWh (megawattimmar) som 1 082 526 833 084 kommer från vindkraft. Källa: Naturvårdsverket, 2010: Ulv i Skandinavia, statusrapport for vintern 2010-2011. Hogskolen i Hedmark Oppdragsrapport nr 1-2011 2011: Varg i Skandinavien och Finland, slutrapport från inventering av varg vintern 2011-2012. Högskolan i Hedmark Uppdragsrapport nr 6-2012 VISS-databasen, Havs- och vattenmyndigheten, EBH-databasen Vindkraftsstatistik 2011 (Statens Energimyndighet ES 2012.02) Kommentar kring ovanstående indikatorer Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Biologisk mångfald Under 2012 slutfördes 44 affärer för markåtkomst i Skåne län med finansiering från Naturvårdsverket varav 6 markförvärv, 29 intrångsersättningar till olika markägarkategorier, ett statsbidrag till kommunalt områdesskydd och 8 utbetalningar av ersättning för nya eller löpande naturvårdsavtal till en sammanlagd kostnad av 48 747 tkr. Vidare har delar av ESAB-paketet (överföring av skogsmark från Sveaskog till Naturvårdsverket) genomförts vilket medför att 2 039 ha mark har säkerställts för naturvårdsändamål varav 1 349 ha utgör produktiv skog. Att arealsiffran blir förhållandevis hög för 2012 beror på att Naturvårdsverket från Sveaskog förvärvat ett stort antal fastigheter i samband med det ESAB-paketet inför planerade bytesaffärer under 2013. Under 2011 var arealen negativ beroende på få köp/intrångsersättningar samtidigt som tidigare inköpt mark avyttrades i samband med bytesaffärer. Vattenmiljö Antal ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status i Skåne är låg. I södra och sydvästra Skåne beror den dåliga vattenstatusen huvudsakligen på övergödning och utsläpp av miljögifter från jordbruksmark, enskilda och allmänna avloppsanläggningar, industrier, dagvatten samt internbelastning från övergödda sjöar. I norra och nordöstra Skåne beror den låga vattenstatusen främst på försurning och en ökad belastning av organiska ämnen samt fysisk påverkan. Vandringshinder i form av småskalig vattenkraft, sänkta och reglerade sjöar, rätade, fördjupade och kulverterade vattendrag påverkar fiskens livsmiljöer. För kustområdena är övergödning ett genomgående problem. Åtgärder i syfte att uppnå miljökvalitetsnormen för god vattenstatus pågår inom länets vattenråd, LRF:s projekt Greppa näringen, verksamhetsutövares egenkontroll samt Länsstyrelsens och kommunernas ordinarie tillsyn och prövning. Effekten av dessa åtgärder kommer inte att synas i statistiken förrän vid nästa förvaltningscykel, då statusklassningen inte ändras mer än vart sjätte år. Länsstyrelsens åtgärdsarbete beskrivs under sakområdena Fiske och Naturvård samt miljö- och hälsoskydd. 9
Andelen grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status är hög. Men det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att kunna göra en mer korrekt bedömning av grundvattenförekomsternas status. Det behövs bland annat en mer heltäckande övervakning av grundvattnet. Resultaten från länets första övergripande övervakning av grundvatten publicerades under 2012. Under åren 2007 till 2010 togs prover på 141 provpunkter och bekämpningsmedel påträffades i en tredjedel av proven och förhöjda nitrathalter påträffades i 40 procent av proven. Under åren 2010-2012 tog Länsstyrelsen prov på källor i länet för övervakning av grundvatten påverkat av jordbruk. Proven analyserades bland annat med avseende på bekämpningsmedel och nitrat. Länsstyrelsen har påbörjat övervakningen av grundvattennivåer i förekomsterna och kommer under 2013 att utöka denna nivåövervakning. Mark I Skåne har ca 1 500 objekt inventerats och riskklassats. När Länsstyrelsens inventering är slutförd vid utgången av 2014 beräknas antalet inventerade objekt vara ca 2 100 st. Fördelningen mellan riskklasserna framgår av tabellen nedan. Det totala antalet förorenade områden inom riskklass 1 uppgår till ca 80 objekt. Tabell 2. Ungefärligt antal inventerade objekt i Skåne fördelat per riskklass (hämtat ur EBH-stödet 121017) Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 80 440 720 340 10
I länet har det under flera år pågått åtgärder vid tre objekt som finansieras med statliga medel och med kommunala huvudmän. Objekten är BT Kemi, Klippans läderfabrik och Kristianstads gasverk. Länsstyrelsen har en aktiv del i åtgärdsprojekten i rollen som finansiär och är även tillsynsmyndighet över åtgärderna i BT Kemi och Klippans läderfabrik. Projekten är alla att anse som omfattande (riskklass 1) med stora mängder förorenade massor som behöver tas om hand. Föreningssituationerna vid BT Kemi och Klippans läderfabrik har även medfört långvariga genomförandeskeden och omfattande utredningar. Sedan tidigare har Glacéläderfabriken i Kävlinge och slamdammarna vid Klippans läderfabrik åtgärdats med statliga medel. Förnybar energi År 2011 uppgick den totala installerade effekten vindkraft i Skåne till 453,8 MW (414, 8 MW år 2010), vilket motsvarar 1.082.526 TWh producerad el (833.084 TWh år 2010). Det totala antalet vindkraftverk i Skåne uppgick vid utgången av 2011 till 353 stycken, en ökning med fem verk sedan 2010. Flest vindkraftverk finns i Eslöv och Malmö med 47 respektive 50 vindkraftverk per kommun. Baserat på effekten (kw) rankas Malmö som nummer tre och Eslöv som nummer 7 bland landets vindkrafttätaste kommuner. Vindkraft finns installerad i 25 av länets 33 kommuner. Nedan visas placering av tillståndspliktiga vindkraftanläggningar i Skåne (feb 2012). 11
Jämställdhet utgiftsområde 13 Nystartade företag 2012 2011 2010 Andelen nystartade företag av kvinnor i förhållande 35 35,4 till totalt antal nystartade företag i länet (%) Andelen nystartade företag av män i förhållande till 65 64,6 totalt antal nystartade företag i länet (%) Mäns våld mot kvinnor 2012 2011 2010 Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre, där förövaren är bekant eller obekant med offret. Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre 222 212 199 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)), Brottsförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nystartade företag Indikatorn speglar dåligt Länsstyrelsens arbete med de tre jämställdhetspolitiska mål som inte rör mäns våld mot kvinnor. I Skåne län har Region Skåne, som ansvarig för regional tillväxt, uppdraget att svara för stöd till kvinnors företagande. Länsstyrelsens roll är att vid behov bistå Region Skåne. Mäns våld mot kvinnor Indikatorn anger våld inomhus där förövaren är bekant eller obekant med offret och siffran har ökat de senaste åren. Statistik enligt BRÅ visar att antalet polisanmälningar om våld i hemmet där förövaren är bekant med offret också ökar. Det ser Länsstyrelsen som en effekt av att de senaste årens insatser gett resultat. Kunskapen om att det finns möjligheter att få hjälp har ökat liksom tillgången och kvaliteten på stödinsatser. 12
Integration utgiftsområde 13 Nyanlända flyktingar eller andra skyddsbehövande 2012 2011 2010 Antal kommuner som tecknat överenskommelser om 82 79 85 flyktingmottagande i förhållande till antal kommuner inom länet (%) Antal platser per 10 000 invånare i länet 6,4 10,4 6,8 Ensamkommande flyktingbarn 2012 2011 2010 Antal platser per 10 000 invånare i länet 1,1 1,1 0,7 Källa: Migrationsverket, Befolkningsstatistik från SCB Kommentar kring ovanstående indikatorer Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Nyanlända flyktingar eller andra skyddsbehövande Länsstyrelsen för en kontinuerlig dialog om flyktingmottagande med länets alla kommuner. Några kommuner har beslutat att i nuläget inte teckna någon överenskommelse eller att inte förnya tidigare överenskommelse. Som huvudskäl anges brist på lämpliga bostäder och oro för vilka kostnader kommunerna får för flyktingmottagandet på lång sikt. Vidare medför Migrationsverkets etablering av anläggningsboenden i skånska kommuner, exempelvis i Ängelholm, Svalöv, Ystad, Malmö och Örkelljunga, att kommunerna känner en osäkerhet inför vad detta kommer att innebära gällande deras ansvar för skola mm. En annan osäkerhet för planeringen handlar om i vilken mån de asylsökande enligt Migrationsverkets intention kommer att få en bosättning i en annan kommun eller kommer att stanna kvar i anläggningsboendet och därmed få uppehållstillstånd i kommunen. Någon kommun har dock utökat platsantalet från 1 januari 2013. Antal platser enligt överenskommelser ger inte hela bilden av länets flyktingmottagande då många flyktingar väljer att bosätta sig på egen hand. Exempelvis har Malmö och Kristianstad ett mottagande som vida överstiger antal platser i överenskommelsen. Även Helsingborg, som saknar överenskommelse, har ett relativt stort mottagande. Ensamkommande flyktingbarn Länsstyrelsen för en dialog med länets kommuner om mottagande av ensamkommande barn. Några kommuner har ännu inte tecknat överenskommelse och flertalet kommuner är försiktiga i sina åtaganden. Vid årsskiftet 2012/2013 pågår dock processer om att teckna ny eller förnyad överenskommelse om barn i en tredjedel av kommunerna. En relativt stor andel av kommunerna i Skåne har överenskommelse med lägre genomströmning. Kommunerna uppger brist på lokaler och lämpliga bostäder som ett skäl till ett lågt mottagande, likaså oro för vilka kostnaderna blir på lång sikt. Malmö stads transitboenden inverkar också på beredvilligheten i framförallt kranskommunerna då barnen på dessa boenden kan bli aktuella för överflyttning till vistelsekommunen. 13
Redovisning av arbetet med övriga nationella mål Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsens sektorsövergripande arbete samt samordning och samverkan med andra statliga myndigheter har bedrivits med utgångspunkt från länsstyrelsernas uppdrag och 2012 års insatser redovisas under respektive sakområde nedan. På övergripande nivå har myndigheten under 2012 utvecklat de interna samverkansformerna för att ge samlade och tydliga besked i tidiga lägen, bland annat genom att inrätta en chefsberedning och särskilda utbildningsinsatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Under 2012 har Länsstyrelsen underrättat regeringen särskilt om följande två allvarliga situationer: Den 20 januari var landshövdingen värd för HM Konungens och justitieminister Beatrice Asks besök i länet med anledning av dödsskjutningar som utförts i Malmö. I juni 2012 skrev Länsstyrelsen och Region Skåne till regeringen angående behovet av särskilda insatser för att rädda ekosystemet i Hanöbukten. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346). Länsstyrelsen har ett brett tillsynsuppdrag med tillsyn inom cirka 30 områden. På Länsstyrelsen arbetar cirka 180 personer med tillsyn i varierande omfattning. Under 2012 har tillsyn och särskilda tillsynsveckor varit en myndighetsövergripande prioritering. Tillsynsveckorna, där huvuddelen av Länsstyrelsens personal som arbetar med tillsyn deltog, syftar bland annat till att skapa en bättre förståelse för myndighetens samlade tillsynsroll. Tillsynsveckorna ska också bidra till att förbättra informationen och bemötandet vid en inspektion, utveckla tillsynen samt att skapa positiv uppmärksamhet i media kring myndighetens tillsynsuppdrag. Aktiviteterna kring tillsynsveckorna inleddes i februari 2012 med att alla medarbetare på Länsstyrelsen bjöds in till ett informationsmöte om tillsynsveckan och dess syfte. För de personer som jobbar med tillsyn fortsatte mötet med kommunikation- och medieträning samt praktisk information inför tillsynsveckan. Den 25 april bjöds alla handläggare som arbetar med tillsyn in till en kompetensutvecklingsdag på tillsynsområdet. Tema för dagen var en effektivare tillsyn. Utrymme gavs för diskussioner om länsstyrelsens tillsynsroll i stort och vad som kan förbättras till tillsynsvecka två som sedan hölls i oktober. Totalt genomfördes 315 tillsynsbesök i samband med den första tillsynsveckan och 217 tillsynsbesök vid den andra samt två kompetensutvecklingsinsatser. 14
Länsstyrelseinstruktion 3-6 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2012 2011 2010 Årsarbetskrafter män 1) 0,61 1,04 0,88 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,40 1,14 1,11 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,50% 0,55% 0,48% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 1 670 1 909 1 431 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,46% 0,53% 0,39% Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 757 580 569 Antal beslutade ärenden 592 579 635 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0 Bidragsutbetalningar (tkr) 3,4) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar verksamhet 25* Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i de olika sakförordningarna. Ovanstående prestationer Länsstyrelsen har hanterat 757 ärenden om trafikföreskrifter år 2012, vilket är en ökning jämfört med 2011 då 580 ärenden hanterades. Överklagadeärenden ändras sällan, vilket kan vara ett tecken på att Länsstyrelsens arbete håller en god kvalitet. Även tillfälliga lokala trafikföreskrifter utfärdas i samband med exempelvis tävling på väg. Väsentliga resultat Sakområdet trafikföreskrifter rör exempelvis ärenden om hastighetsbegränsning, förbud för tung trafik, stopplikt, parkeringsförbud, och huvudled. Flertalet av dessa ärenden initieras oftast av enskilda boende invid vägområdet och cirka 90 procent av ansökningarna leder till avslag. Trafikverket ansöker också om reglering för vissa vägar. Ett stort investeringsobjekt, breddning och förbättring av väg E22, har inneburit ett merarbete på området med ca 75 lokala trafikföreskrifter (LTF). Trafikverkets region syd har under sommaren fortsatt översynen av utmärkningar inom elva Skånska kommuner för att jämföra dem med de lokala trafikföreskrifterna införda i Transportstyrelsens dataregister (RDT). Trafikverket har kommit in med begäran om ändring, omskrivning, upphävande och/eller införande av lokala trafikföreskrifter vilket har medfört ett omfattande arbete för Länsstyrelsens del. Sommaren 2011 genomförde Trafikverket Region Syd liknande översyn inom elva kommuner och sommaren 2013 planeras motsvarande översyn av övriga elva kommuner. 15
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2012 2011 2010 Årsarbetskrafter män 1) 8,65 8,40 9,14 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 18,85 19,64 18,41 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 6,92% 7,01% 6,66% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 25 362 25 176 24 800 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 7,03% 7,05% 6,83% Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 5 019 4 304 4 393 Antal beslutade ärenden 4 864 4 383 4 693 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 215 97 11 Bidragsutbetalningar (tkr) 3, 4) 0 0 0 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 2826, Offentlig 54 kontroll av djurskydd, planerad kontroll 5) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar verksamhet 28* 5) Nöjdindex för verksamhet 2826 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2012. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för fyra länsstyrelser är 58. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i de olika sakförordningarna Ovanstående prestationer Antalet genomförda djurskyddskontroller var 2012 ungefär lika många som året innan. Andelen planerade kontroller ökade något från ca 29 procent till ca 33 procent av kontrollerna. Kontrollarbetet har delvis utförts i projektform exempelvis kontrollerades slaktsvin, avelsfjäderfä och personer med djur-förbud under en begränsad tid. Genom att arbeta i projekt kan en tydligare samsyn uppnås då gruppen under en koncentrerad period tillsammans kan genomföra kontroller och utbyta erfarenheter som direkt kan omsättas i kontrollerna. Det är ett fortsatt starkt inflöde av djurskyddsanmälningar som måste prioriteras utifrån tillgängliga resurser och en fastställd prioritetsordning. I ärenden med låg prioritet tas den första kontakten genom brev eller telefon. I de flesta fall skickas ett brev där djurhållaren uppmanas att kontakta Länsstyrelsen angående eventuella brister i djurhållningen. Svarsfrekvensen överstiger 90 procent. Länsstyrelsen gjorde 39 kontroller av livsmedel och 30 av foder i primärproduktionen, vilket är mer än planerade 40 kontroller. De flesta objekt som Länsstyrelsen kontrollerar är producenter för både foder och livsmedel i primärproduktionen. Ytterligare resurser har tillförts för att öka kontrollerna. Kontrollerna har utförts i projektform tillsammans med djurskyddskontroll av fjäderfäbesättningar. Urvalet av kontrollerna gjordes riskbaserat med den scanning av branscherna Länsstyrelsen gjorde 2011 som underlag. Antal beslutade ärenden äldre än två år har ökat. Det har under året skapats nya ärenden om förprövning av djurstallar som inte slutbesiktigats i Platina eftersom det gamla diariesystemet Diabas avslutats. Länsstyrelsen kommer att kontakta de som har förprövat ett djurstall och slutbesiktiga det. Vissa ärenden kommer troligtvis att avslutas eftersom det inte byggts något djurstall. Under 2012 genomfördes en brukarundersökning bland djurhållare som kontrollerats. Svarsfrekvensen var låg, 52 procent, och Skåne hade det lägsta resultatet, NI-värdet 54, av de fyra länsstyrelser som deltog i undersökningen. Från och med december 2012 bifogas en enkät vid 16
varje utskick av kontrollrapport. Enkäten riktar in sig på bemötande och kompetens. Resultaten av brukarundersökningen och enkäten kommer att användas för att utveckla bemötandet och kompetensen. Väsentliga resultat För att säkerställa att kontrollen inom livsmedels- och djurskyddsområdet sker likvärdigt och i enlighet med kontrollförordningen, EG nr 882/2004, har ett försök initierats. Länsstyrelsen har varit pilotlän under 2012 och låtit Jordbruksverket, i samverkan med internrevisionen, utföra revision av vår kontrollverksamhet. För att säkerställa likvärdighet över landet för kontrollen inom livsmedels- och djurskyddsområdet har Länsstyrelsen under 2012 arrangerat och deltagit i en träff med representanter för Västra Götalands och Stockholms län. Länsstyrelsen arbetar aktivt för att utveckla och påverka djurskyddsarbetet och samsynen på nationell nivå, bland annat genom deltagande i det råd för djurskyddskontroller som regeringen utsett. Livsmedel Under 2012 har Länsstyrelsen, genom att nyrekrytera ytterligare en veterinär, haft möjlighet att lägga fokus på revision av kommunernas livsmedelskontroll och uppnått målet på tio revisioner. Primärproduktion Länsstyrelsen har även deltagit i ett nationellt utvecklingsprojekt för att utveckla ett handläggarstöd för att underlätta registrering, administration och rapportering av kontrollen av livsmedel i primärproduktionen. Djurskydd Länsstyrelsen har ansvarat för ett kontrollprojekt av nationella och internationella djurtransporter. Projektet utmynnade i en slutrapport där det framgår att djurskyddet under transporter generellt set är gott och att myndigheterna kommer att arbeta vidare tillsammans vid gränsöverskridande transporter. Länsstyrelsen har deltagit i ett länsstyrelsegemensamt projekt som utvecklat e-tjänster för bland annat ansökan om tillstånd enligt 16 djurskyddslagen, nedgrävning av häst samt för ansökan om veterinär vid tävling. Syftet var att förenkla för medborgarna men också att effektivisera handläggningen. Antalet e-ansökningar om tävlingsveterinärer är än så länge få, då det gamla ansökningsförfarandet är smidigt för sökande och därför fortfarande föredras. E-ansökningar om tillstånd att begrava häst via uppgår till närmare hälften av ansökningarna. E-ansökningarna är dock fortfarande tidskrävande för handläggarna, då de som söker oftast behöver vägledning per telefon. En inventering av samtliga djurparker med tillstånd (ca 25 stycken varav hälften även visar vilda djurarter) har utförts under året. Fem stycken hade inte kontrollerats sedan 2009 och kontrollerades (som normalkontroller) under 2012. Resultatet var övervägande gott. Därmed har samtliga djurparker i länet kontrollerats någon gång de senaste tre åren. Nio tillstånd för offentlig visning av djur/djurpark har handlagts under året. I syfte att öka kunskapen om djurskydd har Länsstyrelsen gjort en särskild satsning på att informera om djurskydd och vårt arbete med djurskyddskontroller. Länsstyrelsen har tillsatt en djurskyddskommunikatör på halvtid och har på så sätt nått fler organisationer, djurägare och företagare med förebyggande information om hur exempelvis djurskyddsarbetet går till. Kommunikatören har även bidragit till en ökad närvaro och större synlighet på mässor. Det är svårt att se mätbara resultat efter ett år men förhoppningen är att förtroendet från allmänhet och kunder ökar på lång sikt liksom att förståelsen för Länsstyrelsens uppdrag ökar. 17
Smittskydd Smittskyddsläget i länet har under det första halvåret 2012 varit förhållandevis lugnt. Under senhösten konstaterades dock salmonella dublin-infektion i ett par större mjölkkogårdar med möjlig förgrening. Hanteringen av självdöda eller avlivade lantbruksdjur i länet har kontrollerats med i huvudsak gott resultat. Länsstyrelsen kan dock konstatera att förhållandena i vissa fall är otillfredsställande ute på produktionsplatserna. Vid rutinprovtagning i slutet av året påvisades det förbjudna läkemedlet kloramfenikol i en grisbesättning. Kloramfenikol är förbjudet att använda till livsmedelsproducerande djur i hela EU eftersom det kan ge skadliga biverkningar hos människor. Under utredningen visade det sig att det förbjudna ämnet förekom på tre gårdar i Skåne, dock utan någon direkt koppling till varandra. De påvisade nivåerna var förhållandevis låga varför det inte bedömdes vara förenat med någon hälsofara för människor. Utredning av källan pågår fortfarande. Återrapportering regleringsbrev 5. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i arbetet med att kvalitetssäkra uppgifterna i djurskyddskontrollregistret. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i slutförandet av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma utvecklingsprojekt, OSKAR. Ett av syftena med OSKAR var att skapa ett gemensamt handläggningssystem för djurskyddet med målet att göra kontrollen mer effektiv, likriktad och rättsäker. Resultatet innebär bland annat att vi liksom andra län har fått gemensamma checklistor samt definitioner inom djurskyddsarbetet. När Länsstyrelsen påträffar fel i kontrollregistret, tas kontakt med Jordbruksverket som ska korrigera felet. Felen kan exempelvis vara att verksamheten upphört eller bytt inriktning. Felen kan exempelvis leda till onödiga besök. Länsstyrelsen ser tydligt behovet av ökad registervård för att hålla registret aktuellt. Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Antalet verksamma veterinärer i länet 1) 390 390 390 varav män 113 113 113 varav kvinnor 277 277 277 Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 2) 29 24 Antal inspektörer inom djurskyddskontroll, åa 3) 19,6 21 20 varav män 6 6 7 varav kvinnor 13,6 15 13 Antal inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen, åa 3) 1,15 1,5 0,8 varav män 0 0 0 varav kvinnor 1,15 1,5 0,8 Antalet under året meddelade djurförbud 4) 23 20 15 Antalet under året beslutade omhändertaganden av djur 5) 110 68 105 18
Antalet genomförda djurskyddskontroller 6) 1533 1440 1395 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter 7) 5 4 5 Antal kontroller av hästpass 8) 114 0 Källa: 1) Vet@bas. Dessa siffror visar antal veterinärer som är bosatta i länet den 31 december. Siffrorna belyser därmed inte hur många som är kliniskt verksamma i länet. Länsstyrelserna saknar idag eget register över tillsynsobjekt. 2) Platina. Diarieförs under VÄS-kod 284, och kan vara antingen anmälningsärenden eller tillsynsärenden. 3) Agresso. Antal årsarbetskrafter 4) Platina. Ställningstagande djurförbud 5) Platina. Ställningstagande omedelbart omhändertagande 6 ) DSK. Antal kontrolluppdrag. 7 ) Platina. Ärendetyp offentlig kontroll 8 ) DSK. Kommentar tabell 1.1 När det gäller antalet verksamma veterinärer är det mycket svårt att få fram en exakt siffra. Länsstyrelsen har tagit fram antalet verksamma veterinärer från Jordbruksverkets register över legitimerade veterinärer. Utöver detta kan det finnas veterinärer som bor i Sverige och arbetar i Danmark och vice versa. Detta betyder att den exakta omfattningen av antalet veterinärer i Skåne är okänd Varje kontrollbesök räknas som en kontroll, oavsett hur många olika djurslag som kontrolleras. Ett kontrollbesök kan resultera i att flera olika checklistor används. Detta sammantaget innebär att statistik kan tas fram på två olika sätt, antalet kontrolluppdrag eller antalet checklistor. Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen har fortsatt den kontroll av djurhälsopersonal som påbörjades 2011. Under 2012 har 12 godkända hovslagare och 14 veterinärer kontrollerats (av 390 verksamma i länet). Kontrollen har visat sig vara mycket tidsödande eftersom relativt mycket tid behöver läggas på tolkning av ett otydligt regelverk där vägledning från Jordbruksverket saknas. Länsstyrelsen ser ett behov av bättre vägledning, både för att effektivisera kontrollarbetet men framför allt för att underlätta för dem som berörs av lagstiftningen. 19
Lantbruk och landsbygd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2012 2011 2010 Årsarbetskrafter män 1) 23,82 26,20 25,14 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 60,30 58,46 65,62 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 21,17% 21,17% 21,94% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 83 722 87 025 87 958 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 23,20% 24,38% 24,24% Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 46 475 52 954 41 720 Antal beslutade ärenden 47 014 50 925 45 052 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 22 71 72 Bidragsutbetalningar (tkr) 3,4) 746 9 15 Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM-ansökningar (st) 10 402 10 881 11 159 Antalet utbetalningar (st) 29 260 32 224 32 293 Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) 22 763 23 303 23 723 Direkta kostnader per SAM-ansökning (kr/st) 2 188 2 142 2 126 Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) 778 723 735 Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Summa antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) 881 976 789 Direkta verksamhetskostnader vht 6020 (tkr) 2 834 3 293 2 842 Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) 3 217 3 374 3 602 Summa antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) 617 592 429 Direkta verksamhetskostnader vht 6021 (tkr) 1 546 1 301 1 523 Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) 2 506 2 198 3 550 Summa antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (st) 188 238 177 Direkta verksamhetskostnader vht 6022 (tkr) 1 271 1 183 1 156 Direkta kostnader per beviljad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (kr/st) 6 761 4 971 6 531 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6020, 64 Landsbygdsutveckling företagsstöd 5) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6022, Våtmarksstöd 6) 70 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar verksamhet 60* 5) Nöjdindex för verksamhet 6020 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2012. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 69. 6) Nöjdindex för verksamhet 6022 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2012. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för två länsstyrelser är 65. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i de olika sakförordningarna Ovanstående prestationer Kostnadsdrivande förändringar under året har varit det utökade dokumentationskravet i handläggarstödet, diskussioner kring tillgänglig budget i handläggningssituationen, hantering av stor volym revisioner. Länsstyrelsen har också inom projektstöden haft en ökning av omprövningar av ärende, både enklare men många tidskrävande sådana, som inte ger ärendestatistik. Inom projektstöden har vi haft upplärningskostnader under första halvåret inom bredbandsprojekten. 20
Ärendebalansen av LB-stöden har minskat med ca 40 procent ärende under året. Orsakerna är främst två. Allokering av resurser både inom Länsstyrelsen samt ett minskat söktryck inom företagsstöd på grund av medelsbrist i vissa åtgärder. Volymen utbetalningsärende är däremot fortsatt hög och tidskrävande och kräver särskild uppmärksamhet. Brukarundersökning - Bedömning av uppnådda resultat Nöjdhetsindex för Skåne för ärendegruppen företagsstöd inom landsbygdsprogrammet ligger något under medelnivån för de 21 länen. Länsstyrelsen genomförde motsvarande undersökning 2009. Vi ser förbättringar inom de flesta frågeområdena och främst vad gäller bemötande, engagemang och kompetens medan det finns utvecklingsbehov kring blanketter och information som underlättar ansökningsprocessen. Handläggningstiderna får dåliga betyg men kraftiga insatser har medfört att vi under årets slutskede har höjt servicenivån. Nöjdindex inom Våtmarksstöd (6022) är bättre än genomsnittet för samtliga länsstyrelser och storstadslänen. Resultaten har förbättrats något jämfört med undersökningen 2009. Länsstyrelsen erhåller bra betyg inom område bemötande, engagemang och intresse samt öppenhet och dialog. Förbättringsområden där Länsstyrelsen måste intensifiera sitt arbete kommande år är nåbarhet på telefon, svarstider på e-post, sökbarhet och information på webbsidan samt handläggningstider. Väsentliga resultat Leader Under 2012 har ett varumärkesarbete för Leader i Skåne fortsatt genom konkreta gemensamma kommunikationsinsatser för att kostnadseffektivt nå ut med enhetlig information om Leaderverksamheten i Skåne. Exempelvis har webbplatsen www.leaderiskane.se fått ny design och vässat sina budskap. En gemensam broschyr med främsta syftet att attrahera kommunala aktörer till fortsatt Leader-engagemang har tagits fram. Dessutom har Länsstyrelsen gemensamt genomfört ytterligare en skånsk delfinal till Ullbaggepriset genom den skånska landsbygdsgalan 2012. Länsstyrelsen har även detta år anordnat projektledarutbildningar och projektcoaching genom åtgärd 331 för att öka måluppfyllelsen i Leader-projekten. Två kurser för Leader-föreningarnas valberedningar har genomförts för att säkerställa god kompetensförsörjning i länets LAG. Länsstyrelsen har haft kontinuerliga träffar för erfarenhetsutbyte, samverkan och kompetensutveckling. Under 2013 ska en uppföljning av Leader-områdenas effekter lämnas till Jordbruksverket. Länsstyrelsen har bistått med en samordningsfunktion i detta arbete. Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet samt Regions Skånes vision Det skånska matriket har hög prioritet i det skånska genomförandet av landsbygdsprogrammet, kopplat till genomförandestrategin. Under 2012 har Länsstyrelsen kraftigare prioriterat företagsstödens axel 3 mot mat och omfördelat medel mot förädlingsåtgärden i axel 1. Länsstyrelsen vill genom detta öka konkurrenskraften och skapa mervärden i livsmedelsbranschen genom att stimulera fram nya produkter, tjänster och andra erbjudanden som står sig på en internationell marknad. Länsstyrelsens flaggskeppsprojekt Smaka på Skåne, Smakplats Skåne samt Centrum för innovativa drycker har fått utökad budget för att säkert kunna bedriva verksamhet utan glapp mellan programperioderna och myndigheten deltar aktivt i styrgrupperna. Smaka på Skåne ingår under Skånes livsmedelsakademi. Länsstyrelsen har också initierat framtagandet av en skånsk dryckesstrategi för att göra Skåne till Nordens ledande dryckesregion 2020. Besöksnäringen Utvecklingsplattformen för besöksnäringen är en gruppering av Region Skåne, Tillväxtverket, Företagarna, Vissita, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen. Plattformen ska stärka prioriteringarna i den Skånska genomförandestrategin. Det strategiska besöksnäringsarbetet är i fokus och målet är att sätta en exportmogen destination i rörelse årligen. Den samlade kompetensen i grupperingen ska underlätta och stödja lokala aktörers arbete med destinationsutveckling till 21
exportmognad. De samarbetande 10 kommunerna i nordvästra Skåne är först ut. Länsstyrelsen arbetar för att nästa exportmognadssatsning ska vara den tematiska destinationen Skånsk kulinarisk turism. Bredband Under 2012 har efterfrågan varit större än budgettillgången i bredbandsutbyggnadsprojektet. Budgetförstärkningen var efterfrågad och ansökningar låg och väntade när medlen blev tillgängliga. Länsstyrelsen samarbetar i bredbandsfrågor med Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och deras utvecklingsbolag Skånet AB. Denna samverkan gynnar kompetensöverbryggning och strategiska överväganden i denna komplicerade teknikbransch. En regional bredbandscoach har inrättats med Landsbygdsmedel på Skånet AB för att stimulera och understödja de skånska ideella föreningar som samlas kring bredbandsutmaningar eller planerar lokala nät. Länsstyrelsen har också aktivt deltagit i två av Post- och Telestyrelsen (PTS) initierade nationella arbetsgrupper. Den ena gruppen har arbetat med frågan om bredbandsutbyggnad i förhållande till plan- och bygglagen och den andra med samordning av hur aktuellt regelverk tolkas och tillämpas. Energi och klimat Länsstyrelsen har upphandlat aktiviteter för att kompetensutveckla lantbrukare inom biogas, energieffektivisering och sparsam körning. Länsstyrelsen har tillsammans med Jordbruksverket arbetat fram en projektplan för att ställa krav på energieffektivare djurhållande lantbruk redan i nybyggnationsfasen. Exempel på projekt som Länsstyrelsen har beviljat stöd till: KomIN är ett projekt som utförs av Malmö Stad och där skånska kommuners biogaspotential undersöks. Förnybar energi från de gröna näringarna är ett projekt som LRF driver och som syftar till att tillsammans med lantbrukare hitta deras potential för produktion av förnybar energi på gården. Länsstyrelsen sitter med i styrgruppen för detta projekt som är en fortsättning på en förstudie som beviljades medel av Länsstyrelsen under 2011. Biogas i Flyingebygden är en förstudie som genomförs av Flyinge utveckling och där förutsättningarna för biogasproduktionen i den hästtäta Flyingebygden undersöks. Grön integration Under 2012 har Länsstyrelsen utvecklat samarbetet mellan sakfrågorna integration och landsbygd. Samarbetet har förutom verksamhetsidéer för 2013 mynnat ut i två konkreta insatser 2012. Seminariet Integration genom utbildning syftade till att sammanföra arbetsförmedling och kommuner med naturbruksgymnasierna. Den bärande idén var att en bra, grönutbildning gör det lättare för invandrare att få jobb på landsbygden och skapar en ökad drivkraft att bosätta sig där. Ett resultat av detta möte är att Kristianstads kommun genomför en pilot av en yrkessfiutbildning mot gröna näringen. Länsstyrelsen har också under året samlat relevanta aktörer för att förbättra arbetsmarknadsprognoserna inom de gröna näringarna. För närvarande är det en stor skillnad mellan prognos och verklighet vilket bland annat kan leda till felaktiga prioriteringar av utbildningsinsatser som finansieras av Arbetsförmedlingen. Detta är en viktig fråga för att öka möjligheten för invandrare att söka sig till de gröna näringarna. Berörda aktörer uttrycker ett behov av att Länsstyrelsen fortsätter belysa frågeställningen. 22