Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Relevanta dokument
Hatbrottsgruppen Stockholm

Hatbrott Rapport 2010:12

Rapport 2012:7. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Rapport 2016:15. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott

Rapport 2017:11. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott

Rapport 2011:8. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: FRÄMLINGSFIENTLIGA HANDLINGAR MOT TROSSAMFUND

Hatbrott Rapport 2009:10

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: FRÄMLINGSFIENTLIGA HANDLINGAR MOT TROSSAMFUND

Rapport 2011:9. Hatbrott Teknisk rapport Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv

Hatbrott Teknisk rapport Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott och polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Rapport 2014:14. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Hatbrott Teknisk rapport. Rapport 2016:16

Rapport 2013:16. Hatbrott Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott och polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv

Hatbrott Teknisk rapport. Rapport 2015:14

Hatbrott Teknisk rapport. Rapport 2017:12

Har du utsatts för brott?

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Kunskapsöversikt 2017:2

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Rapport 2012:8. Hatbrott Teknisk rapport Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv

Hatbrott Teknisk rapport. Rapport 2014:15

Noom i Riede l ARBETSMATERIAL VI OCH DOM ETT ARBETSMATERIAL OM HATBROTT OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Hatbrott En sammanställning av anmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv.

Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys av och förslag rörande situationen i Sverige

Vad ska jag prata om?

Rapport 2010:13. Hatbrott 2009

Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv

Hatbrott. Teknisk rapport 2009:11

RIKSDAGENS SVAR 332/2010 rd

Rapport 2007:17. Hatbrott En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv

Noom i Riede l LÄRARHANDLEDNING VI OCH DOM EN LÄRARHANDLEDNING OM HATBROTT OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE

En översyn av tryck- och yttrandefriheten SOU 2012:55

Regeringsformen 1 kap.

Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott

Vad får Envar göra. En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Bilaga 1: Styrdokument

Kvinnors rätt till trygghet

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Etik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Svar på remiss gällande SOU 2015:103 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. (Ju2015/09589/L5)

Rapport, SVT1, och 10-23, kl och kl. 7.00, inslag om skolattacken i Trollhättan; fråga om mediets genomslagskraft

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Sydsvenskans rapportering om hatbrott

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

Mångfald är det som gör oss unika

Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017

Sexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Minoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016

Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst. Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever.

Särskild utbildning för vuxnas plan

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Polisens hatbrottsmarkering

Rapport 2018:10. Självrapporterad utsatthet för hatbrott

I SAMARBETE MED: Stiftelsen Expo Stora Nygatan Stockholm

Likabehandlingsplan. (Diskrimineringslagen, Utbildning 16 ) Plan mot kränkande behandling (Skollagen 14 a kap 8 ) Rösegårds förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HYLTEBYGDENS LÄRCENTRUM LÄSÅRET 2016/2017

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Kulturskolan

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

Manual för kontakter med rättsväsendet

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

Program för HBT-frågor

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Samlat grepp mot rasism och hatbrott. Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Kortversion Likabehandlingsplan Odengymnasiet

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förskolan i Surahammars Kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen. Läsåret 16/17

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Transkript:

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars www.delmi.se @Delmigram

Ny kunskapsöversikt Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi 2017:2) Berit Wigerfelt bitr professor i IMER, Malmö högskola Anders S Wigerfelt bitr professor i IMER, Malmö högskola

Frågor Vad är ett hatbrott och hur vanligt förkommande är hatbrott i Sverige? Vilka faktorer påverkade införandet om straffskärpning (1994) för vad vi idag kallar hatbrott? Vilka orsaker till hatbrott anges i forskningen? Vilka konsekvenser får hatbrott? Kunskapsluckor? Rekommendationer utifrån resultaten i översikten

Generaliseringar Kategoriseringar skapar risk för generaliseringar Stora skillnader mellan individer i de grupper som behandlas i översikten Men för att kunna identifiera underordning och sårbarhet använder vi identitetspositioner som exempelvis romer, muslimer, judar och afrosvenskar i texten

Metod Tidigare forskning Egna studier med fokus på djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer inom två forskningsprojekt (VR och Brottsoffermyndigheten)

Vad är ett hatbrott? Begreppet saknar en allmänt vedertagen definition såväl nationellt som internationellt Ordet hatbrott finns inte i lagstiftningen. Begreppet finns inte i någon lagregel och är inte en egen brottsrubricering, däremot omfattas hatbrott av straffskärpningsregeln Gärningsmannens motiv till brottet är avgörande för huruvida ett hatbrott begåtts eller inte Idag omfattas tre kategorier av lagstiftningen: etnisk bakgrund, ras, hudfärg eller nationalitet religiös tro (trosbekännelse) eller icke tro sexuell läggning (samt annan liknande omständighet)

Hatbrott ses ibland som paraplybegrepp i Sverige: Olaga diskriminering, hets mot folkgrupp och straffskärpning Olika kategorier i olika länders lagstiftningar. USA: delstaterna har egen lagstiftning: 32 delstater har kategorin funktionshinder, 28 kön, 14 ålder och 5 hemlösa

Lagstiftning rörande hatbrott finns i BrB 29 kap 2, punkt 7. Såsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje enskild brottstyp, särskilt beaktas 7. Om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet Lag (2003:408)

Hatbrott som vardagliga kränkningar Brotten utspelas ofta inom ramen för vardagliga rutiner ex. tvättstugan Ofta inte isolerade händelser utan en form av process (de har en förhistoria och fortsatta konsekvenser)

Straffskärpning införs i Sverige 1994 infördes i Sverige en straffskärpningsregel för brott med rasistiska motiv och 2002 (tydligt) även för brott med homofobiska inslag. Bakgrund (bl.a.) öppet rasistiskt våld tendens till mer fokus på brottsoffer påverkan från den amerikanska lagstiftningen

Varför straffskärpning? Orsakar större skada Ett brott mot mänskliga rättigheter Skickar ett motbudskap genom strängare straff offren får upprättelse Offer som redan är utsatta sedan tidigare Normförändring

Hatbrottsoffer hela gruppen/kategorin drabbas hot mot demokratin? Spridningseffekt, rädslan kan även sprida sig till andra ofta utsatta grupper Media

Enligt vissa forskare orsakar hatbrott svårare psykiska skador i jämförelse med likande brott utan hatbrottsmotiv: långsiktig kraftig rädsla, depression, ångest, panikattacker, problem med självförtroende, sömnsvårigheter, stress, trauma men också fysiska symptom

Kritik Hatbrottsbegreppet leder till större motsättningar mellan olika grupper Straff räcker inte, mer förebyggande arbete behövs Lagstiftningen fokuserar på gärningspersoner (individuella handlingar) enskilda fall inte på strukturer.

Teorier om orsaker och beteenden vid hatbrott Sammanfattnings visar genomgången av forskningen att det finns såväl individuella som sociala och strukturella faktorer som får en person till att begå ett brott mot en annan individ på grund av den senares grupptillhörighet. Saknas i stort sett egna teorier inom hatbrottsforskning många gånger tvärvetenskaplig forskning

Statistik Hur många som utsätts för hatbrott är osäkert. Antagligen är mörkertalet stort Enligt Nationella trygghetsundersökningen (publicerad 2014 men med siffror från 2013), som bygger på självrapporterad utsatthet, blev ca 136 000 personer utsatta för främlingsfientliga/rasistiska hatbrott.

Varför inte anmäla? Händelsen ses som trivial eller osäkerhet om vad ett hatbrott är Vill inte delta i en rättsprocess (inte bli offentligt) Tror inte att en anmälan leder till något Papperslösa/irreguljära Rädsla för vedergällning från förövare Rädsla för polisen/rättsväsendet

Antal anmälningar 2014 (Brå) TOTALT 6 270 anmälningar 69 % främlingsfientliga/rasistiska. 10 % homo, bi eller heterofobiska. 20 % antireligiösa (8 % islamofobiska, 4% antisemitiska och 8 % övr. religioner). 1 % transfobiska.

Brottsstruktur Olaga hot och ofredande 43 % Våldsbrott 15 % Ärekränkning 14 % Hets mot folkgrupp 11 % Skadegörelse och klotter 7 % Olaga diskriminering 3 %

Kategorier i översikten Afrofobiska hatbrott Antiromska hatbrott Antisemitiska hatbrott Islamofobiska hatbrott Hatbrott på nätet

Olika etniska och religiösa kategorier har skilda förutsättningar i det svenska samhället. Historiska händelser och processer har skapat överoch underordning i olika varianter. Afrofobi, antiziganism, antisemitism och islamofobi har sina egna historiska grunder. Vissa gemensamma mönster fördomar och handlingar mot grupper som anses annorlunda.

Kunskapsluckor Komparativa studier Hantering av utsatthet Teorier anpassade för hatbrottsfältet Media/sociala mediers påverkan på hatbrott Kopplingen attityder och hatbrott Förebyggande åtgärder Sammanfattningsvis behövs både fler övergripande och fördjupade studier kring hatbrott i Sverige

Några förslag på åtgärder Låg anmälningsbenägenhet förtroende för polisen och rättsväsendet behöver stärkas. Krävs fördjupad utbildning och fortbildning kring diskriminering, attityder och hatbrott Rättsväsendet behövs återkommande utbildning för åklagare och domstolar Målsägarbiträde/stödperson (jmf. sexualbrott och relationsvåld) Inrätta fler speciella polisenheter med fokus på hatbrott

Förslag på åtgärder Ökat stöd till civilsamhällets arbete mot hatbrott, inte minst till ofta utsattas egna organisationer (hjälp till självhjälp, egenmakt) Föreningar kan utbilda om hatbrott och motverka negativa attityder gentemot andra grupper På sikt strukturella och institutionella åtgärder räcker inte med lagstiftning

Avslutningsvis Misstro till samhällets förmåga att ge skydd och stöd till sina medlemmar Människors känsla av övergivenhet = två bärande anledningar till att hatbrott kan anses värre än likvärdiga brott utan hatbrottsmotiv.

Tack! Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi 2017:2) Berit Wigerfelt bitr professor i IMER, Malmö högskola Anders S Wigerfelt bitr professor i IMER, Malmö högskola www.delmi.se @Delmigram