Niclas Hjerdt och Lena Eriksson Bram Dnr 2014/2234/10.7 2015-02-26 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2014 SMHI arbetar fortlöpande med mätningar, databaser och modeller inom den svenska vattenförvaltningen. Arbetsplanen för 2014 har tagits fram av den Operativa gruppen, bestående av representanter från HaV, Vattenmyndigheterna, samt SMHI. Den Operativa gruppen, med möten ungefär varannan månad, har fortlöpande prioriterat de viktigaste arbetsuppgifterna för SMHI inom svensk vattenförvaltning. Här följer en återrapportering av 2014 års arbete med SMHIs tre åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2009-2015.
Åtgärd 24 Åtgärd 24. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2014 och vad som planeras de närmsta åren. Dela upp redovisningen i (utifrån arbetsplanen), observationer, SVAR, övergödning, fysisk påverkan, webb, expertis och samverkan, samt drift och förvaltning. Inledning En viktig insats från SMHI under 2014 var att stödja statusklassificeringen av ytvattenförekomster i land och kust. SMHI fick stort ansvar för att stödja den nya klassificeringen av hydrologisk regim som utarbetats i föreskrifterna (HVMFS 2013:19), och beräknade ett antal parametrar i klassificeringen. En utbildning arrangerades även för andra myndigheter för att förklara hur underlaget beräknats och bör användas. Under 2014 kompletterades även Vattenwebb med nya verktyg för att stödja arbetet med vattenförvaltningen. Bland annat finns en presentation av det hydrologiska nuläget med 10- dygnsprognoser för ca 36000 punkter i landet, vilket redan bidragit till förbättrad planering av arbetsinsatser inom miljöövervakningen och biotopkarteringen. Det kopplade modellsystemet (luft-land-kust) i Vattenwebb har under året uppdaterats med delvis ny kalibrering och indata. En mer detaljerad beskrivning av dessa arbetsinsatser finns nedan. Här följer en lite mer utförlig beskrivning av några viktiga arbetsuppgifter som utförts under 2014 och levererats till vattenförvaltningen: Observationer Sjölyftet: SMHI i samverkan med Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och SMHI har under det gångna året samverkat inom Sjölyftet, ett försök att ge arbetslösa i sysselsättningsfasen en meningsfull arbetsuppgift. De ingående statliga myndigheterna har haft olika roller. Arbetsförmedlingen har kännedom om de arbetssökandes status och vet vilka som kan komma i åtanke för åtgärden. Deras främsta uppgift har varit att fördela de begränsade platserna bäst till de arbetssökande. Skogsstyrelsen har ansvarat för handledningen av personal, bidragit med personlig utrustning och verktyg för fältarbetet samt arrangerat transporter i fält. SMHI har bidragit med själva arbetsuppgifterna, vägledning och insamling av mätdata. Uppgiften i fält har varit enkel: välj en eller flera sjöar, bestäm en referenspunkt någonstans utefter strandlinjen, mät höjdskillnaden mellan referenspunkt och sjöns vattenyta, och avsluta med att rapportera mätdata i ett webbformulär. Upprepa förfarandet med regelbundet intervall. Samarbetet mellan myndigheterna har gett flera fördelar. Arbetsförmedlingen har haft en önskan att få fler arbetssökande att komma ut i arbetslivet, Skogsstyrelsen har, under vissa perioder, behov av fler arbetsuppgifter till sina arbetslag, och SMHI har behov av data för många sjöar i landet. Genom samarbetet så har SMHI har fått in stora mängder data som beskriver hur sjöars vattenstånd i sydvästra Sverige fluktuerar över året. Detta har gett förbättrade prognoser för vattenstånd och vattenföring i de
aktuella avrinningsområdena, något som hjälper både den hydrologiska varningstjänsten samt arbetet med vattenmiljö och vattenförvaltning. Här följer en kortfattad beskrivning av övriga arbetsuppgifter som utförts under 2014 och levererats till vattenförvaltningen: Rekognosering av nya stationsplaceringar har skett löpande under året. Vattenföringsmätningar har genomförts på de temporära stationerna. Avbördningssamband har tagits fram för de stationer som avvecklats. Översyn av vilka som aktörer som utför hydrologiska mätningar har genomförts Svenskt Vattenarkiv (SVAR) Sedan 2013 arbetar Lantmäteriet och SMHI med att kartlägga våra svenska vattendrag och sjöar i ett projekt, där också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Havs- och vattenmyndigheten och Vinnova är med och delfinansierar. Hydrografi i Nätverk har målet att skapa kartobjekt för ytvatten och flödesnätverk i skala 1:10 000 för hela Sverige. Hydrografi är den del av geografin som handlar om mätning och kartläggning av vattenområden, men också vattenrörelser och strömmar. Hydrografi bildar basen för många andra geodata och inte minst för analyser av allt i landskapet som har kopplingar till vatten. I projektet används den nya Nationella höjdmodellen för att bestämma flödesriktningar och man tillämpar Svensk vattenstandard, som tagits fram för Sverige som en del av införandet av EU:s Inspire-direktiv. Sjöar och vattendrag knyts samman i ett hydrologiskt nätverk i Lantmäteriets grunddata i skala 1:10 000. Det ger ett mer detaljerat underlag jämfört med de generaliseringar som gjorts i dagens nätverk i skala 1:250 000. Det grundläggande arbetet har särskild finansiering (se ovan) genomförs anpassningen av avrinningsområden och vattenförekomster med stöd från vattenförvaltningen. Resultaten gör att en rad nya användningsområden för hydrografiska data öppnas upp. En bättre geografisk beskrivning och en sammanhållen struktur ökar möjligheterna att göra korrekta miljöbedömningar och hitta effektiva miljöåtgärder, exempelvis när det gäller övergödning, översvämningar och spridning av farliga ämnen i vattensystemet. Under 2014 har 14 huvudavrinningsområden i södra Sverige kartlagts, och under kommande år arbetar vi oss allt längre norrut. Den nationella kartläggningen ska vara klar 2017. Övriga leveranser inom SVAR under 2014 inkluderar: Yta för de småsjöar som saknar yta i ytskiktet och som ingår i den nationella omdrevsövervakningen har lagts in i SVAR Sjöregistret har uppdaterats. Fler arbeten som påbörjats under 2014 är pågående, t.ex: o Lägga in överledningar/bifurkationer (för att förbättra det hydrologiska nätverket i S-HYPE) o Gränsvattenprojekt mot Norge och Finland o Revidering av vattenförekomststrukturen baserat på vad VM/HaVs förstudie kring ny vattenförekomstindelning kommer fram till. o Jämförelse mellan S-HYPE och dammregistret avseende på regleringsamplitud och information om var det regleras
o Register över sänkta och torrlagda sjöar uppdateras som ett första steg i att upprätta en databas över markavvattningsföretag. Produkter från SVAR, finns att ladda ner från http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoaroch-vattendrag/ladda-ner-hydrologiska-data-1.20127 Övergödning och Fysisk påverkan Förbättrade modeller för sjöar, vattendrag och kustzon Inom vattenförvaltningen har underlagen för att bedöma miljötillståndet förbättrats under 2014. En ny version av den hydrologiska modellen (S-HYPE) har driftsatts i Vattenwebb. Modellen har samma geografiska indelning som tidigare men har fått förbättrade indata och kalibrering. Bland annat innehåller den nya versionen näringsämnesbelastning från enskilda avlopp som sammanställts av Vattenmyndigheterna med högre rumslig upplösning än tidigare, vilket ger en förbättrad källfördelning på lokal skala. Information från jorddjupskartan från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har använts för att definiera en ny jordartsklass ( isälvsmaterial ) i modellen med större mäktighet än övriga jordartsklasser. Genom att lägga till denna jordartsklass har de hydrologiska beräkningarna förbättrats i vissa områden, t.ex. i de delar av Västra Götaland som gränsar mot Vättern. Övriga indata som förbättrats är regleringsrutinerna i vissa reglerade vattendrag, framförallt i Hårkan, Långan, Västerdalälven och Lillälven. Regleringarna har stor betydelse för både hydrologi och ämnestransport i Sverige och det är viktigt att successivt förbättra informationen kring dessa för att få en god överblick av miljötillståndet. Här följer en kortfattad beskrivning av övriga arbetsuppgifter som utförts under 2014 och levererats till vattenförvaltningen: NET-modell för spridningsberäkningar av godtyckliga ämnen har utvecklats tillsammans med ett pågående forskningsprojekt. Ny förbättrad version av S-Hype har utvecklats. Förstudie inför utveckling av ett scenarioverktyg för vattenflöde m.a.p. regleringar i S- Hype har påbörjats. Miljögifter NET: Hydrologiskt beräkningssystem för godtyckliga ämnen Listan över ämnen som anses farliga för miljö och hälsa blir successivt längre och det finns ett växande behov i miljöarbetet att förstå hur olika ämnen transporteras med vatten och sprids i landskapet. SMHIs forskningsavdelning har därför utvecklat ett beräkningssystem för godtyckliga ämnen (NET) som inledningsvis testats med kväve, fosfor och kol med goda resultat. Eftersom information kring många miljöfarliga ämnen är begränsad kan NET anpassas efter den information som är tillgänglig. Grundläggande för alla beräkningar i NET är hydrologisk information om avrinningsområden, vattenflöden och omsättningstider som importeras från andra datakällor, t.ex. en hydrologisk beräkningsmodell. Information om ämnesretention, dvs hur ett ämne reagerar med omgivningen och fastläggs i sjöar och vattendrag, beräknas i NET genom att utvärdera mätdata med den hydrologiska informationen. Avsikten med NET är att ge en översiktlig bild av hur ämnen sprids i landskapet och på så sätt ge underlag till både miljöövervakning och åtgärdsplanering. Utvecklingen av NET har till största del finansierats av externa forskningsanslag och till mindre del från Vattenförvaltningen.
Webb HydroNu: Visualisering av vattenflöden nytt stöd i miljöarbetet Är vattenflödet normalt just nu och kommer det att stiga eller sjunka kommande vecka? Dessa frågor kan besvaras av den nya webbtjänsten Hydrologiskt nuläge. Tjänsten har utvecklats av SMHI för att stödja miljöövervakningen och vattenförvaltningen i Sverige men är fritt tillgänglig för alla. Hydrologiskt nuläge, eller HydroNu som den även kallas, presenterar aktuell flödesinformation med hög rumslig upplösning för hela landet. Eftersom fältmätningar endast utförs på ett begränsat antal platser i landet används en hydrologisk beräkningsmodell (S-HYPE) som kalibrerats med mätdata för att beräkna vattenflöden för ca 36000 platser i landet. HydroNu uppdateras varje dag med en 10-dygnsprognos över flödesutvecklingen för varje beräkningspunkt. HydroNu har redan fått stor användning inom miljöövervakningen, där t.ex. planeringen av vattenprovtagning kan förbättras med aktuell flödesinformation. Viss provtagning bör undvikas när flödet är onormalt högt eller lågt för att proverna ska vara jämförbara med tidigare prover. Andra provtagningar kanske snarare bör utföras under hög- eller lågflöden för att beskriva extrema ämnestransporter eller koncentrationer. Även allmänheten kan ha nytta av HydroNu. Särskilt människor som på ett eller annat sätt är aktiva vid vattendrag, exempelvis sportfiskare och kanotister, som med denna information kan planera sina aktiviteter kring vattendrag på ett bättre sätt. Här följer en kortfattad beskrivning av övriga arbetsuppgifter som utförts under 2014 och levererats till vattenförvaltningen: Data från nedlagda grundnätsstationer finns nu tillgängligt i Vattenwebb. WMS- och nedladdningstjänst för Sjöregistret finns tillgänglig i utforskaren för Öppna data. Nya versioner av S-HYPE och Kustzonsmodellen har publicerats i Vattenwebb. Det två tidigare versionerna finns nu också tillgängliga som arkivversioner på Vattenwebb. Den nya tjänsten hydrologiskt nuläge har även förbättrats successivt efter lanseringen i början av året. Nu kan användare även se viss flödesstatistik (MLQ, MQ, MHQ) i vattenföringsdiagrammet. Webbtjänsten (Vattenwebws) som finns kopplad till Vattenwebb är uppdaterad med information från de nya modellversionerna. En SVAR-logg är utvecklad där det går att söka efter förändringar i SVAR (Svenskt VattenARkiv). Tabell: Antal besök i Vattenwebb. 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Besök på Vattenwebb (startades i april 2010) 48 148 33 363 23 913 18 710 4 695 - Samtliga produkter i Vattenwebb är tillgängliga i http://vattenwebb.smhi.se och är beskrivna i detalj i Vattenwebb referensguide, se http://www.smhi.se/professionellatjanster/professionella-tjanster/miljo-och-klimat/vattenmiljo/referensguide-till-smhi-
vattenwebb-1.22742 Expertis och samverkan Den 26 mars 2014 höll SMHI en workshop kring bedömning av fysisk påverkan. Beskrivningar på hur regleringar beräknas i våra modeller och hur de hydrologiska kvalitetsfaktorerna beräknas presenterades samt praktiska övningar på hur detta kan beräknas i vattendrag genomfördes. Under 2014 har SMHI bland annat även: deltagit i Kompetensnätverket kring fysisk påverkan (f.d. Hymo-gruppen) och administrerar samtidigt kompetensnätverkets samlingsplats för dokument på Projectplace.com. deltagit i VF koordineringsgrupp samt VF styrgrupp. organiserat möten med Operativa gruppen (SMHI, HaV, VM5) där vattenförvaltningens behov av data/verktyg från SMHI diskuteras. Drift och förvaltning Det finns ett antal system/poster som räknas in under drift och förvaltning 2014: Vattenwebb och webbtjänster: Förvaltnings- och driftskostnader. Observationer: Del av förvaltningskostnad för databasen Wiski där observationer lagras. SVAR: Del av förvaltningskostnad för databasen. S-HYPE: Förvaltningskostnader, daglig drift och löpande underhåll av modellen, inkluderar även versionshantering etc. Samordning Vattenförvaltning internt SMHI: Koordinering av leveranser inklusive avstämning och uppföljning med produktionen på SMHI. Sammanfattning Under 2014 genomfördes många arbetsinsatser vid SMHI som syftar till att stötta statusklassificering men även förbättra dataunderlaget i stort. Den hydrografiska indelningen förbättras, nya mätningar genomförs, modellverktygen uppdateras och förbättras, och samverkan med andra myndigheter har stärkts. Det är glädjande att antalet besökare i Vattenwebb fortsätter växa (se tabell 1) och att de data som publiceras används. Arbetssättet med stor öppenhet ger utomstående inblick i SMHIs arbete och samtidigt större möjligheter att påverka vad SMHI bör arbeta med. SMHI väljer att spela en aktiv roll inom svensk vattenförvaltning, där beslutsunderlag tas fram på ett kostnadseffektivt sätt till nytta för alla aktörer inom miljöområdet.
Åtgärd 24 Åtgärd 24. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. 2) Har inriktningen på arbetet ändrats under året? I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden skulle vara pågående till 2014-12-31. Hur blev resultatet? Dela upp redovisningen i (utifrån arbetsplanen), observationer, SVAR, övergödning, fysisk påverkan, webb, expertis och samverkan, samt drift och förvaltning. Eftersom det finns en generell strävan efter bättre underlag inom vattenförvaltningen kvarstår behovet av ett fortsatt arbete med kunskapshöjande åtgärder bortom 2014-12-31. De observationer, databaser och webbtjänster som utvecklats inom åtgärd 24 kommer att behöva fortsatt underhåll och förbättringsarbete. Observationer Inga nya stationsutplaceringar genomfördes 2014. Istället lades fokus på arbete med bättre rekognoseringar inför framtida stationsplaceringar. SVAR Arbetet med SVAR har delvis varit beroende av samspelet mellan andra myndigheter inom vattenförvaltningen, t.ex. länsstyrelser och Vattenmyndigheter som haft synpunkter på vattenförekomster, och arbetsplanen har i övrigt följts utan förhinder. Arbetet med att revidering av vattenförekomsterna genomfördes inte i den takt som förutsetts. I övrigt har arbetet fortskridit enligt plan under året. Övergödning Arbetet med att karaktärisera övergödningsproblem med S-HYPE och Kustzonsmodellen har fortskridit enligt plan under året. Fysisk påverkan Arbetet med att karaktärisera fysisk påverkan (regleringspåverkan) med S-HYPE har fortskridit enligt plan under året. Miljögifter Utvärderingen av miljögiftsarbetet 2013 genomfördes inte som planerat 2014. Arbetet med utvärderingen kommer istället att genomföras under första halvåret 2015. Webb Arbetet med SVAR-loggen försenades och blev klart först i början på 2015. I övrigt har arbetet med Vattenwebb och tillhörande webbtjänster som planerats in levererats under året.
Expertis och samverkan Möten mellan SMHI och övriga myndigheter inom vattenförvaltningen har fortskridit enligt plan under året. Drift och förvaltning Drift- och förvaltning har fortskridit enligt plan under året. Övrigt Utvärderingen av index för vattenbrist och torka fanns inte med i planen inför 2014, men genomfördes under året.
Åtgärd 24 Åtgärd 24. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Dela upp redovisningen i (utifrån arbetsplanen), observationer, SVAR, övergödning, fysisk påverkan, webb, expertis och samverkan, samt drift och förvaltning. Finansiering av åtgärd 24 har till största del kommit från sakanslaget för vattenförvaltningsarbete, och till mindre del från SMHIs allmänna ramanslag (Tabell 3). Tabell 3. Finansiering av åtgärd 24 (och 26). Arbetsuppgift Finansiering från sakanslaget för vattenförvaltningsarbete Finansiering från SMHIs allmänna ramanslag Observationer 1709 tkr SVAR (inkl. Vattenbrist och torka) 3608 tkr Övergödning 1709 tkr 233 tkr Fysisk påverkan 1329 tkr 612 tkr Miljögifter 570 tkr 38 tkr Webb 2089 tkr Expertis och samverkan 380 tkr Drift och förvaltning 3608 tkr
Åtgärd 25 Åtgärd 25. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. 1) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden var färdigställd. Har det under 2014 uppkommit någon verksamhet rörande åtgärd 25? Beskriv i så fall kortfattat vad som har skett under 2014. SMHI har under 2014 tagit fram rapporten Nedskalning av RCP-scenarier efter önskemål om en enhetlig studie för hela Sverige baserat på den senaste klimatforskningen. Den nya generationens strålningsdrivningsscenarier, så kallade RCP-scenarier, presenterades av FN:s klimatpanel 2013 (IPCC AR5 WG1) och inom projektet har de senaste resultaten från klimatforskningen använts för detaljerade analyser om Sveriges framtida klimat. I projektet så har hydrologiska modeller körts (både HBV-SV och S-HYPE) med klimatscenarier, nedskalade med DBS-metoden. Nio klimatmodeller som kombinerades med två strålningsdrivningsscenarier RCP4.5 och RCP8.5 användes och fick på så sätt resultat från två ensembler, en med stor klimatpåverkan och en med lite mindre. Ett antal hydrologiska index, så som förändring i avrinning, antal dagar med snö, 100-årsflöden m.m. räknades fram och utgör tillsammans med meteorologiska index en gedigen databas med klimatindex. Syftet med databasen är att underlätta fortsatta studier inom framtida klimat på länsnivå och rapporten beskriver därför även osäkerheten i resultaten. 2) Om det förekommit någon verksamhet gällande åtgärd 25. Hur har det finansierats? Finansiering har skett via klimatanslaget från den del som går till drift av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. 3) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 25? Det finns ett kontinuerligt behov av att arbeta med kunskapshöjande åtgärder. Samhället står inför enorma utmaningar när klimatet förändras och det kommer att krävas stor fokus på klimatsäkrade åtgärder för att få önskad effekt på vattenmiljön. SMHI anser därför att åtgärd 25 bör finnas med som kunskapshöjande åtgärd, men kan inte avgöra om det ska inkluderas tillsammans med övriga styrmedelsåtgärder.
Åtgärd 26 Åtgärd 26. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. 1) I tidigare rapportering uppskattade SMHI att åtgärden var färdigställd. Har det under 2014 uppkommit någon verksamhet rörande åtgärd 26? Beskriv i så fall kortfattat vad som har skett under 2014. En ny version av Kustzonsmodellen har driftsatts i Vattenwebb. Den nya versionen är numera helt baserad på indelningen av kustvattenförekomster och hanterar randvillkor mot utsjön bättre. Även kalibreringen har förbättrats och modellberäkningarna förlängts i tiden t.o.m. år 2013. Inflödet av vatten och näringsämnen från land till kust har beräknats med nya versionen av S-HYPE (se åtgärd 24). Den nya versionen levererar resultat per vattenförekomst och inte som tidigare havsområden. I övrigt har en känslighetsstudie för Kustzonsmodellen utförts genom att djupdata och drivning från land och utsjön varierats. Ytterligare är att en ny kustzonsmodell utan distriktsgränser är utvecklad. Resultat från denna kommer att levereras under första halvåret 2015. 2) Hur ser SMHI på eventuellt fortsatt arbete? I likhet med övriga kunskapshöjande åtgärder finns ett ständigt behov av att uppdatera och förbättra informationen om kustvattenförekomsterna som fortsätter även i nästa arbetscykel. En stor potential till förbättring är att nyttja Sjöfartsverkets detaljerade djupdatabas för att beräkna vattenvolymer i vattenförekomsterna och tvärsnittsarealer vid sunden. Hittills har arbetet hindrats av stora kostnader eftersom Sjöfartsverkets detaljerade data inte ingår i Geodatasamverkan, men ett avtal mellan HaV och Sjöfartsverket kan möjliggöra informationsutbyte mellan SMHI och Sjöfartsverket. 3) Om det förekommit någon verksamhet gällande åtgärd 26. Hur har det finansierats? Finansiering av åtgärden skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete, se kostnader som redovisas för Övergödning i Åtgärd 24 (Tabell 3). Även förvaltnings- och driftkostnader samt löpande underhåll finns med i tabellen.
Ytterligare fråga till SMHI 1) Utifrån de åtgärder som SMHI arbetat med i åtgärdsprogrammet från 2009 hur ser SMHI på det fortsatta arbetet med vattenförvaltningens åtgärdsprogram i det kommande åtgärdsprogrammet? Finns det ytterligare åtgärder som SMHI vill arbeta med? Liksom tidigare år är SMHIs åsikt att åtgärd 24 och 25 är så pass grundläggande att de även bör fortgå i nästa åtgärdsprogram, förutsatt att kunskapshöjande åtgärder ryms inom kommande styrmedelsåtgärder. Åtgärd 26 kan inrymmas i Åtgärd 24 enligt förslaget ovan (se åtgärd 26) och behöver i så fall ingen egen omnämning. SMHIs åtgärderna är så generellt skrivna att de är svåra att följa upp på något annat sätt än vad som gjorts i denna rapport. Samtidigt är dessa kunskapshöjande åtgärder fortgående av sin natur och kan egentligen inte betraktas som färdigställda vid en specifik tidpunkt. Det kommer alltid att finnas ett behov av uppdaterad information om Sveriges vattenresurser eftersom både klimat och påverkanstryck varierar i tiden. En fråga är därför om SMHIs arbete ska inkluderas i åtgärdsprogrammet nästa cykel. I tidigare återrapportering har SMHI föreslagit att vattenförvaltningen bör lägga större fokus på att samla in tidsvariabel påverkans- och belastningsinformation. Med sådana data finns större möjligheter att karaktärisera tidsmässiga förändringar i vattnets kvantitet och kvalitet, och SMHI skulle då få möjlighet att använda dessa data i modellberäkningarna. Ett förslag från SMHI är därför att rikta åtgärder till andra myndigheter i nästa åtgärdsprogram som syftar till att samla in, lagra och tillgängliggöra tidsvariabla påverkans- och belastningsdata. Detta kan exempelvis vara punktutsläpp av ämnen som varierar i tiden, eller regleringar från kraftverksdammar som varierar i tiden. Genom att hantera tidsvariabla påverkans- och belastningsdata öppnas även en möjlighet att med modeller förutspå trögheten mellan själva genomförandet av en åtgärd och den effekt åtgärden förväntas ge. Samhället behöver få bättre kunskap kring denna tröghet för att kunna ställa rimliga förväntningar på resultaten från åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen. Förslaget ställer krav på de insamlingssystem och databaser som byggs/byggts upp med påverkansoch belastningsinformation eftersom de behöver kunna hantera variationer i tiden.