BOKFÖRING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/21) 12.6.2006
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. BOKFÖRINGSVERKSAMHET och -MATERIAL... 4 2.1. Räkenskapsperiod... 4 2.2. Bokföringsarbetet... 4 2.3. Kontoplan... 4 2.4. Prestationsprincipen eller kontantprincipen?... 4 2.5. Verifikaten... 5 2.6. Lagerinventeringen... 5 2.7. Balansboken... 5 3. RESULTATRÄKNINGEN och LÖNSAMHETENS RELATIONSTAL...6 3.1. Omsättning... 6 3.2. Rörliga kostnader och försäljningsbidraget... 7 3.3. Fasta kostnader och driftsbidraget... 8 3.4. Avskrivningar och rörelsevinsten... 9 3.5. Övriga avdrag... 12 4. BALANSRÄKNINGEN...14 4.1. Aktiva... 14 4.2. Passiva... 15 4.3. Nyckeltal som härleds från balansräkningen... 16 BILAGOR: Officiell resultaträkning Officiell balansräkning startaeget.fi och Paula Väisänen (2/21) 12.6.2006
1. INLEDNING Alla som driver rörelse eller utövar yrke är bokföringsskyldiga. De bokföringsskyldiga skall ha dubbel bokföring. I bokföringslagen och förordningen finns närmare bestämmelser om innehållet och formerna för verksamheten. Lagen och förordningen ändrades i början av år 2005. Bokföringslagen 1336/1997 och bokföringsförordningen 1339/1997 hittar Du på internetadressen: www.finlex.fi/sv/ under uppdaterad lagstiftning. Målet med denna modul är att Du oberoende om Du sköter bokföringen själv eller anlitar bokföringsbyrå skall få bättre insikter i att läsa bokslut. Därför behandlas här också bokslutsanalysens vanligaste nyckeltal. Finansiärerna brukar låta göra en bokslutsanalys på sina kunders resultat- och balansräkning. För att koordinera denna verksamhet finns i vårt land en Företagsanalyskommission. I den finns de flesta företagsfinansiärerna representerade. I och med att finansiärerna samlar uppgifter från ett stort antal företag inom olika branscher kan man också få fram branschstatistik. Det enskilda företagets nytta är att kunna jämföra sitt eget företag och dess utveckling med företag inom samma bransch. startaeget.fi och Paula Väisänen (3/21) 12.6.2006
2. BOKFÖRINGSVERKSAMHET och MATERIAL 2.1. Räkenskapsperiod En normal räkenskapsperiod är 12 månader. När verksamheten inleds eller upphör eller när tidpunkten för bokslutet ändras kan den vara kortare eller längre, dock högst 18 månader. Bokslutet skall vara uppgjort fyra månader efter räkenskapsperiodens sista dag. 2.2. Bokföringsarbetet Själva bokföringsarbetet skall ske kontinuerligt. Eftersom momsen redovisas en och en halv månad efter prestationsmånaden sköter det sig själv i de flesta fall. För det mesta sköts bokföringen maskinellt i dag och kan liksom verifikaten med undantag för balansboken sparas maskinläsbart. Materialet, huvudboken och dagboken, sparas i minst tio år. Om Du överväger att skaffa Dig ett eget bokföringsprogram skall Du höra Dig för hos andra användare så att Du hittar ett användarvänligt program som fyller bokföringslagens krav. 2.3. Kontoplan Affärshändelserna, inkomsterna och utgifterna, bokförs enligt sin art på olika konton som i är grupperade i kontoplanen. Utifrån detta arbete härleds sedan bokslutet: resultaträkningen och balansräkningen. Kontoplanen skall förses med anteckning av tillämpningsperiod skall sparas minst tio år efter räkenskapsperiodens slut. 2.4. Prestationsprincipen eller kontantprincipen? Om en post noteras i bokföringen enligt prestationsprincipen görs det då vara eller tjänst har mottagits eller överlåtits. Kontantprincipen innebär att en post noteras vid betalningstidpunkten. I det senare fallet skall man vid räkenskapsperiodens slut bokföra leverantörsskulder, försäljningsfordringar och andra obetalda poster som hör till räkenskapsperioden. Sådana kan t.ex. vara de två sista månadernas mervärdesskatt, den sista månadens löners förskottsinnehållning och socialskyddsavgift mm. På detta sätt kommer kostnaderna och intäkterna på rätt period trots att själva betalningen sker under annan tidpunkt. Om Du anlitar bokföringsbyrå bör Du alltså förse bokföraren med dessa uppgifter vid räkenskapsperiodens slut. 2.5. Verifikaten Verifikaten för en period skall finnas i en vanlig läsbar skriftlig form eller de får upprättas i maskinläsbart datamedium förutsatt att den bokföringsskyldige vid behov kan ta fram dem i vanlig läsbar skriftlig form. De skall bokföras i kronologisk ordning startaeget.fi och Paula Väisänen (4/21) 12.6.2006
och på dem skall finnas anteckningar om de konton som har använts i bokföringen. Verifikaten sparas i sex år efter räkenskapsperioden. 2.6. Lagerinventeringen En annan sak som också bidrar till att en kostnad eller intäkt noteras på rätt tidpunkt är resultatet av inventeringen av färdiga varor och förnödenheter eller råmaterial. I praktiken sker detta genom att man i resultaträkningen noterar förändringen i dessa lager. Inventera Ditt lager med tillräcklig noggrannhet. Värdet på förnödenheter och råmaterial är den momsfria anskaffningsutgiften. Om det finns olika anskaffningsutgifter för varor av samma slag kan man räkna enligt principen först in först ut eller använda ett vägt medeltal av anskaffningsutgifter. Då det gäller färdiga varor beaktas vid värderingen de rörliga utgifterna för anskaffning eller tillverkning av en tillgång. Dessa kompletteringar till den löpande bokföringsverksamheten leder till att en periods intäkter är lika med värdet på vad som producerats och kostnader är värdet på använda förnödenheter eller använt råmaterial. 2.7. Balansboken Balansboken skall innehålla balansräkningen som ger bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen dvs. eget och främmande kapital och resultaträkningen som beskriver hur resultatet har uppkommit. Läs mera i bokföringslagens kapitel 3 när balansboken också skall innehålla en finansieringsanalys och verksamhetsberättelse. Bokslutet skall dateras och undertecknas av den skattskyldige, i sammanslutningar av styrelsen. I de fall där revision krävs antecknar revisorn i bokslutet att revision har skett och att en separat revisionsberättelse har skrivits. Läs mera om revision i detta materials modul 4, Val av företagsform. Balansboken skall i motsats till det övriga bokföringsmaterialet sparas i skriftlig form i tio år. startaeget.fi och Paula Väisänen (5/21) 12.6.2006
3. RESULTATRÄKNINGEN och LÖNSAMHETENS RELATIONSTAL Formen för resultaträkningen är angiven i bokföringsförordningen. Med tanke på företagsanalysverksamhet väljer en del att skriva ut resultaträkningen både enligt den gamla och enligt den nya bokföringsförordningen. Den gamla ger mera intressanta fakta som man är van att analysera och den nya används i officiella sammanhang. Eftersom den gamla modellen ger mera information behandlas den här. Den nya modellen tar upp poster i annan ordning och utan sådana sk. mellanresultat som analysverksamheten förutsätter. Här behandlas också endast den enskilda näringsidkarens bokslut. Läs mera i bokföringslagen hur andra bolagsformers shema ser ut. 3.1. Omsättning I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från normal verksamhet med avdrag för beviljade rabatter och mervärdesskatt. Den korrigeras uppåt eller neråt med förändringen av varulagret. Beräkningen av omsättningen kan få följande utseende: Företagets lager av färdiga varor var i början av året 2 300 euro och i slutet 1 890 euro. Lagret har alltså minskat med 410 euro. Försäljningsfordringarnas momsfria värde var i början av året 230 euro och i slutet av året 245 euro. Be inbetalda försäljningarna under året var 68 940.00 euro. Resultaträkning 1.1.-31.12. xxxx Försäljningsfordringar 1.1. xxxx - 230.00 Betalda försäljningar 1.1.-31.12. 68 940.00 Försäljningsfordringar 13.12. xxxx + 245.00 Omsättning 1.1.-31.12. xxxx 68 955.00 Lagerminskning - 410.00 Man brukar inte visa resultaträkningen i denna form utan skriver ut endast omsättningen och förändringen av lager: Resultaträkning 1.1.-31.12. xxxx Omsättning 1.1.-31.12. xxxx 68 955.00 Lagerminskning - 410.00 Från dessa tal avdras sedan företagets kostnader. Observera att om lagret skulle ha ökat skulle resultatet också öka i stället för att minska som i detta fall. startaeget.fi och Paula Väisänen (6/21) 12.6.2006
3.2. Rörliga kostnader I de rörliga kostnaderna ingår inköp av material, förnödenheter och varor under räkenskapsperioden. Leverantörsskulderna, de obetalda räkningarna beaktas här på samma sätt som försäljningsfordringarna korrigerar omsättningen. Produktionens löner och lönebikostnader kan också bokföras här om man vill skilja dem från administrativa löner som ingår i de fasta kostnaderna. I den officiella resultaträkningen syns alla löner i en post. De rörliga kostnaderna påverkas ytterligare av förändringen av lagret av material och förnödenheter. Nu så att om lagret minskar ökar den rörliga kostnaden eftersom man har använt mera än man köpt under perioden. I rörliga kostnader kan också ingå köpta tjänster. Företagets inköp under räkenskapsperioden var 18 325.00 euro, leverantörsskulder fanns inte i början av året, men i slutet av året är deras momsfria värde 325.00 euro. Lagret av material och förnödenheter var i början av året 580.00 euro och i slutet av året 490 euro. Lagrets värde har alltså minskat med 90 euro. Resultaträkning 1.1.-31.12. xxxx Omsättning 1.1.-31.12. xxxx 68 955.00 Lagerminskning - 410.00 68 545.00 Rörliga kostnader Betalda inköp 1.1.-31.12.xxxx 18 325.00 Leverantörsskulder 31.12. xxxx + 325.00 Lagerminskning + 90.00 18 740.00 Försäljningsbidrag 49 805.00 Försäljningsbidraget är det första mellanresultatet i vår resultaträkning. Om vi räknar ut hur mycket försäljningsbidraget är i procent av omsättningen får vi ett neutralt tal. Detta ger större värde i analyseringen av utvecklingen i tiden eller mellan olika företag. Jämför Ditt företags försäljningsbidrag endast med företag i samma bransch. försäljningsbidrag 49 805.00 100 x ----------------------- 100 x ------------- = 72.66 % omsättning 68 545.00 startaeget.fi och Paula Väisänen (7/21) 12.6.2006
3.3. Fasta kostnader I den tidigare formeln för reslutaträkning grupperades de fasta kostnaderna i löner och lönebikostnader, hyror och övriga fasta kostnader (t.ex. städning, kontor, telefon mm.). I den nya resultaträkningen visas lönerna och lönebikostnaderna skilt medan de övriga kallas för övriga rörelsekostnader. I vårt exempelföretag har man betalat 2 500.00 euro i lön och 373,75 euro i lönebikostnader. Företagarpensionsförsäkringspremien finns också här. Personalkostnaderna blir då sammanlagt 5 226,25 euro. Företaget fungerar i hyrda utrymmen och årets hyra var 6 500.00 euro. Övriga fasta kostnader var 2 000.00 euro. Resultaträkning 1.1.-31.12. xxxx Omsättning 1.1.-31.12. xxxx 68 955.00 Lagerminskning - 410.00 68 545.00 Rörliga kostnader Inköp under räkenskapsperioden 18 650.00 Lagerminskning + 90.00 18 740.00 Försäljningsbidrag 49 805.00 Fasta kostnader Personalkostnader 5 226.25 Hyror 6 500.00 Övriga fasta kostnader 2 000.00 13 726.25 Driftsbidrag 36 078.75 Driftsbidraget är alltså försäljningsbidraget minus fasta kostnader. Driftsbidragsprocenten räknas också utgående från omsättningen driftsbidrag 36 078.75 100 x ----------------------- 100 x ------------- = 52.64 % omsättning 68 545.00 Driftsbidraget är företagets effektivitetsmått. Det berättar vad som finns kvar för att täcka kostnaderna avskrivning och ränta. Stora anläggningstillgångar och stora lån kräver högre driftsbidrag. Trots att kravet på driftbidraget minskar i äldre företag måste ju också ett företag med väl avskrivna tillgångar och små lån kunna spara i företaget för att kunna göra framtida investeringar med mindre andel främmande kapital. Detta gäller speciellt reinvesteringar men varför inte också utvidgningar. Ofta sker ju dessa två typer av investeringar också samtidigt. Eftersom driftsbidragsprocenten kan användas bättre än försäljningsbidragsprocenten i jämförelser mellan olika företag men då en del företag har egna, andra hyrda anläggningstillgångar kan det vara angeläget att räkna ut resultatet driftsbidrag+hyror. driftsbidrag + hyror 36 078.75 + 6 500.00 100 x ---------------------------- 100 x ---------------------------- = 62.12 % omsättning 68 545.00 startaeget.fi och Paula Väisänen (8/21) 12.6.2006
Detta är företagets driftsbidrag, men om man vill se på saken mera ur företagarens synpunkt kan man i analyssammanhang skriva in företagarens eget lönekrav, d.v.s. värdet på den egna arbetsinsatsen, bland de fasta kostnaderna. Då får man så att säga företagarens driftsbidrag. driftsbidrag- eget lönekrav 36 078.75-23 000.00 100 x -------------------------------------- 100 x -------------------------- = 19.08 % omsättning 68 545.00 driftsbidrag + hyror- eget lönekrav 100 x ------------------------------------------------- omsättning 36 078.75 + 6 500.00-23 000.00 100 x -------------------------------------------- = 28.56 % 68 545.00 3.4. Avskrivningar och rörelsevinsten Avskrivningarnas uppgift i resultaträkningen är att fördela anskaffningskostnaden för anläggningstillgångar (bestående aktiva) på användningstiden och att uttrycka värdeminskning av dem på grund av ålder och slitage. Gränsen mellan anläggningstillgångar och kortfristiga anläggningstillgångar, eller sk. treårsredskap är inte tydlig i bokföringslagen, det talas om tillgångar vars sannolika brukstid är under tre år. Enligt näringsskattelagens (360/1968) 33 paragraf är maximibeloppet för treårsredskap 850 euro och sammanlagt kan man avdra 2 500 euro sådana per år. Avskrivning enligt plan innebär att man tar upp avskrivningarna som kostnader under tillgångarnas verkningstid i enlighet med en på förhand gjord plan. I avskrivningsplanen kan man också beakta ett eventuellt restvärde. Vid bestämmande av restvärdet iakttas försiktighetsprincipen. På grund av svårigheterna att beräkna restvärdet kan man också ta hela anskaffningsutgiften som grund för avskrivningarna om det uppskattade restvärdet inte är väsentligt i förhållandet till anskaffninsgutgiften. Då man överväger på hur lång tid man skall avskriva tillgångarna bör man beakta deras ekonomiska livslängd. Då beaktar man dels förslitningen av tillgångarna dels tidens gång. En tillgång som i och för sig kan hålla länge kan bli omodern väldigt snabbt. Olika tillgångar har så olikheter i inkomstgenereringsförmågan som är värda att beaktas vid valet av avskrivningstiden. Den ekonomiska livslängden kan sägas vara den tid under vilken det inte lönar sig att byta ut tillgången. Avskrivningarna kan sedan göras linjära eller konstanta, dvs. lika stort belopp varje år eller degressiva vilket innebär att man avskriver lika många procent av det startaeget.fi och Paula Väisänen (9/21) 12.6.2006
oavskrivna värdet varje år. I detta fall minskar avskrivningsbeloppet år för år. I en degressiv avskrivning motsvarar en hög avskrivningsprocent en snabb takt. Man kan också göra en avskrivningsplan som är en kombination av dessa eller en progressiv avskivningsplan kan göras om tillgångarna i början förutspås generera betydligt mindre inkomster än i slutet av livstiden. I bokföringsnämndens anvisningar om avskrivningar enligt plan ges exempel på avskrivningstider: Industri- och kontorsbyggnader Lätta lager och konstruktioner Tunga maskiner Lätta maskiner Transportmedel 20-40 år 10-20 år 10-15 år 5-10 år 4-7 år Läs mera i: Bokföringsnämnden. Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan. http://www.nan.shh.fi/standards/310593-sw.html Om man föredrar degressiva, minskande, avskrivningar kan man som jämförelse studera näringsskattelagens maximiala avskrivningsprocenter som är: Byggnader 7 % Konstruktioner 20 % Maskiner 25 % Uppgift: Räkna ut vad en 10 000 euros maskin inom Din bransch är värd efter tre 25-procentiga avskrivningar! Är det riktigt eller borde avskrivningstakten vara långsammare och avskrivningsprocenten den vägen lägre? startaeget.fi och Paula Väisänen (10/21) 12.6.2006
Vi återgår till vårt bokföringsexempel där maskinernas värde i början av räkenskapsperioden var 22 500.00 euro. Vi gör en 25-procentig avskrivning från det oavskrivna värdet, d.v.s. restvärdet: 0.20 x 22 500.00 = 5 626.00 Resultaträkning 1.1.-31.12. xxxx Omsättning 1.1.-31.12. xxxx 68 955.00 Lagerminskning - 410.00 68 545.00 Rörliga kostnader Inköp under räkenskapsperioden 18 650.00 Lagerminskning + 90.00 18 740.00 Försäljningsbidrag 49 805.00 Fasta kostnader Personalkostnader 5 226.25 Hyror 6 500.00 Övriga fasta kostnader 2 000.00 13 726.25 Driftsbidrag 36 078.75 Avskrivning enligt plan 5 625.00 Rörelsevinst (-resultat) 30 453.75 Detta är resultatet före finansiella poster och före vinstutdelning. Finnvera Oyj, som gör bokslutsanalyser till alla sina kunder att jämförelsen mellan olika branscher är något lättare än med driftsbidraget och ger följande riktvärden på hur rörelseresultatprocenten kan vara: bra över 10 % tillfredsställande 5 10 % svag under 5 % Rörelseresultatprocenten är Rörelseresultat 30 453.75 ---------------------- x 100 ------------- x 100 = 44.43 % Omsättningen 68 545.00 Om vi beaktar företagarens lönekrav, 23 000 euro, blir resultatet följande: 30 453.75 23 000.00 ------------------------------ = 10.87 % Resultatet är alltså bra 68 545.00 startaeget.fi och Paula Väisänen (11/21) 12.6.2006
3.5. Övriga avdrag Vi fortsätter ännu med att avdra räntor på främmande kapital 570.00 och direkta skatter 4 540.00 för att komma till nettoresultatet, vinsten. Skulle företaget ha ränteintäkter skulle också de presenteras i detta sammanhang. I de direkta skatterna upptas förskottsskatter, restskatter och skatteåterbäringar betalda under räkenskapsperioden. Resultaträkning 1.1.-31.12. xxxx Omsättning 1.1.-31.12. xxxx 68 955.00 Lagerminskning - 410.00 68 545.00 Rörliga kostnader Inköp under räkenskapsperioden 18 650.00 Lagerminskning + 90.00 18 740.00 Försäljningsbidrag 49 805.00 Fasta kostnader Personalkostnader 5 226.25 Hyror 6 500.00 Övriga fasta kostnader 2 000.00 13 726.25 Driftsbidrag 36 078.75 Avskrivning enligt plan 5 625.00 Rörelsevinst (-resultat) 30 453.75 Räntor på lån från kreditinstitut 570.00 Direkta skatter 4 540.00 Räkenskapsperiodens vinst (nettoresultat) 25 343.75 En lönsam verksamhet förutsätter att det kumulativa nettoresultatet är positivt. Nettoresultatbehovet påverkas bl.a. av vinstutdelningsmålen (Finnvera.2002). Nettoresultat 25 343.75 ------------------- x 100 -------------- x 100 = 36.97 % Omsättning 68 545.00 Om vi beaktar företagarens lönekrav, 23 000 euro, blir resultatet följande: 25 343.75 23 000.00 ------------------------------ x 100 =3.42 % 68 545.00 startaeget.fi och Paula Väisänen (12/21) 12.6.2006
Från lönsamhetssidan skall ännu nämnas begreppet avkastning på investerat kapital: Nettoresultat+ finansiella kostnader + skatter ---------------------------------------------------------------- x 100 Balansräkningens slutsumma i genomsnitt under räkenskapsperioden 25 343.75 +570.00 + 4 540.00 ---------------------------------------- x 100 = 84.16 % eller med beaktande av lönekravet: 36 187.40 25 343.75 +570.00 +4 540.00-23 000.00 ------------------------------------------------------ x 100 = 20.60 % 36 187.40 (se i balansräkningen) Riktvärden för avkastning på investerat kapital är: bra över 10 % tillfredsställande 5 10 % svag under 5 % Som sista post i resultaträkningen presenteras ännu eventuella extraordinära intäkter och kostnader, poster som alltså inte hör i hop med ordinarie verksamhet. startaeget.fi och Paula Väisänen (13/21) 12.6.2006
4. BALANSRÄKNINGEN De två sidorna i balansräkningen kallas i Finland av tradition aktiva och passiva. I den nya bokföringsförordningen har aktiva delats upp i bestående aktiva och rörliga aktiva. Bestående aktiva delas i sin tur upp i immateriella tillgångar, materiella tillgångar och placeringar. Rörliga aktiva består av omsättningstillgångar, fordringar, finansiella värdepapper samt kassa och bank. Anläggningstillgångar är avsedda att stadigvarande användas i rörelsen under flera år. Anläggningstillgångarna omfattar främst de materiella tillgångarna men även immateriella rättigheter och utgifter med lång verkningstid. Begreppet anläggningstilgångar nämns i bokföringslagen och är enligt den liktydigt med de tillgångar som hör till bestående aktiva, det begrepp som används i shemat för balansräkningen i förordningen, där termen anläggningstillgångar inte förekommer. Läs mera om termer och uttryck i årsredovisningar på Forskningscentralens för de inhemska språken hemisda: http://kotus.fi/svenska/sprakbruk/redoart.html. Här finns termer förklarade och motsvarande termer på finska och termer som används i Sverige. Formen för balansräkningen är angiven i bokföringsförordningen. Den gamla modellen behandlas här. Samma balansräkning uppställd enligt den nya modellen finns som bilaga sist i denna modul. 4.1. Aktiva Aktiva, d.v.s. vårt företags tillgångar presenteras till det värde de har vid räkenskapsperiodens utgång. Enligt nuvarande praxis skall också värdena från föregående räkenskapsperiod vara synliga. I detta exempel presenteras de i form av ingående värden eller ingående balansräkning. I båda fallen är det alltså möjligt att se vilka förändringar som har skett under verksamhetsperioden. Vårt företags maskiners värde var i början av räkenskapsperioden 22 500. Vi gjorde en 25-procentig degressiv avskrivning, 5 625. Lagerinventeringen gav som resultat att material och förnödenheter fanns till ett värde på 490.00 och färdiga produkter till ett värde på 1 890.00. Försäljningsfordringarna som nämndes i början av resultaträkningen är här inklusive moms, 298.90. Kontanta medel fanns 230.00 och checkräkningens saldo var 17 100.30. Balansräkningen presenteras på sidorna 13 och 14. startaeget.fi och Paula Väisänen (14/21) 12.6.2006
Balansräkning 31.12. xxxx Ingående Förändring Saldo 1.1. xxx x 31.12. xxxx AKTIVA Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 22 500.00 22 500.00 Avskrivning på mask. o. invent. -5 626.00-5 625.00 Materiella tillgångar sammanlagt 22 500.00 16 875.00 Omsättnings- och finansieringstillgångar Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 580.00-90.00 490.00 Färdiga produkter/varor 2 300.00-410.00 1 890.00 Omsättningstillgångar sammanlagt 2 880.00 2 380.00 Fordringar Försäljningsfordringar 280.60 18.30 298.90 Fordringar sammanlagt 280.60 298.90 Kassa och banktillgodohavanden Kassa 230.00 230.00 Checkräkning 9 600.00 7 500.30 17 100,30 Kassa och bank sammanlagt 9 830.00 17 330,30 Omsättnings- och finansieringstillgångar 12 990.60 20 009.20 AKTIVA SAMMANLAGT 35 490.60 36 884.20 Balansomslutningen eller som den nämndes i samband med avkastningen på investerat kapital, balansräkningens slutsumma var alltså i början av året 35 490.60 euro och i slutet av året 36 884.20 euro. I genomsnitt under räkenskapsperioden 36 187.40 euro. Detta är tillgångarnas värde, som skall motsvaras av det egna och det främmande kapitalet i balansräkningens passiva. Man brukar säga att passiva finansierar aktiva. 4.2. Passiva I passiva presenteras företagets kapital fördelat i eget och främmande kapital. Förändringarna i eget kapital sker i och med att företagaren tar ut medel i form av privatuttag eller placerar egna medel i verksamheten, s.k. kapitalökningar. Det egna kapitalet påverkas också av räkenskapsperiodens resultat. Vårt företags egna kapital var i början av räkenskapsperioden 16 590.60 euro. Under räkenskapsperioden minskade det egna kapitalet med privatuttagen 23 000.00 och räkenskapsperiodens vinst 25 196.25 euro gav en ökning i det egna kapitalet. Notera här förhållandet mellan resultat och privata uttag eller insättningar. I detta fall har företaget sparat över 2 000.00 euro. Företaget hade ett banklån på 18 900.00 euro. Under räkenskapsperioden amorterades 5 000.00 euro. Det kortfristiga främmande kapitalet är i huvudsak förklarat i samband med resultaträkningen. Här finns nu också momsskulden på 2 827.10 euro. Observera också att leverantörsskulderna här noteras inklusive moms. Om checkkrediten skulle vara i användning startaeget.fi och Paula Väisänen (15/21) 12.6.2006
räkenskapsperiodens sista dag skulle det synas i det kortfristiga främmande kapitalet. Ingående Förändring Saldo 1.1. xxx x 31.12. xxxx PASSIVA Eget kapital Kapital 1.1.xxx 16 590.60 16 590.60 Privatkonto -23 000.00-23 000.00 Räkenskapsperiodens vinst 25 196.25 25 196.25 Eget kapital sammanlagt 16 590.60 2 196.25 18 786.85 Främmande kapital Långfristigt Banklån 18 900.00-5 000.00 13 900.00 Långfristigt främmande kapital sammanlagt 18 900.00 13 900.00 Kortfristigt Leverantörsskulder 396.50 396.50 Förskottsinnehållningsskuld 900.00 900.00 Socialskyddsavgiftsskuld 73.75 73.75 Mervärdesskatteskuld 2 827.10 2 827.10 Kortfristigt främmande kapital sammanlagt 4 197.35 Främmande kapital sammanlagt 18 900.00 18 097.35 PASSIVA SAMMANLAGT 35 490.60 36 884.20 4.3. Nyckeltal som härleds från balansräkningen Också från balansräkningen brukar man räkna ut vissa nyckeltal som beskriver kapitalstrukturen och likviditeten. Rörelsekapitalet = omsättningstillgångar + försäljningsfordringar leverantörsskulder erhållna förskott: Rörelsekapital, % Rörelsekapital ------------------------------------ x 100 Omsättning (12 månader) 2 380.00+298.90-396.50 --------------------------------- x 100 = 3.33 % 68 545.00 Detta förhållande mellan det kapital som är bundet i den löpande verksamheten och omsättningen beror på företagets bransch. startaeget.fi och Paula Väisänen (16/21) 12.6.2006
Soliditet, % Eget kapital --------------------------------------------------- x 100 Balansomslutning-erhållna förskott 18 786.85 ------------- x 100 = 50.93 36 884.20 Soliditen mäter andelen eget kapital. Ett solitt företag har lättare att klara sig genom konjunktursvackor och branschkriser. Det har också lättare att öka sin upplåning och klara sina förbindelser. Riktvärden för soliditeten är: bra över 40 % tillfredsstälande 20 40 % svag under 20 % Relativ skuldsättning, % eller skulder/omsättning, % Skulder erhållna förskott -------------------------------------- x 100 Omsättning (12 månader) 18 097.35 ------------- x 100 = 26.40 % 68 545.00 Riktvärden för relativ skuldsättning: bra under 40 % tillfredsstälande 40 80 % svag över 80 % Den relativa skuldsättningen är i viss mån branschspecifik. startaeget.fi och Paula Väisänen (17/21) 12.6.2006
Då man i företagsanalysen mäter likviditet, betalningsförmåga, är det ofta fråga om Quick Ratio, kassalikviditet och Current Ratio, balanslikviditet. Quick Ratio mäter finansieringstillgångarna i förhållande kortfristigt främmande kapital. Det beskriver företagets likviditet på kort sikt. Finansieringstillgångar ------------------------------------------- Kortfristigt främmande kapital 298,90 + 17 330.30 ------------------------- = 4,20 4197,35 Current Ratio beskriver likviditeten med ca ett års tidsperspektiv. Omsättningstillgångar + finansieringstillgångar -------------------------------------------------------------------- Kortfristigt främmande kapital- erhållna förskott 2 380.00 + 298,90 + 17 330.30 ------------------------------------------- = 4,76 4197,35 Då man har tillgång till flere räkenskapsperioders resultat och uträknade nyckeltal börjar man få en uppfattning om utvecklingen av det egna företaget och kan jämföra den med andra företag inom samma bransch. Ett företags resultat och kapitalstruktur varierar från år till år. Analysverksamheten visar trenderna i utvecklingen och ger möjlighet att se det egna företagets starka och svaga sidor. Även om Din finansiär inte skulle förutsätta en bokslutsanalys kan Du med hjälp av dessa enkla beräkningar göra Din egen analys och följa upp utvecklingen i Ditt företag. I samband med en officiell bokslutsanalys justeras företagets resultaträkning och balansräkning enligt Företagsanalyskommissionens rekommendationer. Sådan justering har inte behandlats i denna modul. startaeget.fi och Paula Väisänen (18/21) 12.6.2006
startaeget.fi och Paula Väisänen (19/21) 12.6.2006
startaeget.fi och Paula Väisänen (20/21) 12.6.2006
startaeget.fi och Paula Väisänen (21/21) 12.6.2006