SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se SVENSK STANDARD SS 03 22 71 Fastställd 2003-12-05 Utgåva 2 Byggritningar Ritningsnumrering Construction drawings Numbering of drawings ICS 01.100.30 Språk: svenska Publicerad: januari 2004 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Sida 2 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Innehåll Orientering... 3 1 Omfattning... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Termer och definitioner... 4 4 Ritningsnumrets uppbyggnad... 5 4.1 Ansvarig part... 5 4.2 Klassificering... 5 4.3 Numrering... 5 4.3.1 Systematisk lägeskod... 5 4.3.2 Löpnummer... 6 5 Skrivsätt... 6 6 Dokumentation... 7 Bilaga A (informativ) Tabeller... 8 Bilaga B (informativ) Eempel... 13 Bilaga C (informativ) Litteraturförteckning... 22 Sida Dokumentet består av 22 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefa: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 3 Orientering Denna svenska standard utgör en omarbetning av tidigare utgåva från 1994-09-14. Viktiga orsaker till omarbetningen är dels att BSAB-systemet, som låg till grund för den förra utgåvan, har ersatts av en ny version, BSAB 96, dels att ett par av de standarder som refererades har utgått och ersatts av andra. Standarden bygger på etablerade arbetssätt och beteckningsmetoder inom byggsektorn. Detta innebär bland annat att standarden anger enkla metoder som kan tillämpas utan särskilda överenskommelser i projekt. Vägledande för denna standard har också varit att ritningsnumren skall vara stabila under en ritnings livscykel. De skall kunna inordnas hos olika ägare eller nyttjare och i olika processer. Klassificeringen är därför sådan att ritningsnumret inte innehåller information om ritningens hantering, t.e. projektskede eller någon parts organisatoriska indelning. Ritningsnumreringen är avsedd att användas både som tet på ritningen och för namngivning av filer vid projektering med datorstöd. Arbetet med omarbetningen har haft som grund resultatet av en förstudie som bedrevs som ett projekt inom det nationella forsknings- och utvecklingsprogrammet IT Bygg och Fastighet 2002. Samordning har skett med samtidigt pågående arbete med revidering av Bygghandlingar 90 del 1 och 2, och gränsdragning har skett mot arbetet med standard SS-EN 82045-1 och rekommendationer för dokumenthantering.

Sida 4 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 1 Omfattning Denna standard redovisar principer och koder för numrering av ritningar som används i bygg- och förvaltningsprocesserna. Den omfattar ritningar för husbyggnader med tillhörande installationer, inredning och utrustning samt markarbeten. Standardens ramverk ger även utrymme för tillämpning inom anläggningsområdet. Ritningsnumreringen tjänar primärt för identifiering och särskiljande av enskilda dokument. Ritningsnumret skall därför vara unikt i det sammanhang numret används, vilket kan vara ett projekt eller en delprocess i bygg- och förvaltningsprocesserna. Identifieringsbehovet ställer inga krav på strukturerade beteckningar. Ritningsnumret tjänar även för sortering av utskrivna dokument likväl som datafiler. Därför innehåller numret koder som karakteriserar ritningen dess typ och innehåll. Betydelsen av dessa koder skall vara uppenbar för en någorlunda rutinerad användare. Det medför kravet att kodernas kompleitet skall vara låg och att ritningsnumret skall innehålla ett begränsat antal tecken. Avsikten är inte att uttömmande beskriva ritningens egenskaper eller beteckna de objekt som ritningen representerar. För det ändamålet fordras mer sofistikerat stöd, till eempel elektronisk dokumenthantering. 2 Normativa hänvisningar Vid tillämpning av denna standard skall följande beaktas: SS 03 22 02, utg.1 SS-EN ISO 4157-1 Byggritningar Beteckningar och förkortningar Byggritningar Beteckningssystem Del 1: Beteckningar på byggnader och delar av byggnader (ISO 4157-1:1998) SS-EN ISO 4157-2 Byggritningar Beteckningssystem Del 2: Rumsnamn och rumsnummer (ISO 4157-2: 1998) SS-ISO 7200 SS-EN 82045-1 Ritningsregler Huvudfält Dokumenthantering Del 1: Principer och metoder 3 Termer och definitioner 3.1 ritningsnummer unik identifierande beteckning för en ritning använd i visst sammanhang ANM.: Sammanhanget är ett projekt, en process eller organisation. Nummer kan bestå av såväl bokstäver och siffror som andra tecken. I SS-ISO 7200 används termen registrerings- eller identifieringsnummer. Termen ritningsnummer är etablerad i byggsammanhang. 3.2 ansvarig part företag eller organisation som har uppdraget att framställa ritningen 3.3 systematisk lägeskod beteckning som på ett strukturerat sätt anger del av en byggnad eller anläggning ANM.: Systematik baseras för byggnader på SS-EN ISO 4157-1. Vanlig struktur är hierarkisk med hus, husdel, våning, våningsdel.

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 5 4 Ritningsnumrets uppbyggnad Ritningsnumret består av tre delar, varav en kan utelämnas vid tillämpning av denna standard. Del 2 behöver alltså inte användas om inte det enskilda projektet eller objektet så kräver. Del 1: Ansvarig part Del 2: Klassificering (kan utelämnas) Del 3: Numrering Tillsammans utgör delarna den unika beteckningen för ritningen. 4.1 Ansvarig part Ansvarig part betecknas med versala bokstäver, A Z, eller med en kombination av bokstäver och siffror 0 9, enligt tabellerna A.1och A.2 med kommentarer i bilaga A. Beteckningar för ansvarig part betraktas som specifika inom varje projekt. 4.2 Klassificering Syftet med denna del är att kunna gruppera ritningarna enligt någon princip som är relevant för användningen. Denna del är inte nödvändig med hänsyn till behovet av identifiering av ritningen. Följande principer för klassificering tillämpas: 1. ritningens innehåll (redovisade system, objekt eller arbetsart vid ritningens användning) 2. redovisningssätt (kategori av ritning). Respektive indelningsgrunder skall hållas åtskilda inom beteckningen. Rekommendationer för klassificering finns i tabellerna A.3 och A.4 i bilaga A. I fall där dessa tabeller ej är tillämpliga kan annan klassificering tillämpas, vilket skall dokumenteras enligt avsnitt 6. 4.3 Numrering Denna del skall tillsammans med övriga delar i numret ge ritningen den unika beteckningen. Detta sker på följande sätt: med systematisk lägeskodning eller med löpande numrering. Principer för numrering skall samordnas mellan ansvariga parter. 4.3.1 Systematisk lägeskod Denna metod används för ritningar som avbildar en del med avgränsat läge inom en byggnad eller anläggning, om inte projektet eller objektet är av ringa omfattning. Ritningen betecknas efter den del av byggnaden eller anläggningen som avbildas. Lägeskodning tillämpas främst på planer, sektioner och fasader. Antal tecken i lägeskoden anpassas efter det enskilda projektets storlek och utformning. Lägeskoden skall vara lika uppbyggd på alla parters ritningar inom ett och samma projekt. Uppbyggnaden av lägeskoden för det enskilda projektet skall dokumenteras eller förklaras t.e. genom en tydlig lokaliseringsfigur. Byggnader indelas i hus, husdelar, våningar och våningsdelar, enligt SS-EN ISO 4157-1, vilka alla kan ingå i beteckningen på ritningen och lägeskoden byggs upp i denna följd.

Sida 6 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Eempel: Lägeskod för planritning - 1 2 3 4 Hus 1 Husdel 2 Våning 3 Våningsdel 4 För anläggningar används den lägesindelning som bestämts, t.e. delområden och anläggningsdelar. Rumsritningar numreras normalt efter rumsnummer i enlighet med SS-EN ISO 4157-2. Ritningar på andra objekt som har en identifierande beteckning kan numreras efter denna. Det kan t.e. gälla prefabricerade element eller elcentraler. 4.3.2 Löpnummer Denna metod tillämpas för ritningar vilka inte beskriver en del med avgränsat läge inom byggnaden eller anläggningen. Löpnummer innebär att ritningarna numreras i löpande följd. Antalet tecken i löpnumret anpassas efter det enskilda projektets storlek och utformning. Alla nummer i en löpnummerserie skall alltid innehålla lika många tecken. 4.3.2.1 Grupperande numrering Användning av löpnummer underlättas om ritningar av samma typ kommer i en följd. Detta görs genom att dela upp nummerserien i olika intervall. En gemensam indelningsgrund för detta skall tillämpas i projektet. Grupperingens indelning skall inte överlappa den klassificering som används i del 2. Eempel: nummer 101 199 omfattar planritningar, mått och litterering nummer 201 299 omfattar planritningar undertak nummer 301 399 omfattar ytskikt, golv och väggar nummer 401 499 omfattar brandskydd nummer 501 599 omfattar rivning. 5 Skrivsätt De tre delarna åtskiljs med bindestreck (-). I de fall ett ritningsnummer endast har två delar är det den klassificerande delen, del 2, som har utelämnats. Del 2 skrivs med en avskiljande punkt mellan koderna för de använda klassificeringsprinciperna. Eempel (med klassificerande del): Ritningsnummer V-57.1-123 Ansvarig part Klassifikation Ritningens innehåll Redovisningssätt Nummer V - 5 7. 1-1 2 3

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 7 Eempel (klassificerande del utelämnad): Ritningsnummer L-123 Ansvarig part Nummer L - 1 2 3 6 Dokumentation Denna standard tillåter variation av tillämpningen beroende på byggnadsverkets eller projektets art. Följande beteckningar används för att referera till den metod som tillämpas för det aktuella ändamålet: Metod A: Metod B: Metod C: Metod D: Tabell A.3 och A.4 i bilaga A används för den klassificerande delen. BSAB-systemet samt tabell A.4 i bilaga A används för den klassificerande delen. Den klassificerande delen utelämnas. Annan, särskilt angiven klassifikation för andra tillämpningsområden används. Tillämpning enligt BSAB-systemet innebär att underindelning av grupperna i del 2, klassificering, kan göras enligt BSAB-systemet, i enlighet med systemutgivarens, AB Svensk Byggtjänst, rekommendationer.

Sida 8 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Bilaga A (informativ) Tabeller Numrering inom parentes efter rubriker hänvisar till den normativa delens avsnitt. Ansvarig part (4.1) Tabellerna för ansvarig part tillämpas i ritningsnumrets första del. De baseras på gällande standard, SS 03 22 02. Beteckningarna täcker dock inte alla förekommande kategorier av parter och i många sammanhang används andra beteckningar eller andra betydelser av dessa. Beteckningarna enligt dessa tabeller bör dock betraktas som reserverade. De bör inte användas i någon annan betydelse. Beteckningarna för projektörer m.fl, överensstämmer med tillämpningen i SB-Rekommendationer 11, CADlager och med Bygghandlingar 90 del 8. Tabell A.1 Beteckningar för projektörer Beteckning Beskrivning, betydelse A E F G I K L M P R S V W Arkitekt Elprojektör Förvaltare Geotekniker Inredningsarkitekt Byggnadskonstruktör Landskapsarkitekt Markprojektör Projekt- och entreprenadgemensamt Va-projektör Styr- och övervakningsprojektör Vvs-projektör, eller ventilationsprojektör när både v- och vs-projektör finns Vs-projektör, när både v- och vs-projektör finns För övriga projektörer saknas dokumenterad prais som direkt kan tillämpas i denna del men andra bokstäver kan t.e. användas enligt följande: B = Bergprojektör, D = Dataprojektör, H = Hissprojektör och T = Trafik- och vägprojektör. Vid behov används två tecken för beteckningen. Eempel: BR = Brandprojektör, SK = Storköksprojektör. Utfyllnad till lika antal tecken för alla deltagande parter behöver inte göras. Genom att kombinera bokstaven enligt tabell med ett andra tecken kan man ge plats för flera projektörer inom samma fackområde eller specialprojektörer.

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 9 Eempel A.1 A2 Annan arkitekt för deluppdrag inom projektet. Om det finns flera arkitekter kan dessa betecknas A1, A2, A3 osv. EC Elprojektör för delprojekt C. Indelningen kan utgå från delprojekt, etapp eller motsvarande. Tabell A.2 Beteckningar för entreprenörer Beteckning BE EE GE HE KE ME RE SE TE VE Beskrivning, betydelse Byggentreprenör Elentreprenör Generalentreprenör Hissentreprenör Kylentreprenör Markentreprenör Rörentreprenör Styrentreprenör Totalentreprenör Ventilationsentreprenör Beteckningar för entreprenörer enligt tabell A.2 överensstämmer med SS 03 22 02. Andra beteckningar kan användas i enlighet med rådande prais. När tabellerna utökas med projektspecifika beteckningar bör dokumentation för tilläggen upprättas. Klassificering (4.2) Den klassificerande delen av ritningsnumret anger dels ritningens innehåll, dels redovisningssätt eller kategori av ritning. Tillämpning kan ske enligt metod A D enligt avsnitt 6. Ritningens innehåll, tillämpning enligt metod A: Tabell A.3 över koder för ritningens innehåll utgår från den redovisning som normalt kan förekomma vid husbyggnad. Tabellen syftar till att kunna göra en praktisk gruppering av ritningarna, för att sortera dem i utskrivet skick och som filer vid lagring i datorsystem. Gruppindelningen baseras på vad som är prais, och indelningsgrunderna varierar för tabellens olika delar. Indelningen bygger på tidigare rekommendationer, t.e. Bygghandlingar 90 Del 2 (utgåva 1). Tabell A.3 överensstämmer med BSAB-systemets byggdelstabell för de grupper som är markerade med ett kryss i kolumnen längst till höger. Kryss inom parentes betecknar preliminära, ej fastställda, BSAB-koder vid tidpunkten för denna standards utgivning. Genomgående tillämpas två tecken för ritningsinnehåll. Koden betecknar ritningens huvudsakliga innehåll, men inslag som kan hänföras till andra grupper kan ingå i ritningen. Vid behov av ytterligare detaljindelning kan numreringens del 3 användas med principen grupperad numrering. Detta kan t.e. tillämpas för särskiljande av rivnings- och nybyggnadsarbeten, eller för olika system inom vvs, el och tele.

Sida 10 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Gruppen 10, 20, 40, 50 och 60 benämns sammansatt. Med detta menas att om ritningen samlat redovisar flera av de övriga delgrupperna i respektive huvudgrupp bör den hänföras till sammansatt redovisning. Sammansatt redovisning för flera av huvudgrupperna, t.e. samordningsritningar, redovisas under delgrupp 01. Användning av tillämpningsmetod (A, B, C eller D) hålls enhetlig för varje ansvarig part. Koder som ej återfinns i denna tabell betraktas som reserverade. De bör således inte användas. Tabell A.3 Koder för ritningens innehåll Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillämpning BSAB 0 Sammansatt 01 Sammansatt redovisning Situationsplan, samordningsritningar 1 Mark 10 Sammansatt redovisning 11 Schakt, terrassering 15 Grundkonstruktioner Pålning, grundsulor 16 Överbyggnader Överbyggnadstyper, nivåer och mått 17 Planteringar, vegetation 18 Markkompletteringar Utrustning m.m. 2 Bärverk 20 Sammansatt redovisning 21 Platsgjuten betong 22 Armering i platsgjuten betong 23 Förtillverkad betong 24 Stålkonstruktioner 25 Träkonstruktioner 26 Murverkskonstruktioner 3 reserverad för anläggning () 4 Rumsbildning 40 Sammansatt redovisning Planer, sektioner, fasader av husritningar 41 Yttertak och ytterbjälklag Inkl. luckor fönster o.d. i yttertak, taksäkerhet 42 Yttervägg Inkl. fönster, dörrar portar i yttervägg 43 Inre rumsbildande byggdelar Inkl. innerdörrar, partier, luckor m.m. inomhus, golvkonstruktioner, undertak 44 Invändiga ytskikt Golvbeläggningar, väggbeklädnader 45 Huskompletteringar Balkonger, loftgångar, skärmtak, entrétrappor, invändiga trappor, skyltning 46 Rumskompletteringar Fast och lös inredning, utrustning. Storkök och liknande specialinredningar. 49 Övrigt (forts.)

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 11 Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillämpning BSAB 5 Va-, vvs-, kyla 50 Sammansatt redovisning av va-, vvs-, kyl- och processmediesystem Används när flera system ritas på samma ritning, t.e. både tappvatten och avlopp 51 Va m.m. i mark utanför hus Vattenlednings-, avlopps-, fjärrvärmeoch gasnät m.m. () 52 Försörjningssystem Tappvatten, ånga, gas m m 53 Avloppsvattensystem m.m. Avlopp, dammsugning, soptransport m m. 54 Brandsläckningssystem 55 Kylsystem 56 Värmesystem 57 Luftbehandlingssystem 6 El- och telesystem 60 Sammansatt redovisning av eloch telesystem 61 El- och telekanalisationssystem 63 Elkraftsystem Transformator, ställverk, belysning, motor, elvärme m.m. 64 Telesystem Telefon, larm, signalsystem, data, nät m.m. 66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 7 Transportsystem m.m. 71 Hissystem 73 Rulltrappssystem och rullrampssystem 74 Kransystem 75 Rörpostsystem 8 Styr- och övervakning 76 System med maskindriven port, grind, dörr m.m. 81 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift 82 Styr- och övervakningssystem för processinstallationer Övrigt 99 Fri för projektspecifik tillämpning Kan användas för brand, säkerhet, ytredovisning etc. Ritningens innehåll, tillämpning enligt metod B: Som alternativ till koder enligt tabell A.3 kan koder enligt BSAB-systemet (BSAB 96) användas - metod B. ANM.: Tabeller och tillämpningsanvisningar för dessa utfärdas av AB Svensk Byggtjänst.

Sida 12 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Val av detaljeringsnivå för BSAB-koder avgörs av behovet av gruppering. Kriterium kan vara anpassad redovisning för olika entreprenader eller annan indelning av arbetena. Koden bestäms av ritningens huvudsakliga innehåll. Vid tillämpning av BSAB-koder för ritningsnumrering utelämnas punkten i BSAB-koden. Eempel: byggdelskoden 64.CB skrivs 64CB, utan avskiljande punkt. Redovisningssätt (kategori av ritning) Koderna för ritningens innehåll enligt metod A, B eller D kan kombineras med kod för kategori av ritning enligt tabell A.4. Mellan dessa sätts punkt (.). Ritningskategorierna utgår från Bygghandlingar 90 del 1. Tabell A.4 Koder för ritningskategorier.0 sammansatta ritningar.1 planritningar.2 sektioner (snitt, profiler).3 fasadritningar.4 uppställningsritningar.5 förteckningsritningar.6 detaljritningar.7 samordningsritningar.8 scheman Eempel A.2-43.5- Innerväggstyper (förteckningar) -43.6- Innerväggar, detaljer -63.8- Schema, kraft -81.4- Uppställning apparatskåp (styr) -01.7- Samordningsritningar (flera huvudgrupper)

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 13 Bilaga B (informativ) Eempel I denna bilaga ges eempel på tillämpningen av de olika reglerna i standarden var för sig. Vidare visas ett eempel med en ritningsförteckning för ett fingerat projekt där ett flertal olika ritningar från olika fackområden redovisas. Eemplen är inte kompletta de omfattar inte alla möjliga varianter eller alla förekommande ritningar. De eempel som redovisas är ett urval. Numrering inom parentes efter rubriker hänvisar till den normativa delens avsnitt. Löpnummer (4.3.2) Eempel B.1 Tillämpning enligt metod C samt numrering med löpnummer. Följande ritningar kan tänkas ingå i småhusentreprenad: A-01 Situationsplan A-02 Planritning källarvåning A-03 Planritning bottenvåning A-04 Takplan yttertak A-05 Fasader och sektioner A-06 Terrass A-07 Innertrappor A-08 Detaljer väggar A-09 Detaljer yttertak A-10 Övriga detaljer L-01 Planteringar och markutrustning K-01 Grundläggning K-02 Källarväggar K-03 Bjälklag över källarvåning K-04 Regelstomme bottenvåning K-05 Takstolar K-06 Detaljer V-01 Vatten och avlopp, planritning V-02 Värme och ventilation, planritning E-01 Elinstallation, källarvåning E-02 Elinstallation, bottenvåning E-03 Elinstallation, schema Eftersom en av parterna har fler än 9 ritningar har man valt att genomgående ha två tecken i löpnumret.

Sida 14 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Löpnummerserier för olika skeden Olika detaljeringsgrad i olika skeden ger behov av olika många ritningar. Genom att ha skilda löpnummerserier med olika många tecken kan man enkelt särskilja ritningarna från respektive skede. Eempel B.2 ritning nr 01 99 ritning nr 100-199 ritning nr 1000 1999 används i program- och förslagshandlingsskede används i huvudhandlingsskede används i bygghandlingsskede Systematisk lägeskod (4.3.1) I ett projekt med en utbredd plan som inte ryms på en enda ritning kan man dela in ytan i så många våningsdelar som erfordras för redovisningen i olika skalor Figur B.1 Eempel på indelning av en byggnadsplan Delarna i eemplet benämns 1 och 2 för presentation i skala 1:100. För skala 1:50 underindelas de i del 11, 12, 13, 14 respektive 21 och 22. De punktstreckade linjerna är konnektionslinjer. Eempel B.3 I detta eempel används metod C med systematisk lägeskodning. A-11 Planritning, våning 1, del 1, skala 1:100 A-12 Planritning, våning 1, del 2, skala 1:100 A-111 Planritning, våning 1, del 11, skala 1:50 A-112 Planritning, våning 1, del 12, skala 1:50 A-113 Planritning, våning 1, del 13, skala 1:50 A-114 Planritning, våning 1, del 14, skala 1:50 A-121 Planritning, våning 1, del 21, skala 1:50 A-122 Planritning, våning 1, del 22, skala 1:50 Ansvarig part Våning Våningsdel A - 1 1 1

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 15 Grupperande numrering (4.3.2.1) Eempel B.4 I detta eempel används används metod C med gruppering för att skilja olika system. E-11 El, kanalisation (ritning 1) E-12 El, kanalisation (ritning 2) E-21 El, kraft belysning, (ritning 1) E-31 Tele, (ritning 1) Ansvarig part Grupp (kanalisation/kraft/tele) Nummer inom gruppen E - 1 2 Kombinationer Det går även att kombinera gruppindelningen med lägeskod eller löpnummer. Eempel B.5 I detta eempel används används metod C med gruppering för att skilja olika system. För planritningarna används systematisk lägeskod. Den första siffran i numret används här för grupp. Observera att det inte finns något samband mellan denna och koder för klassificering. Om klassificering erfordras används även del 2 i ritningsnumret. V-001 VA i mark, servisledningar, situationsplan V-002 VA i mark, profilritningar V-111 Avlopp, tappvatten, våning 1, del 1 V-122 Avlopp, tappvatten, våning 2, del 2 V-200 Värme, schema V-211 Värme, våning 1, del 1 V-221 Värme, våning 2, del 1 Ansvarig part Grupp (VA/avlopp/värme) Våning Våningsdel V - 1 2 2 Grupperingen (indelningen i system e.dyl.) ges normalt högre prioritet än lägeskoden. Därför inleds numreringen med beteckning för grupp. Det innebär att ritningar sorteras efter det begreppet.

Sida 16 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Eempel B.6 I detta eempel används används metod C med systematisk lägeskod samt gruppering för att skilja olika typer av konstruktionsritningar vid stomme av platsgjuten betong. Här används en underindelning placerad efter lägeskoden. Om underindelningen läggs sist kommer ritningarna vid sortering i nummerföljd att följa läget i byggnaden/anläggningen. Läggs den först blir sorteringen efter typen av redovisning. K-1111 Hus 1, väggar våning 1, våningsdel 1, mått K-1112 Hus 1, väggar våning 1, våningsdel 1, armering K-1113 Hus 1, bjälklag över våning 1, våningsdel 1, mått K-1114 Hus 1, bjälklag över våning 1, våningsdel 1, armering Ansvarig part Hus Våning Våningsdel Redovisn (väggar/bjl, mått/arm) K - 1 1 1 3 Ritningsförteckning Eempel B.7 Nedan följer utdrag ur ritningsförteckningar för ett fingerat projekt. Här används alla tre delarna av ritningsnumret (metod A). Del 2 innehåller kod både för ritningsinnehåll och redovisningssätt. Princip för numrering i del 3 är att planritningar ges lägeskodning med hus, husdel och våning. Husdelarna benämns trapphus 1 och trapphus 2. För övriga grupper av ritningar sker numrering med löpnummer inom varje grupp enligt klassifikationen, dvs. numreringen börjar med 001 i varje grupp. I detta eempel förutsätts att det finns flera olika hus. Därför behövs tre tecken i numreringen. Det innebär att varje löpnumrerad grupp kan omfatta 99 ritningar utan att nummerserierna för löpnummer och lägeskod överlappar varandra. Ritningar för övriga hus har inte tagits med då de är upprepningar i eemplet. Kolumnen Not hänvisar till kommentarer i anslutning till varje tabell. Kolumnerna för ändringsbeteckning, datum och ändringsdatum som skall finnas i en ritningsförteckning har utelämnats här.

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 17 Figur B.2 Lokaliseringsfigur, hus 1, trapphus 1 och 2 Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not SAMMANSTÄLLNINGSRITNINGAR (A) A-01.1-001 Situationsplan 1:500 1 A-40.1-101 Planritning, hus 1, källarvåning (våning 1), översikt 1:100 2 A-40.1-102 Planritning, hus 1, entrévåning (våning 2), översikt 1:100 A-40.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1 1:50 A-40.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2 1:50 A-40.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3 1:50 A-40.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1 1:50 A-40.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2 1:50 A-40.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3 1:50 A-40.2-101 Huvudsektioner, hus 1 1:50 3 A-40.3-101 Fasad A, B, hus 1 1:50 4 A-40.3-102 Fasad C, D, hus 1 1:50 A-41.1-101 Takplan, hus 1 1:100 YTTERVÄGGAR, ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR A-42.5-001 Entrépartier, förteckning 1:20 A-42.5-002 Utvändiga fönster, förteckning 1:50 A-42.6-001 Horisontella detaljsnitt 1:10 A-42.6-002 Vertikala detaljsnitt 1:10 RUMSBILDNING, HUSKOMPLETTERINGAR A-43.4-001 Entréer raka trapphus, uppställning 1:50 A-43.5-001 Innerväggar, typer 1:5 5 A-43.6-001 Innerväggar, detaljer A-45.4-002 Trappor typ 1-4, uppställning 1:50 RUMSKOMPLETTERINGAR A-46.4-001 Kök 1-3, uppställning 1:50 A-46.4-002 Tvättstugor, uppställning 1:50 A-46.5-001 Skåpsnickerier, förteckning 1:50 A-46.5-002 Fönsterbänkar, förteckning 1:20 Noter (A): 1. Situationsplanen redovisar såväl mark som hus, därav klassificeringen 01 i del 2. 2. För översiktsritningarna används lägeskod för våning, men för trapphus anges 0 då alla (båda) husdelar ingår. 3. Sektioner och fasader skiljs sinsemellan och från planer genom kod för ritningskategori. Sektioner och fasader kan även ges lägeskoder om man skapar ett system inom projektet. 4. Fasadritningarna har löpnumrerats. 5. Väggtyper är förteckningsritningar.

Sida 18 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not BYGGNADSKONSTRUKTIONER (K) K-20.0-001 Föreskrifter och allmänna anvisningar 6 SAMMANSTÄLLNINGSRITNINGAR K-11.1-001 Schakt för hus 1:500 K-15.1-001 Pålplan 1:500 K-20.1-110 Hus 1, trapphus 1, grundplan och golv på mark, mått 1:50 7 K-20.1-111 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 1, mått 1:50 8 K-20.1-112 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 2, mått 1:50 K-20.1-113 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 3, mått 1:50 K-20.1-114 Hus 1, trapphus 1, takstolsplan 1:50 K-20.1-120 Hus 1, trapphus 2, grundplan och golv på mark, mått 1:50 K-20.1-121 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 1, mått 1:50 K-20.1-122 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 2, mått 1:50 K-20.1-123 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 3, mått 1:50 K-22.1-110 Hus 1, trapphus 1, grundplan och golv på mark, armering 1:50 9 K-22.1-111 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 1, armering 1:50 K-22.1-112 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 2, armering 1:50 K-22.1-113 Hus 1, trapphus 1, bjälklag över våning 3, armering 1:50 K-22.1-120 Hus 1, trapphus 2, grundplan och golv på mark, armering 1:50 K-22.1-121 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 1, armering 1:50 K-22.1-122 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 2, armering 1:50 K-22.1-123 Hus 1, trapphus 2, bjälklag över våning 3, armering 1:50 K-25.1-124 Hus 1, trapphus 2, takstolsplan 1:50 10 DETALJER OCH ELEVATIONER K-21.4-101 Hus 1, väggelevationer, mått 1:50 K-21.6-101 Hus 1, grunddetaljer samt sektioner genom ytterväggar 1:20 11 K-22.4-101 Hus 1, väggelevationer, armering 1:50 KONSTRUKTIONSDELAR 12 K-20.6-001 Terrasser våning 3, detaljer 1:20:1:10 K-23.5-001 Balkongplattor BPL1-BPL3S, förteckningar 1:20, 1:10 K-23.5-002 Balkongplattor BPL4-BPL7, förteckningar 1:20, 1:10 K-24.5-001 Stålpelare, förteckningar 1:10, 1:5 K-42.4-001 Utfackningsväggar trapphus 1-2, fasader mot gata 1:0 13 K-42.4-002 Utfackningsväggar trapphus 1-2, fasader mot gård 1:50 K-42.6-001 Utfackningsväggar, detaljer 1:20, 1:10 Noter (K): 6. Föreskrifter och anvisningar gäller alla typer av konstruktioner, därför klassificeringen 20. 7. Måttritningarna redovisar alla typer av konstruktioner, därför klassificeringen 20, sammansatt. Om enbart platsgjuten betong redovisas används istället 21. 8. För planritningarna tillämpas samma numrering med lägeskoder i hus för alla projektörer. 9. Ritningarna innehåller armering i platsgjuten betong, därför klassificeringen 22. 10. Takstolsplanen klassas som en träkonstruktion. 11. Gemensamma detaljer för platsgjuten betong, därför klassificeringen 21. 12. Löpande numrering tillämpas här för varje typ av konstruktion (grupp). 13. Utfackningsväggar ingår inte i bärverk, därför har kod 42 för yttervägg använts.

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 19 Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not VVS-INSTALLATIONER (V) VA UTVÄNDIGT V-51.1-001 Planritning, utvändig VA och värmekulvertar 1:500 14 VATTEN, AVLOPP OCH VÄRME V-50.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, vatten, avlopp och värme 1:50 15 16 V-50.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, vatten, avlopp och värme 1:50 V-50.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, vatten, avlopp och värme 1:50 V-50.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, vatten, avlopp och värme 1:50 V-50.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, vatten, avlopp och värme 1:50 V-50.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, vatten, avlopp och värme 1:50 V-56.0-101 Hus 1, undercentral 1:20 17 V-56.8-001 Värmesystem, schema 18 LUFTBEHANDLING V-57.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, luftbehandling 1:50 15 V-57.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, luftbehandling 1:50 V-57.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, luftbehandling 1:50 V-57.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, luftbehandling 1:50 V-57.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, luftbehandling 1:50 V-57.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, luftbehandling 1:50 V-57.0-101 Hus 1, fläktrum 1:20 17 V-57.8-001 Luftbehandlingssystem, schema 18 INSTALLATIONSSAMORDNING 19 V-01.7-010 Hus 1, schakt, trapphus 1 1:50, 1:10 20 V-01.7-020 Hus 1, schakt, trapphus 2 1:50, 1:10 V-01.7-001 Hus 1, samordning i ledningsstråk 1:20, 1:10 Noter (V): 14. Löpnumrering, ingen lägeskod. 15. Klassificering används för att skilja olika system (52 tappvatten, 53 avloppsvatten, 56 värme och 57 för luftbehandling). När flera system redovisas tillsammans används 50. 16. För planritningarna tillämpas samma numrering med lägeskoder i hus för alla projektörer. 17. Undercentral och fläktrum omfattar planer, uppställningar och detaljer, därav ritningskategori 0. 18. Schema omfattar alla hus. 19. Samordningsritningar betraktas som sammansatt på huvudgruppsnivå, kod 01. De kan även innehålla el. 20. Schaktritningarna är lägesnumrerade efter trapphus De innehåller både planer och sektioner.

Sida 20 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not SAMMANSTÄLLNINGSRITNINGAR (EL) E-60.1-001 Yttre el, belysning, motorvärmare, servis 1:500 KRAFT OCH BELYSNING 21 E-63.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, kraft och belysning 1:50 E-63.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, kraft och belysning 1:50 E-63.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, kraft och belysning 1:50 E-63.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, kraft och belysning 1:50 E-63.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, kraft och belysning 1:50 E-63.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, kraft och belysning 1:50 E-63.8-001 Kraft, schema TELE (telefon, porttel, data, centralantenn) 21 E-64.1-111 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 1, tele 1:50 E-64.1-112 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 2, tele 1:50 E-64.1-113 Planritning, hus 1, trapphus 1, våning 3, tele 1:50 E-64.1-121 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 1, tele 1:50 E-64.1-122 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 2, tele 1:50 E-64.1-123 Planritning, hus 1, trapphus 2, våning 3, tele 1:50 E-64.8-001 Telenät, schema Not (E): 21. För planritningarna tillämpas samma numrering med lägeskoder i hus för alla projektörer.

SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Sida 21 Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not MARKRITNINGAR (M och L) 22 M-10.1-01 Befintlig mark 1:500 M-10.1-02 Utgångslinjer måttsättning och utsättning, koordinater 1:500 L-16.1-01 Överbyggnader, del 1 1:200 23 L-16.1-02 Överbyggnader, del 2 1:200 L-16.1-03 Överbyggnader, del 3 1:200 L-16.1-04 Överbyggnader, del 4 1:200 L-17.1-01 Plantering och utrustning, del 1 1:200 24 L-17.1-02 Plantering och utrustning, del 2 1:200 L-17.1-03 Plantering och utrustning, del 3 1:200 L-17.1-04 Plantering och utrustning, del 4 1:200 L-17.5-01 Vätförteckning L-17.6-01 Planteringar, detaljer 1:20 L-18.6-01 Utrustning, detaljer 1:20, 1:10 Noter (M och L): 22. För markritningar behövs inte lika många tecken i numreringen. 23. Överbyggnader redovisar överbyggnadstyper, nivåer och mått. 24. För de kombinerade ritningarna för plantering och utrustning har koden 17, Plantering, använts med motivet att detta är det huvudsakliga innehållet. Ritn nr Ritningens innehåll Skala Not INREDNINGSRITNINGAR 25 I-46.1-1 Planritning, hus 1, våning 1, inredning lokal 1:50 I-46.1-2 Planritning, hus 1, våning 1, beredningskök 1:50 26 I-46.4-3 Hus 1, våning 1, specialritad inredning, uppställning 1:20 I-46.6-4 Hus 1, våning 1, specialritad inredning, detaljer 1:5, 1:1 Noter (I): 25. Inredningsritningar har enbart löpnummer då inredning bara förekommer i en lokal. 26. I detta fall har inredningsarkitekten även utfört köksritningen. Om en särskild köksprojektör anlitats, skall detta framgå av beteckningen för ansvarig part.

Sida 22 SIS fleranvändarlicens: Lunds Universitetsbibliotek; Biblioteksdirektionen. 2013-10-28 Bilaga C (informativ) Litteraturförteckning Följande publikationer bör beaktas vid praktisk tillämpning av ritningsnumrering: Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, Bygghandlingar 90, del 1, Redovisningsformer, utgåva 2, SIS 2003. Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, Bygghandlingar 90, del 2, Redovisningsteknik, utgåva 2, SIS 2003. Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, Bygghandlingar 90, del 8, Redovisning med CAD, SIS 1996. SB-Rekommendationer 11, CAD-lager, Rekommendationer för tillämpning av SS-ISO 13567 med BSAB 96 (ver 2:02). Utgåva 2, AB Svensk Byggtjänst 2003. Skriften ersätter bilaga A i Bygghandlingar 90, del 8 och korrigerar avsnitt 2.7. BSAB 96 System och tillämpningar, AB Svensk Byggtjänst, 1999.