HÅLLBAR STADSUTVECKLING Den omfattande och pågående urbaniseringen medför en ökad konkurrens om markanvändningen i det urbana landskapet. Exploateringsbehovet i staden står således i konkurrens med grönstrukturen. I samband med att stadens parker och grönområden minskar i yta och brukarvärdet ökar, bör man eftersträva att stärka dess kvalitéer. Grundläggande för all form av planering är att kunna göra avvägningar av flera samhällsintressen och att hushålla med mark och vattenanvändningen i samband med beslut om exploatering samt bevarande av naturmark och vattensystem. Den fysiska planeringen ska enligt Regeringens proposition 1994/95:230 vara en del av en samlad miljöpolitik och medför således konsekvenser för markutnyttjningen i ett långsiktigt perspektiv. För att främja en hållbar stadsutveckling krävs en genomgående samverkan mellan flertalet aktörer inom olika samhällsnivåer i staden. Generella mål och riktlinjer 9
SOCIAL HÅLLBARHET 10
SOCIAL HÅLLBARHET Boverket menar att en social stadsutveckling är en utveckling som tar hänsyn till olika individer och gruppers behov. Det måste samtidigt finnas möjligheter för människor att mötas på ett sådant sätt så jämställdhet främjas. Offentliga utemiljöer är en viktig arena för att skapa möten mellan människor, vilket är en naturlig funktion för stadslivet, men också för att öka stadens attraktivitet gentemot andra kommuner. Offentliga miljöer är således en viktig miljö då det är där det vardagliga livet utspelar sig, dem bör fungara som en tillgänglig och attraktiv plats för större delen av stadens invånare. Det måste också finnas utrymme för olika funktioner för att undvika att användningen blir ensidig. Gestaltningen av en park påverkar dess funktion samtidigt som det påverkar vem eller vilka som nyttjar platsen. FRÄMJA INTEGRATION OCH MOTVERKA SEGREGATION Stadens parker ska vara mötesplatser där människor har möjlighet att mötas och interagera med varandra, både redan kända bekantskaper men även i spontana sociala sammanhang. När olika typer av människor och grupper möts skapas en större förståelse för olikheter, vilket kan bidra till att bryta fördomar. Segregationen minskar när människor kan mötas på samma plats på lika villkor. Samhörigheten med andra människor bidrar till social hållbarhet genom rätten att vistas i stadens offentliga rum och på så vis minska sociala klyftor i staden. Offentliga miljöer ska upplevas som välkomnande och trygga för alla och på så vis främja ett rikt folkliv. SOCIAL HÅLLBARHET 11
EN INKLUDERANDE PARKMILJÖ SOCIAL HÅLLBARHET - VÅRA PARKER SKA VARA TILL FÖR ALLA VÅRA PARKER SKA VARA TILL FÖR ALLA! Studier visar på att utomhusvistelsen har en positiv effekt på människans välmående, särskilt i samband med ökad möjlighet till fysisk aktivitet. Det kan dock finnas flera aspekter som påverkar utnyttjandet av stadens grönområden. Det kan dels vara ekonomiska möjligheter, tillgång till bil, utrustning, sommarstuga m.m., tid till förfogande, hälsotillstånd, närheten till grönområden samt om området uppfattas som otryggt eller otrivsamt. Skillnaderna i användning av grönområden kan till viss del bero på okunskap om allemansrätten, svensk flora och fauna, språk och bristande information samt en känsla av otrygghet av att vistas ute i naturen. Andra orsaker kan bero på individens livssituation, ekonomi, arbetslöshet, diskriminering, vilka också är viktiga att jobba med parallellt i samråd med brukarna. BARN OCH UNGA Stadens ambition är att natur av hög kvalitet ska vara nåbar och tillgänglig från bostaden för alla oavsett funktionsnedsättning, socialekonomisk status eller ålder. Citat från ÖP, 2013 Vistelse ute i grönområden och parker främjar barns motoriska och fysiska utveckling såväl som den sociala och psykiska. Ett varierat grönområde väcker fantasi, upptäckarglädje och större kreativitet. Det finns också studier som visar på att en ökad vistelse i rika grönområden ger bättre koncentrationsförmåga. Barn med tillgång till vegetation med kuperad terräng rör sig mer och är mer fysiskt aktiva än barn som saknar dessa ytor. Barns tillgång till stimulerande grönområden är en viktig del av deras livskvalitet och uppväxt. Att barn sedan är de främsta brukarna av stadens utemiljö ger en anvisning av hur viktigt det är att planera för och med barn när staden utformas. Barn behöver tillgång till både organiserade lekplatser men även till naturmiljöer som är mindre tillrättalagda. Dessa bör vara väl tilltagna och med stor variation i ytor, både större och mindre öppna ytor såväl som lummiga ytor med större del undervegetation. Ytorna bör vara väl integrerade med området som helhet men även sammanvävda med närliggande platser. För de lite äldre barnen krävs ett annat tillvägagångssätt. Många vill hitta sin egen plats och ta avstånd från sammanhang som är kopplat till barndomen, det är en naturlig process i steget ut mot vuxenlivet. Mötesplatser där man kan knyta kontakt med andra människor blir då en viktiga och mer tilltalande. 12
ÄLDRE Allt fler blir äldre och allt fler är vid sin pension fortfarande friska, och kan leva oberoende, vitala och aktiva liv. Många äldre är också aktiva utomhus och det är oerhört viktigt att de äldres förutsättningar respekteras och att deras behov kan tillgodoses i stadens offentliga parker och grönområden. Det finns en obestridlig koppling mellan fysisk aktivitet och förhöjd livskvalitet samt ökad livslängd. Tre fjärdedelar över 55 år och en tredjedel över 85 år är ute dagligen och i åldersgruppen 75-84 år promenerar en tredjedel minst två gånger i veckan. Äldres förutsättningar och behov ser annorlunda ut än andra användargruppers och för att stadens parker och grönområden skall vara tillgängliga för alla är det viktigt att se de äldre som en individuell grupp. Äldre har inte samma fysiska förutsättningar både vad gäller den fysiska styrkan men även olycksrisken. Underlaget har en större betydelse för att minska risken för fallolyckor. Det är viktigt att underlaget är jämnt och att lutningen inte är för brant. Betydelsen av högre bänkar samt tillgång till till armstöd ökar och det är även viktigt att dessa placeras med jämna och inte alltför långa intervaller. Äldre har också en högre känslighet för värme vilket innebär att möjlighet att sitta i skugga är viktigt, dock uppfattar äldre ofta mörka skogsområden som otrygga. För att man som äldre skall utnyttja stadens parker och grönområden är det av vikt att kunna känna sig trygg, att kunna möta och se andra människor, känna en social samvaro, att ströva i natur och mark samt att kunna ha ett mål med sin vistelse. En utsiktspunkt eller en plats med kulturhistoriskt värde är exempel på sådana platser, men även platser med estetiska värden såsom blomning är uppskattade. Undersökningar visar på att de äldres främsta mål med sin utomhusvistelse är nöjes- och motionspromenader, trädgårdsarbete och att ströva i skog och mark. Andra populära aktiviteter innefattar hundpromenader, jakt och fiske samt bäroch svampplockning. FUNKTIONSNEDSÄTTNING Över 20 % av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Begreppet funktionsnedsättning rör sig om nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell förmåga. Det kan handla om psykisk ohälsa, syn- eller hörselnedsättning eller rörelsehinder. Vidare innebär begreppet funktionshinder den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för individen i förhållande till sin omgivning. Många funktionsnedsättningar försvårar fysisk aktivitet, dock är en funktionsnedsättning inte liktydigt med dålig hälsa och skall inte hindra personer från att vistas i stadens parker och grönområden. Naturområden upplevs generellt vara svårtillgängliga att vistas i, på samma villkor och förutsättningar som andra. Därför bör stadens samtliga invånare ges förutsätningarna att självständigt och säkert kunna förflytta sig till och inom stadens parker och grönområden. Markunderlaget spelar därmed en stor betydelse för tillängligheten. Hårdgjorda, halkfria ytor med slät utformning är av stor vikt. Dessutom bör vägar och stigar inte ha för brant lutning och alternativa färdvägar som komplement till trappor ska vara inom rimligt avstånd. Även räcken och platser att kunna sätta sig och vila med jämna intervaller är av vikt för att personer med begränsad rörlighet skall ha samma möjligheter som andra. De med psykisk funktionsnedsättning efterfrågar ofta platser i avskildhet, en lugn och harmonisk miljö med få störande moment. Närheten och tillgängligheten är generellt för de flesta funktionsnedsättningar den viktigaste faktorn för att de skall kunna använda och vistas ute på en vardaglig basis. SOCIAL HÅLLBARHET 13
MÄNNISKANS LIV I STADEN - GEHL SOCIAL HÅLLBARHET SITTANDE Att människor har goda möjligheter att kunna uppehålla sig på platser i staden är avgörande för att kunna skapa kvalitativa utemiljöer. Enbart när det finns möjligheter för att sitta kan det finnas en varaktig vistelse Citat från Gehl, 2011 (översatt till svenska) 14 Möjligheten till att kunna sitta är väsentlig för en mängd andra aktiviteter som gynnar det sociala livet i staden: äta, läsa, leka, sola och titta på, mötas och prata med andra människor. Om det inte finns goda och attraktiva platser för att sitta kommer människor heller inte att vistas på platsen några längre tidsperioder vilket reducerar kvaliteten på stadens utemiljö. Platser för att sitta väljs ut mer noggrant än platser för att enbart stå även om många kriterier är detsamma. Människor väljer hellre att sitta utmed kanten av en öppen plats hellre än att sätta sig i det mer utsatta läget i mitten av platsen. Att sitta utmed fasader eller skogsbryn där man känner ett stöd i ryggen upplevs som mer attraktiva. Placeringen av sittplatser är därför avgörande för om platsen upplevs som god nog för att sitta och vistas i. Även orientering och utsikt från sittplatser påverkar kvaliteten, platser där man kan betrakta andra människor och aktiviteter är mer populära. Att platsen har ett bra mikroklimat är också positivt och påverkar valet av sittplats. Sittplatser kan vara primära eller sekundära. Primära sittplatser innebär objekt vars primära funktion är att ge människor en plats att sitta på, bänkar eller stolar. Sekundära sittplatser är objekt som till sin primära funktion inte är sittplatser utan kan vara trappor, pollare, låga murar m.m. Olika människor har olika krav på sin sittplats. Äldre har oftast högre krav då de måste kunna sitta bekvämt och kunna sätta sig och resa sig utan alltför stor fysisk ansträngning och föredrar många gånger primära sittplatser. Yngre däremot har lägre krav vilket gör sittplatsens utformning av mindre vikt och sekundära sittplatser vanliga. Sekundära sittplatser är idealiskt i situationer där det finns en stor variation över mängden människor över tid då de inte ger ett övergivet uttryck när de inte används, som tomma bänkar kan göra.
MÄNNISKANS LIV I STADEN FORTS. STÅENDE Att gå eller att sitta ställer krav på den fysiska omgivningen, att enbart stå däremot kräver mindre och är ett viktigt beteende i den offentliga miljön då det innebär att människor stannar upp. De flesta stående aktiviteter är funktionella och påverkas inte av den fysiska utformningen av platsen, till exempel att stanna för ett rödljus eller att stanna för att titta på något. Att stanna upp för att prata med någon är också en mer eller mindre funktionell aktivitet som inte påverkas av omgivningen, människor kan inte påverka var de träffar på någon de kanske känner eller vill hälsa på en bekant, och det är sällan man flyttar sig till en mer lämplig plats för att föra vidare samtalet. Det är när människor stannar upp för längre stunder som problematiken mer att hitta en bra plats att stå på uppkommer. SOCIAL HÅLLBARHET GÅENDE Att gå är först och främst ett sätt att förflytta sig på, och är något som är nödvändigt för människan. Att gå kan också vara helt rekreativt och göras endast för gåendets skull. the act of walking is often a necessary act but can also merely be an excuse for being present Citat från Gehl, 2011 För att människan skall använda sina fötter som främsta transportmedel för sina dagliga förflyttningar är det enligt flera studier 400-500 meter som är den acceptabla sträckan, men betydligt kortare för barn och äldre. Det är dock inte enbart den faktiska sträckan som räknas in utan till stor del också den upplevda sträckan. Den upplevda sträckan påverkas av kvaliteten på färdvägen. Promenerande är känsliga för omvägar och nivåskillnader då det kräver extra fysisk ansträngning. Då avviker ofta promenerande från de anvisade stråken för att välja alternativa vägar. När man väljer var man går så är en direkt färdväg och längden på färdvägen avgörande. Även siktlinjen avgör kvaliteten på sträckan, dvs om man ser sitt mål och stråket avviker från den mest direkta färdvägen kan genvägar uppstå. Om siktlinjen är obruten i en alltför lång sträcka kan stråket upplevas som uttröttande och tråkigt, och kvaliteten sänks. En gångväg skall vara varierande och stimulerande samtidigt som underlag och nivåskillnader skall vara så optimala som möjligt. Ett kvalitativt stråk föredras över ett kortare stråk. 15
TRYGGHET I TROLLHÄTTANS PARKER SOCIAL HÅLLBARHET Känslan av otrygghet är subjektiv. Det vill säga den upplevs av individer och ingen individs upplevelse är mindre värd eller lik någon annans, och den skiljer sig beroende på individens erfarenheter och vanor. Det går därför inte av att bygga bort otrygghet, utan många andra åtgärder måste utföras för att öka känslan av trygghet. Genom bland annat bättre belysning och fler människor i rörelse går det att skapa förutsättningar för att platsen skall upplevas tryggare. Enligt Boverket är orienterbarhet och överblickbarhet viktiga aspekter för tryggheten. Lättorienterade platser med god överblickbarhet ger en större känsla av att platsen är befolkad och att det finns fler människor som kan vaka över varandra. Människors närvaro på en plats kan uppfattas som en trygghet då det finns andra till hands om någonting skulle ske. En funktionsblandad park lockar till sig en bredare användargrupp, då det finns fler möjligheter till vistelse i parken för ett bredare spektrum av befolkningen. Främmande människor kan dock också upplevas som otrygga. En målinriktad och genomtänkt gestaltning gör att platsen upplevs som tryggare, vilket kan underlätta i mötet med främmande människor. Beroende på i vilket fysiskt och socialt sammanhang parken är lokaliserade kan otryggheten öka eller minska i samspel med omgivningen. Om stadsdelen upplevs som ett otryggt och ovårdat område kan det resultera i att även parkerna upplevs som otrygga och ovårdade. Parker och grönområden kan ofta upplevas som otrygga under dygnets mörka timmar därför har belysning en direkt påverkan på den upplevda tryggheten. För att öka användningen av offentliga utemiljöer, vid mörker, ställs krav på ljusgestaltningen för att uppmuntra ett aktivare rörelsemönster. Även om ljussättning kan bidra till en ökad trygghetskänsla finns det flera aspekter som det måste tas hänsyn till vid gestaltningen, ljus kan även skapa otrygghet om ljuskällan är felplacerad eller utförs på fel sätt. FUNKTIONER SOM PÅVERKAR KÄNSLAN AV TRYGGHET: Vikten av genomtänkt belysning Mångfald av aktiviteter Orienterbarhet och överblickbarhet Fler människor i rörelse God tillgänglighet Underhåll och skötsel som ger ett välskött/omhändertaget intryck Parken skall kännas välkomnande 16
KONKRETA ÅTGÄRDER GÄLLANDE TRYGGHET LJUSSÄTTNING SOM TRYGGHETSSKAPANDE ELEMENT Stark ljussättning påverkar människans mörkerseende då det skapar kontraster och bländande ljus vilket kan skapa en otrygg känsla därför bör dessa ljuskällor användas sparsamt. Att gynna mjukare ljuskällor kan vara mer effektivt för att skapa en trygghetskänsla då det inte medför skarpa kontraster och skuggor. Mjukare ljus är effektivt för att forma urbana rum och där brukaren kan få en överblick över området samtidigt som brukaren inte skall uppleva en känsla av att synas men inte se. Belysning kan tillsammans med skötsel av grönstruktur motverka känsla av otrygghet Genom att lysa upp vertikala objekt och/eller landmärken ökar orienterbarheten i den urbana miljön. Gestaltningen av ljussättningen sa samspela med platsens och människors behov. Ljussättningen måste integreras tidigt i planeringsprocessen för att involveras i enskilda projekt. VEGETATION Utmed primära gång- och cykelstråk skall vegetationen hållas på avstånd eller hålla fri sikt i ögonhöjd för att öka trygghetskänslan. En omhändertagen park skapar en större trygghet. Täta och stora buskage samt träd med skrymmande grenar skall undvikas utmed primära stråk. Balans mellan estetiska värden och funktion. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Skapa en balans mellan naturvärden och sociala värden inom ramen för skötsel. En park med låg skötsel kan upp fattas som övergiven vilket leder till otrygghet. Nedfallna grenar har betydelse för den biologiska mångfalden men kan upplevas som ovårdat om de ligger på vägar och stigar. Skräp och klotter skall hållas undan samtidigt som bänkar, lekplatser och utegym upprätthålls i gott skick. VID NYANLÄGGNING ELLER FÖRÄNDRING Vid exploatering av ny park eller vid upprustning ska samråd och dialog föras med brukarna i ett tidigt stadie för att ta tillvara på åsikter och önskemål. Genom att involvera brukarna i planeringsprocessen ökar känslan av platsanknytning och som påverkar den upplevda trygghetskänslan. SOCIAL HÅLLBARHET 17
JÄMSTÄLLDHET I TROLLHÄTTANS PARKER SOCIAL HÅLLBARHET De offentliga utrymmena har genomgått en stor förändring under de senaste tvåhundra åren vad gäller rätten till och synen på vilka som bör vistas där. Stadens parker ska vara tillgängliga för stadens samtliga invånare, både fysiskt och mentalt. Jämställdhetspolitiken påpekar att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (Prop. 2005/06:155). Det är därför viktigt att vi strävar efter att skapa parker som är lika tillgängliga för alla. Jämställdhetspolitiken grundar sig i de mänskliga rättigheterna där Sveriges diskrimineringslag syftar på att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Både jämställdhetspolitiken och diskrimineringslagen ska hållas i åtanke och på så sätt hjälpa till att skapa en medvetenhet kring ett jämställdhetsperspektiv vid planering och gestaltning av Trollhättans stads parker- och grönområden. Enligt Trollhättans mål- och resursplan bidrar trygga och jämställda förhållanden till förbättrade livsvillkor och hälsa vilket bidragande aspekter för ett gott samhälle. Syftet med att lyfta fram jämställdhetsaspekter i parkprogrammet är att minska de stereotypa beteendemönstren och skapa attraktiva och trygga parker året om. Kvinnor lyfter, i större utsträckning än män, fram frågor kring trygghet och säkerhet. Detta är viktiga frågor och måste prioriteras i stadens parker. Det är således viktigt att synliggöra könsskillnaderna inom den fysiska planeringsprocessen för att öka förståelsen och kunskapen för att sedan kunna utforma användbara verktyg och riktlinjer. Medborgardialog är av stor betydelse för att ta del invånarnas åsikter i ett tidigt skede i planeringsprocessen och att tidigt kunna kartlägga konsekvenser för olika planförslag. Det finns däremot en risk att det är en viss typ av medborgare som medverkar vid samråd vilket kan ge en felaktig representation av stadens befolkning. Det finns därför ett utbrett intresse av att få höra de tysta medborgarnas åsikter i samband med att samverkanskraven blir mer påtaglig inom kommunal planering. Det är således viktigt att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att komma till tals i processen och att Trollhättans Stad aktivt inkluderar både kvinnor och män, i alla åldrar, i medborgardialoger för att få en rättvisare representation. 18
KONKRETA ÅTGÄRDER GÄLLANDE JÄMSTÄLLDHET Jämställdhetsfrågor har en stark koppling till trygghetsfrågor såsom belysning, placering av vegetation och skötsel. (Se avsnitt om trygghet ovan) PLANERING Vems perspektiv utgår planeringen ifrån? Ha målsättningen att skapa dynamiska och mångfunktionella parker. Varierad belysning. Öppna upp för dialog med invånare tidigt i planeringsprocessen. Undvik stereotyp planering t.ex. vad som ses som typiskt kvinnliga och manliga aktiviteter. Konst/statyer i parken. T.ex. vem/vad får ta plats i offentliga utrymmen och hur betraktas konsten? Undvik exkluderande design. Ex på parkbänkar. VEGETATION Val av vegetation samt höjd & bredd. Placerig har betydelse för den upplevda tryggheten, det är därför viktigt att skapa platser som alla upplever som trygga. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Material såsom bänkar, lyktstolpar, utegym, lekplatser och annat ska hålla en god standard både funktionellt och estetiskt. God framkomlighet på vägar/stigar. Jämställd snöröjning. (prioritera gång- och cykelstråk) SOCIAL HÅLLBARHET 19
EKOLOGISK HÅLLBARHET 20
EKOLOGISK HÅLLBARHET MILJÖMÅLSARBETE Kommuner har ett stort ansvar inom miljömålsarbetet för att skapa goda förutsättningar för invånare och företag att driva hållbarhetsarbetet frammåt. Enligt Översiktsplanen 2013 utgör tätortsnära grönområden en av den viktigaste utgångspunkten för att uppnå de gröna miljömålen. Parker och natur har en stor betydelse för stadsmiljön utifrån både rekreativa och biologiska utgångspunkter. Flertalet miljömål har en direkt koppling till stadens grönstruktur. Den befintliga vegetationen och marken tar exempelvis emot dagvatten, ger högre luftfuktighet, samlar upp dammpartiklar och jämnar ut lufttemperaturen samtidigt som den har ett biologiskt värde. När befintliga grönytor bebyggs ändras de miljömässiga förutsättningarna på platsen, vilket ofta leder till att de tidigare nämnda kvaliteterna minskar. I ett stadsbyggnadssammanhang blir det relevant att ersätta de förlorade värdena för att bibehålla en god bebyggd miljö. För att ytterligare ta del av Trollhättans miljömålsarbete se Miljömål Trollhättan - Lokal tillämpning av de nationella miljömålen, Trollhättans Stads Översiktsplan, Naturvårdsplan och Friluftsplan. Stadsbyggandsförvaltningen har även som mål att genomföra minst 1 st åtgärd/ år som förstärker och utvecklar biologisk mångfald i parkerna. Detta gäller främst de parker med målkaraktärerna naturpark, naturkvarter och bostadsnära natur. EKOLOGISK HÅLLBARHET 21
EKOLOGISK HÅLLBARHET 22
KLASSIFICERING AV GRÖNOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS TÄTORTER I enlighet med Översiktsplanen har de olika parkerna och grönområdena delats in i olika kategorier baserat på deras storlek. För att göra en bedömning utifrån innehåll har även underkategorier lagts till. Förslag på innehåll i de olika gröna klasserna har tagits fram och kan ses som ett hjälpmedel vid vidare utveckling av parker eller grönområden. Lekplatser hanteras i Lekplatsprogrammet och Tätortsnära friluftsområden tas upp i Friluftsplanen, vi har därför valt att inte ta upp dessa här. MINDRE PARK- OCH LEKOMRÅDE NÄRPARK STADSDELSPARK STADS- OCH EVENEMANGSPARK EKOLOGISK HÅLBARHET 1:75 000 23
EKOLOGISK HÅLLBARHET STADS- OCH EVENEMANGSPARK Hjulkvarnelund tillsammans med Folkets park skall utformas med en tilltalande parkmiljö så att den när den inte används till större evenemang skall fungera som en stadspark. Mål: Folkets park tillsammans med Hjulkvarnelunds parken Storlek: Kunna ta emot uppemot 10 00 besökare (Hjulkvarnelund plus folkets park är ca 5 ha) AV DE ÅTTA PARKKARAKTÄRERNA KAN PARKEN INNEHÅLLA FÖLJANDE: 24 Kulturhistoria Artrik Rofylld Rymd Fest Lustgården Allmänning FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Möjlighet till större evenemang God försörjning av kollektivtrafik samt goda möjligheter till parkering Blomsterplanteringar Perennplanteringar Varierande vegetation, för årets alla årstider Platser för stilla och lugn Platser att mötas i större grupper Parkbänkar samt picknickbord Belysning Anlagda småmiljöer sk kretoper eller andra åtgärder som skapas i syfte att gynna biologisk mångfald t.ex. fjärilsrestauranger av nektarrika blommor, slåtterängar, fågelholkar, bibon mm
STADSDELSPARK Mål: Storlek: Avstånd: Kulturhistoria Artrik Rofylld Rymd Fest Lustgården Allmänning Ska finnas en i varje stads del, minst en stadsdelspark men gärna även en av mer naturlik karaktär. 5-15 ha 10 minuters promenad AV DE ÅTTA PARKKARAKTÄRERNA KAN PARKEN INNEHÅLLA FÖLJANDE: MÅLKARAKTÄRER Tre olika målkaraktärer skiljer de olika typerna av stadsdelsparker från varandra och varierar i form av innehåll och funktion. STADSDELSPARK: Stadsdelsparkerna bör ha en viss storlek för att kunna tillgodose människor med olika intressen och från olika åldersgrupper. Parkerna bör också vara större för att kunna bevara biologisk mångfald och för att kunna innehålla flera olika naturtyper. Parkerna bör vara sådan i sin utformning att det är möjligt att ta promenader inom parkområdet och finnas platser för både mindre och större grupper, stilla samtal och mer platskrävande aktiviteter. Parken bör vara variationsrik och trivsam, en mötesplats för stadsdelen. Ska finnas en i varje stadsdel och inom ett avstånd på 10 minuters promenad. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Möjlighet till att utveckla sin kunskap och sitt intresse för växter Varierande vegetation, för årets alla årstider Blomsterplanteringar Perennplanteringar Platser för stilla och lugn Öppna ytor för boll och annan lek Platser att mötas i större grupper Kan med fördel innehålla en temalekplats Parkbänkar samt picknickbord Arboretum Belysning vid primära stråk Naturmiljöer med innehåll av strukturer och element som gynnar biologisk mångfald t.ex. olikåldriga och flerskiktade trädbestånd, hålträd, vattensamlingar mm. NATURPARK: Område med främst naturupplevelsen i centrum. Parken behöver vara tillgänglig i den utsträckningen att det finns anlagda och underhållna gångar. Det skall även finnas platser för att sitta ned och för mer varaktig vistelse. Parken skall vara formad så att man kan röra sig genom parken utan att komma i kontakt med stadens ljud och visuella intryck. De ska vara ett komplement till de tätortsnära friluftsområdena. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Stigar och gångar Parkbänkar samt picknickbord Möjlighet till bär och svampplockning Grillplatser/mötesplatser Få möjligheten till en naturnära upplevelse Välutvecklade bestånd Belysning vid primära stråk Naturmiljöer med innehåll av strukturer och element som gynnar biologisk mångfald t.ex. olikåldriga och flerskiktade trädbestånd, hålträd, vattensamlingar mm. NATUROMRÅDE: Än mer orörda naturområden och behöver nödvändigtvis inte tillgängliggöras via anlagda gångar utan människor skall ha möjlighet att kunna röra sig genom naturen och få en mer naturnära upplevelse. De ska vara ett komplement till de tätortsnära friluftsområdena. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Välutvecklade bestånd Få möjligheten till en naturnära upplevelse Naturmiljöer med innehåll av strukturer och element som gynnar biologisk mångfald t.ex. olikåldriga och flerskiktade trädbestånd, hålträd, vattensamlingar mm. EKOLOGISK HÅLLBARHET 25
EKOLOGISK HÅLLBARHET 26 Mål: Storlek: Avstånd: NÄRPARK AV DE ÅTTA PARKKARAKTÄRERNA KAN PARKEN INNEHÅLLA FÖLJANDE: Kulturhistoria Artrik Rofylld Lustgården Allmänning MÅLKARAKTÄRER Finnas inom 300 meter 2-5 ha 300 meter Närparken blir en viktig grön park där det är långt till Stadsdelsparken. Den skall vara en självklar mötesplats för Trollhättebor i alla åldrar och skall kännas som en förlängning av invånarnas egen bakgård. Parken är en viktig plats för lek men även för korta promenader och för att få sin vardagliga dos av grönska. Närparken skall vara en trygg plats och tillgänglig för alla. Det ska finnas större öppna ytor för att uppmuntra till aktiviteter, t.ex. brännboll, fotboll m.m. Närparken har en viktig social funktion och det är viktigt att förändringar sker i samråd med brukarna. Två olika målkaraktärer skiljer de olika typerna av närparker från varandra och varierar i form av innehåll och funktion. NATURKVARTER (OCH NATURSTRÅK): Närpark där syftet är att erbjuda en naturnära upplevelse. Viktiga för att säkerställa en trivsam och grön bostadsmiljö. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Varierande vegetation, för årets alla årstider Välutvecklade bestånd Naturlik karaktär Platser för stilla och lugn Sittplatser Belysning vid primära stråk Naturmiljöer med innehåll av strukturer och element som gynnar biologisk mångfald t.ex. olikåldriga och flerskiktade trädbestånd, hålträd, vattensamlingar mm. PARKKVARTER (OCH PARKSTRÅK): Närpark där det finns större mötesplatser och möjlighet till socialt samspel för invånarna i närområdet. Det ska finnas möjlighet till kortare promenader men även platser för att sitta och längre vistelser. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Varierande vegetation, för årets alla årstider Perennplanteringar Blomsterplanteringar Platser för stilla och lugn Öppna ytor för boll och annan lek Lekmöjligheter Sittplatser Belysning Anlagda småmiljöer sk kretoper eller andra åtgärder som skapas i syfte att gynna biologisk mångfald t.ex. fjärilsrestauranger av nektarrika blommor, slåtterängar, fågelholkar, bibon mm
MINDRE PARK- OCH LEKOMRÅDE Mål: Storlek: Avstånd: AV DE ÅTTA PARKKARAKTÄRERNA KAN PARKEN INNEHÅLLA FÖLJANDE: Artrik Rofylld Lustgården Finnas inom 300 meter 0,2-2 ha 300 meter, men gärna mindre då dessa fungerar som komplement för fram förallt äldre och barn som inte har samma rörelsefrihet. De mindra gröna ytorna är en viktig del för att kunna bevara och skapa en grön stad under en framtida förtätning, både för biologisk mångfald men även för att kunna erbjuda en grönska i Trollhättebornas vardag. De mindre park- och lekområdena ska fungera som komplement där närparker saknas, men kan på inget sätt ersätta en närpark. Det är viktigt att kunna erbjuda sociala värden även för en park som inte är stor till ytan, det kan göras genom till exempel blomsterprakt, naturområde för lek, platsbildning/mötesplats, o.s.v. Dessa parker kan ha en väldigt stor variation i utformning och är nästan enbart enfunktionella men det gröna är en viktig stomme. MÅLKARAKTÄRER Sex olika målkaraktärer skiljer de olika typerna av mindre park- och lekområden från varandra och varierar i form av innehåll och funktion. FINPARK: Park med stora prydnadsvärde, ofta i form av perenner, sommarblommor, vårlök, blommande buskar. En välklippt gräsmatta och en hög skötselstandard karakteriserar parken. PARKTORG: Mestadels hårdgjorda ytor men med grönska i form av träd, sommarblommor, perenner etc. LEKPARK: Park med lekplats som dominerande element. Gärna med tillhörande vegetation för att uppmuntra barnens kreativa lek. HUNDRASTGÅRD: Park som domineras av en hundrastgård. BOSTADSNÄRA NATUR: Naturmark som är viktiga för att bevara den gröna staden men som kanske inte har så stort vistelsevärde. Parkerna kan med fördel innehålla strukturer och element som gynnar biologisk mångfald t.ex. olikåldriga och flerskiktade trädbestånd, hålträd, vattensamlingar mm. Dessa naturmarker är även viktiga för barn som lekområden. MINIPARK: En park där det finns mer skötselintensiva ytor än i naturmarken. Klippta gräsytor, sittplatser och tillgänglighet via gångar definierar parken. FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL: Sittplatser Grönska Vegetation med någon form av prydnadsvärde Mindre lekplats Anlagda småmiljöer sk kretoper eller andra åtgärder som skapas i syfte att gynna biologisk mångfald t.ex. fjärilsrestauranger av nektarrika blommor, slåtterängar, fågelholkar, bibon mm EKOLOGISK HÅLLBARHET 27
TILLGÅNG TILL GRÖNYTA I TROLLHÄTTANS TÄTORT EKOLOGISK HÅLLBARHET - ALLA SKA HA TILLGÅNG TILL EN PARK ELLER GRÖNOMRÅDE INOM 300 METER FRÅN HEMMET En buffertanalys är ett enkelt medel för att snabbt kunna göra en simplare bedömning över avstånd från en ursprungspunkt med en bestämd radie. I det här fallet ger det oss en översiktlig bild över hur tillgängligheten till de olika grönkaraktärerna ser ut i Trollhättans Stad. Vad buffertanalysen inte tar hänsyn till är fysiska barriärer såsom vattenkroppar, större vägar och höjdskillnader, vilket gör buffertanalysen något missvisande. Vid stora barriärer ser verkligheten annorlunda ut. Större omvägar måste tas för att gå över broar eller hitta säkra övergångar till starkt trafikerade vägar. Spikön är ett bra exempel på hur detta kan te sig. Bufferten är på 300 m och sträcker sig över kanalen och får det att se ut som om de boende på andra sidan vattnet bor inom det angivna avståndet från parken, när det i verkligheten ser helt annorlunda ut. Buffertanalys över Stadsdelsparker samt Stads- och evenemangsparken Buffert 500 m Buffertanalyser kan vidare nyttjas till strategiskt arbete, bl.a. vid en mer övergripande planering av staden eller påverka placering/sträckning av nya gång- och cykelvägar och broar mm. Buffertanalysernas resultat utgör även en av flera aspekter som det har tagits hänsyn till vid bedömning av parkernas grönvärden, se mer på nästkommande sida. Buffertanalys över Närpark Buffertanalys över Mindre park- och lekområde 1:150 000 1:150 000 28 De boende måste ta sig till bron för att komma till Spikön. Dessa avvikelser från verkligheten är det viktigt att vara medveten om för att kunna tolka resultatet. Buffert 300 m 1:150 000 Buffert 150 m
ALLA TROLLHÄTTEBOR SKA HA TILLGÅNG TILL PARK OCH GRÖNOMRÅDEN BEVARA STADENS GRÖNVÄRDE Översiktsplanen 2013 lägger stor tyngd på förtätning parallellt med att skapa en blandad bebyggelsestruktur bland den befintliga. För att grönytornas värde ska stärkas i samband med konkurrens om markanvändningen har Trollhättans stad utformat en grönvärdesbedömning som utgår från ett flertal parametrar. Grönvärdesbedömningens fokus är att bedöma bevarandevärdet för stadens grönområden och på så vis kunna stärka dess kvaliteter och utveckling i ett långsiktigt perspektiv. GRÖNVÄRDESBEDÖMNING - FÄRGKODNING 3 = Parkerna/grönområdena anses vara av mycket stor vikt för stadsdelen och staden i stort. (83 st) 2 = Parkerna/grönområdena anses vara av stor vikt för stadsdelen eller staden i stort. (42 st) GRÖNVÄRDESBEDÖMNINGENS INNEHÅLL: Totala grönytan inom stadsdelen i förhållande till antalet invånare Innehåll och funktion i parken/grönområdet i förhållande till andra parker/grönområden i närområdet. Här har bl.a. buffertanalysen på föregående sida använts som underlag. Storleken på parken/grönområdet spelar in för både rekreativa och naturvärden. Placering inom stadsdelen. EKOLOGISK HÅLLBARHET VAD INNEBÄR GRÖNVÄRDE? Den sociala och biologiska kvaliteten på parken och grönområdet, men även dess potential. Grönvärde är Stadsbyggnadsförvaltningens förhållningssätt till de parker och grönområden som ingår i deras förvaltningsområde. Se vidare fördjupning på s. 11 i Bilaga 1 - Aktivitetsdel. 1 = Parkerna/grönområdena anses vara av lägre vikt för stadsdelen eller staden i stort. (11 st) 29
EKONOMISK HÅLLBARHET 30
EKONOMISK HÅLLBARHET PRIORITERINGSGRUNDER Ekonomiska investeringar och skötsel av parker och nybyggnation ska vara väl planerat för att resultatet ska leva upp till de krav och förväntningar som finns. Om träden i en park eller grönyta sköts på rätt sätt kan detta medför att risken att dem drabbas av sjukdomar minskar. Våra stadsträd behöver på så sätt inte bytas ut lika ofta. En god planering och en god skötsel kan alltså sett i ett längre perspektiv leda till en god ekonomisk hållbarhet. EKONOMISK HÅLLBARHET 31
EKONOMISK HÅLLBARHET 32
EKONOMISK HÅLLBARHET FÖRSTÄRKA STADSKÄRNAN Via en förbättrad kvalitet på stadskärnans grönområden blir staden en mer tilltalande plats för stadens innvånare. När fler människor rör sig i stadskärnan kan detaljhandeln konkurrera med köpcentran i stadens utkant. Detta skapar ett mindre bilberoende när utbud av varor och tjänster finns inom rimliga avstånd till jobb och bostad. KLIMATANPASSNINGSINVESTERINGAR Grönstrukturer kommer att spela en allt viktigare roll inom ramen för städers klimatanpassningsåtgärder. Det finns många klimatrelaterade åtgärder som bidrar till ett hälsosammare och behagligare stadsklimat. Parker och natur bidrar till skuggning och utjämning av temperatursvängningar, rening av luftpartikar, dämpar vind och dagvattenhantering. Stadens utveckling måste ta hänsyn till klimataspekter då vi står inför ett allt mer påtagligt och föränderligt klimat. Därmed måste klimatrelaterade risker tas hänsyn till i planeringsprocessen för att kunna hantera de kommande utmaningarna. FÖRBÄTTRAD FOLKHÄLSA Grönområden har en direkt påverkan på invånarnas hälsa. Grönstrukturer ger bättre förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, vilket leder till en förbättrad folkhälsa. Grön- och blåvärden har dessutom en lugnande verkan och förbättrar människans immunförsvar genom ökad fysisk aktivitet. Regelbunden vistelse i grönområden bidrar dessutom till minskad stress, ökad kreativitet, förbättrad kondition och inlärningsförmåga. TILLVÄXT PÅ BOSTADSMARKNADEN EKONOMISK HÅLLBARHET Flertalet studier påvisar att bostadsnära grönområden leder till ökade bostadspriser. Parker och grönområden ger en mjukare och trivsam karaktär i en allt mer hårdgjord atmosfär. I en tät stadsmiljö kan det vara svårt att bevara eller utveckla grönområden och stråk. Allt fler invånare efterfrågar närhet till grönområden, inom ett rimligt avstånd från bostaden, då de upplevs som avkopplande i relation till den stressiga stadsmiljön. 33
VIKTEN AV BRA SKÖTSEL... - DRIFT OCH UNDERHÅLL EKONOMISK HÅLLBARHET För att våra parker skall kunna uppskattas och användas av trollhätteborna kräver det att parkerna sköts och underhålls på rätt sätt. En park som upplevs som misskött och skräpig upplevs också ofta som otrygg och oanvändbar. Att våra parker är rena, väl skötta och vackra är oerhört viktigt för att ge invånarna kvalitativa upplevelser i staden. 34 Trollhättans parker och grönområden har under lång tid tillåtits att förfalla och skötseln har varit på ett minimum. De områden som tidigare bestått av klippta gräsmattor har blivit slaghackytor där gräset tillåts bli knähögt. Mitt bland dessa slaghackytor står fortfarande fotbollsmål, rostiga och oanvändbara. Det höga gräset hindrar lek, bollsporter, picknick eller andra sociala möten. Ytorna går inte längre att vistas på och fungerar inte heller längre som park. Träden lider av samma misskötsel där beskärningen är eftersatt. Flera träd lider dessutom av sjukdomar. Kunskap inom och pengar till etableringsskötsel saknas och leder till att många av stadens nyplanterade träd bara år efter plantering lider av den bristande skötseln. På många plan måste kommunikationen, medvetenheten och kunskapen ökas hos både politiker som tjänstemännen som jobbar med Trollhättans parker. Det är oerhört viktigt när det kommer till nya planteringar, skötsel av träd, perenner och sommarblommor att det finns en kunskap och/eller engagemang hos skötselpersonalen. Ökad kunskap och engagemang gör det lättare för skötselpersonalen att kunna fatta egna beslut på plats och improvisera när det uppstår problem. Kunskapen kräver utbildning eller erfarenhet och bidrar till att höja statusen för skötselpersonal på parksidan.
...OCH KONSEKVENSER AV DÅLIG SKÖTSEL EKONOMISK HÅLLBARHET Ovanstående punkter är viktigt när skötseln ligger ute på entreprenad framförallt i samband med en funktionsstyrd entreprenad, då personal på plats har kunskapen och förtroendet att kunna fatta snabba beslut och sätta in skötselinsatser med rätt timing. Trollhättans Stads skötsel av park- och naturmark ligger ute på entreprenad. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att olika typer av parker kräver olika typer av skötsel. Skötseln i park som ingår i ett naturreservat är ofta reglerad i en, för naturreservatet specifikt, skötselplan. I vissa fall kan parker även ha andra funktioner, t.ex. att fungera som skyddszon mellan bostäder och störande verksamheter, vilket kan påverka parkens innehåll och hur den kan behöva skötas för att behålla sin funktion som skärm mellan industri och bostäder. För att kunna höja kvaliteten på Trollhättans Stads parker och säkerställa en god och för parken välanpassad skötsel krävs det alltså mer anslag till skötsel likväl som till investeringsprojekt. 35