Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Vasa stads arbetarskyddsstrategi

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Inledning Arbetsgivaren stöder individens hälsa och resurser genom att utveckla arbetet, arbetsmiljön och arbetsförhållandena. (Vasa stads personalstrategi) I personalstrategin, godkänd av stadsstyrelsen, omnämns flera beredningar av mera omfattande specialprogram. Stadsdirektören tillsatte en arbetsgrupp vars uppgift var att fundera ut en arbetarskyddsstrategi och fästa uppmärksamhet på bl.a. introduktion, riskbedömning och säkerhetsledning. Till arbetsgruppens ordförande utsågs Tapio Lehto och till medlemmar valdes Liisa Siren, Ann- Mari Fagerström, Christine Skjäl, Jyrki Jokinen och Vesa Isomöttönen. Arbetsgruppens målsättning var att ta fram sådana centrala faktorer som påverkar de anställdas arbetsvälbefinnande och som har betydelse för stadens serviceproduktion nu och i närframtiden. Arbetet inleddes med en SWOT-analys och uppmärksamhet fästes på sådana delområden inom arbetarskyddet och arbetsvälbefinnandet som inte har begrundats t.ex. i personalstrategin eller utbildningsstrategin. Vid utarbetandet av arbetarskyddsstrategin har man lagt fokus på de delområden inom säkerhetsledningen, som har central betydelse i stadens verksamhet nu och framdeles. Detta resulterade i att frågor kring arbetsmiljö, säkerhetskunnande och arbetsvälbefinnande lyftes fram. Arbetsgruppen har sammanställt de centralaste frågorna till en tabell som innehåller målsättningar, metoder och utvärdering. Bakgrund Arbetarskyddslagen förutsätter moderna åtgärder av arbetsgivaren. Det centrala målet i lagen är att framhålla organiserad, systematisk och långsiktig verksamhet i frågor som påverkar de anställdas arbetssäkerhet och arbetshälsa på arbetsplatserna. Handlingssätten styrs så att de anställdas säkerhet och hälsa samt goda arbetsförhållanden utgör en av utgångspunkterna i arbetsgivarens verksamhet. Säkerhetsledning Säkerhetsledningen omfattar såväl den lagstadgade som all frivillig helhetsbetonad säkerhetshantering där kontrollen av metoder och handlingssätt förenas med ledandet av människor. Föreställningen om ett ständigt pågående främjande av säkerheten och hälsan på arbetsplatsen ingår även i begreppet. Dessutom rymmer säkerhetsledning ständig planering, verksamhet och uppföljning. Ett av de viktigaste arbetsredskapen inom säkerhetsledningen är riskbedömningen. Med hjälp av säkerhetsledning tryggas medarbetarnas kunskap, deras medverkan och motivation. På arbetsplatsen bildar säkerhetsarbetet en del av det dagliga arbetet. (STM 35/2002)

Organiseringen av säkerhetsledningen Organiseringen av säkerhetsledningen behöver ingen överlappande eller parallell organisation. Arbetsorganisationen har själv ansvaret för verksamheten. Sålunda förutsätts av ledarskapssystemen klart angivna, fungerande och målinriktade befogenhets- och ansvarsområden samt tillräcklig ekonomisk resurstilldelning. Säkerhetsledning karaktäriseras av fokusering på linjeorganisation och sakkunnigstöd, verksamhet med strukturerade och exakta begrepp. Detta förutsätter av organisations- och arbetarskyddskulturen förmåga till positiv utveckling och förnyelse. Förhållandet mellan arbetarskyddet och organisationens övriga funktioner, såsom personalledningen, utvecklingspolitiken och riskhanteringspolitiken bör vara samordnat. Samverkanspersonalen inom arbetarskyddet skall kopplas fastare till organisationens övriga utvecklingsarbete, till planeringen av verksamheten och till strategiarbetet. På det här sättet kan man på ett nytt sätt koppla samman organisationens verksamhets- och arbetarskyddskultur. Arrangemanget kräver inga investeringar. De centrala elementen inom säkerhetsledningen: göra fortlöpande observationer av arbetsmiljön och arbetsgemenskapen och förbättra rutinerna identifiera och reda ut olägenheter och risker samt undanröja dessa bedöma betydelsen av de olägenheter och risker som inte kan undanröjas (riskbedömning) inneha olägenhets- och riskfaktorutredningen och svara för att den hålls tidsenlig (uppdatering) utarbeta ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet som skall omfatta behoven av att utveckla arbetsförhållandena på arbetsplatsen och konsekvenserna av de faktorer som hänför sig till arbetsmiljön utifrån en riskbedömning ge arbetstagarna undervisning och handledning följa upp utförda åtgärders verkningar förmedla information Verksamhetens genomförande I lagen förutsätts riskbedömning vid övervakningen av arbetets säkerhet och hälsosamhet. Bedömningen av riskerna kan beskrivas som en kombination av sannolikheten för risken och konsekvensen av den. Det vill säga, med hjälp av den bedöms behoven av att utveckla arbetsförhållandena och arbetsmiljöfaktorernas verkningar. Riskbedömningen bör utföras på alla arbetsplatser och utvärderingen skall dokumenteras. Utifrån utvärderingen skapas ett verksamhetsprogram för arbetsplatsens arbetarskydd, som behandlas tillsammans med de anställda. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet förstärker det förutseende arbetarskyddet och leder till ett systematiskt förbättrande av arbetsförhållandena utgående från organisationens egna förutsättningar. I programmet beskrivs åtgärder med vilka risker kan undanröjas eller minskas och vem som ansvarar för åtgärderna. Riskbedömningen bör vara en del av bedömningen av helhetsrisken och på ett väsentligt sätt vara sammankopplad med verksamhetens övriga riskhanteringsarbete. Genom introduktion och utbildning stöder man fördjupandet av organisationens och individens insikter om och fortgående utvecklande av arbetarskyddet. Riktad utbildning och korta informationsinslag ordnas i samarbete med förvaltningarna med beaktande av övriga mål inom personalarbetet.

I samverkansorganisationen söker man ständigt nya alternativ för att stöda arbetsgemenskapernas och individernas arbets- och funktionsförmåga, beaktande att de anställda blir allt äldre och den låga personalomsättningen. Man upprätthåller förutsättningarna för motion och rehabilitering genom ekonomiska satsningar. Genom ledarskapet stöder man befästandet av en fortgående utvecklingsprocess på närgemenskapsnivå och stegvist förbättrande av processens kvalitet. På individnivå skall man förstå och omfatta behovet av uppföljning när det gäller utvecklingen av det egna arbetet, fortgående lärande samt orken i arbetet. Uppföljning Verksamheten planeras för ett visst tidsspann, t.ex. ett kalenderår, och resultaten följs upp med verksamhetsområdesvisa personalbokslut, frånvaro- och arbetsolycksfallsstatistik, arbetsplatsrapporter, arbetsförhållandebarometrar och utbildningsberättelser. Arbetsbelastningen och riskerna i arbetet lyfts fram jämsides med utsatthet, ergonomi, introduktion o.s.v. som objekt för inspektionerna under arbetsplatsbesöken. Likaså inspekteras riskbedömningen och åtgärdsprogrammen samt bedöms arbetsgemenskapens interna funktionsduglighet och organiseringen av arbetet. Uppföljningen av förverkligandet behandlas i utvecklingsgrupperna/samarbetsgruppen. Samarbetsgruppen förutsätter att de verksamhetsområdesvisa utvecklingsgrupperna och ansvariga vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå målen. Utvecklingsgrupperna förpliktas att årligen rapportera om framskridandet till samarbetsgruppen. Grundprinciperna för Vasa stads arbetarskyddsverksamhet. Allmänna, hållbara målsättningar och principer som arbetarskyddsverksamheten bygger på. Arbetstagarnas arbetssäkerhet, hälsa samt goda arbetsförhållanden är den centrala grunden i serviceverksamheten. Utgångspunkten är att arbetarskyddslagstiftningen efterföljs ovillkorligt, att ansvarsområdena och befogenheterna är klart definierade samt att överenskomna handlingssätt tillämpas i praktiken. Arbetarskyddet är en del av yrkeskompetensen och skall synas i de dagliga lednings-, planerings- och arbetsrutinerna. Det centrala målet för verksamheten är ett övergripande och fortgående förbättrande av arbetarskyddet. Fokus ligger på förebyggande verksamhet. Ansvaret för och skyldigheten att ombesörja arbetarskyddet handhas av organisationen. Introduktion och arbetshandledning är ett väsentligt handlingssätt inom staden som hjälper arbetstagaren att bli medveten om sina skyldigheter och sköta sina arbetsuppgifter på rätt sätt.

Personalens möjligheter att delta och påverka olika reformprojekt, planering och annan utveckling som gäller maskiner, anordningar, arbetsmetoder och arbetsmiljön skall möjliggöras. Beslutsfattande som hänför sig till minskning och undanröjande av olägenhets- och riskfaktorer samt olyckor baserar sig på riskbedömning. Utvecklingsbehoven i arbetsmiljön, som grundar sig på bedömningen, diskuteras tillsammans med de anställda och dokumenteras till ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Man tar hand om personalresurserna genom verksamhet som upprätthåller och främjar arbets- och funktionsförmågan i samarbete med övrig personalförvaltning. De viktigaste uppgifterna för samverkanspersonalen inom arbetarskyddet är att ge råd, förmedla information, delta i planeringen och i den övergripande utvecklingen av arbetsmiljön.

Personalens välbefinnande ombesörjs. MÅL En arbets- och funktionsduglig arbetstagare som är engagerad i sitt arbete producerar och erbjuder sina kunder högklassig service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. METODER UTVÄRDERING Sjukfrånvaron hos personalen och förtida pensionering hålls på en låg nivå. Företagshälsovårdens verksamhet skall motsvara behoven. De anställdas fysiska och psykiska välbefinnande i arbetet ombesörjs. Nya arbetsmetoder och verksamhetssätt söks för att utveckla arbetet I ett tidigt skede görs satsningar på rehabiliterande verksamhet genom att betydligt öka antalet personer som årligen blir antagna till rehabilitering, vilket beaktas när stadens budget uppgörs. Motion på eget initiativ stöds t.ex. med ett avgiftsfritt simhallsbesök/konditionssals besök i veckan. Varje arbetstagare är aktivt med och utvecklar sitt eget arbete och sin arbetsmiljö. Målen i åldersprogrammet, utbildningsstrategin och personalstrategin förankras hos de anställda. Service med resursbrist produceras vid behov som köpservice. Arbetet, organisationen och resurserna dimensioneras så att de motsvarar uppgifterna. Personliga egenskaper, kunnande och åldrande beaktas när beslut fattas om uppgifternas innehåll. På arbetsplatserna omvärderas arbetet med hjälp av arbets- /uppgiftsbeskrivningen (processanalys). En årlig utvecklingsdag där alla deltar ordnas på arbetsplatsen. Aktivt initiativtagande uppmuntras. *Feedback *Utvecklingen av sjukfrånvaron. *Enkät om välbefinnandet. *Rapporter från arbetsplatsbesök. *Verksamhetsplan för företagshälsovården *Enkät om välbefinnandet *Utvecklingssamtal *Resultaten av analyserna *Utbetalda initiativarvoden

Arbetarskyddet är en del av yrkesskickligheten. Varje arbetstagare är för egen del ansvarig för arbetsplatsens arbetarskydd och arbetstrivsel. Arbetarskyddet är en oskiljaktig del av den dagliga planeringen, beslutsfattandet, verksamheten och ledningen. Verksamheten är organiserad, systematisk, och långsiktig och avspeglar synsättet om fortgående förbättring. MÅL Arbetarskyddskunnandet i toppskick. METODER Arbetsplatsen har fungerande introduktionsrutiner och skriftliga anvisningar även för specialsituationer. Ibruktagnings- och underhållsinspektioner utförs. Tydlighet i uppgiftsbeskrivningarna och i befogenhets- och ansvarsfrågorna. Riskbedömning genomförts på alla arbetsplatser. På arbetsplatsen kontrolleras arbetets och arbetsmiljöns säkerhet, hälsosamhet och tillståndet i arbetsgemenskapen. Skräddarsydda utbildningar ordnas. Arbetstagarna kan förpliktas att delta i arbetssäkerhetsutbildning. Vid anskaffning, produktion och förmedling av information utnyttjas datakommunikationsnät. Områdesspecifika utbildningsoch utvecklingsdagar ordnas. UTVÄRDERING *Verksamhetsprogram för arbetsplatsens arbetarskydd. *Arbetsolycksfallsstatistik *Arbetsplatsutredningar *Personalbokslut *Utbildningsberättelser

Trygg och hälsosam arbetsmiljö. Goda arbetsförhållanden skapar grundförutsättningar för en framgångsrik serviceproduktion och inverkar på arbetsmotivationen, trivseln och personalens prestationsförmåga. Arbetsplatsvåld och osakligt uppträdande godtas inte i någon form och omedelbart ingripande bör ske i fråga om dessa. MÅL Arbetena utförs med ergonomiskt korrekta metoder. De fysiska förhållandena i lokaliteterna är i skick. Förebyggande av arbetsplatsvåld och osakligt uppträdande i anslutning till arbetet. METODER På arbetsplatserna utförs ergonomikartläggningar, bristerna åtgärdas och hjälpmedel som behövs antecknas i anskaffningsplanerna. Korrekta arbetssätt och metoder utgör en del av arbetsintroduktionen. På arbetsplatsen finns tidsenliga anvisningar för introduktion. Olägenhetsfaktorer i anslutning till verksamheten eller lokaliteterna som påverkar säkerheten eller hälsan minimeras genom att metodiskt och målmedvetet, utan dröjsmål förhindra, begränsa eller undanröja dem. Organisering och möblering av lokaliteterna samt anskaffning av övervaknings- och larmanordningar genomförs för att förbättra personalens säkerhet. Anskaffningsbehovet baserar sig på en riskbedömning. Verksamhetsområdena har skriftliga handlingsdirektiv som skall efterföljas och övas. När arbets-/tjänsteuppgifter utförs i specialsituationer utnyttjas myndighets- eller säkerhetstjänster för att trygga säkerheten. På arbetsplatserna finns en handbok för hantering av osakligt bemötande och beredskap att hantera detta program. UTVÄRDERING *Verksamhetsprogram för arbetarskyddet på arbetsplatsen. *Sjukfrånvaroutvecklingen *Rapporter från arbetsplatsbesök *Arbetsplatsbesöksrapporter *Inneluftsarbetsgruppens protokoll. *Olycksfallsstatistik. *Nära ögat-situationer. *Anmälningar om våld. *Enkät om välbefinnandet. *Omsättning.