Bilaga 1:18 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Storsjöbygdens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde Storsjöbygden. Åtgärdsområdet berör kommunerna Åre, Östersund, Berg och Krokom. Drygt 39 procent ligger inom Bergs kommun medan Åre kommun och Östersunds kommun utgör 28 procent respektive 22 procent av vattensystemet. Åtgärdsområdet ligger i Jämtlands län med undantag för dess östra spets som ligger i Västernorrlands län. Åtgärdsområdet ligger i Indalsälvens avrinningsområde. I åtgärdsområdet finns 43 sjöar och 110 vattendrag. Cirka 27 procent av dessa har god ekologisk status medan resterande har måttligt till dålig status. Några uppnår inte heller god kemisk status. I området finns även åtta grundvattenförekomster där alla har god kvantitativ status men två förekomster har otillfredsställande kemisk status. De största miljöproblemen är fysiska förändringar, miljögifter, försurning och främmande arter. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De åtgärder som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna som redovisas för de olika åtgärderna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1800 13500 dollar per hektar och år. Översatt till Storsjöbygdens åtgärdsområde med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 61 000 hektar och ett antaget värde på 10 000 kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 600 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Storsjöbygden).
Bild 1: Kartan visar Storsjöbygdens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget 41 ytvattenförekomster som visar påverkan av övergödning vid en modellering av påverkanskällor med indikativa modellen (referens-id i VISS 52072). De påverkanskällor som preliminärt bedömts vara betydande är i första hand jordbruk, skogsbruk och avloppsutsläpp. Modellresultatet behöver verifieras genom kemiska och biologiska undersökningar tillsammans med källfördelningsanalyser. Först därefter kan påverkan fastställas och eventuella åtgärder föreslås. För närvarande finns också en större fiskodling i området (årlig produktion 120 ton fisk), men ytterligare ansökningar om fiskodling (planerad odlingsvolym >7000 ton regnbåge/röding) prövas för närvarande vid miljöprövningsdelegationen. Därmed kan bilden vad gäller betydande påverkanskällor inom miljöproblemet övergödning snabbt komma att förändras. Försurning I åtgärdsområdet har åtta vattenförekomster problem med försurning. För att inte ph ska understiga kritiska nivåer i de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver ph höjas genom kalkning. Inom åtgärdsområdet pågår redan kalkningsverksamhet i Högån enligt fastställd kalkningsplan. Kalkningens omfattning utgår dock från rådande resurssituation och inte utifrån det totala behovet för att åtgärda försurningsskadade vattenmiljöer. För att följa miljökvalitetsnormen för de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver årligen cirka 280 ton kalk spridas inom åtgärdsområdet med doserare och helikopter vilket är en utökning med 110 ton kalk per år jämfört med dagens nivå. Det innebär en årlig kostnad på sammanlagt cirka 720 000 kr. Miljögifter i yt- och grundvatten I åtgärdsområdet finns fem vattenförekomster, tre sjöar Liten, Ockesjön och Storsjön samt två grundvattenförekomster, Ytterån och Brunflo, som inte följer miljökvalitetsnormen på grund av miljögifter. Betydande påverkan kommer bland annat från förorenade områden och en småbåtshamn. Halterna är osäkra och det verkliga förbättringsbehovet per ämne behöver utredas närmare. De två förorenade områdena med riskklass 1 (Järpens industriområde och Äggfors massafabrik och skrotåtervinning) leder till att god kemisk eller ekologisk status inte nås i sjöarna Liten och Ockesjön. I sjön Liten behöver halterna av antracen och kadmium sänkas i förorenade sediment och i Ockesjön behöver halten kvicksilver i biota och halten koppar i sediment sänkas. För en tredje sjö, Storsjön kommer betydande påverkan från en småbåtshamn vilket leder till att god kemisk ytvattenstatus i inte uppnås i Storsjön. Halten TBT behöver därför sänkas för att miljökvalitetsnormen för Storsjön ska kunna följas. Maximal uppmätt halt är 0,004 µg/l vilket överskrider MAQ-EQS 0,0015 µg/l. De uppmätta halterna är osäkra och det verkliga förbättringsbehovet behöver utredas närmare. För de två grundvattenförekomsterna Ytterån och Brunflo uppnås inte god kemisk status på grund av tre andra förorenade områden med riskklass 2. Det faktiska förbättringsbehovet behöver utredas vidare.
Ett förorenat område med riskklass 2, Ytteråns tjärfabriker, leder till att god kemisk status inte nås i en grundvattenförekomst, Ytterån. I grundvattenförekomsten Ytterån behöver halterna av bensen, alifater och aromater sänkas. Undersökande övervakning och åtgärdsutredning behöver genomföras för att bättre beskriva förbättringsbehovet och föreslå åtgärder för efterbehandling av miljögifter samt minskad användning av miljögifter i småbåtshamnen i åtgärdsområdet. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Genomförda och planerade åtgärder Inom åtgärdsområdet ligger det också det förorenade området Hissmofors sulfitfabrik, ett av länets tre riskklass 1 objekt för förorenad mark. En huvudstudie har utförts över området och en planändring har utförts för att möjliggöra åtgärder inom området. Främmande arter Inom åtgärdsområdet finns etablerade bestånd av främmande arter som kanadaröding och signalkräfta i Storsjön samt bäckröding i en betydande andel av åtgärdsområdets mindre vattendrag. Det är totalt elva vattenförekomster bedömda med miljöproblemet främmande arter. Bestånden härrör i första hand från äldre utsättningar. Kanadaröding har satts ut i Storsjön som en kompensationsåtgärd för skadorna av Storsjöns reglering. Det exakta förbättringsbehovet för främmande arter går inte att bedöma utan vidare undersökningar. Undersökningen bör bestå av en mer detaljerad kartläggning av främmande arters utbredning och beståndsstorlek. Det finns en större fiskodling i området (årlig produktion 120 ton fisk), där ansökan om ytterligare fiskodling (planerad odlingsvolym >7000 ton regnbåge/röding) prövas för närvarande vid miljöprövningsdelegationen. Därmed kan bilden vad gäller betydande påverkanskällor inom miljöproblemet främmande arter snabbt komma att förändras. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns det åtta kraftverk/regleringsdammar som utgör betydande påverkan genom vandringshinder samt förändrat vattenflöde. I åtgärdsområdet finns också 38 stycken icke kraftverksrelaterade dammar och cirka 120 stycken vägtrummor vilka utgör vandringshinder, cirka 200 kilometer kantzoner längs vattendrag som är påverkade av skogsbruk samt cirka 114 kilometer vattendrag påverkade av flottledsrensning. För att miljökvalitetsnormerna ska följas behöver dessa åtgärdas.
Det nödvändiga underlag för att beräkna åtgärdskostnader för vandringshinder och för att införa miljöanpassade flöden/minimitappning för de åtta kraftverk/regleringsdammarna. Mer detaljerad kunskap i frågor som rör utpekande av kraftigt modifierade vatten (KMV) och bedömning om god ekologisk potential (GEP) är nödvändig för att ge åtgärdsförslag. Det också kunskap om gällande vattenhushållningsbestämmelser och vattendomar. Utan sådan kunskap går det inte att bedöma vilka nödvändiga förändringar i såväl flöden som minimitappning som behöver ske för att de enskilda anläggningarna ska kunna följa miljökvalitetsnormerna. Denna information behövs också för att räkna ut kostnader för föreslagna åtgärder. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek (antal, area) 5.1.1Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Restaurering av rensade vattendrag 114 kilometer Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) 5 800 kr i totalkostnad för åtgärden Övrig information enligt schablon. Kan komma att revideras. 2.6.1 Diffusa källor skogsbruk Restaurering kantzoner 200 kilometer 7.1.2 Andra morfologiska förändringar andra barriärer Fiskväg eller utrivning av vandringshinder/ omläggning/byte av vägtrummor 120 stycken 31500 kr i totalkostnad för åtgärden enligt schablon. Kan komma att revideras. 4.2 Flöde och morfologi Verksdamm, vattenkraft Fiskväg eller utrivning av vandringshinder vid kraftverk/regleringsdamm 8 stycken 7.1 Andra morfologiska förändringar barriärer Fiskväg eller utrivning av vandringshinder vid kraftverksrelaterade dammar 38 stycken 4 Flödesförändringar Hydrologisk restaurering för miljöanpassade flöden och ev. minimitappning vid kraftverk/regleringsdammar. 8 stycken *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt.
Klorid i grundvatten Inom åtgärdsområdet finns en grundvattenförekomst (Brunflo) med förhöjda kloridhalter på grund av betydande påverkan från vägsalt. För att följa miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomsten behöver halten av klorid minska. Högsta halt som uppmätts uppgick till 280 mg/l, vilket överskrider värdet för vända trend (50 mg/l) samt riktvärdet 100 mg/l. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna åtgärders effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek (antal, area) 2.4.1 Diffusa källor Transport och infrastruktur Minskad användning av vägsalt Skattad effekt 2 kilometer Vattenförekomsten Brunflo följer miljökvalitetsnormen till år 2021 *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) okänd Övrig information Genomförda och planerade åtgärder Åtgärder i form av minskad saltanvändning och borttransport av snö från vägren sattes in säsongen 2012/13 av Trafikverket för att minska påverkan av vägsalt på grundvatten. Operativ övervakning behövs för att följa effekten av genomförda åtgärder. Otillräckligt dricksvattenskydd Inom åtgärdsområdet finns 13 kommunala allmänna dricksvattentäkter varav åtta är ytvattentäkter och fem är grundvattentäkter. Ingen av dessa har ett fullgott skydd. För att skapa fullgott skydd till dricksvattentäkterna behöver vattenskyddsområden inrättas eller revideras till en kostnad av sammanlagt fem miljoner kronor. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Sammanställning av de åtgärder enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Storsjöbygdens åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets åtgärder (här kallade direkta eller indirekta åtgärder) och de konkreta åtgärder som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet.
Tabell 3 visar vilka direkta åtgärder som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta åtgärderna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta åtgärder menar vi sådana åtgärder som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringsåtgärder. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även åtgärder som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedelsåtgärder som finns med i tabellen. I tabell 4 redovisas sedan direkta åtgärder som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta åtgärder i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringsåtgärder. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har åtgärder kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta åtgärder. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna åtgärderna. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal åtgärder som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande åtgärder, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta åtgärder men som inte i sig leder till att konkreta åtgärder genomförs. Sådana åtgärder kallar vi indirekta åtgärder. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta åtgärder i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 3: Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Direkta åtgärder på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta åtgärder Försurning Kalkning enligt vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten kalkningsplan Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Berörd kommun Minskad påverkan från Tillsyn och prövning miljöfarlig verksamhet Kommunerna, åtgärd 1b Berörd kommun Efterbehandling av Tillsyn och prövning förorenade områden Länsstyrelserna, åtgärd 1a Berörd länsstyrelse Minskad påverkan från Tillsyn och prövning miljöfarlig verksamhet Länsstyrelserna, åtgärd 10 Berörd länsstyrelse Efterbehandling av Tillsyn och bidrag förorenade områden Naturvårdsverket, åtgärd 4 Bidrag Naturvårdsverket Efterbehandling av förorenade områden Kopplade indirekta åtgärder
Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna åtgärder Trafikverket, åtgärd 1 Egna åtgärder Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Klorid i grundvatten Trafikverket, åtgärd 3 Egna åtgärder Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Skogsstyrelsen Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Trafikverket Berörd kommun Berörd länsstyrelse Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra åtgärder för att motverka vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Minskad miljöbelastning från väg och järnväg Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Tabell 4: Direkta åtgärder på nationell nivå Direkta åtgärder på nationell Ansvarig nivå Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten vattenmyndigheten, åtgärd 2 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel vattenmyndigheten Naturvårdsverket Exempel på konkreta åtgärder Kalkning enligt kalkningsplan Minskad spridning av prioriterade och särskilt förorenande ämnen vid muddring och annan vattenverksamhet Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Kopplade indirekta åtgärder