Aromatiska föreningar

Relevanta dokument
Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Hückels metod. Matti Hotokka

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Atom- och molekylorbitaler

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen

Olika typer av kolväten

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Mendelevs periodiska system

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

IV. Atomer och molekyler

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

ORGANISK KEMI Del A-2009

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Kvantfysik SI1151 för F3 Tisdag kl

Kapitel 2. Kovalent bindning

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

2. Starka bindningar

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Tentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag (5 timmar)

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Övergången från gymnasie- till högskolestudier i kemi

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Intermolekylära krafter

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

Galvaniska element. Niklas Dahrén

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

Naftalen Antracen Fenantren Benspyren

Föreläsning 6. Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan. Fk3002 Kvantfysikens grunder 1

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Transkript:

Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om vi studerar bensen: 1.39 Å 1.39 Å Vi måste alltså rita två resonansstrukturer för att representera bensen

Vi vet att bensen är stabilare än en hypotetisk icke-konjugerad struktur Bensen är ca 152 kj/mol stabilare än en hypotetisk cyklohexatrien Detta kan man komma fram till genom att t.ex. studera hydrogeneringsentalpier 2 Δ= -208 kj/mol Skillnaden i stabilitet är alltså: 3*(-120) + 208 = 152 kj/mol Detta kan åskådliggöras i följande energi diagram: -360-232 -208-120 Alla hydrogeneringar ger samma produkt, bensen ger mindre reaktionsvärme än väntat och är således stabilare än väntat.

Vad gäller för denna förening? Detta är en mycket instabil molekyl! Det samma gäller cyklooktatetraen Denna molekyl kan undvika konjugation genom att ej vara plan! är undviks orbitalöverlapp genom att p-loberna inte är parallella

En kemist vid namn ückel insåg att det föreligger ett mönster för när cykliska konjugerade föreningar är stabila. an räknade antal π-elektroner i cykeln. Uppfyller ückels regel? 4 π elektroner ej 6 π elektroner Ja 8 π elektroner ej an upptäckte att stabila system innehöll 4n + 2 π elektroner, där n är ett heltal Om cyklooktatetraen oxideras eller reduceras med 2 elektroner uppfylls ückels regel. - 2e - 2 + 6 π elektroner 10 π elektroner lkt Dessa föreningar är plana och är relativt stabila med tanke på att de är Dessa föreningar är plana och är relativt stabila med tanke på att de är dubbelt laddade.

Detta är t.ex. strukturen för dianjonen av cyklooktatetraen ückel upptäckte sin regel innan man hade bra molekylorbitalmodeller, förklaringen ligger naturligtvis på denna nivå. I cykliska k system finns det degenererade d orbitalnivåer, i dvs. orbitaler med samma energi (antal noder) eftersom systemen inte längre är endimensionella. Det finns dock endast ett sätt för ett system att inte ha någon nod, som i den lägsta π-molekylorbitalen.

Bensen, där 6 st p-atomorbitaler ger upphov till π-systemet har 6 st molekylorbitaler π-mo energinivåer för bensen Ickebindande energinivå Alla cykliska π-system med jämt antal kolatomer är symmetriska runt den ickebindande energinivån. Så här ser orbitalerna ut

För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Det skulle alltså vara en diradikal, vilket inte är ett stabilt tillstånd. Detta tillstånd undviks genom att molekylen inte är plan. För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Om två extra elektroner tillförs blir de översta orbitalerna fyllda.

För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Om två extra elektroner tillförs blir de översta orbitalerna fyllda. Detsamma gäller om två elektroner förs bort från π-systemet För cyklooktatetraen skulle molekylorbitalerna ha följande utseende om dt det var en konjugerad dförening Om två extra elektroner tillförs blir de översta orbitalerna fyllda. Detsamma gäller om två elektroner förs bort från π-systemet

Vad gäller för system med udda antal kolatomer? Precis som i fallet med linjära system måste vi framställa joner eller radikaler osv -: - Vi kan rita lika många resonansstrukturer i båda fallen, men endast en av reaktionerna är i praktiken förvånansvärt lätt att genomföra. Vilken? Vi måste naturligtvis titta på molekylorbitalerna. Vi har 5 p-atomorbitaler vilket ger 5 π-molekylorbitaler, endast en utan nod, de övriga parvis degenererade. Katjonen har fyra elektroner i dessa π-orbitaler och ger alltså en diradikal som inte är stabil

Vi måste naturligtvis titta på molekylorbitalerna. Vi har 5 p-atomorbitaler vilket ger 5 π-molekylorbitaler, endast en utan nod, de övriga parvis degenererade. Anjonen har sex elektroner i dessa π-orbitaler (uppfyller ückels regel ). Detta ger ett stabilt system. pka för cyklopentadien är ca 16, vilket är mycket lågt för ett kolväte, normalt kring 45. Det finns aromatiska system som är uppbyggda av flera sammanlänkade bensenringar, några kända exempel är: aftalen Antracen Fenantren Bens[a]pyren

Det finns också heterocykliska aromatiska system Pyridin Pyrrol ur är heteroatomerna hybridicerade, och i vilka orbitaler ligger de fria elektronparen? sp 2 2 Det fria elektronparet i en sp 2 orbital Det ena fria elektronparet i en sp 2 orbital, det andra i en p-orbital och deltar i π-systemet. sp 2 Elektronparet i en p-orbital och deltar i π-systemet.

Det finns många naturligt förekommande heteroaromater, t.ex. 2 O Adenin Tymin O O 2 Guanin Baserna som håller ihop DA dubbelhelixen