Elfhems Gymnasium Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010 Rektor: Carl Nyström
1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Skolans elever, lärare och ledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder. Elever och föräldrar får bättre underlag för val mellan skolor. Föräldrar, politiker och andra intressenter får en god information om skolan. Detta leder till en ökad insyn och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut. Skolverket kommer att använda kvalitetsredovisningarna vid granskning och tillsyn. Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlaget utgörs av 3 enkäter: Vt 2010 gjordes den sedvanliga enkäten med avgående elever på Individuella programmet, och under hösten gjordes enkäter för både Lärlingar och IV. De flesta frågorna var i form av påståenden där eleverna betygsatt påståendet (graderat från 1 instämmer inte alls till 4 instämmer helt). 2 Beskrivning av organisationen/verksamheten Elfhems Gymnasium har två inriktningar; Gymnasial Lärlingsutbildning och Individuella programmet. Elevernas mål och motivation är därför av naturliga skäl ganska olika. Lärlingsprogrammet syftar till att via arbetsplatsförlagt lärande (i mer än hälften av studietiden) snabbt förankras i arbetslivet och gå direkt ut i arbete efter tre gymnasieår. Individuella programmets syfte är att hjälpa elever nå behörighet att söka gymnasieskolan, eller, om de har behörigheten, hitta nya vägar till studier eller arbete. Skälen till att de inte har behörighet kan vara högst skiftande, alltifrån medicinska diagnoser, koncentrationsstörningar, frånvaro, till sociala problem. En annan faktor kan vara invandrarbakgrund, med bristande språkkunskaper som följd. Att behöriga elever återfinns på Individuella programmet kan vara byte eller avhopp från påbörjade gymnasieprogram. För de allra flesta eleverna på Individuella programmet behövs en miljö där de kan arbeta ostört med mycket stöd från vuxna. Små grupper, bra studiemiljö, individuellt anpassad undervisning och social träning är nödvändigt. En viktig förutsättning är att eleverna kan bryta av sina teoretiska studier med praktiskt arbete emellanåt, eftersom just teoretiska studier för många upplevs som mycket koncentrationskrävande och därmed tröttande. I de fall då eleverna inte studerar heltid så erbjuds praktik på olika företag i kommunen. Lärlingsprogrammet bygger till stor del på att eleven ska ha en egen drivkraft och självdisciplin för att lyckas. På skolan studerar man kärnämnena och en mindre del karaktärsämnen (yrkesteori) två dagar i veckan och övrig tid gäller arbete hos arbetsgivare. Att arbeta tre dagar 8 timmar om dagen och dessutom hinna med sina skolämnen kräver att man tar sina studier på allvar. Fördelen med studieformen är att man lär sig yrket den naturliga vägen, detta passar för personer som har lättare att ta till sig kunskap genom att göra, och tycker att teoretisk inlärning är en omväg. För många elever på Individuella programmet är det en lockande studieväg och genom samlokalisering hoppas vi uppnå en motivation för att kvalificera sig så att man kommer in på Lärlingsprogrammet. Vi erbjuder 8 programinriktningar; BF, BA, EP, FP, HA, HR, IP, OP. Lilla Edets kommun har ingen egen gymnasieskola i övrigt utan kommunens elever erbjuds gymnasiestudier i andra kommuner.
Denna redovisning gäller både elever som slutade på Individuella Programmet Vt 2010, och de som startade ht 2010. Lärlingseleverna har utökats med en grupp nya Åk 1:or, så att de när höstterminen avslutades utgjorde 22 elever. Nyckeltal Antal elever Individuella Programmet 2009 2010 Grp 1 Grp 2 Totalt Grp 1 Grp 2 Totalt Jan 26 12 38 19 8 27 Juni 26 13 39 19 8 27 Sept 17 7 24 15 9 24 Dec 19 7 26 15 7 22 Grupp 1: elever som har studier i IV:s studiegrupper, i huvudsak från år 9 Grupp 2: elever som avbrutit Nationellt program, har praktik och i några fall studier i något enstaka ämne. Elever som går på Folkhögskola 2009 2010 Individuella programmet jan sept jan sept Antal lärare/100 elever 11 8 14 15,5 Andel behöriga lärare 100% 50% 50 % 45 % Antal elever med annat modersmål 0 3 3 2 Lärlingar Antalet elever Lärlingsgymnasiet 0 13 11 23 Antal elever per lärare 0 10 6 7 3 Elevenkäter ht 2010 Svarsfrekvensen på dessa enkäter blev dessvärre mycket låg, 50 % av lärlingseleverna och svar saknas helt för IV-programmet. Orsaker till detta är flera, mest beroende på nätverkskrångel och problem med inloggning för eleverna. Problemen löstes i sista minuten, men då lämnade Itansvarige, rektorn och två mentorer skolan för en förstudie av internationell praktik för lärlingselever. Detta ledde till att de elever som inte gjorde enkäten pga inloggningsproblem gav upp försöken och blev då inte påminda av övrig personal att besvara enkäten. Detta är naturligtvis en stor miss och innebär att enkäterna har ett svagt värde. Lärdomarna av detta är att ansvaret för elevernas it-kommunikation måste fördelas på flera personer. Frågor om trivsel, relationer och mobbning Nedan presenteras resultaten per fråga/påstående. Vid andelen positiva redovisas i procent hur många som svarat med betyg 3 eller 4. Jag trivs i skolan Elevgrupp Snittbetyg Andel positiva Lärlingsutbildningen 4,2 100 % 3(10)
Vi visar respekt för varandra i skolan Lärlingsutbildningen 4,2 100 % Jag vet vad som står i skolans likabehandlingsplan Lärlingsutbildningen 3 77 % Min skola gör mycket för att stoppa mobbing och kränkningar Lärlingsutbildningen 3,1 85 % Jag har minst en bra kompis i klassen Lärlingsutbildningen 4 100 % I klassen behandlas pojkar och flickor lika Lärlingsutbildningen 3,9 100 % Under senaste tiden har jag blivit retad, hotad med stryk, eller att folk har sagt elaka saker om mig till andra. Lärlingsutbildningen 1,1 0 % Under senaste tiden har lärare eller någon annan vuxen på skolan sagt saker till som gjort att jag känner mig kränkt. Lärlingsutbildningen 1,4 15 % Analys av resultaten Överlag redovisas en positiv syn på stämningar och relationer mellan elever och även mellan elever och personal. Men det finns några elever som anger att de känt sig kränkta av personal vilket givetvis inte är acceptabelt. Det är förstås oklart vad situationerna handlat om, men bara att frågan besvarats som den gjorts betyder att vi måste jobba mer med hur vi kommunicerar och motiverar våra elever i skolsituationen. Förbättringsåtgärder Tydligare och rakare kommunikation och bättre mentorssamtal är klara förbättringsområden. 4(10)
Jag får hjälp när jag behöver Lärlingsutbildningen 3,5 100 % Det är rent och snyggt på min skola Lärlingsutbildningen 2,5 69 % Jag har en individuell Utvecklingsplan (IUP) Elevgrupp Ja Nej Vet inte Lärlingsutbildningen 15 % 8 % 77 % Jag får vara med och bestämma i skolan Lärlingsutbildningen 3,4 85 % Jag tycker att kraven som skolan/läraren ställer på mig är Elevgrupp Lagom För höga För låga Lärlingsutbildningen 92 % 0 % 8 % Jag och läraren planerar undervisningen tillsammans. Lärlingsutbildningen 2,6 69 % De vuxna kommer i tid till lektioner och möten Lärlingsutbildningen 2,9 77 % Eleverna kommer i tid till lektionerna Lärlingsutbildningen 2,6 69 % Klassrådet fungerar bra Lärlingsutbildningen 2,2 39 % 5(10)
Elevrådet fungerar bra Lärlingsutbildningen 2,2 46 % Jag vet vem/vilka som är elevskyddsombud Lärlingsutbildningen 46 % Mina föräldrar eller de jag bor hos bryr sig om vad jag arbetar med i skolan Lärlingsutbildningen 3,7 100 % Jag skulle vilja byta till en annan skola Lärlingsutbildningen 1,1 0 % Jag får tillräckligt med hjälp från skolan för att kunna planera min framtid och kommande utbildning. Lärlingsutbildningen 3,3 84 % Analys och förbättringsåtgärder Detta avsnitt av enkäten sätter fingret på några svagheter som var tydliga redan förra året, t ex den låga kunskapen om sin egen utvecklingsplan hos lärlingarna, klass och elevrådsfunktionen likaså. Detta är helt enkelt för dåligt arbetat kring kommunikationen av centrala delar i skolarbetet. Ett problem när det gäller elevrådet och frågor kring detta är att det tar ca en termin att få ett nytt elevråd att fungera efter att nya elever kommer in på hösten. Detta rör framför allt IV-elever som till majoriteten endast är elever under ett läsår, men kvarvarande ledamöter förlorar en del av sin handlingskraft i väntan på att nya elever vill delta i elevrådsarbetet. Detta betyder att det är främst under vårterminen som struktur och elevrådsverksamhet fungerar tillfredställande. Flera elever än tidigare upplever att det inte är så rent och snyggt på skolan vilket är beklagligt. En anledning kan vara att flera elever vistas i lokalerna än tidigare och att en del byggarbeten dammat ner. Det är uppenbart att det finns ett par elever som inte riktigt känner att de går i takt med skolan, innehållet i studierna, att de får gehör för sina synpunkter etc. Detta måste fångas upp av respektive mentor på ett bättre sätt, det måste finnas en ömsesidig respekt och förståelse för både mål och behov från bägge håll. 6(10)
NKI Nöjd Kund Index Under denna rubrik redovisar vi tre stycken frågor enligt Nöjd-kund-index, med en skala 1-10. Ett par ytterligare frågor ställdes också. (a) Hur nöjd är du med din skola som helhet? Enhet Snittbetyg 2010 Lärlingsutbildningen 7,5 (b) Hur väl uppfyller din skola dina förväntningar? Enhet Snittbetyg 2010 Lärlingsutbildningen 6,7 (c) Föreställ dig en skola som är perfekt i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån en perfekt skola kommer din? Enhet Snittbetyg 2009 Lärlingsutbildningen 5,8 NKI beräknas fram som ett värde mellan 0-100 enligt följande formel: NKI = [(((a+b+c)/ 3) - 1) 9 ] *100 Enhet NKI Lärlingsutbildningen 63 Analys och förbättringsåtgärder För att förbättra NKI är det nödvändigt att förbättra kommunikationerna mellan personal och elever, öka medinflytandet och ta fasta på tidiga signaler om upplevda brister. 4 Normer och värden Målsättningen, som skolan strävar mot är att alla ska: - visa respekt för varandra - aktivt motverka förtryck och kränkning - använda ett vårdat språk - ta ansvar för sin egen utveckling Resultat och måluppfyllelse Elevenkät IV Vt. 2010 Resultat med jämförelse från tidigare år av elever som har haft studier i IV:s studiegrupper. Antal 2009 2010 Alltid Oftast Ibland Aldrig Alltid Oftast Ibland Aldrig Tycker du att det är en bra stämning mellan eleverna på IV? 3 9 1 0 10 8 1 0 Tycker du att det är en bra stämning mellan elever och personal på IV? 1 6 5 1 9 7 3 0 7(10)
Antal 2009 2010 Har du känt dig delaktig i din studieplanering? Ja Nej Ja Nej 10 3 15 4 Analys Stämningen anges som i huvudsak mycket god mellan eleverna och något mindre god mellan elever och personal. Detta får anses normalt, det är trots allt de vuxna som bestämmer, både om arbete, former, tider och sist och slutligen sätter betyg på prestationer. Förbättringsområden Elevernas trivsel är ett viktigt område för att nå resultat. Det är viktigt att elevernas inflytande och delaktighet fortsätter att öka, så att ansvaret delas naturligt mellan elev och personal för vad som uppnås på programmet. Att några anger att de inte varit delaktiga i sin studieplanering kan eventuellt återspegla att några personer faktiskt inte nått målen och därför känner sig missnöjda. Elevenkät IV Vt. 2010 Resultat med jämförelse från tidigare år av elever som har haft studier i IV:s studiegrupper. Antal 2009 2010 Har du kunnat vara med och bestämma hur du vill arbeta med de olika ämnena? Har du fått möjlighet att ta eget ansvar för studierna? Tycker du att lärarna lyssnar på dina synpunkter? Alltid Oftast Ibland Aldrig Alltid Oftast Ibland Aldrig 1 10 2 0 3 9 6 1 2 10 1 0 3 8 6 2 2 7 4 0 4 8 5 2 Mycket Ganska mycket Lite Inte alls Mycket Ganska mycket Har du kunnat påverka valet av praktikplats? 8 5 0 0 11 5 0 1 Analys En tendens är att fler elever än tidigare valt svaret ibland när de anger om de fått vara med och bestämma.dock anser de flesta att de fått möjlighet att vara med och bestämma om sin undervisning och praktik. En skillnad på skolan från föregående år är ju att Lärlingarna tar plats också, vilket kan ha upplevts som att IV-elevernas inflytande minskat. En mindre grupp är inte nöjda, men erfarenheten säger oss att det alltid finns besvikna elever som inte presterat tillräckligt för att nå målen och som i en enkät tenderar att ta ut sin frustration genom att frånta sig själva ansvaret. Men detta visar på vikten av att än hårdare arbeta med avstämningar och mentorssamtal i tidigt skede för att undvika besvikelser. Förbättringsområden Vi behöver ytterligare förbättra området att synliggöra och förklara syftet med studierna och tydliggöra målen. Elevernas möjlighet och förmåga att värdera sina resultat, sätta egna mål och vara delaktiga i processerna behöver ytterligare utvecklas. Lite Inte alls 5 Elevers inflytande och ansvar Elfhems Gymnasium beslutade om följande egna förbättringsåtgärder för 2010-2011: - Stötta Elevrådet för att snabbare komma igång - Skapa tydligt mentorssystem - Lyssna på elevernas idéer och förslag och tillsammans arbeta vidare med dessa. - Tydliggöra målen för ämnesstudierna - Utveckla elevernas förmåga att reflektera över sitt eget lärande och förmåga att ta ansvar för sina studier 8(10)
Förbättringsåtgärder för 2010-2011 - Gör tydligare kopplingar mellan yrkesämnen och kärnämnen - Utveckla mentorernas dialog om elevens resultat och insatser - Förtydliga och uppmärksamma elevernas framgångar, inte minst från arbetsplatserna - Ta in beställningar på lämpliga arbetsuppgifter från allmänhet och företag - Skapa motivationstrappa genom att visa på vad som är möjligt att göra, inte minst via exemplens makt, här är Lärlingarna utmärkt redskap 6 Elevers kunskaper och lärande Resultat och måluppfyllelse IV Vårterminen 2010 Sammanställning över de elever som saknade betyg från grundskolan i ämnen, samt utfallet, vårterminen 2009 och vårterminen 2010 Ämne Saknar betyg Läst på IV 2009 2010 Betygsatta Procent Övr. Saknar Läst Betygsatta Procent Övr. betyg på IV Ma 22 24 13 59 % 2 15 16 10 67 % 1 Sv 15 15 10 67 % 14 14 7 50 % En 17 17 9 53 % 13 15 6 46 % 2 Fy 12 11 92 % - - - - Ke 19 18 95 % - - - - Bi 16 14 88 % - - - - Sh 9 4 44 % 14 15 12 86 % 1 Re 4 2 50 % 7 7 7 100 % Hi 8 5 63 % 10 1 0 0 % Ge 0 0-9 9 9 100 % Saknar betyg: Läst på IV: Betygsatta: Procent: Övriga: Eleven saknar betyget i ämnet från grundskolan Antal elever som under hela eller del av läsåret läst ämnet på IV Antal elever som erhållit ett betyg från IV-programmet i ämnet Andel betygsatta av de som läste med ett IG i ämnet från grundskolan Antal elever som läste ämnet fast de var godkända från grundskolan Kommentar: Elever som ej haft utsikten att klara av kursen/ämnet under vårtermin har i många fall förändrat sin studieplan till förmån för de kurser/ämnen där möjlighet till betyg varit större. Även om eleven varit godkänd i kursen från grundskolan så har möjligheten funnits att läsa för ett högre betyg eller gymnasiets Ma A kurs Från och med ht 2009 bedrevs inga No-studier pga bristande lärarresurser. Ämnet historia genomfördes inte under vt 2010 för mer än en elev som påbörjade men inte hann fullfölja. Anledningen till att kursen inte hanns med beror på att andra SO-kurser prioriterades i stället. 9(10)
Resultat och måluppfyllelse Lärlingselever Första läsåret med lärlingselever innebar inte alltför många slutförda kurser, ingen av åk 1 eleverna hann färdigt med kärnämneskurserna. Däremot gjordes flera goda resultat i det praktiska arbetet. En särskild prestation gjorde Lilla Edets förste student från ungdomsgymnasiet, Andreas Lindqvist-Dannerhult, som genom att göra sitt tredje år på Elfhems Gymnasiums Lärlingsprogram fullföljde sina studier och fick ut sina 2500 poäng som verkstadmekaniker med inriktning mot reparation och underhåll. Andreas hoppade av sitt tredje år på Lichron teknikutbildning och kunde genom Lärlingspraktik på Inland Kartong och några teoretiska ämnen på Elfhems Gymnasium göra en mycket bra insats. Vi är stolta över att han lyckades så väl och blev vår förste student efter bara ett år som skola! En mindre bra sak är att vi tappade många av våra studerande av olika skäl, avflyttning från orten, byte av skolor/program, långa sjukskrivningar, psykiska problem, är några orsaker till att vi gick från 14 elever till 8 st under första året. En lärdom från första året är att vi måste jobba mera med stöttning för att hålla igång eleverna med de teoretiska studierna och också bli bättre på att motivera och tydliggöra att kärnämnena är ett måste för att få ut sin yrkesexamen. 10(10)