POLLEN RAPPORTEN 2013

Relevanta dokument
Pollensäsongen sammanställning av pollenförekomsten i Sverige. Agneta Ekebom och Åslög Dahl

Apotekets råd om. Allergi

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Se våren med nya ögon

Värt att veta om allergi

Allergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter

Frågor & svar. om pollenallergi och Livostin, ett lokalt antihistamin.

Loratadin ratiopharm. Vid behandling av allergiska besvär

Kanske är det INTE BARA EN FÖRKYLNING EN AV TRE VET INTE OM ATT DE LIDER AV POLLENALLERGI.

Hälsorelaterad övervakning

Pollen. luftföroreningar. allergi

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

1. Anbudsgivarens namn och organisationsnummer:

Värt att veta om pricktest

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Allergi. Finlands Apotekareförbund

Allergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Patientinformation. Loratadin ratiopharm vid behandling av allergiska besvär

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Fakta om pollenallergi

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN

Frågeformulär 6 månader

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Om små näsor, hösnuva och annan allergi.

Häftet sammanställt av Sivert Mässing

Frågeformulär 24 månader

Allergisk rinit. Allergi / Allergisk rinit

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

Gräspollenallergi - en vanlig sjukdom 4 Vad är allergivaccination? 6 Vad är GRAZAX? 6 Innan du tar GRAZAX 7 Hur man tar GRAZAX 8 Eventuella

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Åtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier

Allergi och astma i fotbollen. Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum , Version 4.0

POLICY FÖR ALLERGIVÄNLIGA ARRANGEMANG

Bipacksedel: Information till användaren. Loratadin ratiopharm 10 mg tabletter. loratadin

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Pollenallergi. allergia.fi

Bipacksedel: Information till användaren. Loratadin Orifarm 10 mg tabletter. loratadin

En kartläggning om allergi mot hund i hushåll med hundägare.

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Allergi hos vuxna. Christian Arns SektionsÖverläkare (SÖL) ÖNH, Sundsvalls sjukhus.

Himmelska huskurer eller humbug?

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Astma, allergi och laboratoriearbete

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG

Infektioner hos barn i förskolan

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Astma och allergier effekter av miljön

Viktiga faktorer i innemiljön

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Länsrättsutredningen

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

Hur ska vi anpassar oss?

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Lunginflammation och vaccinering

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

STÄDPOLICY

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL

Bipacksedel: Information till användaren. Orudis 2,5% gel ketoprofen

STÄDPOLICY

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Symptom. Stamcellsforskning

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Proteiner från skiftande områden såsom växter, mikrober, insekter och högre djur Vattenlösliga Många är proteaser; dvs dom bryter ner proteiner

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

En del besvär i övergångsåldern kan enkelt undvikas eller lindras

BCG-medac Behandling med BCG-medac

Hur kan vi möta barn med allergier i skolan. Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare

Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Transkript:

2013-09-03 1 Pollenlaboratoriet i Umeå AB Jan-Erik Wallin Tel 070/6615101, 090/190225 E-Post: pollenlaboratoriet@ume.se POLLEN RAPPORTEN 2013 Uppmätta värden av luftburna pollen i Luleå mellan 23/3-15/8 2013 Enskilda allergena pollenslag Antal / m 3 luft och dygn Låga Lindrig Halter Måttliga Normal Höga Svår Mycket höga Träd: (1-10) (11-100) (101-1000) 1000 Al (Alnus) Björk (Betula) Örter: (1-10) (11-30) (31-100) 100 Gräs (Poaceae) Gråbo (Artemisia) Syror, skräppor (Rumex) Kryssens placering anger grovt pollensäsongens svårighetsgrad för en pollenallergiker Gräs Björk Gråbo Pollenkornen är färgade

2013-09-03 2 Pollensäsongen 2013, Luleå Uppmätta värden av luftburna allergena pollen i Luleå 23 mars - 15 augusti 2013 Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2 A 907 42 Umeå Pollenrapporten I Norrland är pollenallergi en vanlig sjukdom, ca 10-15 procent av befolkningen uppvisar symptom. Pollenallergi är en överkänslighetsreaktion i kroppens immunförsvar. Pollenallergi har en påtaglig effekt på livskvaliteten. Orsakerna till pollenallergi är ett resultat av ett samspel mellan ärftliga faktorer, exponering för allergener (pollen och mögelsporer) och exponering för t.ex. luftföroreningar, dammpartiklar eller retande gaser som kan ge infektioner i luftvägarnas slemhinnor. De senaste åren har ett ökat antal allergiläkemedel receptbefriats. Med andra ord har pollenallergikernas möjlighet till egenvård ökat. Tillgång till pollenprognoser är då ett viktigt hjälpmedel för behandling av allergiska symptom. Symptomen varierar, vissa får röda, kliande ögon, försämrad eksem eller häftiga nysningar, medan andra får andningsbesvär. Ibland kan besvären vara svåra att skilja från en vanlig förkylning. Allra värst brukar besvären vara under torra, heta och blåsiga dagar, och lindrigare under kyliga och regniga dagar. Utöver en klok medicinering kan pollenallergikern genom att utnyttja pollenprognosernas information planera sin tillvaro så att de allergiska besvären lindras. Nyare enkätundersökningar visar att ca 70 procent av pollenallergikerna (av de som svarat på enkäten) säger sig ha haft nytta av dagliga pollenrapporter (Sandberg 1994, Västernorrlands läns astma och allergiförening 1995). I efterhand kan allergikern likt en detektiv genom att jämföra pollenprognoserna med symptomen få veta vad som orsakade en försämring eller varför det känns bättre igen. Metodik För pollenregistreringen utnyttjas en mätapparat som suger in en konstant luftström genom ett munstycke. Mängden luft som sugs in är ca 10 liter per minut, denna mängd luft är ungefär lika mycket som en människa i vila andas. Mätapparaten var placerad i Luleå, på Stadshusets tak, ca 25 meter över marknivå. Den dagliga skötseln av pollenfällan utfördes av personal från Miljökontoret, Luleå kommun. Pollenkornen sprids effektivt med hjälp av vinden (speciellt trädens pollenkorn) på grund av detta har vi ansett att en mätapparat kan ge tillförlitliga resultat för en pollenprognos för Norrbottens kusttrakt, med en radie av ca 6 mil från Luleå. Mätsäsongens längd var totalt 146 dagar, mellan den 23 mars till och med den 15 augusti 2013. Driftstörningar förekom mellan 12-15 juni. Pollenmätningarna i Norrbottens kustland finansieras av Landstinget i Norrbottens län tillsammans med Fyrkants kommunerna (Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn, som står för arbetskraften vid tömning av pollenfällan). Analysarbetet och framställningen av pollenprognoserna utfördes av Pollenlaboratoriet i Umeå AB/Jan-Erik Wallin i Umeå. Hur får pollenallergikern del av pollenprognoserna Pollenprognosen har funnits tillgänglig för allmänheten på bland annat Palynologiska laboratoriets hemsida, via lokala radiostationer, dagstidningar, SVT s text-tv samt hemsida och TV4 s hemsida. Även via hemsida för två apotek samt via Vårdguiden har allergikerna kunnat få information om

2013-09-03 3 pollenförekomsten. Dagliga pollenprognoser har även levererats till Landstinget, Lungkliniken på Sunderbyns sjukhus samt till respektive miljökontor inom Fyrkants kommunerna. Pollenförekomsten Al Spridning av alpollen kunde konstateras från och med tredje veckan av april månad. Låga halter av alpollen uppmättes. Blomningen pågick i ca 2 veckor. Alpollen säsongen blev mycket lindrig för pollenallergikerna jämfört med våren 2012. Björk Den lokala björkblomningen startade under tredje veckan av maj. Björkpollen fanns i luften i ca 3 veckor. Björkpollensäsongen i år blev lindrig för allergikerna jämfört med 2012. Tall Den lokala tallblomningen i Norrbottens kustland startade under sista veckan av maj månad. Blomningen pågick under större delen av juni månad. Tallblomningen var ungefär lika riklig jämfört med 2012. Tallpollen är inte allergiframkallande men kan orsaka besvär på grund av hög partikelhalt i luften. Gräs Gräspollensäsongen började i början av juni månad. Pollen från gräs förekom kontinuerligt under tidsperioden 1 juni till och med den 6 augusti. Att gräsen började blomma i början av juni månad ca två veckor tidigare än normalt, berodde på den värmebölja som varade i månadsskiftet maj/juni. Under gräspollensäsongen uppmättes höga halter under ett dygn. För pollenallergikern torde gräspollenhalterna under säsongen gett något lindrigare besvär än under 2012. Brännässla, syror och gråbo Under högsommaren blommar dessa växtarter, lokalt och under gynnsamma förhållande kan pollen från dessa växter ge allergiska besvär. Växtlokalerna för dessa är oftast knutna till en miljö som har skapats av människan, såsom jordbrukslandskap, stadsmiljö, hamnar, bangårdar och vägkanter. Låga halter av pollen från gråbo förekom i luften mellan den 15 juli och den 6 augusti. Pollensäsongen 2013 Alen spred klart mindre pollen än under föregående år. Björken blommade betydligt sparsammare än under föregående år. Björkpollenallergikerna hade en lindrig pollensäsong. Gräspollensäsongen blev något lindrigare för pollenallergikerna jämfört med 2012.

2013-09-03 4

2013-09-03 5