Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Relevanta dokument
Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för SARA:SV

Bedömningsunderlag (SAM)

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

Statestik över index brott RPV-sektionen

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

Definition av våld. Per Isdal

PATRIARK Henrik Belfrage

Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Malmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Våld och kontroll i hederns namn

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

VÅLD I NÄRA RELATION

Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld

När samhället havererar

Dödligt våld mot kvinnor

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Utveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV)

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå

Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad

rättsapparaten? Eva Diesen

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Varningssignaler och råd

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Att ställa frågor om våld

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld med fokus på våldsutövare

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Utvärdering av SARA:SV

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Rapport 2013:9. Politikernas trygghetsundersökning Teknisk rapport

Socialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.

Beskrivning och utvärdering av ett nytt verktyg för polisiär bedömning av risk för upprepat hot och våld på individnivå

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Våld och hot i yrkeslivet

otrygg, kränkt eller hotad

Definition av våld och utsatthet

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Sta I kn ing -ett allvarligt brott

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående. Rapport 2010:20. En lägesbeskrivning av polisens arbete. Brå:s uppföljning av regeringens handlings

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Våld. Annica Odelind, länsstyrelsen

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

Våld i nära relationer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall

Transkript:

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13

Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning, förföljelse (Stalking Assessment Management) PATRIARK Hedersrelaterat våld (Samlingsord härkomst)

Strukturerade bedömningar SARA, SAM och PATRIARK är interna arbetsdokument inom polisen för att bedöma skyddsbehov. De ska inte finnas med i utredningen De ska heller inte delges andra myndigheter i sin helhet.

Att göra en bedömning Ta med all tillgänglig information som finns att tillgå. Slagningar i register Historik! (tidigare utredningar) Andra tillgängliga handlingar (journaler mm.) Information från andra myndigheter (utredningar) Bedömningen ska helst innehålla information från förhör/samtal med både misstänkt, målsägande och vittnen

Checklista Skattning av alla faktorer - SARA:15 faktorer Ja, Nej eller Delvis Nutid (aktuell situation) och Dåtid (bakgrund) + Framtid

Checklista Tre delar 1. Typ av våld/ riskfaktorer för våld 2. Riskfaktorer hos gärningspersonen 3. Sårbarhetsfaktorer hos offret

DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 1. Våld Fysiskt våld Sexuellt våld Men observera att det även kan handla om: Psykiskt våld/ Känslomässig misshandel Ekonomisk misshandel (kontroll)

DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 2. Hot och/ eller avsikt att utöva allvarligt våld Både öppna och förtäckta hot Även tankar, fantasier och intentioner om att tillfoga våld Dödshot eller hot om allvarligt våld Även riktat mot offrets närstående! Hotets allvarlighetsgrad bör bedömas såväl utifrån personens beteendemönster, som utifrån själva hotets innehåll. Denna riskfaktor kan sägas vara en markör för psykisk störning, eller en attityd som stöder och ursäktar partnervåld.

DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 3. Upptrappning Tung och viktig faktor Försök hitta ett mönster (partnervåld kännetecknas ofta av distinkta mönster en våldscykel) Två saker ska vägas ihop frekvens och/eller allvarlighets-/svårighetsgrad

DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 4. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande. Gäller även missbruk av permissioner, villkorlig frigivning, skyddstillsyn etc. i samband med partnervåld Denna riskfaktor är en markör för att en antisocial attityd eller en attityd som stöder eller ursäktar partnervåld kan föreligga. J=GM har gripits av polis eller dömts för överträdelse eller liknande ELLER har upprepade gånger överträtt ett besöksförbud D= GM har överträtt men inte gripits av polis eller dömts.

DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 5. Attityd som stöder eller ursäktar partnervåld Otroligt tung riskfaktor!!!!! De attityder vi har styr i stor grad det beteende vi har. Inbegriper socio-politiska, sub-kulturella eller personliga attityder Kan vara svartsjuka, kvinnohat, uppfattning att mannen är mer värd än kvinnan. Förnekande och bagatelliserande attityd ingår också!

DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 6. Frekvent annan icke partnerrelaterad kriminalitet Kriminalitet som inte är relaterad till partnervåld Uppvisar ett generellt antisocialt beteende Allvarligt innebär att personen har dömts, eller sannolikt kommer att dömas för brott.

DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 7. Allvarliga relationella problem Allvarliga problem inbegriper separationer eller allvarliga konflikter Även en bristande förmåga att etablera relationer skall tas i beaktande. Exempel: - när kvinnan vill avsluta relationen - relationen är avslutad men mannen vill desperat återuppta förhållandet. - det har varit en plötslig och/eller nyligen genomförd separation. - när kvinnan skaffar ny partner

DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 8. Problem på arbetsmarknaden/ ekonomiska problem = ökad risk för kriminalitet och generellt våld Allvarliga problem inbegriper längre perioder av arbetslöshet, korta anställningar, svårighet att erhålla anställning eller behålla arbetet, dålig arbetsinsats (hög frånvaro), och ekonomiska svårigheter. Problem på arbetsmarknaden kan vara en markör för förekomst av personlighetsstörning

DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 9. Missbruksproblem TUNG riskfaktor (återfall) Missbruk är kopplat till risk för allvarligt och till och med dödligt partnervåld. Missbruk avser att personens hälsotillstånd eller sociala förmåga väsentligt har försämrats. Missbruk kan vara en riskfaktor som indirekt signalerar närvaron av en personlighetsstörning men det kan också bidra till att ytterligare stegra ett redan konfliktfyllt förhållande.

DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 10. Psykiska problem Psykiska problem inkluderar även tecken på psykisk sjukdom. Definitiv (DSM-IV) eller presumerad (bedömning behöver konfirmeras/utföras av expertis) Kan finnas i handlingarna, journaler mm, Kolla! Se om det finns tecken på personlighetsstörning Även denna är en TUNG riskfaktor!!!

DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 11. Inkonsekvent beteende eller attityd gentemot GM Inkonsekvent beteende inkluderar direkt eller indirekt kontakt med gärningsmannen vilket kan resultera i att denne kan uppfatta att offret sänder dubbla budskap (ex. kommunicera med en gärningsman som är belagd med besöksförbud). Det inkluderar också minimerande eller förnekande av det felaktiga i gärningsmannens beteende. Normalisering

DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offer SARA:SV 12. Extrem rädsla för GM som gör offret irrationell Extrema rädsla betyder att vara rädd, skräckslagen eller panikslagen för att GM ska: a) trappa upp sitt våldsamma /hotfulla beteende b) allvarligt skada eller till och med döda offret c) allvarligt skada eller till och med döda offrets barn eller andra nära anhöriga. Rädslan ska påverka offrets förmåga och motivation att skydda sig från gärningsmannen. Man ska vara rädd för en farlig person, men det finns dem som inte orkar vara rädd

DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 13. Dålig tillgång till social och professionell hjälp Dålig tillgång innebär att offret saknar kunskap, möjlighet eller motivation att dra fördel av de resurser som samhället tillhandahåller. (ex. dålig kännedom om lagstiftning, rättigheter, hjälporganisationer) Offret kan också vara geografiskt eller socialt isolerad och inte ha någon kontakt med familj eller vänner.

DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 14. Farlig livssituation Konkret = var och hur bor målsägande, hur åker denne till jobbet, missbruk, saker som försämrar omdömet. Farlig livssituation inkluderar också att offret fortsätter att leva tillsammans med gärningsmannen.

DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 15. Persoliga problem som kan påverka skyddsarbetet Personliga problem inkluderar psykiska problem, missbruk, arbetslöshet, juridiska och ekonomiska problem som kan påverka skyddsarbetet.

Övriga överväganden SARA:SV Tillgång till vapen (skjutvapen) Medlem i kriminellt gäng Gemensamma barn delad vårdnad Ny partner Andra inblandade

Övriga överväganden Kraftigt förändrad livssituation (ex. vräkning, förlust av närstående) Aktuell emotionell kris Tidigare sadism hos GM mot sina partners Sexuell sadism GM är utbildad i närstrid GM är offer för eller vittne till tortyr Kronisk smärta Risk för våld mot närstående

Bedömning av risk Låg, Medel eller Hög Hur stor är risken för våld OM man inte gör någonting Närmaste tiden (akut)? Risk för mycket allvarligt våld? Specificera, risk för vad? Gärna scenarion!

Rekommendationer gällande skyddsåtgärder Låg risk = Ansvaret för åtgärder ligger hos handläggare/utredare Medel risk = Ansvaret för åtgärder ligger hos handläggare/utredare samt brottsoffersamordningen. (Eventuellt åtgärder inom ramen för det lokala personsäkerhetsarbetet = PSG) Hög risk = Lokalt eller särskilt personsäkerhetsarbete (nationellt).

Sammanställning Aktuell handling/ Skäl till riskbedömning Bakgrund Sociala faktorer Psykisk sjukdom Övrigt Rekommendationer/Skyddsåtgärder Som har vidtagits: Som bör vidtas: