Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Relevanta dokument
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Elsystemet en utblick

Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem - En kunskapssammanställning. Erik Axelsson Peter Blomqvist Thomas Unger

Den svenska värmemarknaden

Hela effektutmaningen

Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv. Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Konkurrenskraft och Klimatmål

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Energisituation idag. Produktion och användning

Köparens krav på bränsleflis?

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

NEPP - North European Energy Perspectives Project

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

north european power perspectives

Rapport från partienkät

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Bilaga Fyra framtider. Bedömning av elsystemets kostnader och robusthet - modelleringar

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Biokraftvärme isverigei framtiden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Energiläget 2018 En översikt

Växjö

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Marknadsanalys av vindkraft

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Behåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent

Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Bilaga 1. Förslag till strategi för ökad användning av solel

Förändrade roller på elmarknaden

Vindenheten, Lars Andersson

Program för ökad produktion av solel

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Energiläget En översikt

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Tidpunkt för godkännande av anläggning

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Priser och marknadsutsikter

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Stockholm Finansdepartementet Stockholm

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Effektutmaningen En helhetsbild

Profus ansats för miljövärdering av el

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Aktörsperspektivet nya aktörer träder in på arenan. Profu. NEPPs vinterkonferens 2018 Stockholm. Thomas Unger

Energisamhällets framväxt

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Transkript:

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter av kraftig expansion av solel i Sverige. Via Energiforsk, SolELprogrammet. Med Chalmers. Mer om projektet finns att läsa på Energiforsks hemsida: energiforsk.se/program/solel/projekt/utbyggnad av solel Resultatblad finns även på vår hemsida: profu.se/solel.htm Rapporten finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida: Sök tex på 41219-1 eller systemeffekter

Resultatblad och agenda 1. Tillgänglig yta för solel är mycket stor Vad begränsar? 2. Stort intresse för solel hos allmänheten 3. Stödsystem och regelverk för solceller 4. Är det lönsamt att investera i solceller? 5. Elnätsägarna ser få hinder för kraftig solelsexpansion 6. Investerarnas perspektiv på solceller? 7. Solel ur ett systemperspektiv 8. Möjligheter och hinder för solel i Sverige En syntes

Intresse hos allmänheten och organisationer Allmänhet Många 59% skulle vilja producera egen el, främst genom solel Främsta drivkrafter är miljö, oberoende och ekonomi men få köper grön el idag Organisationer Främsta drivkrafter är miljö och marknadsföring Mål är vanligen att vara klimatneutral, solel är en del för att kunna nå hela vägen Lönsamheten är tveksam Stor skillnad i kalkylränta, från 3 % upp till 11 % Erfarenheter av genomförda investeringar i solel är generellt sett goda Hindren är främst administration och lönsamhet Styrmedel och stöd är en viktig del 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Solel Vindkraft Övrigt Vet ej Uppläsning av alt Spontana svar

Skillnader i ekonomiska förutsättningar 35 3 27 3 Återbetalningstid (år) 25 2 15 1 16 23 18 9 11 18 5 Småhus Flerbostadshus Litet företag Elproducent Rak återbetalningstid Räntepåverkad återbetalningstid

Elnätsägarna attityd till solel Generellt är man positiv till solceller Hittills endast små problem, elnätet tål en markant ökning av solel Osäker på var gränsen för åtgärder går och vad kostnaderna kan bli Det finns en flertal åtgärder för de problem som kan tänkas uppstå Incitament för att investera i smarta elnät är svagt Översikt över potentiella problem och möjliga åtgärder

Utfall beror på tillgången till (övrig) variabel elproduktion och styrbar kapacitet 1 9 EUR/MWh 8 7 6 5 4 3 2 Utfasning av styrbar kapacitet ökar antalet högpristimmar Mer vindkraft ökar antalet lågpristimmar (35à6 TWh) 1 15 TWh 15 TWh utan KK 6 TWh vind

eller på hur omvärlden gör 1 9 8 7 EUR/MWh 6 5 4 3 2 Kraftig ökning av antalet lågelpristimmar 1 2 TWh 2 TWh +15% i omvärlden Ökad efterfrågeflexibilitet kan också dämpa variabiliteten på elmarknaden! (ingår inte i modellanalysen)

Intjäningsförmågan för olika kraftslag påverkas KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) Mycket vind (6 TWh)+Sol (15 TWh) 4 4 35 35 3 3 EUR/MWh 25 2 15 15% i omvärlden EUR/MWh 25 2 15 1 1 5 5 5 TWh 1 TWh 15 TWh 2 TWh 5 TWh 1 TWh 15 TWh Average Wind Solar CHP Average Wind Solar CHP

Vilken mängd solceller ser modellen som lönsam? Elproduktion i Sverige (referensfall) Solelproduktion (ref+känslighetsanalys) TWh 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1995 2 25 21 212 213 214 215 Vattenkraft Kol Gas Vind Bruttoelanvändning 22 225 23 235 24 245 25 Kärnkraft Olja Biobränsle, torv, avfall Sol+övr förnybart TWh 2 15 1 5 Myndighetens förslag på strategi: 7-14 TWh 215 22 225 23 235 24 245 25 Referens Snabbare tekn kostnadsreduktion utveckl Tidigare utfasning av stödsystem Kostnadseffektivt med 3-8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (ca 235) Vid högre nivåer än så tilltar problematik t.ex. i form av kannibalism samt kostnader i elnätet. Kostnadseffektiv mängd beror på hur väl man kan integrera, med t.ex. efterfrågsanåtgärder och batterier.

Förändring av kraftproduktion Sverige 14 Förändring i kraftproduktion, Sverige I Sverige ersätts vind och lite biokraft Netto ökar dock produktion, dvs ökad export / minskad import TWh/år 12 1 8 6 4 2 Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart -2-4 -6 22 225 23 235 24 245 25 Nordeuropa I Nordeuropa ersätts till stor del fossilt i början av modellperioden I slutet även vind (samt lite sol och biokraft) Koldioxidnytta minskar med utveckling av omvärldens energisystem TWh/år 15 1 5-5 Förändring i kraftproduktion, Nordeuropa Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart -1-15 22 225 23 235 24 245 25

Koldioxidnytta med solceller Koldioxidkonsekvens Stor nytta den första tiden, ca 4 kg/mwh till 245. Koldioxidnytta minskar med utveckling i omvärlden. Koldioxidminsknng (kg/mwh) 7 6 5 4 3 2 1 22 225 23 235 24 245 25 255

Syntesbild från projektet Möjligheter Yta (tak, fasad och fristående) Intresse Ekonomi Stöd Befintligt Regler och styrmedel avgör Ekonomi och elnät avgör Utveckling i teknik och omvärld avgör,1,5 2 5 1 3 GW Regelverk och stödets utformning Systemaspekter Elnät Hinder