Skolan i Malmö Angående det obligatoriska skolväsendet 2010 Attitydundersökning Hösten 2010 Normer och värden Kunskap och lärande Elever födda 1995, 1997 och 1999
Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Bakgrund och syfte...4 Bakgrund...4 Syfte...4 Uppföljning av mål...4 Tillvägagångssätt och teknik...5 Omfattning...5 Enkätformulär och rapportmodell...5 Datainsamling...7 Svarsandel...7 Bortfall...8 Tidigare genomförda attitydundersökningar...9 Attitydundersökningens resultat... 10 Kommunnivå...10 Normer och värden i skolan...14 Kunskap och lärande i skolan...15 Miljö i skolan...17 Maten i skolan...17 Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering...18 De enskilda påståendena och deras inbördes relation...20 Attitydundersökningen på stadsdelsnivå...26 Svarsandel per stadsdel...26 Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå...28 De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå...31 Bedömning och analys...42 Attityd till skolan...42 Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat...42 Jämförelse mot andra undersökningar...44 Bilagor 1. Enkätformulär..... 45 2. Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter.52 3. Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor...69 4. Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp 70 5 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel.72
Sammanfattning Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren 2005. Inför attitydundersökningen 2010 beslutade kommunstyrelsens barn och ungdomsberedning om att genomförandet skulle ske efter en reviderad modell. Den nya modellen har en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten och perioden för genomförandet har förändrats från vår till höst. Resultatet av attitydundersökningarna visar hur eleverna upplever sin skola och vad som uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en viss skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men samtidigt finns det elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns alltså enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet. Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan och att ha någon att vara med på rasterna. Uppföljningen ger en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter eleverna speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan. Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast och bör därför också uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt, att lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt att bli rättvist bedömd i skolan. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan.
Attitydundersökningen hösten 2010 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rapporter ur verktyget Query & Report har på skolnivå och stadsdelsnivå efter avslutad datainsamling skickats ut till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analyser. Tabeller och diagram som hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet (varför detta utfall?) och att utveckla verksamheten (förändring/utveckling?).
Bakgrund och syfte Bakgrund Stadskontoret ansvarar för att göra kommunövergripande kvalitetsuppföljningar inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad. Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget och skolplan för den pedagogiska verksamheten. De nationella målen formuleras i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Detta styrdokument uttrycker mål att sträva mot som anger inriktningen på skolans arbete och anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Dokumentet innehåller också mål att uppnå som uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktiges mål i budget 2010 är uppdelade på olika verksamhetsområde. Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges de mål som är riktade mot den obligatoriska skolan. I texten står det bl.a.: Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Kommunstyrelsen har sedan tidigare särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan 2005. Modellen för genomförandet har förändrats inför attitydundersökningen 2010 bl.a. med syftet att ha en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten. Syfte En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Attitydundersökningen ska också utgöra en del i den årliga kvalitetsredovisningen tillsammans med andra uppföljningar som riktar sig mot elevernas kunskapsutveckling. Uppföljning av mål Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen vill också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på
sin skola. Denna kunskap utgör då ett av flera underlag för utveckling av verksamheten. Hur väl verksamheten lever upp till de nationella målen analyseras mer ingående i de kvalitetsredovisningar som årligen upprättas på olika nivåer för Malmö stads pedagogiska verksamheter. Tillvägagångssätt och teknik Omfattning Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1995, 1997 och 1999 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever tillhörande skolåren 5, 7 och 9. I undersökningen har 6 867 elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola. Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på följande sätt: Födda 1995: 2 452 elever Födda 1997: 2 211 elever Födda 1999: 2 204 elever Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 315) och Limhamn-Bunkeflo (1 110) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (396)och Kirseberg (329). Eleverna i undersökningen representerar totalt 61 olika kommunala skolenheter. Enkätformulär och rapportmodell En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har tagit fram det enkätformulär som använts i undersökningen. De olika påståendena är formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i Malmö skolplan och budgetdokument. De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola.
Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var: Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem. Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås. Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot utfallet för de övriga 25 påståendena. I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena. Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de kan ge ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser. Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med därför att de är viktiga delar i skolans uppdrag. Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas. Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att förklara resultat och förändra verksamheten i önskvärd riktning.
Datainsamling Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den nu aktuella undersökningen. Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post adress i det pedagogiska nätet, PedNet. Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas inom den pedagogiska verksamheten. Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till eleverna i målgruppen där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns i Malmös stads organisation för skolan. Påminnelse har också skickats ut direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella tidsperioden för undersökningen. Barn och ungdomscheferna har också haft möjlighet att kontinuerligt följa andelen svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden. Svarsandel Av de 6 867 elever som ingick i målgruppen var det 4 942 som skickade in svar på enkäten för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2010 blev 72 %. En viss minskning mot föregående års attitydundersökning där 75 % av respondenterna svarade. Antalet pojkar som besvarade enkäten var 2 485 och antalet flickor var 2 457 alltså nästan exakt samma antal. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något högre än andelen pojkar, 74 % flickor mot 70 % pojkar. Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i takt med stigande ålder.
Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp Åldersgrupp Utskickade Inkomna svar Frekvens Födda 1995 2 452 1 651 67 % Födda 1997 2 211 1 542 70 % Födda 1999 2 204 1 749 79 % Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelen Husie har högst andel elever (86 %) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens motsvarande 70-80 %. Lägst andel svar har stadsdelen Rosengård där endast 52 % av eleverna har lämnat synpunkter på sin skola. Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån 100 % till de lägsta noteringarna på omkring 30 % och i något fall ännu lägre. Mer än hälften av enheterna har dock nått upp till en svarsnivå på 75 % eller högre. Bortfall Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är att: - E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige. - Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan missa deltagandet om de är ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen. - Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av undersökningar och dessa kan då inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en attitydundersökning måste baseras på frivillighet.
Tidigare genomförda attitydundersökningar Denna rapport innehåller begränsade jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är inte helt jämförbar då frågeformulär och upplägget med genomförande under hösten är nytt för året. Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns däremot tillgängliga på Malmö stads hemsida (www.malmo.se) och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för jämförelser och utvecklingsarbete.
Attitydundersökningens resultat Kommunnivå Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Resultatet av undersökningen visar hur eleverna upplever det pedagogiska arbetet i skolan och vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Denna spridning kring upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för djupare analys av skolledarna. Diagram 1: Medelvärde Min skola är bra 5 4 3,9 3,85 3,95 3,56 3,89 4,24 3 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) högst i attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej
sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet. Tabell 2: De högst värderade påståendena Påstående Medel- Låg Mellan Hög värde värdering värdering värdering Jag har någon att vara med på 4,75 1,5 % 3,7 % 94,8 % rasterna om jag vill Jag behandlas bra av mina 4,39 2,4 % 8,5 % 89,1 % skolkamrater Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola Jag tycker att jag lär mig i skolan Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen 4,36 4,2 % 10,5 % 85,3 % 4,34 2,1 % 9,4 % 88,5 % 4,25 5,4 % 13,2 % 81,4 % De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna omfattar målområdet normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i skalan omfattar målområdet kunskap och lärande. De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3.
Tabell 3: De lägst värderade påståendena Påstående Medel- Låg Mellan Hög värde värdering värdering värdering Jag är nöjd med skolmaten 2,75 43,0 % 30,3 % 26,8 % Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 2,93 35,1 % 34,6 % 30,3 % 3,31 21,0 % 36,1 % 42,9 % 3,36 21,3 % 32,8 % 45,9 % 3,43 13,8 % 39,1 % 47,1 % De påståendena som får lägst värdering av eleverna omfattar dels upplevelsen av skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande. Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd för det fortsatta analysarbetet då det som eleverna upplever som extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering för de enskilda påståendena. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola. I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga för en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet.
Tabell 4: De viktigaste påståendena Påstående Elevernas viktning Medelvärde Jag hinner med mitt skolarbete 59,8 % 4,02 Jag tycker att jag lär mig i skolan 58,2 % 4,34 Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,9 % 4,39 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 54,3 % 3,43 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 53,8 % 4,11 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga påståenden har ett lägre medelvärde än de övriga, jag har den arbetsro jag behöver i skolan, detta påstående bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet från undersökningen. Tabell 5: De minst viktigaste påståendena Påstående Elevernas viktning Medelvärde Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan 19,9 % 2,93 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra 23,0 % 3,54 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter 23,7 % 3,75 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra 24,9 % 3,53 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan 25,2 % 3,36 De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande samt hur eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar.
Normer och värden i skolan Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och värden är ett av dessa. Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag lär mig att samarbeta i skolan - Jag hinner med mitt skolarbete - Jag har den arbetsro jag behöver i skolan - Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan - Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill - Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola - Jag behandlas bra av mina skolkamrater - Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola - Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel - Jag lär mig i skolan att klara av konflikter. Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 4,05. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 2. Skillnaden kan tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och flickor har däremot samma upplevelse av målområdet. Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för djupare analys.
Diagram 2: Medelvärde Normer och värden 5 4 4,05 4,05 4,04 3,87 4,05 4,22 3 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring normer och värden är genomgående mycket hög. Påståendena om att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro, konflikter och att pojkar och flickor behandlas lika som får en något lägre värdering än de övriga. Kunskap och lärande i skolan Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att jag lär mig i skolan - Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan - Jag får den hjälp jag behöver i skolan - Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan - Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan - Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer - Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan - Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt - Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av.
- Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan - Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen - Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan. Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,88. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden kan även här tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp vilket bör analyseras vidare. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell. Diagram 3: Medelvärde Kunskap och lärande 5 4 3,88 3,87 3,88 3,83 3,64 4,14 3 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring kunskap och lärande är hög även om några påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig och om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar om inflytande som får en lägre värdering än de övriga.
Miljö i skolan Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra - Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra. Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,54. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna. En något större skillnad mellan pojkar och flickor kan dock noteras för detta målområde. Diagram 4: Medelvärde Miljö 5 4 3 3,54 3,50 3,57 3,49 3,26 3,84 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Det är ingen skillnad i elevernas upplevelse för påståendena kring skollokaler och skolgård, både värde och vikt bedöms likvärdigt i undersökningen. Maten i skolan Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående: - Jag är nöjd med skolmaten Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,75. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har samma upplevelse av detta påstående.
Diagram 5: Medelvärde Maten 5 4 3 2,75 2,76 2,75 2,72 2,51 3,02 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Påståendet om maten är det påstående som för alla elever liksom i alla grupper ges lägst omdöme i undersökningen. Utfallet för detta påstående bör observeras och bli föremål för djupare analys av ansvariga för skolmåltidsverksamheten. Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera vilka påståenden som är de 8 viktigaste för att de skall uppleva att deras skola är bra. Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som upplevs extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till hur eleverna har värderat påståendet. I de fall dessa extra viktiga påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder omgående måste sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av skolan. I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet. Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående fördelat på de olika grupperingarna; alla elever, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda 1999.
Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De allra viktigaste påståendena i denna undersökning är enligt eleverna att hinna med sitt skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11). Diagrammet visar dessutom att eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7) tillhör de allra viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet. Påståendet om att få hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de viktigaste i undersökningen. Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är att lära sig klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan (14), att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20) samt att ha bra skollokaler (23) och skolgårdar (24). Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen som upplevs som viktigast. Trivsel och trygghet upplevs alltså det som det allra viktigaste av eleverna även vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om kunskaper och lärande. Detta kan tolkas som om att tryggheten på skolan ses som en förutsättning, ett måste, för kunskapsinhämtande.
De enskilda påståendena och deras inbördes relation I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens uppdelning för varje påstående med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris. Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2010 i en fyrfältsmatris baserad på alla elevernas svar. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna alla respondenter, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda 1997. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna identifieras och analyseras vidare.
Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla respondenter Malmö stad Åtgärda genast Bevara/Utveckla 25 20 3 4 18 22 16 17 23 14 24 10 2 11 7 13 6 1 8 9 12 19 21 15 5 Åtgärda på sikt Värde Bevaka Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast vilka därför också bör uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljö och maten (23, 24 och 25) och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men kan då ha ett längre tidsperspektiv. Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2), att lära sig i skolan (11) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7) vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa
påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och planera för en utveckling av de insatser som redan genomförs idag. Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla pojkar Åtgärda genast SDF Alla pojkar Bev ara/utv ec k la 2 11 7 5 Vikt 3 1 13 4 6 25 20 16 14 23 24 8 22 17 10 18 9 15 12 19 21 Åtgärda på sikt Vär de Bevak a
Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla flickor Åtgärda genast SDF Alla flickor Bev ara/utv ec k la 2 13 11 Vikt 3 4 8 22 18 6 7 5 25 16 14 1 17 23 12 9 21 19 15 20 24 10 Åtgärda på sikt Vär de Bevak a Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det är att få den hjälp som behövs i skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1). En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.
Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - per åldersgrupp Åtgärda genast SDF Alla födda 1995 Bev ara/utv ec k la 2 3 13 11 Vikt 25 20 16 4 22 8 14 17 23 10 24 18 1 19 9 6 12 21 15 7 5 Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Åtgärda genast SDF Alla födda 1997 Bev ara/utv ec k la 2 3 13 11 7 5 Vikt 4 6 25 20 16 14 23 24 22 18 8 1 12 17 9 21 19 15 10 Åtgärda på sikt Vär de Bevaka
Åtgärda genast SDF Alla födda 1999 Bev ara/utv ec k la 2 7 11 5 Vikt 3 8 4 1 13 6 9 18 25 16 10 22 12 19 21 15 17 20 14 23 24 Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena. De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som inte upplevs lika viktigt av eleverna födda 1999. De yngre eleverna lägger istället stor vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa påståenden fungerar bra. De äldre grupperna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Detta ger de äldre eleverna samtidigt en bedömning som innebär att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Samtliga åldersgrupper tycker att maten (25) är det påstående som får lägst bedömning dessutom upplever samtliga åldersgrupper att inflytande och miljö påståendena inte är särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena.
Attitydundersökningen på stadsdelsnivå Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också framtaget med rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå. Rapportmaterialet är utsänt till barn och ungdomschef på respektive stadsdelsförvaltning. I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna upplever sin skola. Dessa jämförelser kan nu utgöra en del i ett fördjupat analys- och utvecklingsarbete om hur eleverna upplever sin skola. Svarsandel per stadsdel Andelen deltagande elever varierar något mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och antal svar per stadsdel framgår av tabell 6. Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel Stadsdel Utskickade Inkomna svar Frekvens Centrum 608 512 84 % Södra Innerstaden 564 396 70 % Västra Innerstaden 627 497 79 % Limhamn-Bunkeflo 1 110 811 73 % Hyllie 548 439 80 % Fosie 1 315 899 68 % Oxie 396 266 67 % Rosengård 730 377 52 % Husie 640 550 86 % Kirseberg 329 195 59 % Malmö 6 867 4 942 72 % Av eleverna i målgruppen har alltså 72 % passat på att lämna synpunkter om hur skolan upplevs fungera. I stadsdelarna Centrum, Husie och Hyllie har en stor andel, 80 % eller mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har stadsdelarna Rosengård och Kirseberg med drygt 50 %.
Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt, det finns skolor med mycket högt deltagande. De flesta skolor har ett mycket högt deltagande, 100 % eller näst intill, men det finns också skolor med ett deltagande som stannar kring 30% eller ännu lägre. De skolor som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som rapporteringen ger med viss försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan i dessa fall användas för en fortsatt dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån resultatet på skolan bör undvikas.
Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de olika stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram. Diagram 13: Normer och värden Normer och värden VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 4,01 4,01 4,14 4,12 4,03 4,03 4,04 4,01 4,03 4,10 4,05 0 1 2 3 4 5 Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå. Utfallet för området visar inga stora skillnader inom staden. Eleverna i stadsdelarna Rosengård, Oxie och Centrum har bedömt området något högre än eleverna i de övriga stadsdelarna. Diagram 14: Kunskap och lärande Kunskap och lärande VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,77 3,86 4,09 3,91 3,83 3,83 3,91 3,84 3,86 3,95 3,88 0 1 2 3 4 5
Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå. Utfallet för området visar på en del skillnader inom staden. Högst bedömning för de ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö stads medelvärde ger också eleverna i Centrum, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för området ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden. Diagram 15: Miljön Miljö VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,57 3,55 3,44 3,64 3,54 3,36 3,57 3,47 3,47 3,73 3,54 0 1 2 3 4 5 Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården. Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Centrum och eleverna i stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Kirseberg och Rosengård. Eleverna i stadsdelarna Husie och Fosie ger också ett omdöme som ligger under medelvärdet för Malmö stad.
Diagram 16: Maten Maten VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 2,50 2,90 3,23 2,97 2,43 2,75 3,04 2,65 2,74 2,85 2,75 0 1 2 3 4 5 Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten. Diagram 16: Bra skola Bra skola VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,90 3,94 4,06 4,00 3,87 3,72 3,84 3,68 3,96 4,00 3,90 0 1 2 3 4 5 Hur eleverna upplever sin skola varierar också över staden. Högst värde ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Höga värden finns också för stadsdelarna Oxie, Centrum, Fosie och
Södra Innerstaden. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg ger lägst värde på hur de bedömer sin skola som helhet. De övriga tre stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för staden. De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel presenteras i en fyrfältsmatris. I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. Osv. Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och ligga till grund för fortsatta analyser.
SDF Centrum Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a 2 Vik t 25 20 3 16 14 4 18 8 1 17 24 23 10 7 13 11 6 22 12 19 15 21 9 5 Åtgär da på si kt Värde Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger två påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
Åtgär da genast SDF Södra Innerstaden Bevar a/ Utveckla 2 Vikt 3 1 13 11 7 5 25 20 16 14 4 8 18 22 24 23 10 19 15 17 6 9 12 21 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
Åtgärda genast SDF Västra Innerstaden Bev ara/utv ec k la Vikt 3 4 2 13 11 6 7 5 25 8 22 18 20 1 9 17 16 15 23 14 24 10 19 12 21 Åtgärda på s ik t Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vara nöjda med skolmaten (25). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
SDF Limhamn-Bunkeflo Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vikt 3 4 2 13 11 7 5 18 22 6 8 25 20 19 1 23 12 17 21 16 14 9 15 24 10 Åtgär da på sikt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att bli rättvist bedömd i skolan (22) och att vara nöjda med skolmaten (25). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genas SDF Hyllie Bevar a/ Utveckl a Vikt 3 4 8 2 13 1 18 7 6 11 5 25 14 16 24 23 10 22 17 9 21 19 15 12 20 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att få den hjälp man behöver i skolan (13). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
SDF Fosie Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a 2 11 Vikt 25 3 4 8 22 16 17 14 23 13 1 18 9 19 7 6 12 15 21 5 20 24 10 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att vuxna ger stöd när någon behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Fosie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genast SDF Oxie Bevar a/ Utveckla 2 7 Vikt 3 4 1 11 13 6 8 22 5 25 20 16 18 17 23 14 24 10 9 12 19 15 21 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att man lär sig att samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Oxie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
Åtgär da genast SDF Rosengård Bevar a/ Utveckla 1 2 7 11 5 Vikt 3 4 13 6 8 9 18 12 15 25 20 14 22 23 24 17 10 16 19 21 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att man hinner med sitt skolarbete (2). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Rosengård bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man lär sig att samarbeta i skolan (1) goda omdömen.
SDF Husie Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a 2 11 3 13 7 Vikt 4 5 25 20 16 14 24 23 18 17 10 8 22 1 9 15 6 12 21 19 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Husie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
SDF Kirseberg Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vikt 3 2 4 13 7 11 5 25 20 16 14 24 23 18 1 12 8 22 21 17 9 15 19 10 6 Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Kirseberg bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
Bedömning och analys Attityd till skolan Eleverna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt skolan i Malmö stad. Det är ingen större skillnad i hur eleverna upplever sin skola beroende på kön men däremot påverkar åldern i stor utsträckning omdömet. Elever i de yngre åldrarna upplever att skolan fungerar bättre än eleverna i de äldre åldersgrupperna. Orsakerna till denna förändring i attityd bör uppmärksammas för att skapa en skola med nöjda elever under hela deras skolgång. En orsak till att bilden av skolan förändras med stigande ålder kan vara att eleverna i skolan tränas till ett kritiskt tänkande och att de därför ges förutsättningar för att se eventuella brister och samtidigt uttrycka detta i denna typ av uppföljningar. Andra orsaker till att bilden av skolan förändras kan sannolikt härledas till att elevernas motivation att lära sig förändras över tid, att deras relationer till skolans personal förändras med en personligutveckling och att elever i olika åldrar ges möjlighet till inflytande motsvarande deras mognadsgrad. Det är framförallt påståenden inom området normer och värden som eleverna tycker ofta eller alltid är bra. Inom detta område finns också påståenden som eleverna anser vara särskilt viktiga. Inom området finns begrepp som trygghet och trivsel, vilket kan tolkas som att eleverna upplever detta som en förutsättning för kunskapsinhämtande. När det gäller området kunskap och lärande så är det framförallt att man lär sig i skolan och att utvecklingssamtalet fungerar bra som ges höga omdömen. Särskilt glädjande kan det då upplevas att eleverna faktiskt upplever att man lär sig i skolan även om elevernas omdöme kring påståendet att man blir så intresserad av skolarbetet att man får lust att lära mer är lägre. Den övervägande delen av elevernas omdöme om skollokalerna och skolgårdarna är att dessa ibland eller ofta är bra. I jämförelse med övriga påståenden i undersökningen upplever eleverna inte att detta med sin närmiljö som särskilt viktigt. Skolmaten bedöms av majoriteten av eleverna som sällan eller ibland bra. Detta är ett omdöme som bör få mer uppmärksamhet och utvärderas djupare av ansvariga för skolmåltidsverksamheten. Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Huvudmannen ska skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna nå de nationella målen och avgör vilka resurser som ska tilldelas dem. Ledningen för skolan har ett motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetet och resultatet.
Läraren har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje elevs förutsättning och behov stödja elevens utveckling och lärande mot målen. Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av elevernas upplevelse av sin skola samt att uppföljningen skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling. Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för skolan som kommunen, respektive nämnd samt skolans personal har. Detta innebär att var och en, oavsett nivåtillhörighet, måste bedöma och analysera i vilken utsträckning och inom vilka områden förbättringar kan göras. Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på stadsdelsnivå och enhetsnivå. Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna undersökning bedöma om gjorda insatser fått väntade effekter. För detta ändamål har samtliga barn och ungdomschefer fått rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska presentationer fråga för fråga ur enkätverktyget samt särskilda diagram och kvalitetsmatriser som tydligt visar hur just deras elever har bedömt och viktat påståendena. Genom att återkoppla detta material i olika samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för en fortsatt dialog om skolan i Malmö. Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med elever och föräldrar för att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin skola. Denna återkoppling är av största vikt för att eleverna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande utvecklingsarbetet. I ett fortsatt arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta: 1. att studera påståendenas inbördes relation och prioritera insatser för det påstående som har högst vikt och lägst bedömning 2. att studera de ingående påståendenas spridning i en kvalitetsmatris 3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i kvalitetsmatrisens övre vänstra del. 4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt. 5. att också studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas en mindre andel elever som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är högt. 6. att inte känna sig bunden av påståendena i den genomförda uppföljningen då det självklart i den enskilda stadsdelen eller skolan kan finnas kunskap om eller anledning till att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning.
Jämförelse mot andra undersökningar Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för skolverksamheten. För att värdera hur långt verksamheten har kommit i sitt löpande förbättringsarbete kan det vara intressant att jämföra med tidigare undersökningar, Skolverkets mätningar av attityder till skolan och med mätningar i andra kommuner. Stadskontoret har mätt elevernas upplevelse av sin skola i Malmö med hjälp av denna form av kommunövergripande attitydundersökningar för elever i skolåren 5, 7 och 9 sedan 2005. Vid en jämförelse med tidigare elevundersökningar måste dock uppmärksammas att dessa inte är identiskt genomförda mot den ovan redovisade undersökningen från hösten 2010. Frågeformuläret har inför 2010 års attitydundersökning omarbetats med fokus på de nationella styrdokumenten och tidpunkten för genomförandet har också ändrats från vår till höst.
2 (70) Innehållsförteckning Sammanfattning..sida 3 Bakgrund och syfte. sida 4 Bakgrund Syfte Uppföljning av mål Tillvägagångssätt och teknik..sida 5 Omfattning Enkätformulär och rapportmodell Datainsamling Svarsandel Bortfall Tidigare genomförda attitydundersökningar Attitydundersökningens resultat.sida 9 Kommunnivå Normer och värden i skolan Kunskap och lärande i skolan Miljö i skolan Maten i skolan Detta är särskilt viktigt, elevernas prioriteringar De enskilda påståendena och deras inbördes relation Attitydundersökningen på stadsdelsnivå...sida 22 Svarsandel per stadsdel Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå Bedömning och analys...sida 36 Attityd till skolan Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Jämförelse mot andra undersökningar Bilagor 1 - Enkätformulär 2 - Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter 3 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor 4 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp 5 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel
3 (70) Sammanfattning Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren 2005. Inför attitydundersökningen 2010 beslutade kommunstyrelsens barn och ungdomsberedning om att genomförandet skulle ske efter en reviderad modell. Den nya modellen har en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten och perioden för genomförandet har förändrats från vår till höst. Resultatet av attitydundersökningarna visar hur eleverna upplever sin skola och vad som uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en viss skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men samtidigt finns det elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns alltså enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet. Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan och att ha någon att vara med på rasterna. Uppföljningen ger en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter eleverna speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan. Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast och bör därför också uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt, att lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt att bli rättvist bedömd i skolan. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan. Attitydundersökningen hösten 2010 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rapporter ur verktyget Query & Report har på skolnivå och stadsdelsnivå efter avslutad datainsamling skickats ut till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analyser. Tabeller och diagram som hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet (varför detta utfall?) och att utveckla verksamheten (förändring/utveckling?).
4 (70) Bakgrund och syfte Bakgrund Stadskontoret ansvarar för att göra kommunövergripande kvalitetsuppföljningar inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad. Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget och skolplan för den pedagogiska verksamheten. De nationella målen formuleras i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Detta styrdokument uttrycker mål att sträva mot som anger inriktningen på skolans arbete och anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Dokumentet innehåller också mål att uppnå som uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktiges mål i budget 2010 är uppdelade på olika verksamhetsområde. Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges de mål som är riktade mot den obligatoriska skolan. I texten står det bl.a.: Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Kommunstyrelsen har sedan tidigare särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan 2005. Modellen för genomförandet har förändrats inför attitydundersökningen 2010 bl.a. med syftet att ha en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten. Syfte En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Attitydundersökningen ska också utgöra en del i den årliga kvalitetsredovisningen tillsammans med andra uppföljningar som riktar sig mot elevernas kunskapsutveckling. Uppföljning av mål Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen vill också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Denna kunskap utgör då ett av flera underlag för utveckling av verksamheten. Hur väl verksamheten lever upp till de nationella målen analyseras mer ingående i de kvalitetsredovisningar som årligen upprättas på olika nivåer för Malmö stads pedagogiska verksamheter.
5 (70) Tillvägagångssätt och teknik Omfattning Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1995, 1997 och 1999 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever tillhörande skolåren 5, 7 och 9. I undersökningen har 6 867 elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola. Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på följande sätt: Födda 1995: 2 452 elever Födda 1997: 2 211 elever Födda 1999: 2 204 elever Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 315) och Limhamn-Bunkeflo (1 110) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (396)och Kirseberg (329). Eleverna i undersökningen representerar totalt 61 olika kommunala skolenheter. Enkätformulär och rapportmodell En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har tagit fram det enkätformulär som använts i undersökningen. De olika påståendena är formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i Malmö skolplan och budgetdokument. De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola. Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var: Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem. Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås.
6 (70) Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot utfallet för de övriga 25 påståendena. I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena. Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de kan ge ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser. Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med därför att de är viktiga delar i skolans uppdrag. Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas. Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att förklara resultat och förändra verksamheten i önskvärd riktning. Datainsamling Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den nu aktuella undersökningen. Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post adress i det pedagogiska nätet, PedNet. Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas inom den pedagogiska verksamheten. Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till eleverna i målgruppen där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle.
7 (70) Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns i Malmös stads organisation för skolan. Påminnelse har också skickats ut direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella tidsperioden för undersökningen. Barn och ungdomscheferna har också haft möjlighet att kontinuerligt följa andelen svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden. Svarsandel Av de 6 867 elever som ingick i målgruppen var det 4 942 som skickade in svar på enkäten för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2010 blev 72 %. En viss minskning mot föregående års attitydundersökning där 75 % av respondenterna svarade. Antalet pojkar som besvarade enkäten var 2 485 och antalet flickor var 2 457 alltså nästan exakt samma antal. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något högre än andelen pojkar, 74 % flickor mot 70 % pojkar. Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i takt med stigande ålder. Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp Åldersgrupp Utskickade Inkomna svar Frekvens Födda 1995 2 452 1 651 67 % Födda 1997 2 211 1 542 70 % Födda 1999 2 204 1 749 79 % Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelen Husie har högst andel elever (86 %) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens motsvarande 70-80 %. Lägst andel svar har stadsdelen Rosengård där endast 52 % av eleverna har lämnat synpunkter på sin skola. Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån 100 % till de lägsta noteringarna på omkring 30 % och i något fall ännu lägre. Mer än hälften av enheterna har dock nått upp till en svarsnivå på 75 % eller högre. Bortfall Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är att: - E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige.
8 (70) - Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan missa deltagandet om de är ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen. - Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av undersökningar och dessa kan då inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en attitydundersökning måste baseras på frivillighet. Tidigare genomförda attitydundersökningar Denna rapport innehåller begränsade jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är inte helt jämförbar då frågeformulär och upplägget med genomförande under hösten är nytt för året. Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns däremot tillgängliga på Malmö stads hemsida (www.malmo.se) och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för jämförelser och utvecklingsarbete.
9 (70) Attitydundersökningens resultat Kommunnivå Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Resultatet av undersökningen visar hur eleverna upplever det pedagogiska arbetet i skolan och vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Denna spridning kring upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för djupare analys av skolledarna. Diagram 1: Medelvärde Min skola är bra 5 4 3,9 3,85 3,95 3,56 3,89 4,24 3 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) högst i attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för
10 (70) dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet. Tabell 2: De högst värderade påståendena Påstående Medelvärde Låg värdering Mellan värdering Hög värdering Jag har någon att vara med på 4,75 1,5 % 3,7 % 94,8 % rasterna om jag vill Jag behandlas bra av mina 4,39 2,4 % 8,5 % 89,1 % skolkamrater Jag känner att det är okej att 4,36 4,2 % 10,5 % 85,3 % vara så som jag är på min skola Jag tycker att jag lär mig i 4,34 2,1 % 9,4 % 88,5 % skolan Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen 4,25 5,4 % 13,2 % 81,4 % De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna omfattar målområdet normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i skalan omfattar målområdet kunskap och lärande. De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3. Tabell 3: De lägst värderade påståendena Påstående Medelvärde Låg värdering Mellan värdering Hög värdering Jag är nöjd med skolmaten 2,75 43,0 % 30,3 % 26,8 % Jag är med och bestämmer vad 2,93 35,1 % 34,6 % 30,3 % vi ska arbeta med i skolan Jag blir så intresserad av 3,31 21,0 % 36,1 % 42,9 % skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Jag pratar med mina lärare om 3,36 21,3 % 32,8 % 45,9 % hur jag kan lära mig mer i skolan Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 3,43 13,8 % 39,1 % 47,1 % De påståendena som får lägst värdering av eleverna omfattar dels upplevelsen av skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande. Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola med god
11 (70) kvalitet. Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd för det fortsatta analysarbetet då det som eleverna upplever som extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering för de enskilda påståendena. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola. I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga för en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet. Tabell 4: De viktigaste påståendena Påstående Elevernas Medelvärde viktning Jag hinner med mitt skolarbete 59,8 % 4,02 Jag tycker att jag lär mig i skolan 58,2 % 4,34 Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,9 % 4,39 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 54,3 % 3,43 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 53,8 % 4,11 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga påståenden har ett lägre medelvärde än de övriga, jag har den arbetsro jag behöver i skolan, detta påstående bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet från undersökningen. Tabell 5: De minst viktigaste påståendena Påstående Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Elevernas Medelvärde viktning 19,9 % 2,93 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra 23,0 % 3,54 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter 23,7 % 3,75 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra 24,9 % 3,53 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan 25,2 % 3,36 De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande samt hur eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar.
12 (70) Normer och värden i skolan Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och värden är ett av dessa. Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag lär mig att samarbeta i skolan - Jag hinner med mitt skolarbete - Jag har den arbetsro jag behöver i skolan - Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan - Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill - Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola - Jag behandlas bra av mina skolkamrater - Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola - Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel - Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 4,05. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 2. Skillnaden kan tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och flickor har däremot samma upplevelse av målområdet. Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för djupare analys. Diagram 2: Medelvärde Normer och värden 5 4 4,05 4,05 4,04 3,87 4,05 4,22 3 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring normer och värden är genomgående mycket hög. Påståendena om att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i
13 (70) undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro, konflikter och att pojkar och flickor behandlas lika som får en något lägre värdering än de övriga. Kunskap och lärande i skolan Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att jag lär mig i skolan - Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan - Jag får den hjälp jag behöver i skolan - Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan - Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan - Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer - Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan - Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt - Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av - Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan - Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen - Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,88. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden kan även här tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp vilket bör analyseras vidare. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell. Diagram 3: Medelvärde Kunskap och lärande 5 4 3,88 3,87 3,88 3,83 3,64 4,14 3 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring kunskap och lärande är hög även om några påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig och om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i
14 (70) undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar om inflytande som får en lägre värdering än de övriga. Miljö i skolan Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra - Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,54. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna. En något större skillnad mellan pojkar och flickor kan dock noteras för detta målområde. Diagram 4: Medelvärde Miljö 5 4 3 3,54 3,50 3,57 3,49 3,26 3,84 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Det är ingen skillnad i elevernas upplevelse för påståendena kring skollokaler och skolgård, både värde och vikt bedöms likvärdigt i undersökningen. Maten i skolan Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående: - Jag är nöjd med skolmaten Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,75. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har samma upplevelse av detta påstående.
15 (70) Diagram 5: Medelvärde Maten 5 4 3 2,75 2,76 2,75 2,72 2,51 3,02 2 1 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Påståendet om maten är det påstående som för alla elever liksom i alla grupper ges lägst omdöme i undersökningen. Utfallet för detta påstående bör observeras och bli föremål för djupare analys av ansvariga för skolmåltidsverksamheten.
16 (70) Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera vilka påståenden som är de 8 viktigaste för att de skall uppleva att deras skola är bra. Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som upplevs extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till hur eleverna har värderat påståendet. I de fall dessa extra viktiga påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder omgående måste sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av skolan. I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet. Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående fördelat på de olika grupperingarna; alla elever, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda 1999. Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De allra viktigaste påståendena i denna undersökning är enligt eleverna att hinna med sitt skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11). Diagrammet visar dessutom att eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7)
17 (70) tillhör de allra viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet. Påståendet om att få hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de viktigaste i undersökningen. Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är att lära sig klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan (14), att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20) samt att ha bra skollokaler (23) och skolgårdar (24). Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen som upplevs som viktigast. Trivsel och trygghet upplevs alltså det som det allra viktigaste av eleverna även vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om kunskaper och lärande. Detta kan tolkas som om att tryggheten på skolan ses som en förutsättning, ett måste, för kunskapsinhämtande. De enskilda påståendena och deras inbördes relation I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens uppdelning för varje påstående med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris. Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2010 i en fyrfältsmatris baserad på alla elevernas svar. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna alla respondenter, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda 1997. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna identifieras och analyseras vidare.
18 (70) Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla respondenter Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast vilka därför också bör uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljö och maten (23, 24 och 25) och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men kan då ha ett längre tidsperspektiv. Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2), att lära sig i skolan (11) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7) vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och planera för en utveckling av de insatser som redan genomförs idag.
19 (70) Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla pojkar Åtgärda genast SDF Alla pojk ar Bev ara/utv ec k la 2 11 7 5 V i kt 3 1 13 4 6 25 20 16 14 23 24 8 22 17 10 18 9 15 12 19 21 Åtgärda på sikt V är de Bevaka Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla flickor Åtgärda genast SDF Alla flick or Bev ara/utv ec k la 2 13 11 Vikt 3 4 8 22 18 6 7 5 25 16 14 1 17 23 12 9 21 19 15 20 24 10 Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det är att få den hjälp som behövs i skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1). En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.
20 (70) Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - per åldersgrupp Åtgärda genast SDF Alla födda 1995 Bev ara/utv ec k la 2 3 13 11 V i kt 25 4 22 8 14 16 17 23 20 10 24 18 1 19 9 6 12 21 15 7 5 Åtgärda på sikt V är de Bevaka Åtgärda genast SDF Alla födda 1997 Bev ara/utv ec k la 2 3 13 11 7 5 V i kt 4 6 25 20 16 14 23 24 22 18 8 1 12 17 9 21 19 15 10 Åtgärda på sikt V är de Bevaka
21 (70) Åtgärda genast SDF Alla födda 1999 Bev ara/utv ec k la 2 7 11 5 V i kt 3 8 4 1 13 6 9 18 25 16 10 22 12 19 21 15 17 20 14 23 24 Åtgärda på sikt V är de Bevaka Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena. De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som inte upplevs lika viktigt av eleverna födda 1999. De yngre eleverna lägger istället stor vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa påståenden fungerar bra. De äldre grupperna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Detta ger de äldre eleverna samtidigt en bedömning som innebär att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Samtliga åldersgrupper tycker att maten (25) är det påstående som får lägst bedömning dessutom upplever samtliga åldersgrupper att inflytande och miljö påståendena inte är särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena.
22 (70) Attitydundersökningen på stadsdelsnivå Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också framtaget med rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå. Rapportmaterialet är utsänt till barn och ungdomschef på respektive stadsdelsförvaltning. I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna upplever sin skola. Dessa jämförelser kan nu utgöra en del i ett fördjupat analys- och utvecklingsarbete om hur eleverna upplever sin skola. Svarsandel per stadsdel Andelen deltagande elever varierar något mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och antal svar per stadsdel framgår av tabell 6. Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel Stadsdel Utskickade Inkomna svar Frekvens Centrum 608 512 84 % Södra Innerstaden 564 396 70 % Västra Innerstaden 627 497 79 % Limhamn-Bunkeflo 1 110 811 73 % Hyllie 548 439 80 % Fosie 1 315 899 68 % Oxie 396 266 67 % Rosengård 730 377 52 % Husie 640 550 86 % Kirseberg 329 195 59 % Malmö 6 867 4 942 72 % Av eleverna i målgruppen har alltså 72 % passat på att lämna synpunkter om hur skolan upplevs fungera. I stadsdelarna Centrum, Husie och Hyllie har en stor andel, 80 % eller mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har stadsdelarna Rosengård och Kirseberg med drygt 50 %. Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt, det finns skolor med mycket högt deltagande. De flesta skolor har ett mycket högt deltagande, 100 % eller näst intill, men det finns också skolor med ett deltagande som stannar kring 30% eller ännu lägre. De skolor som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som rapporteringen ger med viss försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan i dessa fall användas för en fortsatt dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån resultatet på skolan bör undvikas.
23 (70) Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de olika stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram. Diagram 13: Normer och värden Normer och värden VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 4,01 4,01 4,14 4,12 4,03 4,03 4,04 4,01 4,03 4,10 4,05 0 1 2 3 4 5 Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå. Utfallet för området visar inga stora skillnader inom staden. Eleverna i stadsdelarna Rosengård, Oxie och Centrum har bedömt området något högre än eleverna i de övriga stadsdelarna. Diagram 14: Kunskap och lärande Kunskap och lärande VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,77 3,86 4,09 3,91 3,83 3,83 3,91 3,84 3,86 3,95 3,88 0 1 2 3 4 5 Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå.
24 (70) Utfallet för området visar på en del skillnader inom staden. Högst bedömning för de ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö stads medelvärde ger också eleverna i Centrum, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för området ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden. Diagram 15: Miljön Miljö VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,57 3,55 3,44 3,64 3,54 3,36 3,57 3,47 3,47 3,73 3,54 0 1 2 3 4 5 Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården. Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Centrum och eleverna i stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Kirseberg och Rosengård. Eleverna i stadsdelarna Husie och Fosie ger också ett omdöme som ligger under medelvärdet för Malmö stad. Diagram 16: Maten Maten VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 2,50 2,90 3,23 2,97 2,43 2,75 3,04 2,65 2,74 2,85 2,75 0 1 2 3 4 5 Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten.
25 (70) Diagram 16: Bra skola Bra skola VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,90 3,94 4,06 4,00 3,87 3,72 3,84 3,68 3,96 4,00 3,90 0 1 2 3 4 5 Hur eleverna upplever sin skola varierar också över staden. Högst värde ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Höga värden finns också för stadsdelarna Oxie, Centrum, Fosie och Södra Innerstaden. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg ger lägst värde på hur de bedömer sin skola som helhet. De övriga tre stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för staden. De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel presenteras i en fyrfältsmatris. I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och ligga till grund för fortsatta analyser.
26 (70) SDF Centrum Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 Vikt 25 20 3 16 14 4 18 8 1 17 24 23 10 7 13 11 6 22 12 19 15 21 9 5 Å tgär da på si kt Värde B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger två påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.
27 (70) Å tgär da genast SDF Södra Innerstaden B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 V i kt 3 1 13 11 7 5 25 20 16 14 4 8 18 22 24 23 10 19 15 17 6 9 12 21 Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
28 (70) Åtgärda genast SDF Västra Innerstaden Bev ara/utv ec k la V i kt 3 4 2 13 11 6 7 5 25 8 22 18 20 1 9 17 16 15 23 14 24 10 19 12 21 Åtgärda på sikt V är de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vara nöjda med skolmaten (25). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
29 (70) SDF Lim ham n-bunkeflo Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a Vikt 3 4 2 13 11 7 5 18 22 6 8 25 20 19 1 23 12 17 21 16 14 9 15 24 10 Å tgär da på si kt Värde B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att bli rättvist bedömd i skolan (22) och att vara nöjda med skolmaten (25). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
30 (70) Å tgär da genas SDF Hyllie B ev ar a/ Ut v ec k l a V i kt 3 4 8 2 13 1 18 7 6 11 5 25 14 22 16 17 23 24 10 9 21 19 15 12 20 Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att få den hjälp man behöver i skolan (13). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.
31 (70) SDF Fosie Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 11 V i kt 25 3 4 8 22 16 17 14 23 13 1 18 9 19 7 6 12 15 21 5 20 24 10 V är de Å tgär da på si kt B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att vuxna ger stöd när någon behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Fosie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
32 (70) Å tgär da genast SDF Oxie B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 7 V i kt 3 4 1 11 13 6 8 22 5 25 20 16 18 17 23 14 24 10 9 12 19 15 21 Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att man lär sig att samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Oxie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
33 (70) Å tgär da genast SDF Rosengård B ev ar a/ Ut v ec k l a 1 2 7 11 5 V i kt 3 4 13 6 8 9 18 12 15 25 20 14 22 23 24 17 10 16 19 21 Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att man hinner med sitt skolarbete (2). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Rosengård bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man lär sig att samarbeta i skolan (1) goda omdömen.
34 (70) SDF Husie Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 11 3 13 7 V i kt 4 5 25 20 16 14 24 23 18 17 10 8 22 1 9 15 6 12 21 19 Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Husie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
35 (70) SDF Kirseberg Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a V i kt 3 2 4 13 7 11 5 25 20 16 14 24 23 18 1 12 8 22 21 17 9 15 19 10 6 Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Kirseberg bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.
36 (70) Bedömning och analys Attityd till skolan Eleverna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt skolan i Malmö stad. Det är ingen större skillnad i hur eleverna upplever sin skola beroende på kön men däremot påverkar åldern i stor utsträckning omdömet. Elever i de yngre åldrarna upplever att skolan fungerar bättre än eleverna i de äldre åldersgrupperna. Orsakerna till denna förändring i attityd bör uppmärksammas för att skapa en skola med nöjda elever under hela deras skolgång. En orsak till att bilden av skolan förändras med stigande ålder kan vara att eleverna i skolan tränas till ett kritiskt tänkande och att de därför ges förutsättningar för att se eventuella brister och samtidigt uttrycka detta i denna typ av uppföljningar. Andra orsaker till att bilden av skolan förändras kan sannolikt härledas till att elevernas motivation att lära sig förändras över tid, att deras relationer till skolans personal förändras med en personligutveckling och att elever i olika åldrar ges möjlighet till inflytande motsvarande deras mognadsgrad. Det är framförallt påståenden inom området normer och värden som eleverna tycker ofta eller alltid är bra. Inom detta område finns också påståenden som eleverna anser vara särskilt viktiga. Inom området finns begrepp som trygghet och trivsel, vilket kan tolkas som att eleverna upplever detta som en förutsättning för kunskapsinhämtande. När det gäller området kunskap och lärande så är det framförallt att man lär sig i skolan och att utvecklingssamtalet fungerar bra som ges höga omdömen. Särskilt glädjande kan det då upplevas att eleverna faktiskt upplever att man lär sig i skolan även om elevernas omdöme kring påståendet att man blir så intresserad av skolarbetet att man får lust att lära mer är lägre. Den övervägande delen av elevernas omdöme om skollokalerna och skolgårdarna är att dessa ibland eller ofta är bra. I jämförelse med övriga påståenden i undersökningen upplever eleverna inte att detta med sin närmiljö som särskilt viktigt. Skolmaten bedöms av majoriteten av eleverna som sällan eller ibland bra. Detta är ett omdöme som bör få mer uppmärksamhet och utvärderas djupare av ansvariga för skolmåltidsverksamheten. Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Huvudmannen ska skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna nå de nationella målen och avgör vilka resurser som ska tilldelas dem. Ledningen för skolan har ett motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetet och resultatet. Läraren har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje elevs förutsättning och behov stödja elevens utveckling och lärande mot målen.
37 (70) Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av elevernas upplevelse av sin skola samt att uppföljningen skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling. Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för skolan som kommunen, respektive nämnd samt skolans personal har. Detta innebär att var och en, oavsett nivåtillhörighet, måste bedöma och analysera i vilken utsträckning och inom vilka områden förbättringar kan göras. Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på stadsdelsnivå och enhetsnivå. Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna undersökning bedöma om gjorda insatser fått väntade effekter. För detta ändamål har samtliga barn och ungdomschefer fått rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska presentationer fråga för fråga ur enkätverktyget samt särskilda diagram och kvalitetsmatriser som tydligt visar hur just deras elever har bedömt och viktat påståendena. Genom att återkoppla detta material i olika samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för en fortsatt dialog om skolan i Malmö. Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med elever och föräldrar för att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin skola. Denna återkoppling är av största vikt för att eleverna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande utvecklingsarbetet. I ett fortsatt arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta: 1. att studera påståendenas inbördes relation och prioritera insatser för det påstående som har högst vikt och lägst bedömning 2. att studera de ingående påståendenas spridning i en kvalitetsmatris 3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i kvalitetsmatrisens övre vänstra del. 4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt. 5. att också studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas en mindre andel elever som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är högt. 6. att inte känna sig bunden av påståendena i den genomförda uppföljningen då det självklart i den enskilda stadsdelen eller skolan kan finnas kunskap om eller anledning till att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning. Jämförelse mot andra undersökningar Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för skolverksamheten. För att värdera hur långt verksamheten har kommit i sitt löpande förbättringsarbete kan det vara intressant att jämföra med tidigare undersökningar, Skolverkets mätningar av attityder till skolan och med mätningar i andra kommuner.
38 (70) Stadskontoret har mätt elevernas upplevelse av sin skola i Malmö med hjälp av denna form av kommunövergripande attitydundersökningar för elever i skolåren 5, 7 och 9 sedan 2005. Vid en jämförelse med tidigare elevundersökningar måste dock uppmärksammas att dessa inte är identiskt genomförda mot den ovan redovisade undersökningen från hösten 2010. Frågeformuläret har inför 2010 års attitydundersökning omarbetats med fokus på de nationella styrdokumenten och tidpunkten för genomförandet har också ändrats från vår till höst.
39 (70) Bilaga 1 Enkätformulär Om skola hösten 2010 Elevenkät om attityd till skolan hösten 2010 Hej! Vi vill veta vad du tycker om din skola! Det är viktigt att få veta hur elever upplever sin skola! Politiker och skolledare behöver veta detta för att de ska kunna göra de förbättringar i skolan som är möjliga. Ditt namn, din skola och din webbadress har vi hämtat från PedNet och vårt elevssystem. OBS Ingen på din skola kommer att få se vad just du har svarat. Ditt svar kommer att läggas ihop med alla de andra elevernas svar när resultatet för din skola och för hela Malmö tas fram. Så passa på, ta chansen att tala om vad du tycker! Ditt svar kan hjälpa oss att förbättra skolan! Tack för hjälpen! Bo-Göran Pettersson Stadskontoret i Malmö stad Normer och värden 1 Jag lär mig att samarbeta i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 2 Jag hinner med mitt skolarbete Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 3 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid
40 (70) 4 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 5 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 6 Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja alltid 7 Jag behandlas bra av mina skolkamrater Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 8 Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid
41 (70) 9 Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 10 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Nej. aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Kunskap och lärande 11 Jag tycker att jag lär mig i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 12 Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 13 Jag får den hjälp jag behöver i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid
42 (70) 14 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 15 Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 16 Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 17 Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 18 Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid
43 (70) 19 Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av Nej, aldrig Nej,sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 20 Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 21 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 22 Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Några fler påståenden om din skola 23 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra Nej, aldrig Nej sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid
44 (70) 24 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 25 Jag är nöjd med skolmaten Nej. aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 26 Jag tycker att min skola är bra Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Vad är viktigt för dig i en bra skola? En skola kan alltid bli bättre. Om du fick bestämma över skolan, vilka åtta punkter/påståenden skulle då vara de viktigaste för dig? Kryssa för dessa 8 viktigaste punkter/påståenden i listan som finns under frågan: 27 Det allra viktigaste för mig är att... OBS Kryssa inte i fler rutor än de 8 som du tycker är allra viktigast! 27 Det allra viktigaste för mig är att...... jag lär mig att samarbeta i skolan... jag hinner med mitt skolarbete... jag har den arbetsro jag behöver i skolan... jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan... jag har någon att vara med på rasterna om jag vill... jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola
45 (70)... jag behandlas bra av mina skolkamrater... jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola... jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel... jag lär mig i skolan att hantera konflikter... jag tycker att jag lär mig i skolan... jag får veta vad jag ska lära mig i skolan... jag får den hjälp jag behöver i skolan... jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan... jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan... jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer... jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan... jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt... jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av... jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan... jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen... jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan... jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra... jag tycker att miljön på vår skolgård är bra... jag är nöjd med skolmaten OBS När du nu har svarat på alla påståendena måste du skicka iväg enkäten. Klicka på knappen "SKICKA ENKÄT". När du gjort detta är du klar med ditt svar och kan stänga av. Tack för hjälpen!
46 (70) Bilaga 2 Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter STK Malmö Om skolan 2010 alla Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 4942 1 Jag lär mig att samarbeta i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 73 1.5 2 Nej, sällan 139 2.8 3 Ibland 1116 22.6 4 Ja, ofta 2296 46.5 5 Ja, alltid 1318 26.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.94 0.86 4.00 3.00 5.00 2 Jag hinner med mitt skolarbete Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 55 1.1 2 Nej, sällan 144 2.9 3 Ibland 922 18.7 4 Ja, ofta 2353 47.6 5 Ja, alltid 1468 29.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.02 0.84 4.00 4.00 5.00
47 (70) 3 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 154 3.2 2 Nej, sällan 516 10.6 3 Ibland 1909 39.1 4 Ja, ofta 1685 34.5 5 Ja, alltid 615 12.6 Total: 4879 100.0 Antal obesvarade: 63 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.43 0.95 3.00 3.00 4.00 4 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 243 4.9 2 Nej, sällan 394 8.0 3 Ibland 1071 21.7 4 Ja, ofta 1537 31.1 5 Ja, alltid 1697 34.3 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.82 1.14 4.00 3.00 5.00
48 (70) 5 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 40 0.8 2 Nej, sällan 35 0.7 3 Ibland 181 3.7 4 Ja, ofta 593 12.0 5 Ja, alltid 4093 82.8 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.75 0.63 5.00 5.00 5.00 6 Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 84 1.7 2 Nej, sällan 123 2.5 3 Ibland 520 10.5 4 Ja, ofta 1423 28.8 5 Ja alltid 2792 56.5 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.36 0.89 5.00 4.00 5.00
49 (70) 7 Jag behandlas bra av mina skolkamrater Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 53 1.1 2 Nej, sällan 64 1.3 3 Ibland 419 8.5 4 Ja, ofta 1770 35.8 5 Ja, alltid 2636 53.3 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.39 0.78 5.00 4.00 5.00 8 Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 159 3.2 2 Nej, sällan 318 6.4 3 Ibland 1107 22.4 4 Ja, ofta 1792 36.3 5 Ja, alltid 1566 31.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.87 1.03 4.00 3.00 5.00
50 (70) 9 Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 92 1.9 2 Nej, sällan 115 2.3 3 Ibland 762 15.4 4 Ja, ofta 2087 42.2 5 Ja, alltid 1886 38.2 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.13 0.88 4.00 4.00 5.00 10 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej. aldrig 196 4.0 2 Nej, sällan 355 7.2 3 Ibland 1182 23.9 4 Ja, ofta 1951 39.5 5 Ja, alltid 1258 25.5 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.75 1.04 4.00 3.00 5.00
51 (70) 11 Jag tycker att jag lär mig i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 43 0.9 2 Nej, sällan 61 1.2 3 Ibland 466 9.4 4 Ja, ofta 1965 39.8 5 Ja, alltid 2407 48.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.34 0.77 4.00 4.00 5.00 12 Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 56 1.1 2 Nej, sällan 103 2.1 3 Ibland 608 12.3 4 Ja, ofta 1995 40.4 5 Ja, alltid 2180 44.1 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.24 0.83 4.00 4.00 5.00
52 (70) 13 Jag får den hjälp jag behöver i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 60 1.2 2 Nej, sällan 152 3.1 3 Ibland 869 17.6 4 Ja, ofta 1981 40.1 5 Ja, alltid 1880 38.0 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.11 0.88 4.00 4.00 5.00 14 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 335 6.8 2 Nej, sällan 717 14.5 3 Ibland 1619 32.8 4 Ja, ofta 1390 28.1 5 Ja, alltid 881 17.8 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.36 1.13 3.00 3.00 4.00
53 (70) 15 Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 115 2.3 2 Nej, sällan 160 3.2 3 Ibland 655 13.3 4 Ja, ofta 1850 37.4 5 Ja, alltid 2162 43.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.17 0.94 4.00 4.00 5.00 16 Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 348 7.0 2 Nej, sällan 691 14.0 3 Ibland 1785 36.1 4 Ja, ofta 1293 26.2 5 Ja, alltid 825 16.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.31 1.12 3.00 3.00 4.00
54 (70) 17 Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 105 2.1 2 Nej, sällan 301 6.1 3 Ibland 1304 26.4 4 Ja, ofta 2059 41.7 5 Ja, alltid 1173 23.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.79 0.94 4.00 3.00 4.00 18 Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 83 1.7 2 Nej, sällan 202 4.1 3 Ibland 1156 23.4 4 Ja, ofta 2079 42.1 5 Ja, alltid 1422 28.8 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.92 0.91 4.00 3.00 5.00
55 (70) 19 Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 54 1.1 2 Nej,sällan 80 1.6 3 Ibland 707 14.3 4 Ja, ofta 2257 45.7 5 Ja, alltid 1844 37.3 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.16 0.81 4.00 4.00 5.00 20 Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 631 12.8 2 Nej, sällan 1104 22.3 3 Ibland 1710 34.6 4 Ja, ofta 969 19.6 5 Ja, alltid 528 10.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 2.93 1.16 3.00 2.00 4.00
56 (70) 21 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 117 2.4 2 Nej, sällan 146 3.0 3 Ibland 654 13.2 4 Ja, ofta 1514 30.6 5 Ja, alltid 2511 50.8 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.25 0.95 5.00 4.00 5.00 22 Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 172 3.5 2 Nej, sällan 266 5.4 3 Ibland 972 19.7 4 Ja, ofta 1924 38.9 5 Ja, alltid 1608 32.5 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.92 1.02 4.00 3.00 5.00
57 (70) 23 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 298 6.0 2 Nej sällan 505 10.2 3 Ibland 1389 28.1 4 Ja, ofta 1778 36.0 5 Ja, alltid 972 19.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.53 1.10 4.00 3.00 4.00 24 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 342 6.9 2 Nej, sällan 527 10.7 3 Ibland 1257 25.4 4 Ja, ofta 1777 36.0 5 Ja, alltid 1039 21.0 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.54 1.14 4.00 3.00 4.00
58 (70) 25 Jag är nöjd med skolmaten Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej. aldrig 874 17.7 2 Nej, sällan 1248 25.3 3 Ibland 1498 30.3 4 Ja, ofta 859 17.4 5 Ja, alltid 463 9.4 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 2.75 1.20 3.00 2.00 4.00 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 222 4.5 2 Nej, sällan 267 5.4 3 Ibland 1010 20.4 4 Ja, ofta 1723 34.9 5 Ja, alltid 1720 34.8 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.90 1.08 4.00 3.00 5.00
59 (70) 27 Det allra viktigaste för mig är att... Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1... jag lär mig att samarbeta i skolan 2070 41.9 2... jag hinner med mitt skolarbete 2955 59.8 3... jag har den arbetsro jag behöver i skolan 2685 54.3 4... jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 2327 47.1 5... jag har någon att vara med på rasterna om jag vill 2593 52.5 6... jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola 2261 45.8 7... jag behandlas bra av mina skolkamrater 2764 55.9 8... jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola 2094 42.4 9... jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel 1658 33.5 10... jag lär mig i skolan att hantera konflikter 1169 23.7 11... jag tycker att jag lär mig i skolan 2875 58.2 12... jag får veta vad jag ska lära mig i skolan 1688 34.2 13... jag får den hjälp jag behöver i skolan 2658 53.8 14... jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan 1243 25.2 15... jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan 1506 30.5 16... jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer 1347 27.3 17... jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan 1425 28.8 18... jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt 2070 41.9 19... jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av 1545 31.3 20... jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan 985 19.9 21... jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen 1555 31.5 22... jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan 1858 37.6 23... jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra 1230 24.9 24... jag tycker att miljön på vår skolgård är bra 1139 23.0 25... jag är nöjd med skolmaten 1547 31.3 Antal markeringar per påstående:
60 (70) 28 Kön Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Man 2485 50.3 2 Kvinna 2457 49.7 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 29 Födelseår Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 12 95 1651 33.4 14 97 1542 31.2 16 99 1749 35.4 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0 30 Förvaltning Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 SDF Centrum 512 10.4 2 SDF Fosie 899 18.2 3 SDF Husie 550 11.1 4 SDF Hyllie 439 8.9 5 SDF Kirseberg 195 3.9 6 SDF Limhamn-Bunkeflo 811 16.4 7 SDF Oxie 266 5.4 8 SDF Rosengård 377 7.6 9 SDF S. Innerstaden 396 8.0 10 SDF V. Innerstaden 497 10.1 Total: 4942 100.0 Antal obesvarade: 0
61 (70) 31 Enhet Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Johannes 73 1.5 2 Västra Hamnen 50 1.0 3 Monbijou 16 0.3 4 Rönnen 118 2.4 5 Rörsjö 192 3.9 6 Västra skolan 35 0.7 7 Österport 28 0.6 8 Högaholm 37 0.7 9 Lindänge 123 2.5 10 Munkhätte 72 1.5 11 Eriksfält 43 0.9 12 Nydala 39 0.8 13 Söderkulla 269 5.4 15 Augustenborg 239 4.8 16 Gullvik 44 0.9 18 Hermodsdal 33 0.7 20 Bäckagård 122 2.5 21 Husieskolan 50 1.0 22 Höja 156 3.2 25 Videdal 222 4.5 27 Holma 31 0.6 28 Kroksbäck 28 0.6 29 Kulladal 64 1.3 30 Lindeborg 219 4.4 31 Lorensborg 77 1.6 32 Anneberg 20 0.4 33 Kirseberg 114 2.3 35 Bulltofta 30 0.6 37 Segevång 51 1.0 41 Ängslätt 47 1.0 42 Sundsbro 108 2.2 43 Tygelsjö 25 0.5 45 Djupadal 74 1.5 47 Geijer 66 1.3 48 Skolan på Ön 13 0.3 49 Karl Johan 24 0.5 50 Berga F-5 11 0.2 51 Linné 49 1.0 54 Blankebäck 34 0.7 55 Kungshög 36 0.7 57 Oxievång 163 3.3 58 Tingdamm 33 0.7
62 (70) 59 Apelgård 83 1.7 60 Kryddgård 34 0.7 61 Rosengård F-5 50 1.0 62 Värner Rydén F-6 18 0.4 64 Örtagård F-5 42 0.8 65 Möllevång 115 2.3 66 Sofielund 91 1.8 67 Nya Stenkula 80 1.6 68 Sorgenfri 110 2.2 69 Dammfri 173 3.5 70 Ribersborg 39 0.8 71 Fridhem 17 0.3 72 Slottsstaden 221 4.5 73 Mellanheden 47 1.0 74 Berga 6-9 253 5.1 76 Rosengård 6-9 109 2.2 77 Värner Rydén 7-9 1 0.0 78 Örtagård 6-9 40 0.8 98 Strandskolan 141 2.9 Total: 4942 100.0
63 (70) Bilaga 3 Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor Svarsfördelning pojkar: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 147 5.9 2 Nej, sällan 151 6.1 3 Ibland 499 20.1 4 Ja, ofta 811 32.6 5 Ja, alltid 877 35.3 Total: 2485 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.85 1.14 4.00 3.00 5.00 Svarsfördelning flickor: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 75 3.1 2 Nej, sällan 116 4.7 3 Ibland 511 20.8 4 Ja, ofta 912 37.1 5 Ja, alltid 843 34.3 Total: 2457 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.95 1.01 4.00 3.00 5.00
64 (70) Bilaga 4 Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp Elever födda 1995: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 124 7.5 2 Nej, sällan 132 8.0 3 Ibland 441 26.7 4 Ja, ofta 606 36.7 5 Ja, alltid 348 21.1 Total: 1651 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.56 1.13 4.00 3.00 4.00 Elever födda 1997: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 59 3.8 2 Nej, sällan 86 5.6 3 Ibland 312 20.2 4 Ja, ofta 598 38.8 5 Ja, alltid 487 31.6 Total: 1542 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.89 1.04 4.00 3.00 5.00
65 (70) Elever födda 1999: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 39 2.2 2 Nej, sällan 49 2.8 3 Ibland 257 14.7 4 Ja, ofta 519 29.7 5 Ja, alltid 885 50.6 Total: 1749 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.24 0.95 5.00 4.00 5.00
66 (70) Bilaga 5 Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel SDF Centrum: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 26 5.1 2 Nej, sällan 18 3.5 3 Ibland 93 18.2 4 Ja, ofta 167 32.6 5 Ja, alltid 208 40.6 Total: 512 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 4.00 1.09 4.00 3.00 5.00 SDF Södra Innerstaden: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 20 5.1 2 Nej, sällan 22 5.6 3 Ibland 72 18.2 4 Ja, ofta 130 32.8 5 Ja, alltid 152 38.4 Total: 396 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.94 1.11 4.00 3.00 5.00
67 (70) SDF Västra Innerstaden: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 19 3.8 2 Nej, sällan 31 6.2 3 Ibland 88 17.7 4 Ja, ofta 203 40.8 5 Ja, alltid 156 31.4 Total: 497 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.90 1.04 4.00 3.00 5.00 SDF Limhamn-Bunkeflo: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 28 3.5 2 Nej, sällan 45 5.5 3 Ibland 157 19.4 4 Ja, ofta 353 43.5 5 Ja, alltid 228 28.1 Total: 811 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.87 1.00 4.00 3.00 5.00
68 (70) SDF Hyllie: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 26 5.9 2 Nej, sällan 33 7.5 3 Ibland 94 21.4 4 Ja, ofta 118 26.9 5 Ja, alltid 168 38.3 Total: 439 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.84 1.19 4.00 3.00 5.00 SDF Fosie: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig 33 3.7 2 Nej, sällan 47 5.2 3 Ibland 189 21.0 4 Ja, ofta 287 31.9 5 Ja, alltid 343 38.2 Total: 899 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil 3.96 1.06 4.00 3.00 5.00