Skolan i Malmö. Attitydundersökning. Hösten Angående det obligatoriska skolväsendet. Normer och värden Kunskap och lärande

Transkript

1 Skolan i Malmö Angående det obligatoriska skolväsendet 2011 Attitydundersökning Hösten 2011 Normer och värden Kunskap och lärande Elever födda och 2000

2 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Bo-Göran Pettersson Stadskontoret Avdelning barn och ungdom

3 3 (73) Innehållsförteckning Sammanfattning..sida 4 Bakgrund och syfte. sida 5 Bakgrund Syfte Uppföljning av mål Tillvägagångssätt och teknik..sida 6 Omfattning Enkätformulär och rapportmodell Datainsamling Svarsandel Bortfall Tidigare genomförda attitydundersökningar Attitydundersökningens resultat.sida 10 Kommunnivå Normer och värden i skolan Kunskap och lärande i skolan Miljö i skolan Maten i skolan Särskilt viktigt, elevernas prioriteringar De enskilda påståendena och deras inbördes relation Attitydundersökningen på stadsdelsnivå...sida 23 Svarsandel per stadsdel Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå Bedömning och analys...sida 37 Attityd till skolan Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Jämförelse mot andra undersökningar Bilagor 1 Enkätformulär Om skolan hösten Rapport attitydundersökning skolan hösten 2011 alla respondenter 3 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor 4 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp 5 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel

4 2. Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte...4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 4 Tillvägagångssätt och teknik... 5 Omfattning... 5 Enkätformulär och rapportmodell... 5 Datainsamling... 6 Svarsandel... 7 Bortfall... 7 Tidigare genomförda attitydundersökningar... 8 Attitydundersökningens resultat... 9 Kommunnivå... 9 Normer och värden i skolan...12 Kunskap och lärande i skolan Miljö i skolan Maten i skolan...15 Särskilt viktigt, elevernas prioriteringar De enskilda påståendena och deras inbördes relation Attitydundersökningen på stadsdelsnivå...22 Svarsandel per stadsdel...22 Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå...23 De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå Bedömning och analys...36 Attityd till skolan...36 Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Jämförelse mot andra undersökningar Bilagor 1. Enkätformulär Om skolan hösten Rapport attitydundersökning skolan hösten 2011 alla respondenter Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med varsfördelningen för respektive åldersgrupp Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel...68

5 3. Sammanfattning Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren Den här aktuella attitydundersökningen har genomförts efter en reviderad modell som beslutades i samband med 2010 års undersökning. Målet är att ha en tydlig koppling mot de nationella styrdokumenten. Resultatet av attitydundersökningarna ger en bild av hur eleverna i Malmö upplever sin skola och vad som uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1996, 1998 och 2000 ger i attitydundersökningen hösten 2011 skolan i Malmö ett samlat omdöme med ett medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Motsvarande medelvärde i 2010 års undersökning var också 3,87. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,84. Detta värde var något högre vid föregående års undersökning då värdet var 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader i upplevelse av skolan. Skillnaden är särskilt tydlig mellan åldersgrupperna medan det i 2011 års undersökning endast är en marginell skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men samtidigt visas att det finns elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns också en del enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet. Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Uppföljningen ger en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter eleverna speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan. Även ytterligare några påståenden bör uppmärksammas och då handlar det om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan, att lärare förklarar på ett bra sätt, att lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt att bli rättvist bedömd i skolan. Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor om elevernas upplevelse av skolan i Malmö skall förbättras. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten men också om att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan. Attitydundersökningen hösten 2011 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rap-porter ur verktyget Query & Report har, på skolnivå och stadsdelsnivå, efter avslutad datainsamling skickats ut till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analys. Tabeller och diagram som hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet och att utveckla verksamheten.

6 4. Bakgrund och syfte Bakgrund Stadskontoret, avdelning barn och ungdom, genomför kommunövergripande uppföljningar inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad. Den här aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och mål som kommunfullmäktige beslutat om för den pedagogiska verksamheten. De nationella målen formuleras i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Detta styrdokument anger övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg som tillsammans anger en önskad kvalitetsutveckling för skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktiges mål i budget 2011 är uppdelade på olika verksamhetsområde. Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges den politiska viljeinriktningen för bl.a. den obligatoriska skolan. I texten står det att alla pedagogiska verksamheter i Malmö stad ska förmedla den gemensamma värdegrunden och arbeta aktivt med elevernas attityder. För att utvärdera graden av måluppfyllelse anges också i budgeten att följande mål ska mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning: Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Förvaltningarnas arbete med dessa mål framgår av deras ekonomiska rapportering som regelmässigt redovisas för nämnderna och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan år Modellen för genomförandet förändrades inför attitydundersökningen år 2010 bl.a. med syftet att få en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten. Syfte En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Attitydundersökningen kan utgöra ett stöd i det dagliga utvecklingsarbetet tillsammans med andra uppföljningar som har mer fokus på elevernas kunskapsutveckling. Uppföljning av mål Undersökningen kan ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar.

7 5. Undersökningen vill också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Denna kunskap kan då utgöra en av flera underlag för utveckling av verksamheten. Tillvägagångssätt och teknik Omfattning Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1996, 1998 och 2000 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever tillhörande skolåren 5, 7 och 9. I undersökningen har elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola. Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på följande sätt: Födda 1996: elever Födda 1998: elever Födda 2000: elever Av eleverna i undersökningen var 52 pojkar och 48 flickor Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 180) och Limhamn-Bunkeflo (1 116) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (381)och Kirseberg (318). Eleverna i undersökningen representerar totalt 59 olika kommunala skolenheter. Enkätformulär och rapportmodell En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, tog fram det enkätformulär som använts i undersökningen i samband med genomförandet av 2010 års attitydundersökning. De olika påståendena är formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i budgetdokumentet för Malmö stad. De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola.

8 6. Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var: Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid en har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem. Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås. Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot utfallet för de övriga 25 påståendena. I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena. Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna bedömer (betygssätter) påståendena samt hur viktiga de olika påståendena upplevs vara i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras för att ge ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser. Viktningen kan alltså med fördel användas i ett utvecklingsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas. Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med just därför att de utgör viktiga delar i skolans uppdrag. Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att analysera resultat och förändra verksamheten i önskvärd riktning. Datainsamling Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den här aktuella undersökningen. Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post adress i det pedagogiska nätet, PedNet. Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten.

9 7. Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till samtliga elever i målgruppen där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmös stads organisation för skolan. Påminnelse har också skickats ut via PedNet direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella tidsperioden för undersökningen. Barn och ungdomscheferna har också erbjudits en uppkoppling till enkätverktyget som gett möjlighet att följa andelen svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden Svarsandel Av de elever som ingick i målgruppen var det som skickade in svar på enkäten för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2011 blev 66. En minskning mot föregående års attitydundersökning där 72 av respondenterna svarade. Antalet pojkar som besvarade enkäten var och antalet flickor var alltså ett likvärdigt antal svar per grupp. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något högre än andelen pojkar, 68 flickor mot 64 pojkar. Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i takt med stigande ålder. Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp Åldersgrupp Utskickade Inkomna svar Frekvens Födda Födda Födda Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelarna Husie och Hyllie har högst andel elever (85 respektive 80) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens motsvarande Lägst andel svar har stadsdelen Oxie där endast 39 av eleverna har lämnat synpunkter på sin skola. I stadsdelen Fosie är det endast drygt hälften av eleverna som besvarat enkäten. Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån drygt 90 till de lägsta noteringarna där endast ett fåtal elever har lämnat sina synpunkter. Bortfall Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är att:

10 8. - E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige. - Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan missa deltagandet om de är ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen. - Vissa skolor använder inte PedNet i sin dagliga kommunikation med eleverna, här finns i dag andra alternativ att välja, vilket innebär svårigheter att nå eleverna via e-post funktionen. - I webbenkäten finns en funktion som heter skicka enkät och som eleven måste aktivera för att enkäten ska vara besvarad, något som en del elever har missat och därmed har deras svar inte aktiverats i sammanställningen av resultatet. - Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av undersökningar och dessa kan självklart inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en attitydundersökning ska alltid baseras på frivillighet. Tidigare genomförda attitydundersökningar Denna rapport innehåller vissa jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är helt jämförbar med 2010 års attitydundersökning då samma frågeformulär och upplägg har använts. Jämförelser med attitydundersökningar från åren dessförinnan bör dock endast göras med försiktighet då frågeformulär och tid för genomförandet inte är lika. Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns för den intresserade tillgängliga på Malmö stads hemsida ( och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för jämförelser och utvecklingsarbete.

11 9. Attitydundersökningens resultat Kommunnivå Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever sin skola. Resultatet av undersökningen visar dels hur eleverna upplever det pedagogiska arbetet i skolan och dels vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Eleverna i målgruppen födda 1996, 1998 och 2000 ger i attitydundersökningen hösten 2011 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är likvärdigt med 2010 års attitydundersökning. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,84, ett något lägre värde än vid 2010 års undersökning då eleverna gav påståendet ett värde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1. Detta diagram visar också på skillnaderna mellan 2010 och 2011 års undersökningar. Variationen i upplevelse är särskilt tydlig när det gäller åldersgrupperna men det är också en skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola även om denna jämnat ut sig i den aktuella undersökningen 2011 jämfört med tidigare år. Dessa olikheter av upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för djupare analys av skolledare och skolpersonal. Diagram 1: Min skola är bra 5 4 3,9 3,85 3,95 3,84 3,83 3,85 3,56 3,56 3,89 3,76 4,24 4, Alla elever 2010/2011 Alla pojkar 2010/2011 Alla flickor 2010/2011 Alla födda 1995/1996 Alla födda 1997/1998 Alla födda 1999/2000

12 10. De fem påståenden som den samlade målgruppen, alla elever, värderar (betygsätter) högst i attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet. Tabell 2: De högst värderade påståendena Påstående Låg värdering Mellan värdering Hög värdering Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill Jag behandlas bra av mina 4,76 1,3 3,6 95,1 4,42 1,8 8,2 90,0 skolkamrater Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola 4,40 3,1 10,3 86,6 Jag tycker att jag lär mig i skolan 4,34 2,0 9,5 88,5 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen 4,31 4,8 11,4 83,7 De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna ingår i målområdet normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i skalan ingår i målområdet kunskap och lärande. I 2011 års undersökning är det exakt samma påstående som får dessa högsta omdömen som det var i 2010 års undersökning. En något större andel elever bedömer dessa påståenden med en högre värdering i 2011 års undersökning än tidigare.

13 11. De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3. Tabell 3: De lägst värderade påståendena Påstående Låg värdering Mellan värdering Hög värdering Jag är nöjd med skolmaten 2,81 41,0 30,5 28,5 Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 2,87 36,3 34,8 29,0 3,30 21,3 35,9 42,7 3,40 20,2 32,4 47,4 3,44 14,1 37,5 48,3 De påståenden som får lägst värdering av eleverna omfattar upplevelsen av skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande. Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola. Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd inför det fortsatta analysarbetet då det som eleverna upplever som extra viktigt i denna del lyfts fram på ett tydligt sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering för det enskilda påståendet. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola. I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga och ska ingå i skolans uppdrag för att skapa en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet. Tabell 4: De viktigaste påståendena Påstående Elevernas viktning Jag hinner med mitt skolarbete 61,0 4,03 Jag tycker att jag lär mig i skolan 59,7 4,34 Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,5 4,42 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 54,6 4,09 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 53,6 3,44 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga påståenden har ett lägre medelvärde än de övriga, jag har den arbetsro jag behöver i skolan,

14 12. detta påstående bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet från undersökningen. Viktningen ovan är i stort samma som vid attitydundersökningen 2010, det är endast påståendena om hjälp i skolan och arbetsro i skolan som har bytt plats. Tabell 5: De minst viktigaste påståendena Påstående Elevernas viktning Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan 20,0 2,87 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra 20,0 3,47 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra 23,4 3,48 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter 23,9 3,72 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan 25,7 3,40 De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande men också om konfliktlösning och hur eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar. Även för de minst viktiga påståendena har eleverna likvärdig uppfattning som vid 2010 års attitydundersökning. Normer och värden i skolan Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och värden är ett av huvudområdena. Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag lär mig att samarbeta i skolan - Jag hinner med mitt skolarbete - Jag har den arbetsro jag behöver i skolan - Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan - Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill - Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola - Jag behandlas bra av mina skolkamrater - Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola - Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel - Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 4,04. I undersökningen 2010 var motsvarande värde 4,05. Inom målgruppen finns skillnader för detta målområde vilket framgår av diagram 2. Skillnaden är tydlig vid en koppling mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och flickor har en likvärdig upplevelse av målområdet. Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för djupare analys.

15 13. Diagram 2: Normer och värden 5 4 4,05 4,04 4,05 4,07 4,04 4,02 3,87 3,89 4,05 4,02 4,22 4, Alla elever 2010/2011 Alla pojkar 2010/2011 Alla flickor 2010/2011 Alla födda 1995/1996 Alla födda 1997/1998 Alla födda 1999/2000 Elevernas värdering av påståendena ingående i målområdet normer och värden är genomgående mycket hög. Påståendena om att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro och lära sig att klara av konflikter som får en något lägre värdering än de övriga. Kunskap och lärande i skolan Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att jag lär mig i skolan - Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan - Jag får den hjälp jag behöver i skolan - Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan - Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan - Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer - Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan - Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt - Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av - Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan - Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen - Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan

16 14. Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,88 samma värde gav eleverna målområdet i 2010 års undersökning. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden är även här tydlig vid koppling mellan upplevelse och åldersgrupp vilket bör analyseras vidare. Diagram 3: Kunskap och lärande 5 4 4,14 3,88 3,88 3,87 3,90 4,11 3,88 3,86 3,64 3,66 3,83 3, Alla elever 2010/2011 Alla pojkar 2010/2011 Alla flickor 2010/2011 Alla födda 1995/1996 Alla födda 1997/1998 Alla födda 1999/2000 Elevernas värdering av påståendena som ingår i målområdet kunskap och lärande är hög även om några påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig och om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar om inflytande som får en lägre värdering än de övriga. Miljö i skolan Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra - Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,48. I 2010 års undersökning gav eleverna detta målområde ett medelvärde på 3,54. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4.

17 15. Skillnaden kan även här tydligt kopplas till åldersgrupperna. Pojkar och flickor värderar i 2011 års undersökning målområdet på samma sätt vilket man inte gjorde Diagram 4: Miljö 5 4 3,54 3,50 3,57 3,48 3,48 3,48 3,34 3,49 3,35 3,26 3,84 3, Alla elever 2010/2011 Alla pojkar 2010/2011 Alla flickor 2010/2011 Alla födda 1995/1996 Alla födda 1997/1998 Alla födda 1999/2000 Maten i skolan Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående: - Jag är nöjd med skolmaten Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,81. Värdet 2010 var 2,75. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden kan även här tydligt kopplas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har samma upplevelse. Diagram 5: Maten ,75 2,81 2,76 2,82 2,75 2,80 2,71 2,72 2,51 2,69 3,02 3, Alla elever 2010/2011 Alla pojkar 2010/2011 Alla flickor 2010/2011 Alla födda 1995/1996 Alla födda 1997/1998 Alla födda 1999/2000 Påståendet om maten är det påstående som ges lägst omdöme i undersökningen. Ansvariga inom skolmåltidsverksamheten genomför fördjupade undersökningar och följer på så sätt denna komplexa fråga som dels handlar om upplevelse av matens smak och näringsvärde men också om trivsel och andra faktorer i samband med måltiderna.

18 16. Särskilt viktigt, elevernas prioriteringar I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera de 8 viktigaste påståendena för att de skall uppleva att deras skola är bra. Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd till analysarbetet då det som upplevs extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt och att denna information direkt kan kopplas samman med hur eleverna har värderat påståendet. I de fall dessa extra viktiga påståenden värderas lågt av eleverna ger detta en signal om att omgående sättas in åtgärder för att förbättra elevernas upplevelse av skolan. I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet. Diagrammet nedan visar elevernas viktning med andelen markeringar för respektive påstående fördelat på alla elever i undersökningen 2010 respektive Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena Alla elever 2010 Alla elever 2011 De allra viktigaste påståendena i undersökningen 2011 är enligt eleverna att hinna med sitt skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11). Diagrammet visar dessutom att eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7) tillhör de allra viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet. Påståendet om att få hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de påståenden som bedöms viktiga i undersökningen. Denna bedömning är likvärdig med undersökningsresultatet Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är att lära sig klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan (14), att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20) samt att ha bra skollokaler (23) och skolgårdar (24). Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen om trygghet och trivsel som upplevs som viktigast. Detta målområde upplevs alltså det som det allra viktigaste av eleverna vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om kunskaper och lärande. Detta kan tolkas som om

19 17. att eleverna ser tryggheten på skolan som en förutsättning, ett måste, för ett bra kunskapsinhämtande. De enskilda påståendena och deras inbördes relation I en djupare analys måste självklart varje enskilt påståendes relation till övriga påståenden studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens uppdelning med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris. Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2011 i en fyrfältsmatris baserad på svaren från alla eleverna. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som de har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. o.s.v. Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport.

20 18. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna alla respondenter, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1996, alla födda 1998 och alla födda När dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna identifieras och utgöra ett underlag för fortsatta analyser och ställningstaganden. Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla respondenter Malmö stad Åtgärda genast Bevara/Utveckla Åtgärda på sikt Värde Bevaka Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan (3). Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för denna fråga för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast vilka därför också bör uppmärksammas. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön och maten (23, 24 och 25) och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men då med ett längre tidsperspektiv. Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2) och att lära sig i skolan (11) vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att behandlas bra av sina skolkamrater (7), att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5).

21 19. Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och utveckla de insatser som redan görs idag. Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla pojkar Åtgärda genast SDF Alla pojkar Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla flickor Åtgärda genast SDF Alla flickor Bev ara/utv eck la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det handlar om att få den hjälp som behövs i skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1). En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.

22 20. Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - per åldersgrupp Åtgärda genast SDF Alla födda 1996 Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Åtgärda genast SDF Alla födda 1998 Bev ara/utv ec k la 2 11 Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka

23 21. Åtgärda genast SDF Alla födda 2000 Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena. De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som inte upplevs lika viktigt av eleverna födda De yngre eleverna lägger istället stor vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa påståenden fungerar bra. De äldre eleverna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Ett påstående som de äldre eleverna samtidigt ger en bedömning som innebär att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Samtliga åldersgrupper tycker att inflytande och miljö påståendena inte är särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena. Maten ges också en låg bedömning av de olika åldersgrupperna.

24 22. Attitydundersökningen på stadsdelsnivå Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också i form av rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå. Detta rapportmaterial på detaljnivå är utsänt till barn och ungdomschef för respektive stadsdelsförvaltning. I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna upplever sin skola. Svarsandel per stadsdel Andelen deltagande elever varierar mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och antal svar per stadsdel framgår av tabell 6. Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel Stadsdel Utskickade Inkomna svar Frekvens Centrum ,8 Södra Innerstaden ,2 Västra Innerstaden ,0 Limhamn-Bunkeflo ,1 Hyllie ,1 Fosie ,8 Oxie ,4 Rosengård ,1 Husie ,6 Kirseberg ,6 Malmö ,2 Av eleverna i målgruppen har alltså 66 passat på att lämna sina synpunkter på hur skolan fungerar. I stadsdelarna Husie och Hyllie har en stor andel, 80 eller mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har eleverna i stadsdelarna Fosie och Oxie. Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt. Många skolor har ett mycket högt deltagande, men det finns också skolor med ett lågt deltagande eller till och med nästan inget deltagande alls. De skolor som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som rapporteringen ger med stor försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan för dessa skolor användas som en utgångspunkt för en dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån resultatet på skolan bör självklart undvikas.

25 23. Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de olika stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram. Diagram 13: Normer och värden Normer och värden VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 4,00 4,03 4,15 4,00 4,12 3,98 4,13 3,99 3,95 4,01 4, Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats för respektive stadsdel. Utfallet för målområdet visar inga stora skillnader mellan stadsdelarna. Eleverna i stadsdelarna Rosengård, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie har bedömt målområdet något högre än eleverna i de övriga stadsdelarna. Diagram 14: Kunskap och lärande Kunskap och lärande VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,78 3,86 4,07 3,91 3,92 3,83 3,93 3,81 3,83 3,85 3, Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats för respektive stadsdel. Utfallet för målområdet visar på en viss skillnad inom staden. Högst bedömning för de ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö stads medelvärde ger också eleverna i Limhamn-Bunkeflo, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för målområdet ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden.

26 24. Diagram 15: Miljön Miljö VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,47 3,77 3,52 3,70 3,59 3,27 3,51 3,21 3,31 3,59 3, Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården. Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Södra Innerstaden och eleverna i stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Husie, Kirseberg och Fosie. Diagram 16: Maten Maten VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 2,65 2,99 3,12 2,89 2,60 3,06 3,14 2,48 2,62 3,07 2, Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn- Bunkeflo, Husie, Fosie och Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten.

27 25. Diagram 16: Bra skola Bra skola VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,85 3,86 4,04 3,91 3,93 3,70 3,88 3,52 3,81 3,89 3, Om eleverna upplever sin skola som en bra skola varierar också inom staden. Högst värde ger eleverna sin skola i stadsdelen Rosengård. Högt värde finns också på stadsdelarna Oxie, Centrum, Hyllie och Limhamn-Bunkeflo. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg är de som ger lägst värde på sin skola som helhet. De övriga stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för staden. De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel presenteras i en fyrfältsmatris. I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och därmed ligga till grund för fortsatta analyser.

28 26. Stadsdelsfullmäktige Centrum Fyrfältsmatrisen för stadsdel Centrum presenterar hur 381 elever i skolåren 5, 7 och 9 har bedömt och viktat de olika påståenden som ingick i 2011 års attitydundersökning. SDF Centrum Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vik t Åtgär da på si kt Värde Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger några påståenden precis på gränsvärdet mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att hinna med skolarbetet (2), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster (5), att det är okej att vara som man är (6) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7). Stadsdelens elever upplever också att de lär sig i skolan, något som också får hög vikt och ett gott omdöme.

29 27. Stadsdelsfullmäktige Södra Innerstaden Fyrfältsmatrisen för stadsdel Södra Innerstaden presenterar hur 326 elever i skolåren 5, 7 och 9 har bedömt och viktat de olika påståenden som ingick i 2011 års attitydundersökning. Åtgärda genast SDF Södra Innerst aden Bevar a/ Ut veckla 2 Vikt Åt gä r da på sikt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att hinna med sitt skolarbete (2) men också att få den hjälp som behövs i skolan (13) och att lära sig att samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster (5), att det är okej att vara som man är (6) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7). Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan (11) ett gott omdöme.

30 28. Stadsdelsfullmäktige Västra Innerstaden Fyrfältsmatrisen för stadsdel Västra Innerstaden presenterar hur 456 elever i skolåren 5, 7 och 9 har bedömt och viktat de olika påståenden som ingick i 2011 års attitydundersökning. Åtgärda genast SDF Västra Innerstaden Bev ara/utv ec k la 11 Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram några olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger några påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att bli rättvist bedömd i skolan och att lära sig samarbeta i skolan. Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster (5), att det är okej att vara som man är (6) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7). Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme. Påståendet om att hinna med skolarbetet bedöms också bra samtidigt som eleverna anser att detta är bland det viktigaste för sin upplevelse av en bra skola.

31 29. Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo Fyrfältsmatrisen för stadsdel Limhamn-Bunkeflo presenterar hur 738 elever i skolåren 5, 7 och 9 har bedömt och viktat de olika påståenden som ingick i 2011 års attitydundersökning. SDF Limhamn-Bunkeflo Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vikt Åtgär da på sikt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Limhamn- Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster (5), att det är okej att vara som man är (6) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7). Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme samtidigt som de bedöms viktiga för upplevelsen av en bra skola.

32 30. Stadsdelsfullmäktige Hyllie Fyrfältsmatrisen för stadsdel Hyllie presenterar hur 503 elever i skolåren 5, 7 och 9 har bedömt och viktat de olika påståenden som ingick i 2011 års attitydundersökning. Åt gä r da gen as SDF Hyllie Bevar a/ Ut veckla Vikt Åt gä r da på sikt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8), att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig att samarbeta i skolan (1) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster (5), att det är okej att vara som man är (6) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7). Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan (11) ett gott omdöme. Viktigast tycker eleverna i stadsdelen att det är att hinna med skolarbetet.