Attityd till privatisering av välfärdstjänster i Sverige 1

Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 3/2016, 93. årgang 65 Attityd till privatisering av välfärdstjänster i Sverige 1 av Alexis Palma 2, Osvaldo Salas 3 Refereevurdert Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 3/2016, 93. årgang Alexis Palma och Osvaldo Salas Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 1. Introduktion Privatiseringen av välfärdstjänster inom områden som hälso- och sjukvårdssektorn, utbildningssektorn, transportsektorn och äldreomsorgen är föremål för diskussion hos en stor del av den svenska befolkningen. Alla dessa välfärdstjänster producerades fram till slutet av åttiotalet i det närmaste till 100 procent i offentlig regi. Idag är situationen annorlunda eftersom många kommuner nu erbjuder välfärdstjänster som utförs såväl av privata som kommunala aktörer. Dessutom har möjligheten att komplettera vissa välfärdstjänster med privata aktörer ökat avsevärt och som exempel kan nämnas sjukförsäkringar, pensionsförsäkringar och läxhjälp. Marknaden för välfärdstjänster utgör således ett helt nytt scenario för medborgarna som numera inte blir tilldelad en välfärdstjänst utan har möjligheten att välja, dvs. valfriheten. De nya tiderna ställer allmänheten inför två utmaningar, den ena att reflektera inför beslutet att välja och den andra att utvärdera tjänstens kvalitet. För brukaren är kvalitet och särskilda funktioner som erbjuds av en viss operatör avgörande vid valet av en välfärdstjänsttjänst (Salas, 2015). Det spelar stor roll att de privata aktörerna är budgetfinansierade vilket innebär att priset inte är avgörande för brukaren vid valet av operatör. Detta har inneburit att uppfattningen om kvaliteten på välfärdstjänsterna har allt större betydelse i den svenska debatten. Därför har opinionsmätningarna en relevant roll vid utvärdering av privatiserade tjänster utifrån allmänhetens perspektiv. Den nya kontexten förändrar drastiskt medborgarnas relation till tillgången av välfärdstjänsterna. I den privatiserade välfärdstjänsteproduktionen förutsätts att medborgaren har en aktiv roll då det finns möjlighet att påverka produktionen av välfärdstjänster. Därför ger studier av allmänhetens uppfattningar om välfärdstjänsters kvalitet värdefull information till beslutsfattarna. Det kan också tilläggas att den demokratiska processen kan stärkas då medborgarnas uppfattningar beaktas vid myndigheternas beslutsfattande. Clifton och Diaz-Fuentes (2010) hävdar att yttrandet från medborgarna är viktigt i utformningen av den offentliga politiken.

66 Alexis Palma och Osvaldo Salas En utgångspunkt i vår analys är att den offentliga politiken utformas efter medborgarnas behov där hänsyn till synpunkter från dem som drar nytta tas. Därför är det viktigt för beslutsfattaren att skaffa kunskap om befolkningens attityd gentemot tillhandahållanden av välfärdstjänster. Syftet med denna studie är att undersöka allmänhetens attityd till privatisering av hälso- och sjukvårdstjänster och kommunala bolag, med hjälp av en databas från en opinionsundersökning som årligen genomförs av SOM-institutet (Samhälle, Opinion och Medier). Med hjälp av SOM-institutets datamaterial undersöker vi om det finns ett statistiskt samband mellan respondenternas attityd till privatiseringar och ett antal bakgrundsvariabler som litteraturen hävdar är viktiga för uppfattningen om privatiseringar. Datamaterialet vi använder i vår studie är Väst-SOM från 2012. Privatisering av statliga, kommunala bolag och välfärdstjänster har i de flesta västekonomier ökat. Den internationella litteraturen är i denna fråga omfattande vilket täcker många forskningsområden såsom utbildning, äldreomsorg och hälsooch sjukvård (Kumlin, 2001, Legge och Rainey, 2003; Yang och Barret, 2006; Battaglio och Legge, 2009). Privatiseringsprocesserna genomförda i de tidigare socialistiska ekonomierna är analyserade och diskuterade av forskare inom samhällsvetenskap och ekonomi. I dessa länder är attityder till privatisering oftast positiva då det anses att den privata sektorn är mer effektiv. Den negativa inställning som finns där till privatisering brukar förklaras med nationalistiska motiv och stigande arbetslöshet som privatiseringen av industrin kan orsaka (Denisova, 2012). Litteraturen om privatiseringen av välfärdstjänster i Sverige omfattar i stort sett alla välfärdssektorer (Bergman et al, 2012; Böhlmark och Lindahl, 2012; Salas, 2015, Jordahl, 2013). Dock är den mindre omfattande vad gäller studier som anknyter till allmänhetens attityd till privatiseringen av välfärdstjänster. Bendz (2015) undersöker i vilken utsträckning de marknadsorienterade reformerna i välfärdstjänsteproduktionen stämmer överens med allmänhetens attityd till privatisering. Svallfors (2011) analyserar attityden hos den svenska befolkningen till privatisering med hjälp av en databas som omfattar perioden 1981 till 2010. Denna period är särskilt intressant eftersom debatten om privatisering har varit intensiv och två händelser som inträffar under denna period är intressanta att komma ihåg. Den ena är att i början av nittiotalet inträffar en djup ekonomisk kris, den andra händelsen är valet år 2006 då den socialdemokratiska regeringen ersätts med en centerhögerkoalition. Efter dessa två händelser skapades ett nytt politiskt scenario. Trots detta observerats inte några märkbara förändringar i attityden hos befolkningen gentemot privatiseringen av välfärdstjänster, Svallfors (2011). Edlund och Johansson (2013) analyserar preferenser hos befolkningen för tre typer av modeller som tillhandahåller välfärdstjänster vilka benämns som: rent statligt, rent privat och blandad. Den sista modellen finansieras med statlig budget men välfärdstjänsterna produceras av privata aktörer. De finner att stödet till rent privata och blandade modeller har ökat de senaste åren. Bendz (2015) analyserar om individer som upplever en ökad grad av empowerment från en privatisering av en välfärdstjänst leder till en mer positiv attityd till privatiseringen. Hennes resultat indikerar att det finns en korrelation mellan erfarenheten av att byta leverantör av en välfärdstjänst och att ha en positiv attityd till privatiseringen av välfärdstjänster. Vårt arbete skiljer sig från dessa studier i att vi använder en annan statistisk metod, logistisk regression, och dessutom jämför attityden till privatisering i två skilda delar av den offentliga sektorn nämligen sjukvården samt kommunala bolag som

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 67 bedriver affärsverksamhet. Anledningen till att vi väljer dessa två områden är att vår första forskningsfråga är om effekten av bakgrundsvariablerna på attityden till privatiseringen av välfärdstjänster påverkas av vad som privatiseras. Vår andra forskningsfråga är om individens utbildning är avgörande i fråga om attityd till privatisering? Dessutom undersöker vi om det finns någon relation mellan individens inkomst och vilken inställning individen har till privatisering. Detta arbete organiseras på flöjande sätt: I del 2 beskrivs olika reformer som har introducerats i Sverige och som har ökat valmöjligheten mellan den offentliga och den privata sektorn. I del 3 presenterar vi våra hypoteser. I del 4 presenteras den statistiska modellen medan vi i del 5 presenterar datamaterialet och våra resultat. I den sista delen av arbetet presenterar vi våra avslutande kommentarer. 2. Bakgrund Välfärdstjänster som hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och socialförsäkringar utgör ryggraden i den svenska välfärdspolitiken. Esping-Andersen (2003) definierar tre grundpelare som välfärdsstaten vilar på: staten, familjen och marknaden. Om man utgår ifrån Esping-Andersens typologi för välfärdsstater vilar ansvaret för välfärdtjänster nästan uteslutande på grundpelaren staten vilket innebär ringa betydelser för grundpelarna familjen och marknaden. För produktionen av välfärdstjänster har pelaren staten i Sverige fortfarande en ledande roll eftersom deltagande av privata aktörer inom välfärdstjänster produktion finansieras med statlig budget. Privatisering av välfärdsverksamheten äldreboende sker inom ramen för den så kallade kvasimarknaden, vilket innebär att välfärdstjänsterna inte säljs och köps på en traditionell marknad där prisnivån och kvantiteterna bestäms av utbuds- och efterfrågeförhållanden. Till skillnad från en traditionell marknad samverkar tre aktörer på en kvasimarknad. På utbudssidan finns en aktör (utförare) vilken kan vara såväl en offentlig som en privat aktör. Efterfrågesidan består av två aktörer, individer som efterfrågar välfärdstjänster (brukaren) och kommunen (beställaren) som genom offentliga upphandlingar köper välfärdstjänster. Denna marknadsform kräver en lämplig legal och institutionell ram. För detta ändamål har under de senaste åren antagits lagar och regler samt tillsynsmyndigheter i syfte att säkerställa funktionerna för den nya organisationsstrukturen som producerar och fördelar välfärdstjänster. Det är viktigt att notera att välfärdssektorn, särskilt äldreomsorgen samt hälso- och sjukvårdssektorn, organisatoriska förändring kan spåras två decennier tillbaka. Ädelreformen (Prop. 1990/91:14), som trädde i kraft i januari 1992, hade till syfte att ge kommunerna det ekonomiska och organisatoriska ansvaret för bland annat sjukhem och andra somatiska långvårdsinrättningar i landstingen som hade ett lokalt upptagningsområde. Dessa verksamheter ingår i den nuvarande beteckningen äldreboende. Detta innebar att huvudansvaret för äldreboende förflyttades från landstingen till kommunerna. Vidare har kommunallagen (1991:900) med efterkommande förändringar skapat en öppning för alternativa driftsformer såsom aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller enskild individ. Som nämndes tidigare har på grund av kvasimarknadens speciella egenskaper skapats regelverk för att till fullo kunna tillfredsställa de tre aktörer som träffas på denna marknadsform. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som

68 Alexis Palma och Osvaldo Salas trädde ikraft den 1 januari 2008 specificerar vilka regler som gäller vid anbudsentreprenad. LOU syftar till att möjliggöra att flera enskilda bolag kan delta i anbudsprocessen på lika villkor.»upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas«(lou 2007:1091). Med hjälp av LOU anses kommunerna kunna kostnadseffektivisera verksamheten genom att välja den mest lämpade utföraren. Lagen (2008:962) om valfrihet (LOV) som trädde i kraft den 1 januari 2009 är en lag som är frivillig för kommunerna att tillämpa.»lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhetet som drivs i egen regi för att därigenom överlåta valet av utförare till brukaren«(sou2008:15, s7). Som namnet antyder är denna lag avsedd att påverka valfriheten för brukarna genom att de kan välja efter sina egna preferenser mellan olika alternativ. I en ideal värld blir följden av LOV-systemet att utförarna konkurrerar om brukare på marknaden, samtidigt som brukarna kommer att göra sitt val efter utförarnas enskilda egenskaper. För att marknaden ska fungera rätt är det ytterst viktigt för brukarna att ha möjligheten att byta utförare när man inte är nöjd med de avtalade insatserna. Annars främjas inte kvaliteten vilket innebär att ett av syftena med LOV blir ouppfyllt. 3. Teoretiskt ramverk Aktuell litteratur har inte ägnat särskilt mycket utrymme åt att studera förhållandet mellan allmänhetens attityd gentemot privatisering av välfärdstjänster och de socioekonomiska egenskaperna hos individer. Sambandet mellan socioekonomiska variabler och attityd gentemot privatisering är komplex eftersom utbildning, kön, ålder, politisk ideologi och även psykologiska aspekter kan spela roll. Två relevanta arbeten i detta sammanhang är Grossmans (1972) och Wagstaff (1986). Även om dessa arbeten endast behandlar relationen mellan utbildning och hälsa ur ett ekonomiskt perspektiv kan de ge oss en indikation på hur sambandet mellan utbildningsnivå och attityd till privatisering av hälso- och sjukvårdssektorn ser ut. Traditionell ekonomisk teori förutsätter att en person efterfrågar konsumtionsvaror på marknaden för att maximera sin nytta villkorat av en budgetrestriktion. Med hjälp av ekonomisk teori utvecklar Wagstaff (1986) en begreppsapparat för att förklara att till skillnad från vanliga konsumtionsvaror, som konsumenten efterfrågar på marknaden, har individerna en hög grad av kontroll över sin hälsa vilken erhålls genom att använda tre källor: i) individens konsumtion av hälsorelaterade konsumtionsvaror (t.ex. mat, kläder, gymbesök osv.), ii) individens användning av hälso- och sjukvårdssektorn och, iii) individens omgivning (t.ex. information om hur fysisk aktivitet, alkohol och rökning påverkar hälsan). På detta sätt kan vi betrakta individen som»producent«av sin hälsa där denne kan använda olika insatsvaror för att producera hälsa och där hälso- och sjukvårdssektorn bara är en av dem. Vi antar att individen strävar efter att maximera sin nytta. Nyttomaximering kan uppnås genom att införa olika nivåer av preferenser mellan konsumtionsvaror och hälsa samt en budgetrestriktion (Wagstaff, 1986). Wagstaffs resultat förutsätter att, givet en viss kvantitet av insatsvaror för att producera hälsa, en individ med högre utbildningsnivå är effektiva-

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 69 re på att producera hälsa. Med andra ord leder en högre utbildningsnivå till en jämvikt med högre nivåer av hälsa, men innebär samtidigt en lägre efterfråga på insatsvaror för att producera hälsa. Personer med högre utbildning är alltså mindre beroende av hälso- och sjukvårdssektorn i det område där de bor eftersom de är mer effektiva i produktionen av sin hälsa jämfört med personer med lägre utbildningsnivå. Grossman (1972) fokuserar på en fundamental egenskap av hälsan, nämligen att hälsan har en lång varaktighet och kan generera nytta under lång tid därför kan den betraktas som en kapitalvara. Man betraktar därför hälsan som en stock,»hälsostocken«. Det finns två faktorer som påverkar hälsostocken över tid. Den ena är deprecieringen av hälsostocken på grund av en högre ålder eller sjukdom. Den andra är investeringen i hälsa. Investeringar i hälsa definieras som den andelen av den disponibla inkomsten som används för att köpa hälsosammare mat, träna på gym eller engagera sig andra hälsofrämjande aktiviteter. Som nämndes tidigare gör en högre utbildningsnivå individen mer effektiv i sin individuella produktion av hälsa. Med samma nivå av investeringar i hälsa ökar därför hälsostocken mer för en individ med högre utbildning jämfört med en individ med lägre utbildning. Detta leder till ett viktigt resultat i Grossmans modell som är relevant för vår studie. Personer med högre utbildning kan uppnå bättre hälsa, en större hälsostock, än personer med låg utbildning och därmed kommer deras efterfrågan på tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn att bli lägre. Bataglio och Legge hävdar i sin artikel från 2009 att hur individen påverkas av en privatisering kommer att vara viktigt för vilken uppfattning individen har om privatiseringar. Ju högre risk att individen påverkas negativt av en privatisering desto mer negativ kommer individen att vara mot privatiseringar. Därför med Wagstaff, Grossman samt Bataglio och Legge som underlag antar vi att en individ med hög utbildning tenderar att ha en attityd till privatisering av hälso- och sjukvårdssektorn som är positiv. Vidare hävdar Bataglio och Legge (2009) att högutbildade tenderar att påverkas i mindre utsträckning av de nerskärningar av personal som kan följa med en privatisering av en offentlig verksamhet. Dessutom är det troligt att högutbildade kan utnyttja de valmöjligheter som privatiseringar erbjuder i högre utsträckning än lågutbildade. Att välja mellan olika aktörer kräver ofta att insamla en hel del information som kan vara lättare att bearbeta för en person med hög utbildning än för en person med låg utbildning. Därför är det lämpligt att arbeta med följande hypotes: H 1: Personer med hög utbildning tenderar att vara mer välvilligt inställda till privatisering. Ideologiska skäl är inte frånvarande i processen för privatisering av välfärdstjänster i Sverige. Den kommunala statistiken visar att privatisering kommit längre i kommuner med en höger-politisk orientering än kommuner med vänster-majoritet (Elinder och Jordahl, 2013). Privatisering av hälso- och sjukvård är budgetfinansierade vilket innebär att patienterna inte bekostar själva när privata utförare anlitas. Detta innebär att de vinster som görs av privata aktörer kommer från välfärdsstaten. Följden av hälso- och sjukvårdssektorns nya kontext har inneburit att den ideologiska faktorn blivit starkare. Därför är det på sin plats att framhålla följande hypotes: H 2: Personer med sympatier med högerblocket är mer benägna än personer från vänsterblocket att acceptera privatiseringen av välfärdstjänster.

70 Alexis Palma och Osvaldo Salas Forskningen visar att befolkningens attityder till privatisering är starkt relaterade till hur individen uppfattar privatiseringens inverkan på ens egen situation. Vi kan därför anta att individen tenderar att göra en bedömning av privatisering utifrån två infallsvinklar, den ena är individens tidigare erfarenheter, och den andra är erfarenheter från individer med liknande egenskaper. Ur detta resonemang antar Battaglio (2005) att individer med lägre arbetsinkomster tenderar att i högre grad se privatiseringar som ett hot mot arbetstillfällen och välfärd. För detta resonemang framhålls följande hypotes: H 3: Personer med lägre inkomster tenderar att ha en mer negativ syn på privatisering av välfärdstjänster. Vi antar också att individens attityd mot privatisering bestäms av dennes arbetsbefattning vare sig det gäller i den offentliga eller den privata sektorn. Med tanke på att ett företag eller en verksamhet som privatiseras direkt påverkar de anställda, kan det hävdas att varje berörd individ tar ställning. Privatisering kan för vissa individer vara en möjlighet, samtidigt som det för andra kan innebära en otrygghet. I många fall innebär övergången från offentlig till privat regi en minskning av personal och en ökad otrygghet. Därför är det med hög sannolikhet så att de som arbetar inom den offentliga sektorn upplever privatisering negativt. Det är viktigt att poängtera att kvinnorna är överrepresenterade inom både kommuner och landsting. År 2013 uppgick andelen kvinnor inom kommuner och landsting till 79 procent (Statskontoret, 2015). Det är således upplever privatisering negativt. Dessa reflektioner leder oss till två följande hypoteser: H 4: Personer som arbetar inom den offentliga sektorn är mindre benägna att ha en positiv attityd till privatisering av välfärdstjänster, och H 5: Kvinnor är mindre benägna att ha en positiv attityd till privatisering av välfärdstjänster. 4. Den statistiska modellen Den statistiska modellen vi använder för att undersöka om det finns en signifikant effekt av ett antal bakgrundsvariabler på att ha en positiv inställning till privatiseringar är en logistisk regression. Anta att Y är en variabel som kan anta endast två olika värden; nämligen 0 eller 1. Värde 1 indikerar att individen har en positiv inställning till privatiseringar och 0 att individen inte har en positiv inställning till privatiseringar. Låt variablerna x 1,, x m representera ett antal olika egenskaper som ålder, kön, utbildning o.s.v. Den logistiska regressionen hjälper oss att mäta vilken effekt variablerna x 1,, x m har på sannolikheten att ha en positiv inställning till privatiseringar och ser ut på följande sätt: exp[ b0 + b1 x1 +... + bm xm ] Pr( Y = 1 x1,..., xm ) = 1+ exp[ b + b x +... + b x ] En nackdel med den logistiska regressionen är att regressionskoefficienterna inte är lika lätta att tolka som det är i en traditionell linjär regression. För att underlätta tolk- 0 1 1 m m

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 71 ningen kommer vi därför att redovisa våra resultat med hjälp av oddskvoter. Relationen mellan oddskvoterna och regressionskoefficienterna ser ut på följande sätt: OR 1 = exp(b 1 ) Med hjälp av denna formel kan man omvandla koefficienterna från den logistiska regressionen till en oddskvot som är lättare att tolka. Om regressionskoefficienten för variabeln kön (1 = man, 0 = kvinna) är 0,25 blir oddskvoten exp(0,25) = 1,28. Detta innebär att en man har en 28 % högre odds att vara positivt inställt till påståendet om privatisering jämfört med en kvinna med liknande egenskaper. Eftersom den logistiska modellen kräver att den beroende variabeln är en 0-1 variabel måste vi omkodifiera den beroende variabeln som är en kategorivariabel i en ordinalskala med 5 nivåer. Detta har vi gjort genom att ge alternativen»mycket bra förslag«och»ganska bra förslag«värde 1 och resten av alternativen värde 0. De förklarande variablerna kommer att vara en grupp av bakgrundvariabler såsom kön, utbildning, inkomstnivå och politisk tillhörighet, bland andra. För att vi ska kunna använda dessa variabler i regressionen har vi omvandlat dem till ett antal dummyvariabler. Till exempel variabeln kön har vi kodifierat som 1 om individen är en man och 0 om individen är en kvinna. Utbildning är något svårare att omvandla till dummyvariabler eftersom den är indelad i tre kategorier (grundskoleutbildning, gymnasieutbildning och universitetsutbildning). Vi skapar därför två dummyvariabler, en för grundskoleutbildning och en för universitetsutbildning. Eftersom vi utelämnar en dummyvariabel för gruppen med gymnasieutbildning tolkas koefficienten för grundskoleutbildning som effekten att ha grundskoleutbildning på oddsen att vara positivt inställd till påståendet om privatisering jämfört med en individ med gymnasieutbildning. På samma sätt tolkas koefficienten för universitetsutbildning som effekten att ha universitetsutbildning på oddsen att vara positivt inställd till påståendet om privatisering jämfört med en individ med gymnasieutbildning. I ett appendix i slutet av artikeln presenterar vi hur de förklarande variablerna som vi använder i regressionen är kodifierade. 5. Datamaterialet och resultat Datamaterialet vi använder är SOM-Väst från 2012. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genomför varje år en enkät där ett obundet slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige besvarar frågor av diverse karaktär (politiskt intresse, mediekonsumtion, förtroende för politiker och myndigheter samt bakgrundsvariabler). Periodvis genomför SOM-institutet en undersökning i Västsverige. Det är en av dessa undersökningar som vi använder i den här studien. Urvalsramen är 16-85 åringar bosatta i Västra Götalands län eller Kungsbacka kommun. Datamaterialet samlas in via postenkäter. Urvalet består av 3 186 individer fördelade på 53,3 procent kvinnor och 46,5 procent män. Frågorna i Väst-SOM som är av mest relevans för vår studie är frågorna som handlar om hur individerna förhåller sig till olika påståenden om privatiseringar. I Väst-SOM finns flera variabler som är intressanta att undersöka men vi har valt endast två av dessa. I den ena efterfrågas respondentens åsikt om att bedriva mer av sjukvården i privat regi och i den andra om att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet.

72 Alexis Palma och Osvaldo Salas I tabell 1 redovisar vi hur respondenterna svarade på de två förslagen om privatisering. Andelen som anser att det är ett mycket bra eller ganska bra förslag att bedriva mer av sjukvården i privat regi är 20,71 %. Motsvarande siffra för privatisering av kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet är några procentenheter högre (23,49 %). En tydligare skillnad mellan förslagen kan man observera bland de som tycker att förslaget är varken bra eller dålig, 22, 87 % och 42,68 % respektive bland dem som tycker att förslaget är dåligt eller mycket dåligt, 56,43 % respektive 33,82 %. Tabell 1 Fördelning av olika alternativ Bedriva mer av sjukvården i privat regi (andel i %) Sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet (andel i %) Mycket bra förslag 4,12 8,86 Ganska bra förslag 16,59 14,63 Varken bra eller dåligt förslag 22,87 42,68 Ganska dåligt förslag 27,12 16,81 Mycket dåligt förslag 29,31 17,01 Summa 100 100 I tabellerna 2-6 presenterar vi hur inställningen till förslagen om privatisering fördelas bland respondenterna beroende på kön, utbildning, politisk åsikt, inkomst och anställning. Tabell 2 Kön Bedriva mer av sjukvården i privat regi Sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet Kvinna Man Kvinna Man 0 Antal 1 294 1 095 1 246 1 034 % 80,77 77,60 79,01 73,70 1 Antal 308 316 331 369 % 19,23 22,40 20,99 26,30 Summa 1602 1 411 1577 1403 Summa 100 100 100 100 I tabell 2 ser vi att andelen som är positivt inställda till att bedriva mer av sjukvården i privat regi är något högre bland män än bland kvinnorna. Denna skillnad är dock tydligare när det gäller att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet.

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 73 Tabell 3 Utbildningsnivå Bedriva mer av sjukvården i privat regi Sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet Grundskola Gymnasium Universitet Grundskola Gymnasium Universitet 0 Antal 504 968 800 441 916 808 % 87,65 80,00 73,80 78,05 76,65 75,02 1 Antal 71 242 284 124 279 269 % 12,35 20,00 26,20 21,95 23,35 24,98 Summa 575 1 2010 1 084 565 1 195 1 077 Summa 100 100 100 100 100 100 När vi undersöker hur inställningen till privatiseringen ser ut bland individer av olika utbildningsnivåer ser vi att andelen som är positivt inställda till att bedriva mer av sjukvården i privat regi mer än fördubblas när vi jämför individer med låg utbildning (12,35 %) och individer med hög utbildning (26,20 %). När det gäller försäljning av kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet ser vi också en tendens till en högre andel som har en positiv inställning till privatisering ju högre utbildningsnivå men tendensen är inte lika tydlig. Tabell 4 Politisk åsikt Bedriva mer av sjukvården i privat regi Sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet Vänster Varken vänster Höger Vänster Varken vänster Höger eller höger eller höger 0 Antal 934 737 656 841 665 722 % 94,82 86,71 59,37 86,88 78,81 65,82 1 Antal 51 113 449 127 181 375 % 5,18 13,29 40,63 13,12 21,39 34,18 Summa 985 850 1 105 968 846 1 097 Summa 100 100 100 100 100 100 I tabell 4 observeras en dramatisk ökning när vi jämför individer av olika politiska ideologier. Medan endast 5,18 % är positivt inställda till att bedriva mer av sjukvården i privat regi bland de som har en vänsterideologi, motsvarande siffra för individer med högerideologi är 40,63 %. Även om politisk åsikt verkar ha en stark relation med att ha en positiv inställning till privatisering av kommunala bolag är skill-

74 Alexis Palma och Osvaldo Salas naden mellan höger och vänster något mindre än för frågan om privatiseringar i sjukvården. I frågan om privatiseringar i sjukvården var andelen positivt inställda 7,8 gånger större bland högersympatisörer än bland vänstersympatisörer, för frågan om privatisering av kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet är denna siffra 2,6. Denna skillnad förklaras av att medan bland vänstersympatisörer endast 5 % är positivt inställda till att bedriva mer av sjukvården i privat regi, över 13 % av de som anser sig sympatisera med en vänsterideologi är positivt inställda till att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Låg Inkomst Tabell 5 Inkomst Bedriva mer av sjukvården i privat regi Mellan Inkomst Hög Inkomst Låg Inkomst Sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet Mellan Inkomst Hög Inkomst 0 Antal 647 881 651 594 816 667 % 84,46 81,73 72,01 78,16 76,84 74,19 1 Antal 119 197 253 166 246 232 % 15,54 18,27 27,99 21,84 23,16 25,81 Summa 766 1 078 904 760 1 062 899 Summa 100 100 100 100 100 100 Som det går att utläsa från tabell 5 är hög inkomst relaterad till en mer positiv inställning till privatiseringar men vi finner en tydlig skillnad mellan förslagen bland individerna med låg och medelinkomst som är värd att notera. Medan 15,54 %, respektive 18,27 %, är positivt inställda till privata inslag i sjukvården är motsvarande siffra 21,84 % och 23,16 % när det gäller att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Tabell 6 Anställning Bedriva mer av sjukvården i privat regi Sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet Andra Offentlig Andra Offentlig 0 Antal 1 219 879 1 175 826 % 76,52 84,11 74,27 80,35 1 Antal 374 166 407 202 % 23,48 15,89 25,73 19,65 Summa 1 593 1 045 1 582 1 028 Summa 100 100 100 100 En annan variabel som är intressant är om individen som är anställd/har varit anställd i den offentliga sektorn (tabell 6). Som väntat, är det en betydlig större andel respondenter som är negativt inställda till att bedriva mer av sjukvården i privat regi bland individerna som är/har varit anställda i den offentliga sektorn än bland andra individer. När det gäller att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet är 25,73

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 75 % positivt inställda till privatisering bland individer som inte är/har varit offentligt anställda (23,48 % i frågan om privatiseringar i sjukvården) medan 19,65 % bland de som är/har varit offentligt anställda är positivt inställda till påståendet (15,89 % i frågan om privatiseringar i sjukvården). I tabell 7 redovisar vi resultaten från 6 olika alternativa modeller där vi använder olika kombinationer av förklarande variabler. Vi använder olika kombinationer av förklarande variabler för att se hur effekten av variablerna som kontrollerar för påverkas när vi tar in andra variabler i modellen. Tabell 7 Beroende variabel: positiv inställd till att bedriva mer av sjukvården i privat regi Modell (1) (2) (3) (4) (5) (6) Oberoende variabel OR OR OR OR OR OR Kön 1,377*** Grundskola 0,593*** 0,574*** 0,619*** 0,793 0,807 Universitet 1,599*** 1,742*** 1,598*** 1,464*** 1,475*** Vänster 0,319*** 0,325*** Höger 4,864*** 4,747*** Storstad 0,855 0,794 0,801 0,909 0,766* 0,787 Mindre stad 0,994 0,911 0,916 0,891 0,819 0,830 Låginkomsttagare 0,959 0,867 Höginkomsttagare 1,733*** 1,920*** Ålder 2 1,019 1,247 1,063 1,043 0,899 0,916 Ålder 3 0,796 1,031 0,893 0,771 0,850 0,854 Ålder 4 0,990 1,280 1,364 1,097 0,840 0,829 Vuxit Norden 0,445* 0,470 0,496 0,524 0,567 Vuxit Europa 0,731 0,687 0,772 0,801 0,729 Vuxit utanför Europa 1,172 1,470 1,679 1,693 3,125*** Offentlig 0,508*** 0,536*** 0,623*** 0,657*** 0,650*** Konstant 0,226*** 0,272*** 0,239*** 0,272*** 0,190*** 0,190*** n 2 541 2 287 2 287 2 287 2 287 2 287 Pseudo R 2 0,0247 0,0351 0,0447 0,0320 0,1891 0,1851 Källa: Väst-SOM 2012 *** p-värde < 0,01; ** p-värde < 0,05; * p-värde < 0,1 Vi kan se från tabell 7 att variablerna som har en statistisk säkerställd positiv effekt (högre än 1) på att ha en positiv inställning till att bedriva mer av sjukvården i privat regi är Kön, Utbildningsnivå, Inkomst och Högerideologi men det är den sistnämnda faktorn som påvisar det starkaste sambandet med att ha en positiv inställning till privatiseringar i sjukvården. Att vara/har varit offentligt anställd har en statistisk säkerställd negativ effekt (lägre än 1) på att ha en positiv inställning till att bedriva mer av sjukvården i privat regi och denna effekt påverkas inte av vilka andra variabler som finns i modellen. Även låg utbildning har en negativ effekt på att ha en positiv inställning till privatisering av sjukvården men denna effekt blir inte signifikant när vi kontrollerar för politisk åsikt.

76 Alexis Palma och Osvaldo Salas Tabell 8 Beroende variabel: positiv inställd till att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet Modell (1) (2) (3) (4) (5) (6) Oberoende variabel OR OR OR OR OR OR Kön 1,326*** Grundskola 0,687*** 0,583*** 0,597*** 0,668** 0,673** Universitet 1,178 1,245** 1,202 1,141 1,143 Vänster 0,631*** 0,632*** Höger 1,858*** 1,840*** Storstad 1,111 1,046 1,049 1,128 1,044 1,063 Mindre stad 1,308** 1,276** 1,280** 1,264* 1,233 1,236* Låginkomsttagare 0,996 0,913 Höginkomsttagare 1,225* 1,313** Ålder 2 1,528** 1,680*** 1,592** 1,550** 1,474** 1,473** Ålder 3 1,976*** 2,393*** 2,290*** 2,015*** 2,293*** 2,279*** Ålder 4 2,370*** 2,872*** 2,935*** 2,420*** 2,454*** 2,409*** Vuxit Norden 0,475* 0,447* 0,457* 0,481 0,484 Vuxit Europa 1,192 1,151 1,199 1,266 1,187 Vuxit utanför Europa 1,455 1,456 1,521 1,529 1,840* Offentlig 0,637*** 0,649*** 0,715*** 0,727*** 0,722*** Konstant 0,134*** 0,159*** 0,152*** 0,156*** 0,149*** 0,151*** n 2 520 2 263 2 263 2 263 2 263 2 263 Pseudo R 2 0,0196 0,0253 0,0266 0,0202 0,0566 0,0540 Källa: Väst-SOM 2012 *** p-värde < 0,01; ** p-värde < 0,05; * p-värde < 0,1 När det gäller försäljning av kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet ser vi flera likheter med frågan om privatisering av sjukvården men även flera skillnader. Faktorer som kännetecknar en positiv inställning till att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet, och som är statistisk säkerställda, är att vara man, ha en högerideologi och ha en hög inkomst. Observera dock att nu är effekten av att ha en högerideologi är mycket svagare än i frågan om privatiseringar i sjukvården. En annan likhet är att effekten av att vara/har varit offentligt anställd har en negativ, statistiskt säkerställd och robust effekt på att vara positiv inställd till att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. En skillnad är att universitetsutbildning inte verkar ha en signifikant effekt samt att personer som bor i en mindre stad verkar vara mer positivt inställda till privatiseringar av kommunala bolag än de som bor i en mellanstad än vad som var fallet i frågan om privatiseringar i sjukvården. En annan skillnad, jämfört med om privatiseringar i sjukvården, är effekten av åldern, som är positiv och statistisk säkerställd, och påverkas inte särskilt mycket av vilka andra variabler vi kontrollerar för.

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 77 6. Avslutande kommentarer I denna studie undersöktes attityden gentemot privatiseringar av hälso- och sjukvårdstjänster och försäljning av kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Med hjälp av en logistik metod testade vi fem hypoteser angående relationen mellan utbildning, politisk åsikt, inkomst, anställning samt kön och inställningen till privatiseringar. Det empiriska resultatet visar ett positivt samband mellan inställning till privatisering och utbildning vilket stämmer med Battaglio och Legges (2009) forskning. Studiens resultat bekräftar alltså den första hypotesen. Personer med hög utbildning har en positiv inställning till att bedriva mer av sjukvården i privat regi. Detta stämmer med vårt antagande att välutbildade har kunskap och medel för att investera i hälsa och därmed är mindre beroende av hälso- och sjukvårdsektorn. Dessutom kan högutbildade i högre utsträckning dra fördel av de valmöjligheterna som privatiseringar erbjuder jämfört med lågutbildade. Dessa skäl förklarar förmodligen den positiva inställningen till privata inslag i denna sektor. Samtidigt finner vi att personer i denna grupp inte är lika tydligt positivt inställda till att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Den andra hypotesen bekräftas eftersom det föreligger ett starkt samband mellan respondenternas politiska ideologi och inställningen till privatisering. Personer med politiska sympatier åt höger har en positiv inställning till att bedriva mer av sjukvården i privat regi. Det är värt att tillägga att tidigare forskning visar även relevansen av ideologin där högerorienterade personer är mer benägna att godkänna privatiseringar av välfärdstjänster (Elinder and Jordahl, 2013). Däremot kan observeras att sambandet mellan brukarnas politiska ideologi och inställningen till privatisering är svagare när det gäller att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Vi saknar de bakomliggande faktorer som kan ge förklaring till denna inställning. Det kan i viss mån bero på att en försäljning av kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet inte påverkar den enskilde direkt vilket är fallet när det gäller välfärdstjänster som privatiseras. Dessutom är det möjligt för henne/honom att genom valfrihet styra och påverka produktionen av välfärdstjänster. Även när det gäller inkomst, vår tredje hypotes, fick vi de resultaten som vi förväntade oss, dvs. en positiv relation mellan utbildningsnivå och en positiv inställning till privatisering. En möjlig förklaring är att höginkomsttagare till en lägre grad förväntar sig drabbas av effekterna av en privatisering av välfärdstjänster (Battaglio, 2005). Låginkomsttagare, däremot, kan till en högre grad se privatiseringar som ett hot snarare än som en möjlighet. Vi finner att den fjärde hypotesen (anställning) och den femte hypotesen (kön) bekräftas eftersom de erhållna resultaten visar att personer som är eller har varit offentligt anställda och kvinnor är mindre positivt inställda till privatisering av sjukvårdstjänster och att sälja kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Även här saknar vi bakomliggande faktorer som förklarar denna inställning. Dock kan en möjlig förklaring vara att en stor andel kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn och upplever en offentlig anställning som trygg och en privatisering bedöms som ett hot. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att effekten av bakgrundsvariablerna på attityden till privatisering varierar beroende på vad som privatiseras, hälso- och sjukvården eller kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet. Ålder är en sådan

78 Alexis Palma och Osvaldo Salas variabel. Vi finner också att individens utbildning och inkomst i hög utsträckning påverkar attityden till privatisering. Referenser Battaglio. R.P (2005) Politics, Public Opinion, and Privatization: Assessing the Calculus of Consent for Market Reforms in Developed Market Economies and Transition Economies. Dissertation Submitted to the Graduate Faculty of the University of Georgia in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree Doctor of Philosophy. Battaglio, R. P., and J. S. Legge (2009)»Self-interest, ideological/symbolic politics, and citizen characteristics: A cross-national analysis of support for privatization. «Public Administration Review, 69(4), pp 697 700. Bendz, A. (2015)»Empowering the People: Public Responses to Welfare.«Policy Change, Social Policy and Administration, forthcoming. Bergman, M. A., S. Lundgren and G. Spagnolo (2012)»Procurement and Noncontractible Quality: Evidence from Elderly Care.«Umeå Economic Studies, Nr 846. Böhlmark, A., and M. Lindahl (2012)»Independent schools and long-run educational outcomes evidence from Sweden s large scale voucher reform.«iza. Discussion Paper Series, No. 6683 Clifton, J., and D. Díaz-Fuentes (2010)»Evaluating EU policies on public services: a citizen`s perspective.«annals of Public and Cooperative Economics, 81 (2), pp 281 311. Denisova, I., M. Eller, T. Frye and E. Zhuravskaya (2012)»Everyone hates privatization, but why? Survey evidence from 28 post-communist countries.«journal of Comparative Economics. Vol 40, pp 44 61. Edlund, J., and I. Johansson Sevä (2013)»Is Sweden torn apart? Privatization and old and new patterns of welfare state support.«social Policy and Administration. Vol 47, No. 5, pp 542 564. Elinder, M. and H. Jordahl (2013)»Political preferences and public sector outsourcing.«european Journal of political Economy. Vol 30, pp 43 57. Esping-Andersen, G. (2003) Why we Neeed a New Welfare State. Oxford University Press. Oxford. Grossman, M. (1972)»On the concept of health capital and the demand for health.«journal of Political Economy. Vol 80, No 2, pp 223 255. Jordahl, H. (red) (2013) Välfärdstjänster i privat regi. SNS förlag, Stockholm. Kumlin, S. (2001)»Ideology-driven opinion formation in Europe: The case of attitudes towards the third sector in Sweden.«European Journal of Political Research 39, pp 487 518. Legge, J. and Hal G. Rainey (2003)»Privatization and Public Opinion in Germany.«Public Organization Review. Vol 3, pp 127 149. Salas, O. (2015)»Äldreboende under privatisering.«nordisk Administrativt Tidskrift. Vol 92, No 1, sid. 44 57. Statskontoret (2005) Den offentliga sektorn i korthet 2015. Statskontoret, Rapport dnr. 2015/6 5

Artikler: Attityd till privatisering av välfärdstjänster... 79 Svallfors, S. (2011)»A bedrock of support? Trends in welfare state attitudes in Sweden, 1981-2010.«Social Policy and Administration. Vol 45, No7, pp 806 825. Yang, P. and N. Barret (2006)»Understanding public attitudes towards Social security. «International Journal of Social Welfare. Vol 15, pp 95 109. Wagstaff, A. (1986)»The demand for health: theory and applications.«journal of Epidemiology and Community Health. Vol 40, pp 1 11. Appendix Kön Grundskola Universitet Vänster Höger Storstad Mindre stad Låginkomsttagare Höginkomsttagare Ålder 2 Ålder 3 Ålder 4 Vuxit Norden Vuxit Europa Respondentens kön (1 = man, 0 = kvinna) Om respondenten har som högst grundskoleutbildning (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten har som högst universitetsutbildning (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten anser sig vara vänster (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten anser sig vara höger (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten bor i en storstad (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten bor i en mindre stad (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten är låginkomsttagare (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten är höginkomsttagare (0 = nej, 1 = ja) Respondentens ålder (0 = andra, 1 = 30-49 år) Respondentens ålder (0 = andra, 1 = 50-64 år) Respondentens ålder (0 = andra, 1 = 65-85 år) Om respondenten har vuxit upp i ett annat land i Norden (0 = nej, 1 = ja) Om respondenten har vuxit upp i ett annat land i Europa (0 = nej, 1 = ja) Vuxit utanför Europa Om respondenten har vuxit upp i ett annat land utanför Europa (0 = nej, 1 = ja) Offentlig Om respondenten är/har varit anställd i den offentliga sektorn (0 = nej, 1 = ja) Noter 1. Vi vill tacka för värdefulla kommentarer från Urban Kjulin, Glenn Fihn, Louise Holm och Torbjörn Ljungkvist. 2. Alesis Palma, Högskolan i Borås. Alexi.palma@hb.se. 3. Osvaldo Salas, Högskolan i Borås, Göteborgs universitet. Osvaldo.salas@spa.gu.se.