Halländsk mat i offentlig upphandling

Halländsk mat i offentlig upphandling Rapport från LRF Halland maj 2014

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avstamp i identifierade framgångsfaktorer... 4 Nuläget i förhållande till fem framgångsfaktorer... 5 Nuläget i kommuner och region våren 2014... 9 Stegen mot framgång... 19 2

Bakgrund Kopplat till de regionala miljömålen för Halland finns en sammanställning av regionala åtgärder. En av dessa är att kartlägga kommunernas livsmedelsupphandlingar för att analysera vilka förändringar som behövs för att fler halländska leverantörer och producenter ska kunna delta i kommunernas upphandlingar. En ökad andel halländska och ekologiska produkter ger många miljövinster som bidrar till uppfyllelsen av framför allt miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Utöver miljöaspekterna gynnas även det lokala näringslivet och sammantaget finns alla dimensionerna i begreppet hållbarhet med de sociala, ekonomiska och ekologiska. I diskussioner mellan Länsstyrelsen, företrädare för Signerat Halland, Region Hallands näringslivsutveckling och LRF Halland föddes projektet Mer halländsk mat i offentlig upphandling. Syftet med detta har varit att kartlägga och sammanställa vilka mål som finns för livsmedelsinköp, hur detta arbete fungerar i praktiken samt att peka på förbättringar som kan underlätta för kommunerna att leva upp till sina målsättningar och ambitioner. Projektet har genomförts av LRF Halland med stöd av en referensgrupp där Länsstyrelsen, Region Halland och Signerat Halland ingått. Resultatet presenteras i denna rapport samt på ett seminarium i maj 2014. Upplägg LRF Hallands analys av nuläget i Halland utgår från viktiga framgångsfaktorer som har identifierats i likande projekt i andra län. Huvudfokus har framförallt legat på halländska livsmedel (eller om man så vill: närproducerade) men även målsättningar för ekologiskt har tagits upp och diskuterats. Studien har genomförts genom intervjuer vid ganska fria samtal med respektive kommun och med Region Halland. Vid samtliga träffar har upphandlare, kostchefer samt minst en ansvarig politiker deltagit. I några fall har även presidier, näringslivsutvecklare med flera varit med. Till stöd för samtalen har de intervjuade i förväg fått en lista med frågor. Rapporten ger först en analys av nuläget i förhållande till framgångsfaktorer och därefter en redovisning av kommunernas nuläge. Den avslutas med en blick mot framtiden. 3

Avstamp i identifierade framgångsfaktorer LRF Hallands analys av nuläget i de halländska kommunerna tar sin utgångspunkt i en rad framgångsfaktorer som har identifierats i Landsbygdsnätverkets rapport Högre kvalitet på livsmedel i offentliga kök en kartläggning av utvecklingsarbete från hösten 2013. Rapporten, där bland annat kostchefer har intervjuats, ringar in tio faktorer som är viktiga för att höja kvaliteten på den mat som köps in, lagas och serveras i offentliga kök. Framgångsfaktorerna 1. Kostpolicy eller motsvarande beslut på högsta politiska nivå och gärna även handlingsplan för att förverkliga policyn. 2. Genomarbetade kravspecifikationer vid upphandlingar. 3. Krav i upphandlingen motsvarande svensk djurskydds- och miljölagstiftning. 4. Samsyn hos alla som är inblandade om att jobba mot samma mål. 5. Intresse och engagemang hos alla inblandade i måltidsverksamheten, från upphandlare till serveringspersonal. 6. Möten och erfarenhetsutbyte för att höja kompetens och för affärsutveckling. 7. Synliggörande av matens ursprung för matgästen för att öka kunskapen och höja medvetenheten hos matgästerna. 8. Information och utbildning för att skapa förståelse och delaktighet runt upphandling och måltidsverksamhet. 9. Kontinuerligt och långsiktigt kvalitetsarbete även mellan upphandlingarna. 10. Tillvarata goda exempel genom att lyfta och sprida dessa. Framgångsfaktorer som berörs i denna rapport I de samtal som LRF Halland har fört med kommuner och region har analysen av nuläget i förhållande till framgångsfaktorer koncentrerats till fem områden: 1. politisk styrning 2. delad och specificerad upphandling 3. miljö- och djurskyddskrav 4. dialog 5. logistiklösningar. 4

Nuläget i förhållande till fem framgångsfaktorer Sammanfattning i tabellform 1a. Politisk styrning: Mål eller policy om närproducerat 1b. Politisk styrning: %-om ekologiskt 2. Delade upphandlingar 3. Ställa miljökrav: Använder miljöstyrningsrådets kriterier 4. Dialog med leverantörer mellan upphandlingar Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Ja Ja Nej* Ja Ja** Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja*** Ja Nej Ja*** Ja Nej Nej Region Halland 5. Logistiklösning: Ja, i Samordnad bruk varudistribution 2016 Ambition till förbättring Nej Nej Ja Nej, utreds Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja, för eko En redovisning av nuläget per kommun ligger till grund för tabellen. Nuläget redovisas på sidan 9. * Har börjat arbetet med att ta fram en policy. ** Den tidigare policyn är under omarbetning. *** Dialogen är inte kontinuerlig utan av sporadisk karaktär. 1. Politisk styrning Styrning är avgörande Politisk styrning har identifierats som alltigenom avgörande för att öka andelen närproducerat i offentliga måltider, inte bara i Landsbygdsnätverkets rapport utan i flera andra sammanhang. Detta bekräftas också vid LRF Hallands intervjuer. Det är de kommuner som har den tydligaste politiska målsättningen som har kommit längst i arbetet. 5

Den allra tydligaste viljan står Halmstads kommun för. Här har ökningen av andelen närproducerade livsmedel lyfts till att utgöra ett av kommunfullmäktiges konkreta och uppföljbara mål i det övergripande budget- och planeringsdokumentet. Brist på definition av närproducerat ett hinder för att komma vidare Bristen på definition av begreppet närproducerat anges av flera kommuner som ett av de främsta hindren för att komma vidare. Men Halmstads kommun har, som enda kommun i Halland, gjort en definition av vad produktion på nära håll innebär. Detta tillsammans med kommunfullmäktiges mål gör att arbetet får högsta prioritet, att frågan hålls levande och att resultatet kan följas upp kontinuerligt. Utan en definition är det svårt att sätta upp procentmål och andra mål och att följa upp resultat. Precis som när det gäller ekologiskt skulle kommunerna vilja ha en nationell definition och ett nationellt mål. Den enda kommun som har avsatt extrapengar för de ökade kostnader som närproducerade livsmedel, främst kött, för med sig är Laholm som har 500 000 extra per år i budgeten från och med 2013. Den politiska styrningen mot ekologiskt är mer tydlig När det gäller styrningen mot ekologiskt är kommunernas och Region Hallands skrivningar i planer, policyer och riktlinjer oftast tydligare än då det gäller närproducerat. Bakgrunden är att det finns en tydlig definition av ekologiskt och att det dessutom finns ett nationellt mål på 25 procent för landets kommuner att sträva efter. Detta gör det förhållandevis lätt att arbeta för att nå mål om ökad andel ekologiskt. Längst i arbetet har Region Halland nått. I vårdens kök är andelen ekologiska livsmedel 28 procent. (På regionens skolor, där man inte arbetat med frågan lika länge, ligger andelen 19 procent). 2. Delad och specificerad upphandling Att dela upphandlingen i flera mindre områden är ett viktigt steg för att öppna för mindre producenter. Detta är något som alla har gjort, om än i varierande omfattning. Det är också viktigt att gå längre än så och att göra det möjligt att lämna anbud endast för vissa eller inte alla produkter. Exempelvis har Varbergs kommun velat köpa in naturbeteskött och därför gjort det möjligt att lämna anbud på enbart detta, något som också har resulterat i att man nu har avtal med en leverantör från den egna kommunen. Arbetet med att dela upp upphandlingarna, och att specificera vilka varor som önskas, kan vidareutvecklas ytterligare. För att komma vidare behövs dock en dialog mellan kommuner och producenter om respektive parts behov och förutsättningar. 6

3. Ställa miljö- och djurskyddskrav För att lyckas få lokala leverantörer är det också viktigt att ställa krav på att livsmedlen ska vara producerade under förhållanden som motsvarar den svenska djurskydds- och miljölagstiftningen. Eftersom denna är hårdare än i andra länder blir effekten att man öppnar upp för svenska och i bästa fall även lokala producenter. Det är dock lätt att göra fel när man ställer krav och för att underlätta för bland annat kommuner har Miljöstyrningsrådet rekommenderade krav. Samtliga kommuner och Region Halland använder sig av dessa. Laholm/Hylte, Falkenberg, Kungsbacka och Halmstad sedan flera år tillbaka och Varberg från och med vintern 2013. Miljöstyrningsrådets rekommenderade krav har tre olika nivåer: baskrav, avancerade krav och spjutspetskrav. Vilken nivå de halländska kommunerna väljer varierar med ambition och med vilka varor som upphandlas. 4. Vikten av dialog Till de identifierade framgångsfaktorerna hör även ingående och kontinuerlig dialog mellan kostchefer, upphandlare och producenter, framför allt mellan upphandlingsperioderna. Kommuner som har lyckats få lokala leverantörer har sådana först när alla parter har kunskap om varandras behov och förutsättningar vet kostcheferna vad de ska efterfråga, hittar kravställarna rätt formuleringar och vågar producenterna lämna anbud och står beredda att anpassa sin produktion. Respektive parts vilja och ambition blir tydlig och satsningar underlättas. Som enda kommun i Halland har Kungsbacka skrivit in i sitt miljöprogram att en dialog ska ske med de lokala producenterna. Men någon planerad och målmedveten sådan sker inte, varken i Kungsbacka eller i någon av de övriga kommunerna eller av Region Halland. De möten som sker mellan upphandlingsperioderna är oftast sporadiska. Det vanliga är i stället att bjuda in till informationsmöten inför upphandling, och till allmänna utbildningar för alla typer av företag, om anbudslämning och lagen om offentlig upphandling. Det finns dock en stor vilja att närma sig producenterna på ett mer ingående sätt än förut, särskilt som vanliga informationsmöten inte gett önskvärt resultat i form av anbud från lokala producenter. En sådan ambition har Varbergs kommun som vid två träffar vintern 2013 2014 har bjudit in lokala producenter för att berätta om sin viljeinriktning och för att ta reda på producenternas förutsättningar. Samma ambition har även Laholms kommun, som våren 2014, något år före nästa upphandling, bjudit in till dialog och även ordnat utbildning. 7

5. Logistiklösningar Till de avgörande framgångsfaktorerna för att öppna upp för lokala producenter hör även varuförsörjningssystem. Den erfarenheten har många kommuner runt om i Sverige gjort. I Halland uppger flera kommuner att de har problem med att de delade upphandlingarna leder till ett ökat antal små leveranser till köken, något som varken bidrar till minskade transporter eller till effektivt arbete för måltidspersonalen. Kravet på att kunna lösa transportfrågan verkar också ofta avskräckande på små producenter som inte kan klara ett sådant åtagande. Av dessa skäl har Halmstad sedan flera år ett internt varudistributionssystem, Kungsbacka bygger upp ett med start 2016 och Laholms kommun utreder möjligheterna att starta ett. Ingen av de övriga kommunerna har liknande planer. 8

Nuläget i kommuner och region våren 2014 Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun köpte in livsmedel för 50 miljoner kronor under 2013. Mellan 14 000 och 15 000 luncher serveras varje dag inom förskola, skola, vård och omsorg. Politisk styrning Kommunfullmäktiges Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 slår fast att både andelen närproducerade och andelen ekologiska livsmedel ska öka. Resultatet ska följas upp genom mätning, något som inte har skett när det gäller närproducerad mat. Tjänstemännen har inte vetat vad de ska mäta eftersom politikerna inte gjort någon definition av begreppet. I kommunbudgeten för 2014 2016 finns ökad andel ekologiskt som ett konkret procentmål att följa upp: 22 procent under 2014 och 25 procent under de två följande åren. Kommunen har inte någon handlingsplan eller liknande beskrivning av hur målen ska nås. Åtgärder inför tidigare upphandlingar Kommunen undersöker kontinuerligt olika vägar för att öka andelen lokala leverantörer och har experimenterat med olika sätt att dela upphandlingarna. Exempelvis gjordes ett försök för fyra år sedan där kommunen delades in i tre geografiska områden och anbud på färskt bröd begärdes in för vart och ett av dessa. Det kom dock inte några svar från de lokala bagerierna. Kanske befarade de att de ändå inte skulle få avtal eftersom deras priser var höga på grund av den småskaliga verksamheten? Kommunen har även ställt krav enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Ekologiskt i befintliga avtal Andelen ekologiska livsmedel ligger våren 2014 på 17 18 procent av den totala inköpssumman för livsmedel, tillgången varierar något under året. Kaffe, bananer, mjölk och övriga mejerivaror serveras sedan länge endast i ekologisk variant. Kommunen inbjuder vintern 2013 2014 även in till upphandling av ekologisk potatis. Befintliga avtal Vara Leverantör Avtalstid Färskt kött - löspackade grytbitar och köttfärs - kycklingdelar - m m Johan i hallen, Göteborg, Dafgård och Martin & Servera Grossistvaror - chark, pålägg Martin & Servera 9 Upphandling pågår. Nytt avtal fr.o.m.1 december 2014. Upphandling pågår. Nytt avtal fr.o.m.1 dec 2014.

Färskt bröd Skällinge bageri i Varbergs kommun. Upphandling pågår. Nytt avtal fr.o.m. 1 maj 2014. Mejeri Arla Till och med 1 okt 2015 Frukt och grönt Björn Anderssons Frukt och Upphandling pågår. Nytt Grönsaker i Kungsbacka. avtal fr.o.m.1 juni 2014. Färsk fisk 3 leverantörer som konkurrensutsätts vid inköp till samtliga verksamheter Upphandling pågår. Nytt avtal fr.o.m. 1 maj. Närproducerat i befintliga avtal Det mest närproducerade i befintliga livsmedelsavtal är brödet från Skällinge i Varbergs kommun, och köttet från Johan i hallen i Göteborg. Den lokale grossisten av frukt och grönt köper dock in närproducerade varor när det är säsong. Förändringar inför pågående och kommande upphandlingar Miljöstyrningsrådets rekommenderade krav ska användas, inte bara de mest grundläggande kraven utan även så gott som alla så kallade spjutspetskrav. Kommunen vill ha en dialog med de lokala företagen om varför de inte lämnar anbud och om vad som kan göras för att de ska göra det. I kommande upphandling kommer en applikation för upphandling och uppföljning av grossistvaror, Compere, att användas. Den kommer att ge förbättrad statistik, förbättrad möjlighet att följa upp varors ursprung med mera. Logistiklösning Under 2013 genomfördes ett projekt för att ta reda på förutsättningarna för att skapa en kommunal varudistribution. Pengar för att bygga upp en sådan finns i budgeten för 2014 2016. Kommunens småkök får upp till tio leveranser per vecka, en hantering som innebär mycket jobb och som fått kökspersonalen att be om minskat antal leveranser. Varberg Varbergs kommun köpte in livsmedel för cirka 31 miljoner kronor under 2013 till förvaltningarna för barnomsorg, skola och äldreomsorg. Drygt 11 000 luncher per dag till barn och gamla. Politisk styrning Den politiska ambitionen är synlig i Varbergs miljömål för 2008 2015. I dessa slås det fast att kommunen ska efterhand, när det är möjligt, öka inköpen av närproducerade varor. Dessutom står det i kostpolicyn från 2012 att I tillämpliga delar ska de svenska lagstadgade kraven avseende jordbruk och djurproduktion beaktas." 10

När det gäller andelen ekologiskt har kommunen målet att nå 25 procent under 2014. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen får tillsammans 500 000 kronor per år för den merkostnad som inköp av ekologiska varor medför. Åtgärder inför tidigare upphandlingar Inga speciella åtgärder har gjorts för att få lokala producenter att lämna anbud. Miljöstyrningsrådets kravrekommendationer har inte använts. Befintliga avtal Vara Leverantör Avtalet löper ut Kolonialvaror Menigo Januari 2015 Frysta varor Menigo Januari 2015 Färskt bröd Skällinge hembageri, Lilla Januari 2015 Träslövs finbageri Grönsaker, frukt och potatis Aroma frukt och grönt April 2016 Färskt kött och chark Martin & Servera April 2016 Naturbeteskött Årnäs kött April 2016 Mejeriprodukter Arla Januari 2015 Ekologiskt i befintliga avtal Andelen ekologiska livsmedel som köps ligger våren 2014 på knappt 21 procent av den totala inköpssumman för livsmedel. Närproducerat i befintliga avtal Fram till april 2014 fanns två avtal med lokala leverantörer. Det gäller färskt bröd, som levereras av Skällinge hembageri och Lilla Träslövs finbageri. Kommunen avropar dessutom säsongsgrönsaker, vilket ger större chans att få närproducerat från de stora leverantörerna. Förändringar inför avslutad upphandling våren 2014 I linje med ny kostpolicy och konkurrensutsättningspolicy har kommunen delat upphandlingen i mindre delar. Inför upphandling av kött och chark infördes nya varugruppen färskt naturbeteskött, vilket resulterade i ett avtal med Årnäs kött från Varbergs kommun. I upphandlingen ställdes avancerade krav enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Inför 2014 års upphandlingar har kommunen arbetat medvetet för att skapa dialog med producenter och bjudit in dessa för att berätta sina intentioner och för att ta reda på vilka förutsättningar de behöver för att lämna anbud. Mötena har också syftat till att producenterna ska lära känna varandra och kanske påbörja nya samarbeten. LRF Halland har medverkat i arbetet med dialogmötena. Logistiklösning Varbergs kommun har fattat beslut om att inte bygga upp något eget varudistributionssystem. 11

Falkenberg Falkenbergs kommun köpte in livsmedel för 24 miljoner kronor under 2013. Dagligen serveras cirka 6 000 luncher inom förskola, skola, vård och omsorg. Politisk styrning Falkenbergs kommun saknar övergripande styrning mot en ökad mängd närproducerat och har inte någon policy eller liknande för kost och livsmedel. Under våren 2014 påbörjas dock arbetet med att ta fram en kostpolicy. Barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen har kvalitetskrav för kosten som är antagna av respektive nämnd. I Plan för den ekologiska hållbarheten, under miljömål för giftfri miljö, finns viljeinriktningen: Vid upphandling av varor och tjänster ställs miljökrav. När det gäller inköp av ekologiska livsmedel finns det ett politiskt beslut på att kommunen ska följa genomsnittsnivån i Sveriges kommuner. För att lyckas med detta har kommunfullmäktige avsatt extrapengar, 750 000 kronor 2015 och lika mycket 2016. Åtgärder inför tidigare upphandling Vid upphandlingar 2010 och 2011 gjordes en delning i flera områden för att ge möjlighet för mindre, lokala leverantörer att lämna anbud, något som dock inte gav avsett resultat. Kvalitetskrav i enlighet med Miljöstyrningsrådets rekommendationer ställdes på köttprodukter med resultatet att man fick in fler svenska produkter, varav några från regionala leverantörer. Dock inte någon från Falkenbergs kommun. Befintliga avtal Vara Leverantör Avtalet löper ut Bryggerivaror Krönleins i Halmstad 30 oktober 2016 Fryst bröd Dafgård 31 januari 2015 Färskt bröd Östras i Halmstad 31 januari 2017 Grossistvaror Martin & Servera 31 januari 2015 Grönsaker, frukt och potatis Halmstads Frukt och grönt 30 november 2014 Färskt kött Martin & Servera 31 januari 2015 Mejeriprodukter Olsegården i Tvååker 31 januari 2015 Kaffe Kahls i Göteborg 31 januari 2015 Ekologiskt i befintliga avtal Målet är att komma upp till det nationella målet på 25 procent. Vid ingången av 2014 ligger andelen på 18 procent av den totala inköpssumman för livsmedel. När det gäller kaffe, bananer, mjölk och ketchup köps enbart ekologiska produkter in. Andelen ekologiskt kött ligger på 6 procent. Närproducerat i befintliga avtal Andelen lokalt producerade livsmedel är större än vad leverantörslistan ovan visar. Martin och Cervera har regionala underleverantörer: charkprodukter från Pärssons i 12

Halmstad och färskt kött från JM i Harplinge. Likaså tar Halmstads Frukt och grönt en del av sina varor från halländska gårdar. Förändringar inför nästa upphandling En separat upphandling kommer att göras av ägg och färskt kött. Dessa ingår i grossistavtalet idag. Logistiklösning Falkenbergs kommun har utrett frågan men fattat beslut om att inte satsa på något kommunalt distributionssystem. Halmstads kommun Bakgrundsfakta Förvaltningen Måltidsservice handlade livsmedel för cirka 45 miljoner kronor under 2013. Cirka 11 500 luncher serveras varje dag inom skola och äldrevård. Till det kommer ytterligare cirka 3 500 luncher per dag som serveras inom förskolan. Politisk styrning Halmstad är den kommun som har den tydligaste politiska ambitionen att öka såväl mängden närproducerade som ekologiska produkter. Denna slås fast i kommunfullmäktiges Planeringsdirektiv med budget 2014 2016 i det konkretiserade och uppföljningsbara målet: Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka. Som uppföljning ska andelen lokalt producerade livsmedel mätas i kronor. För att lyckas nå målet och för att kunna göra uppföljning har kommunen, som den enda i Halland, angett en definition för lokalproducerat: livsmedlen ska vara producerade inom en 15-milsradie från Halmstads kommungräns. I planeringsdirektivet finns också ett mål för andelen ekologiska livsmedel: 25 procent under 2014. Målet uppnåddes redan i slutet av 2013. Ambitionerna preciseras i Riktlinjer för måltidsverksamheten, antagna 2013. Åtgärder inför tidigare upphandling Kommunen har delat sin upphandling i flera mindre områden. Krav har ställts enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Befintliga avtal Vara Leverantör Avtalet löper ut Konfektyr och snacks Axfood Snabbgross AB 31 maj 2015 Färsk fisk Bröderna Hanssons i 31 mars 2015 Göteborg Export AB, Feldts fisk & skaldjur AB Konditorivaror Delicato, Bakverk AB 28 februari 2014 13

Frukt, grönsaker och potatis Halmstad Frukt & Grönt AB 31 augusti 2015 Kaffe Kahls Kaffe AB, Cafe Bar AB 31 augusti 2015 Bryggerivaror Krönleins Bryggeri AB 28 februari 2016 Kolonialvaror Martin & Servera AB 31 maj 2013 Kylvaror Martin & Servera AB 31 maj 2013 Djupfryst Martin & Servera AB 31 maj 2013 Fläskkött, blandfärs nöt- och Martin & Servera AB, 31 augusti 2015 lammkött, chark Gunnar Dafgård AB Mejeriprodukter RP Frukt 28 februari 2014 Ägg RP Frukt 31 maj 2013 Ekologiska morötter, vitkål RP Frukt 31 augusti 2015 Färskt bröd, konditorivaror Östra Bageriföreningen 28 februari 2015 Smörgåsar, konditorivaror Östra Bageriföreningen Coop Kök & Café Eurostop Thornbergs konditori Paulssons konditori Skånskan i Halmstad 31 december 2014 Ekologiskt i befintliga avtal Kommunen har haft målet 25 procent ekologiska varor under 2014. Detta nåddes dock redan i slutet av 2013. Närproducerat i befintliga avtal Det mest lokala och småskaligt producerade som Halmstads kommun har upphandlat är smörgåsar och konditorivaror från flera Halmstadsföretag. De stora grossisterna tar dock in produkter från lokala företag, som Martin och Cervera som köper in charkprodukter från Pärssons i Halmstad och färskt kött från JM i Harplinge. Även Halmstads frukt och grönt tar varor från halländska odlare. Förändringar inför nästa upphandling Den nya definitionen av ordet lokalproducerad kommer att spela en stor roll vid upphandlingar i fortsättningen. Under våren 2014 arbetar kommunen för att hitta sätt att kunna mäta och följa upp vad definitionen på 15 mil innebär. Kommunen vill också utveckla med producenter. Logistiklösning Halmstads kommun införde samordnad varudistribution 2008. Den innebär att alla leveranser sker till en distributionscentral, som i sin tur kör ut dessa till kommunens enheter. Alla typer av varor, inte bara livsmedel, distribueras på detta sätt. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för mindre och lokala leverantörer och producenter. Laholms kommun Kommunen handlade in livsmedel för 14 miljoner kronor under 2013. Mellan 5 500 och 6 000 luncher serveras dagligen inom förskola, skola och äldrevård. 14

Politisk styrning Laholms kommun har en utpräglad syn på upphandling av närproducerat som ett verktyg för såväl ökad matkvalitet som för näringslivs- och landsbygdsutveckling. Inköp av svenska råvaror prioriteras före ekologiska. Laholms kommun har varit en föregångare då det gäller att ställa djurskyddskrav och i den livsmedelspolicy som antogs 2009 slogs tydligt fast att upphandlade livsmedel ska vara producerade enligt svensk djurskyddslagstiftning. En ny livsmedelspolicy arbetas fram under 2014, med intentionen att bland annat lägga till mål för andelen ekologiskt och att öka mängden närproducerat ytterligare. Åtgärder inför tidigare upphandling Inför en upphandling 2010 ställdes krav på att köttet skulle vara producerat i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Att ställa ett sådant krav är dock inte tillåtet eftersom det exkluderar företag från andra länder. Efter överprövningar och krav från Konkurrensverket om att förkasta kommunens livsmedelspolicy, med dess krav på inköp av kött från djur som hanterats enligt svensk djurskyddslagstiftning, skrevs förfrågningsunderlaget om. Nu på ett sådant sätt att kravinnehållet förblev det samma men formuleringen i enlighet med vad lagen tillåter. Kommunen gjorde också en uppdelning i fler varugrupper för att få fler leverantörer. Lokala producenter bjöds in till informationsmöte men ingen av dem lämnade anbud. För att underlätta för producenter valde kommunen dessutom att skicka ut förfrågningsunderlagen via vanlig e-post, som ett komplement till den nationella databas där samtliga upphandlingar ska annonseras. Befintliga avtal (gäller även i Hylte kommun) Vara Leverantör Avtalet löper ut Djupfryst Martin & Servera, Dafgård 30 juni 2016 Kolonial och specerier Martin & Servera 30 juni 2016 Mjölkprodukter Halmstads frukt och grönt 30 juni 2016 Mejeriprodukter Martin & Servera 30 juni 2016 Ägg Halmstads frukt och grönt 30 juni 2016 Kaffe, kakao, te Kahls i Göteborg, Martin & 30 juni 2016 Servera Kött, chark färskt Martin & Servera, Dafgård 30 juni 2016 Potatis, rotfrukter Halmstads frukt och grönt 30 juni 2016 Färska grönsaker, frukt Halmstads frukt och grönt 30 juni 2016 Färskt bröd Östras, Halmstad 30 juni 2016 Bryggerivaror, malt- och läskedrycker Krönleins i Halmstad, Martin & Servera 15 30 juni 2016 Ekologiskt i befintliga avtal Till skillnad från i flera andra kommuner har arbetet för att öka mängden ekologiskt inte prioriterats särskilt högt. Andelen ligger idag på 10 procent av den totala inköpssumman för livsmedel. Kaffe, te och bananer är ekologiskt. Närproducerat i befintliga avtal

Laholms kommun får viss del närproducerad mat via underleverantörer till de stora leverantörerna. En stor del av fläskköttet kommer från Halland och är slaktat hos Ginstens slakteri i Harplinge. Kommunen får dock även nötkött från Tyskland eftersom detta klarar de krav som har ställts i förfrågningsunderlaget. Säsongsanpassade grönsaker och rotfrukter kommer från lokala bönder och huvuddelen av brödet kommer från Östras bröd i Halmstad, dessutom oftast framställt av mjöl från Berte kvarn. Även äpplen kommer vissa delar från regionala producenter. Förändringar inför nästa upphandling Kommunen planrara att dela upp upphandlingen i ännu fler områden. En ny livsmedelspolicy tas fram under 2014, möjligheten att skapa en kommunal varudistribution undersöks, liksom en samordning med en eventuell kommunal saluhall. Kommunen har ambitionen att förverkliga planerna i dialog med lokala producenter har våren 2014 bjudit in dessa till ett möte och en utbildning. Logistiklösning Möjligheten att starta en kommunal varudistribution utreds våren 2014. Hylte Bakgrundsfakta Hylte kommun handlade livsmedel för 6 miljoner kronor under 2013. Cirka 1 500 luncher serverades inom förskola, skola och äldreomsorg varje dag. Kommunen har ett samarbete med Laholms kommun som innebär att kommunen gör sina inköp inom ramen för Laholms avtal. För detaljer om avtalet, se Laholms kommun ovan. Politisk styrning Kommunfullmäktige antog 2012 policyn Matglädje i Hylte. I denna slås fast att kommunen eftersträvar lokalt producerade råvaror och att alla upphandlade köttråvaror ska komma från djur som levt under förhållanden som följer minst den svenska djurskyddslagstiftningen. Det står också att inköpen av ekologiska livsmedel ska öka, dock utan att någon procentsats anges. Hylte kommun använder Laholms avtal vid upphandling och det arbete som bedrivs i den kommunen får stort genomslag i Hylte. Strävan efter lokalproducerat i befintliga avtal Arbetet för att öka mängden lokalproducerat görs framför allt av Laholms kommun. Befintliga avtal Se Laholms kommun. Närproducerat i befintliga avtal 16

Se Laholms kommun. Ekologiskt i befintliga avtal De ekologiska livsmedlens andel av den totala inköpssumman ligger på cirka 1 procent. Under 2014 kommer allt kaffe som serveras i kommunen att vara ekologiskt, vilket väntas få andelen ekologiskt att öka. Tidpunkt för nästa livsmedelsupphandling Hängavtalet med Laholms kommun går ut i juni 2016. Hylte kommun är nöjd med samarbetet och kommer sannolikt att vara intresserat av ett förnyat hängavtal. Ändring inför nästa upphandling Vaga tankar finns på en ökad dialog med eventuella lokala producenter i Hylte kommun. Region Halland Bakgrundsfakta Region Halland handlade in livsmedel till vård och skolor för drygt 25 miljoner kronor under 2013. Totalt inom vården serverades 1 500 luncher per dag och på de fyra skolorna 750 luncher. Politisk styrning Region Halland har lagt all fokus på att öka mängden ekologiska livsmedel. I Region Hallands miljöprogram 2012 2015 står att inköpsvärdet av ekologiska/miljömärkta livsmedel ska öka med 5 procent per år och Regionservice har själva satt upp ett internt mål på 35 procent. Någon uttrycklig styrning mot närproducerat finns inte. Regionen har inte någon livsmedelspolicy och frågan om närproducerade råvaror verkar inte vara levande. Det står dock i miljöprogrammet att regionens användning av livsmedel ska bidra till en hållbar utveckling och att Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ska användas för att säkerställa kvaliteten på livsmedel. Vid upphandlingar försöker Regionservice att få mat från så nära håll som möjligt. Miljöprogrammet slår också fast att satsningar inom livsmedelsområdet är en prioriterad innovationssektor för Region Halland. Åtgärder inför tidigare upphandling Region Halland använder Miljöstyrningsrådets miljökrav vid upphandling. Vid upphandlingen av kolonialvaror 2009, där kött ingår, hade Laholms kommun hamnat i rätten på grund av de djurskyddskrav som man ställt där och dåvarande Landstinget avstod därför från djurskyddskrav. Upphandlingen är delad i sex delar. 17

Befintliga avtal Vara Leverantör Avtalet löper ut Mejeri Arla 31 augusti 2015 Frukt och grönt Martin & Servera 30 november 2015 Kolonial inkl kött, fisk Martin & Servera 31 augusti 2014 Kaffe in Cup 30 juni 2015 Bröd Östras 16 mars 2016 Dryck Carlsberg, Spendrup 16 mars 2016 För samtliga avtal finns en möjlighet till max 2 års förlängning. Ekologiskt i befintliga avtal Region Halland har sedan många år tillbaka arbetat för att öka andelen ekologiskt och när det gäller köken inom vården ligger andelen på 28,5 procent av den totala inköpssumman för livsmedel. De fyra skolorna, som inte har arbetat med detta lika länge, har en andel på 19 procent. Kaffe, bananer, kakao, mjölk, fisk och all blandfärs är ekologisk. Närproducerat i befintliga avtal Andelen livsmedel i befintliga avtal som definitivt är producerade i Halland utgör 7 procent, i form av bröd från Östras i Halmstad. Därutöver köper man ekologisk potatis från Halland och får ibland också närproducerat när man köper säsongsanpassad mat. Förändringar inför nästa upphandling Regionservice uttrycker en vilja att få fler lokala leverantörer. Flera kontrakt har nyligen tecknats och löper ut först 2016 eller 2017. 18

Stegen mot framgång För att kunna ta ytterligare steg i arbetet mot ökad andel halländsk mat i offentliga måltider är det viktigt att kommuner och region arbetar vidare med de områden som har identifierats som framgångsfaktorer. I denna rapport har LRF Halland valt ut fem områden som speciellt avgörande: politisk styrning, dialog, delad och specificerad upphandling, miljö- och djurskyddskrav och logistiklösning. Vid en blick mot framtiden vill vi ge särskilda reflektioner och rekommendationer runt två av dessa: politisk styrning och dialog. Politisk styrning Politisk styrning är som nämnts avgörande för att nå resultat. Enligt Landsbygdsnätverket behövs styrdokument på högsta politiska nivå och helst även handlingsplaner som visar hur de satta målen ska nås. De lösningar som valts i Halland varierar men tre kommuner har modeller som förtjänar att lyftas, även om de som har valts i Varbergs och Kungsbacka kommun kan utvecklas ytterligare. Olika varianter av politisk styrning Halmstads kommun får sägas ha nått längst i arbetet med att slå fast de politiska ambitionerna i styrdokument och att ge dessa en bred politisk förankring. Här är en ökad andel närproducerat ett av kommunfullmäktiges konkreta och uppföljbara mål i det övergripande och budget- och planeringsdokumentet. Detta kompletteras sedan av riktlinjer för måltidsverksamheten, som slår fast hur målen ska nås. Varbergs kommun har ökad andel närproducerat i sina miljömål. För att få fart på arbetet valde man dock 2012 att även ta fram en kostpolicy, vilket gett önskvärt resultat. I denna konkretiseras innehållet i miljömålet även om några närmare preciseringar av hur arbetet ska följas upp inte ges. Kungsbacka kommun slår fast en tydlig ambition i sina miljömål men saknar konkretiserande policy eller handlingsplan. I miljömålen står det att resultatet ska följas upp genom en mätning av andelen närproducerat i förhållande till övriga livsmedelsinköp. Detta har dock inte skett, vilket pekar på den problematik som alla kommuner ger uttryck för svårigheten att följa upp resultatet av arbetet och avsaknaden av definition av vad producerat på nära håll betyder. Erfarenheter från Halmstad kan hjälpa andra? Med ambition om att lyckas med detta gjorde Halmstads kommunfullmäktige hösten 2013 en sådan definition. Kommunen använder ordet lokalproducerat och drar ett streck 15 mil från kommungränsen. Leverantörerna har inte någon statistik som automatiskt ger uppgifter om ursprung och under 2014 arbetar kommunen med att hittar former hur detta skärpta krav ska följas upp. Det vore önskvärt om 19

erfarenheterna från Halmstad kan förmedlas så att de kan bli till hjälp för de övriga halländska kommunerna. Dialog Till de identifierade framgångsfaktorerna hör dialog och en sådan behövs på flera områden för att nå resultat, inte minst då det gäller den politiska styrningen. Samsyn inom kommunen med dialogens hjälp Vid de samtal LRF Halland har fört med kommuner och region blir det ibland tydligt att det inte förs tillräcklig dialog mellan politiker och tjänstemän om hur de satta målen ska nås. Ja, i något fall ger politikerna uttryck för en omedvetenhet om att de övergripande miljömålen ska genomföras i den verksamhet de ansvarar för. Snarast verkar det vara engagerade tjänstemän som driver arbetet. Att skapa en samsyn mellan alla inblandade parter är alltså viktigt för att nå de satta målen. I de kommuner där det vid mötet med LRF Halland råder samsyn mellan politiker, måltidspersonal och upphandlare om vart man ska finns det också en tydligt högre ambition. Dialog med producenter ger tydliga signaler En annan dialog som är mycket viktig att föra är den mellan producenter och kommun. Den behövs för att ge en tydlig bild av kommunernas långsiktiga ambition och måste pågå kontinuerligt om politikerna har en ambition att få med andra aktörer än de som redan finns på marknaden. Grundförutsättningen för en producent att lägga anbud är, naturligtvis, att det lönar sig att sälja varor till kommunen. Många producenter har dock redan upparbetade försäljningskanaler, speciellt de som verkar inom köttbranschen. Ska de förändra eller utvidga kundkretsen och börja sälja till en kommun måste de veta att det finns ett långsiktigt intresse. Det tar lång tid och kräver mycket framförhållning att utöka produktionen eller att ändra dess inriktning. Men med en kontinuerlig dialog, speciellt mellan upphandlingarna, om respektive parts behov och förutsättningar blir signalerna så tydliga som möjligt. Dialog för delad och specificerad upphandling En viktig framgångsfaktor för att öppna för mindre producenter är, som nämnts, att dela upphandlingen i flera mindre områden och att göra det möjligt att lämna anbud endast på en specifik vara, eller på leverans till en eller ett fåtal kommunala enheter. Inte heller detta låter sig dock göras utan dialog mellan kostchefer, upphandlare och producenter. Ett exempel på vad en sådan dialog kan resultera kommer från ett studiebesök som måltidspersonal från Halmstads kommun gjorde hos en lokal potatisproducent. Samtalet ledde fram till att kommunen numera köper in den småpotatis som producenten plöjde ner för att han trodde att den var osäljbar. På 20

liknande sätt kan andra dialoger leda till att anbudsunderlag delas och specificeras. Det gäller för kommunerna att fråga vad som är möjligt att få. Kontaktnät en förutsättning för dialog med producenter För att kunna föra dialog med producenterna har kommunerna ett stort behov av hjälp av att nå producenterna. Här kan och vill LRF Halland hjälpa till. Vid de initiativ till dialog som våren 2014 har tagits av Laholms och Varbergs kommun har LRF Halland hjälpt till med kontaktuppgifter till producenter, liksom med att uppmuntra dessa till samarbete och till att lägga anbud. Samma hjälp kan övriga kommuner och Region Halland också få. 21