Kumla bibliotek Öppettider: Skattehöjning A v kommunalrådet Sven - Ove Cederstrand HUVUDBIBLlOTEK Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla tel88190 Månd-fred 12-20 lärd 11-14, söod 16-18 Fllialer HALLABROTTET TaJlängens skola, lej 72413 TIsd 10-14 onsd och torsd 10-14, 17-19 SANNAHED 5ervicehuset He'a, tel 786 30 TIsd 10-13, 17-19 fred 10-13 ÅBYTORP Posthuset, tel 732 41 TIsd 17-20 fred 10-13 Skoindustrimuseet Sveavägen 19, Kumla, har öppet dagligen mellan klockan 13.00 och 16.30. För gruppbesök var god ring 019-884 93. FRI ENTREI BOKMAGASINET Hagendalsvägen 26 är öppet tisd 16-18 onsd 17~19 BOKBUSS Tel 010-80 1088 BIBLIOTEKET HÅLLER STÄNGT Den 24, 25, 26 och 31 december samt 1 januari är biblioteket stängt. Fredagen den 5 januari stänger bibl;aleket kl 17.00. Lördagen den 6 januari och söndagen den 7 januari är biblioteket stängt. Filialerna håller stängt melten den 23 december 1989 och 8 januari 1990. KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Gederstrand Redaktion: Kommundirektör Thage Arvidsson Assistent Sigbrit Hägghult Postadress: Box 17,69221 KUMLA Bes6ksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/88100 (växel) Nästa nummer utkommer bö~anfebruari 1990 I Under en följd av år har Kumla kommun med rätta framstått som länets lågskauekommun. Det har på sätt och vis känts smickrande. Vi har klarat att driva den kommunala verksamheten till relativt låg kostnad. Vi har kunnat göra detta samtidigt som vi erbjudit en bra service utan högre avgifter för barnomsorg, vatten och avlopp, sophämtning etc än genomsnittet av landets kommuner. Ändå har vi nu hamnat i en situation där vi tvingas att höja skatten med inte mindre än 90 öre per beskattningsbar hundralapp. Flera samverkande faktorer är orsak till detta. För det första har effekten av den särskilda lagen om vatten och avlopp och vårt uttag av avgifter resulterat i, att Kumla kommun under den senaste tioårsperioden krävt ut för mycket betalt för dessa nyttigheter. Totalt cirka 34 miljoner kronor, inklusive ränta. Detta låter ju i och för sig alldeles galet. Men faktum är att vi under perioden 1959-1978 tagit ut 36 miljoner för lite av vatten- och avloppsabonnenterna, pengar som istället har betalats via kommunalskatten. Genom preskriptionstider gäller lagstiftningens rättsregler endast tio år bakåt i tiden. De pengar, som vi under perioden 1979-1988 tagit ut "för mycket" har använts till att bygga skolor, barnstugor m m. Pengarna har verkligen använts till i kommunen nytlig verksamhet. Vatten- och avloppsabonnenterna har under denna tid inte haft högre avgifter än omgivande kommuner. Istället är sanningen den, att medeluttaget i landet idag är cirka 8 kronor och 10 öre per kbm vatten, jämfört med Kumla som har 6 kronor och 50 öre. Hur kan det då komma sig att avgiften för vatten och avlopp varit högre än nödvändigt i Kumla? En förklaring är att investeringar i upprustning och ombyggnad av vattten- och avloppsledningar ej skett i den takt som kanske varit befogad. Som framgår av stadsbyggnadsförvahningens artikel "Vad gör vi med..." har vi nu ett omfattande program framför oss av investeringar i vattenoch avloppsledningar samt ombyggnad av reningsverket. Detta kommer under en femårsperiod att kosta inte bara 34 miljoner kronor men väl närmare 43 miljoner kronor. Med anledning härav har fullmäktige förordat att överuttaget av va -avgifter investeras i ledningsnätet under den kommande femårsperioden, Pengarna kommer således inte att återbetalas direkt till varje enskild abonnent. Genom satsningen på detta investeringsprogram kan vi sänka nu gällande va-avgift med l krona och 50 öre per kbm och därmed få en ännu lägre vatten- och avloppstaxa. Ny avgift blir därmed 5 kronor per kbm - att jämföra med landets genomsnitt 8 kronor och 10 öre per kbm. Om vi istället skulle fördela dessa för mycket uttagna pengar tillbaka till 2 3
varje abonnent skulle vi fram till 1994 tvingas höja vattentaxan till närmare 10 kronor per kbm vatten för att klara de nödvändiga investeringarna om 43 miljoner kronor under den kommande femårsperioden. En stor del av skattehöjningen har också sin grund i att vi måste klara en fortsatt utbyggnad av barn- och äldreomsorgen i Kumla. Det är främst inom dessa områden vi behöver extra tillskott. Idag expanderar vi kraftigt befolkningsmässigt. Dctta påverkar givetvis behovet av barnomsorg, skolor etc. En låg skatt får inte bli ett självändamål. En bra service till kommunens invånare är det viktigaste. Detta gäller från de minsta barnen till den växande andelen äldre kommuninvånare i Kumla. Under året 1989 blir befolkningsökningcn mer än 300 personer. Vi kan förvänta en fortsatt ökning några år framöver. Man kan fråga sig om en så kraftig ökning är nödvändig? När den frågan besvaras måste hänsyn tas till företagens i Kumla behov av arbetskraft och handelns i Kumla behov av MOMS på avgifterna för el, vatten, avlopp och sophämtning Skattereformen 1990 innefattar även förslag på införande av moms på avgifterna för el, vatten, avlopp och sophärntning. För el innebär förslaget att moms införs fr o rn 1 mars 1990. Övriga avgifter momsbeläggs fr o m 1 januari 1990. Förslaget föreläggs riksdagen för beslut den 15 december 1989. KUMLA KOMMUN 4 KUMLA ENERGI AB ett bättre underlag för en fortsatt god utveckling. Svaret på frågan blir Ja och skatte-: höjningcn är i detta perspektiv nödvändig. Yi skall inför 1990-talet stå starka. Yi ska uppfylla målsiittningen att ge invånarna i Kumla kommun en god service inom de verksamheter, som ligger inom vårt ansvarsområde. Trots skattehöjningen är vi fortfarande lägst i länet och hoppas att så förbli under hela 1990-talet. När detta skrivs har vintern ännu inte gjort sitt intåg. Fortfarande är det milt och vi håller som bäst på att återhämta vårens, sommarens och höstens brist på regn. En förhoppning är ändå, att vi åtminstone denna vinter ska få uppleva en vinter värd namnet. Det vill säga, snö och lagom kyla, men helst så fördelat att vi inte behöver röja snö på kommunens gator varje dag. För en så låg snöröjningskostnad som möjligt önskar vi rikligt med snö vid få tillfällen. Skauehöjning till trots önskar vi samtliga kommunens invånare ell GOlt nytt år! D, Vad gör vi med vatten- och avloppsledningsnätet i Kumla? Information från sradbyggnadsförvaltningen Varje kommun är i stort beroende av att ha ett fungerande vatten- och avloppsnät. Detta gäller även Kumla kommun. Gamla ledningar behöver bytas För vår kommun gäller att stora delar av YA-nätet byggdes på 1940- och 1950-talen. Många av dessa ledningar behöver bytas ut, på grund av stor belastning i förhållande till materialets kvalitet. Om vi bibehåller nuvarande investeringstakt kommer det att ta 300 år att byta samtliga ledningar. Ett sådant förhållande är givetvis helt orimligt. Avsevärt större investeringar krävs alltså i framtiden. Denna situation är inte unik för Kumla kommun, utan gäller för de flesta kommuner i Sverige. Den totala längden vatten- och avloppsledningar i Kumla är cirka 13 mil. Återanskaffningsvärdet för ett sådant ledningsnät kan beräknas till minst 250 miljoner kronor. Vattenledning att byta ut! Fyndplats Roscnhillsgalan. Läckage och översvämningar Äldre spillvattenledningar från kök, badrum och toaletter är ofta otäta. Detta kan medföra inläckande grundvatten och i vissa fall utläckande spillvatten. Detta innebär en onödig belastning på reningsverket och en omotiverad sänkning av grundvattennivån. Yissa områden i Kumla har drabbats av översvämningar vid häftiga regn. Utbyggnaden av ledningar för regnvatten behöver därför påskyndas. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet över kommunen, har vid tillsyn av reningsverket påtalat, atl dagvattennätet bör byggas ut i snabbare takt, för att därmed kunna avlasta reningsverket. s
Bara vanligt vatten Kraven på en säker leverans av dricksvatten kommer au öka. Livsmedelsverket - tillsynsmyndighet för vattenförsörjningen - kommer inom kort att ge ut nya normer, som ställer större krav på vauenverkets anläggning och på ledningsnätet. Många ledningar är idag igensatta av järn och manganföreningar. Dessa förorsakar besvär för abonnenterna vid avstängningar och spolningar. Vatten- och reningsverk Kommunens vattenverk och reningsverk byggdes under 1970-talct. EIoch automatikutrustningarna i verken är hårt slitna och börjar även bli omoderna. Kraven på arbetsmiljön liksom allmänna miljökrav har ökat sedan verken byggdes. Detta innebär au det krävs omfattande insatser för en omoch tillbyggnad av verken. Stora pengar behövs Vatten- och avloppssidan kräver stora investeringar. Kommunen har skyldighet dels att ta hand om avlopp och dels att leverera renvatten. För att klara detta har en plan upprättats för hur erforderliga investeringar lämpligen ska genomföras. De största objekten i planen är om-, lill- och utbyggnad av vauen- LÄSA SKRIVA RÄKNA Tycker du det är svårt? Kom då till GRUNDVUX grundutbildning för vuxna svenskar och invandrare. Utbildningen är gratis. Du läser I en titen grupp. Du lä5ef på dagen eller kvällen. Du får en viss ersättning för varje lektion du är i skolan. GRUNDVUX, KUMLA tel 883 03 verket och reningsverket, cirka 20 miljoner kronor. ny vattenledning Hällabrottet Kvarntorp, cirka 3,5 miljoner kronor, utbyte av befintliga vallen och av loppsledningar samt utbyte av dagvattenledningar, cirka 3 miljoner kronor per år i fem år. Stora pengar omplaceras Medel avsedda för VA -ändamål har i kommunens bokföring felaktigt överförts till andra verksamheter. Det är pengar som har använts för t ex investeringar i barnstugor. Detta gör att ett belopp om cirka 34 miljoner kronor nu ska återbetalas till VA- kollektivet, det vill säga de hus i kommunen som är anslutna till kommunens VA -nät. Enligt kommunens uppfattning används dessa pengar bäst genom att de används för att byta ut gamla ledningar m fl åtgärder för tryggare vatten och avloppsfunktioner. Genom att an vända dessa pengar till upprustning kan avgiften för vatten och avlopp hål las låg. Vi kommer troligen att få lä nets lägsta VA - taxa under en längre tid framöver. På detta sält kommer pengarna alla inom VA -kollektivet till godo. Dänned vill vi satsa på en framtid med hög VA-standard och låga VAavgifter. Kommunens budget 1990 Av ekonomichefronny SalomonSSOfl Den 20 november 1989 rastslillde rullmliktlge dcn kommunala budgeten ror år 1990 och nerårsbudget 1990-1992...., Skatter Enligt budgetberedningens förslag kommer Kumla kommun att från och med Im höja skatten för första gång. en sedan 1981. Höjningen blir CXI öre. vilket innebär att vi som Kumlabor får betala skatt [iii kommunen med 16:50 kronor per beskattningsbar hundra lapp. Till landstinget - som höjer sin skatt med 50 öre - får vi betala 14:35 kronor. TIll församlingarna blir skatten 1:30 kronor. Till delta kommer en utdebitering från Strängnäs stift med 0:04 kronor. Detta innebär alt dcn totala kommunalskatten för oss Kumlabor blir 32: 19 kronor per beskattningsbar hundralapp under år 1990. Skattehöjning - en nödvändighet? Den största orsaken till 1990 års skattehöjning.:ir, att det måste ske en förändring i den ekonomiska hanteringen av VA-verksamheten. Efter utredning har det konstaterats att kom mu- nen under perioden 1979-1988 tagit ut sammanlagt 24 miljoner för mycket i VA-avgifter. Till detta kommer ränta under samma period beräknad till cirka 10 miljoner kronor. Ett totalbelopp om 34 miljoner kronor. Dessa pengar har under tioårsperioden använts för utbyggnad av den skattefinansierade verksamheten. De måste återföras till VA -verksamheten. Detta föreslås ske genom att kommunen gör investeringar i VAverk och VA -ledningar under den kommande femårsperioden. Se stadsbyggnadsförvaltningens infonnation pd sid 5. Finansieringen av VA-investeringarna måste ske med skattemedel, vilket betyder au den skattefinansierade verksamheten betalas med ökade kostnader om eirka 5,8 miljoner kronor per år. Detta motsvarar ungefär 50 öre av Skattehöjningen. Eftersom VA -investeringarna inte ska belasta VA-verksamheten kan VA-taxan från och med den l januari 1990 sänkas med 1:50 kronor per kubikmeter. Den övriga delen av skattehöjningen, det vill säga ytterligare 40 öre, beror delvis på ett försämrat ekonomiskt läge genom bland annat olika åtgärder från statens sida. exempelvis neddragning av statsbidrag och överförande av nya uppgifter till kommunerna, samt all ytterligare satsningar behövs för att bygga ut framför allt barnomsorg och.:ildrcomsorg. 6 7
Taxor och avgif'ter Ungefär hälften av kommunens verksamhet finansieras med skattemedel. Till en del verksamheter betalar staten bidrag. För vissa tjänster, som barnomsorg, äldreomsorg, vatten och avlopp, sophämtning m m, tar kommu nen betalt av nyttjaren. Som framgår av föregående avsnitt sänker vi taxan för vatten och avlopp med I:50 kronor per kubikmeter från och med den l januari 1990. Jämfört med övriga kommuner i landet blir Kumla kommuns VA-taxa en av de lägre. Renhållningstaxan blir oförändrad medan laxorna för sotning, byggnadslov och mätningsverksamheten räknas upp i takt med kostnadsutvecklingen. Taxorna för barnomsorg och äldreomsorg kommer att ses över av socialnämnden. Kommunens ekonomi Kumla kommun är ingalunda i någon ekonomisk kris. Skattesatsen är, trols höjningen, fortfarande den lägsta i lä net. Budgeten för år 1990 kan betecknas som relativt stark och kommunens ekonomiska ställning är förhållandevis god. För framtiden finns det dock ett par stora reformer som kommer att påverka kommunens ekonomi; dels det utökade ansvaret för äldreomsorgen och dels den stora skatteomläggningen. Hur dessa reformer i detalj kommer att påverka kommunens ekonomi är idag svårt att förutsäga. Budgeten för år 1990 omsluter cirka 420 miljoner kronor på driftsidan och drygt 48 miljoner kronor på investeringssidan. Investeringsnivån är relativt hög jämfört med tidigare år. Kommunens tillgångar uppgår till drygt 483 miljoner kronor, vilket innebär cirka 26 800 kronor per invånare. 8 Låneskulden är 141 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 7 800 kronor per kommuninnevånare. _ Resursernas fördelning Under budgetåret 1990 finns det 420 miljoner kronor att använda till service för kommunens invånare. Pengarna är i budgeten fördelade på olika verk samhetsgrenar enligt följande diagram. social verksamhet 36% utbildning 22% 17% teknisk service övrigt 11 % kommun \~,..,~ ledning fritid och kultur Den största kostnadsposten under rubriken u/bildning är grundskoleverksamheten. T den sociala verksamheten ingår bland annat kostnader för barnomsorg, äldreomsorg och bostadsbidrag till pensionärer. Den tekniska servicen omfattar väghållning, vatten och avlopp, sophämtning, skötsel av fasligheter mm. I fritid och kultur ingår skötsel av parker och idrottsanläggningar, fritidsgårdar, biblioteksverksamhet etc. Kommunledning innefattar kostnader för kommunfullmäktige, kommunstyrelse, central administration, kommunens industrifastigheter samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I posten övrigt ingår bland annat kostnader för miljö- och hälsoskydd samt räntekostnader för lån. Satsningar i 1990 års budget sker bland annat inom följande verksamheter: Utbyggnad av barnomsorgen med fem barnstugeavdelningar, en öppen förskola samt ett antal platser i familjedaghem. Utökning av äldreomsorgen genom satsning på den öppna hemtjänsten och genom anordnande av gruppboende på Willengatan och i kvarleret Staren. Avvecklingen av ogräsbekämpning med kemiska medel fortsätter. Den kommer att genomföras under en lreårsperiod, där 1990 är andra året av avvecklingsplanen. Personalutvecklande åtgärder som utbildning av brandrnästare och brandmän; grund- och vidareutbildning för städpersonal; komp1etteringsfortbildning för lärare; arbetstidsförkortning och friskvård för personal inom äldreomsorgen mm. Ny brandstation är planerad att börja byggas under 1990. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. Investeringar i VA - verk och VAledningar enligt en femårsplan påbörjas under 1990 med cirka 10,8 miljoner kronor. I samband med investeringar i VAverksamheten sker även upprustning av berörda gator. Ljus ide! Ombyggnad av Fylsta och Malmens skolor påbörjas under 1990. Flerårsbudget 1991-1992 I samband med planeringen av 1990 års budget har även de två därpå följande åren planerats. Enligt denna planering kommer kommunalskatten att vara på 1990 års nivå under planpe rioden. Detta förutsätter dock att statliga besparingsåtgärder hålls på en någorlunda rimlig nivå. Investeringsnivån är förhållandevis hög 1991, medan den är relativt måttlig 1992. Av de största investeringarna kan nämnas den fortsatta upprustningen av vatten-, avlopps- och gatunäten, byggande av den så kallade Östra förbifarten, fortsatt förnyelse av centrumbilden, utbyggnad av gång- och cykelvägar, fortsatt utbyggnad av bostads- och industriområden, ombyggnad av Idrottsparkens läktarbyggnad (1991-1992), parkeringsdäck vid Domusparkeringen (1992) samt ombyggnad av Kumlahallen (1992). Som tidigare sagts gör kommunen stora satsningar på utbyggnad av barnomsorg och äldreomsorg. Barnomsorgen byggs kontinuerligt ut och inom äldreomsorgen sker satsningen framför allt på öppen hemtjänst och olika former av gruppboende. Mer information om budgeten Självklart finns det fler investeringar och satsningar i budgeten än de som redovisats här. Vill du veta mer om budgeten kan du vända dig till ekonomikontoret eller biblioteket, så får du utförligare information. D Julhandla i Kumla! 9
Kommunstyrelsen Av kanslichef Torild Hilmersson I förra numret av Kumlan startade en artikelserie under rubriken "Kommunskolan". Då handlade det om kommunens beslutande organ, kommunfullmäktige, dess uppgifter och arbetssätt. I detta nummer fortsätter vi med kommunstyrelsen. Beredning, beslut, verkställighet Kommunfullmäktige skall enligt kommunallagen välja en kommunstyrelse och ett antal nämnder. Styrelsen och nämndernas uppgift är att bereda fullmäktiges ärenden, det vill säga ombesörja att ärendena är väl förberedda före beslut, se till att fullmäktiges beslut verkställs, besluta i ärenden där fullmäktige delegerat beslutsrätten till styrelsen eller nämnden. För vissa nämnder tillkommer även att handha uppgifter och fatta beslut i frågor, som tilldelats genom någon speciallagstiftning, t ex socialtjänstlagen, skollagen, plan- och bygglagen m tllagar. Här redovisas endast kommunstyrelsen och dess uppgifter. Kommunens övriga nämnder presenteras i en kommande artikel. Kommunens regering Kommunstyrelsen intar en särställning bland de kommunala nämnderna. Den kan sägas vara kommunens regering. J kommunallagen stadgas att kommunstyrelsen skall leda förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha inseende över övriga nämnders verksamhet. Antalet ledamöter i kommunstyrel- sen bestäms av kommunfullmäktige, men måste vara minst fem, J de flesta kommuner är kommunstyrelsen störst bland nämnderna, Motiveringen för detta är att man vill ha en bred representation i styrelsen. I Kumla kommun består kommunstyrelsen av 13 ledamöter och lika många suppleanter, Övriga nämnder har 9-11 ledamöter. Den politiska sammansättningen i kommunstyrelsen och nämnderna bestäms av styrkeförhållandet mellan partierna i fullmäktige. Kommunstyrelsens uppgifter En av kommunstyrelsens viktigaste uppgifter är att avge förslag till beslut i ärenden som skall avgöras av fullmäktige. Kommunstyrelsen skall alltid yttra sig även över förslag som övriga nämnder vill få behandlade i fullmäktige. Genom den obligatoriska beredningen i kommunstyrelsen har denna en mycket stor möjlighet att påverka I, l l övriga nämnders verksamhet, framför allt i kommuner med klara majoritetsförhållanden. Ett kraftfullt styrmedel för kommunstyrelsen är, att det enligt kommunallagen är denna som skall göra upp budget för varje kalenderår. Det budgetförslag som kommunstyrelsen lägger fram till fullmäktige omfattar all verksamhet som bedrivs av kommu~ nens nämnder. il@@.,., <..-- - noo :.. < Det samlade budgetförslaget bygger på de förslag som inkommit från de olika nämnderna. Nämndernas krav granskas av kommunstyrelsens budgetberedning och stäms av mot kommunens beräknade intäkter. Som regel överstiger nämndernas förslag det tillgängliga ekonomiska utrymmet. Det blir då budgetberedningens uppgift att bedöma angelägenheten av de olika kraven. Kommunstyrelsen är genom ett särskilt personalutskott ansvarig för kommunens personalfunktion och påverkar också därigenom övriga nämnders arbete. I Kumla har dock nämnderna getts stor frihet att själva inrätta tjänster, under förutsättning att nämnden håller sig inom den ekonomiska ram, som fullmäktige fastställt i budgeten. Kommunstyrelsen har ett ansvar för kommunens långsiktiga utveckling, Ett viktigt instrument för detta är den fysiska planeringen, det vill säga hur marken skall användas. Kommunstyrelsen antar program för den fysiska planeringen och upprättar förslag till bostadsförsörjningsprogram. Den mest betydelsefulla faktorn för kommunens möjligheter till utveckling är näringslivet. Därför är näringslivsfrågorna en viktig del i kommunstyrelsens arbete. Kontakt med allmänheten Kommunstyrelsen har en lagfäst skyldighet att verka för sådana förenklingar i verksamheten, som kan underlätta enskildas kontakter med kommunen. Det är också kommunstyrelsens uppgift att handha kommunens informationsverksamhet. Denna fullföljs till en stor del genom att ge pressen goda möjligheter att bevaka den kommunala verksamheten. Men därutöver behövs också aktiva insatser, varav utgivningen av Kumlan är ett exempel. Trafiknämnd, räddningsnämnd och civil(örsvarsnämnd Det finns några exempel på där kommunen genom lag har ålagts vissa uppgifter och där kommunen kan välja att antingen inrätta en särskild nämnd för 10 11
ändamålet eller att låta kommunstyrelsen eller annan nämnd handha uppgifterna. l Kumla kommun är kommunstyrelsen också trafiknämnd, räddningsnämnd samt civilförsvarsnämnd och beredskapsnämnd. Trafiknämnden beslutar om lokala trafikföreskrifter, t ex parkeringsföreskrifter, stoppförbud, enkelriktning och andra trafikregler. Räddningsnämnden svarar för kommunens räddningstjänst, det vill säga brandkår och sotningsväsende. Civilförsvarsnämndens och beredskapsnämndens uppgifter har fått ökad betydelse genom att kommunen sedan 1987 har fått ansvaret för beredskapsp!anläggningen samt samordningsansvaret för totalförsvaret inom sitt område. Kommunstyrelsens utskott Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som bereder ärenden till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet har också genom delegation en relativt omfattande beslutanderätt. Det är kommunstyrelsens arbetsutskott som utgör budgetberedning. I kommunstyrelsens arbetsutskott, som består av fem ledamöter, återfinns som regel den politiska majoriteten och oppositionens främste före trädare. Därigenom får utskottet ett stort informellt inflytande. 12 Som tidigare nämnts finns ett personaiutskott som handhar kommunstyrelsens uppgifter som personalorgan. Kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd Numera är det regel i alla kommuner att kommunstyrelsens ordförande är engagerad på heltid för sitt uppdrag. Ordföranden har en politiskt ledande roll i kommunen och leder ett organ med stora befogenheter och med ansvar för kommunens ekonomi och utveckling samt för kontakterna med stat, landstingskommun, näringsliv och organisationer. Förutom kommunstyrelsens ordförande finns ytterligare cn heltidsengagerad politiker för majoriteten. Dessa två har titeln kommunalråd. Den politiska oppositionen företräds av ett oppositionsråd på heltid. Tjänstemannaorganisation För att fullfölja sina uppgiftcr har kommunstyrelsen en tjänstemannaor~ ganisation. Denna kan ha olika utformning i olika kommuner. I Kumla kommun består den av kommundirektör, som ansvarar för näringslivsfrågor och samordning mellan kommunens förvaltningar, kommunkansliet, som under kanslichefen bland annat svarar för ärendeberedning, utredning och planeringsunderlag, drätselkontor (ekonomikontor), som under ekonomichefen svarar för ekonomisk planering, redovisning, kassa ffi ffi, personalkontor, som under personalchefen svarar för personalfrågor, förhandlingsverksamhet, löner mm. D Gatukontoret informerar Vinterväghållningen i Kumla Förra vintersäsongen, 1988-89, beslöt tekniska nämnden att upphöra med saltning av gator och vägar inom Kumla kommun. Halkbekämpning skedde dock genom sandning. Gatukontoret uppmanade trafikanterna att höra av sig med positiva och negativa erfarenheter med anledning av övergången till enbart sandning. Endast positiva erfarenheter har inrapporterats. Förra vintersäsongen var alldeles för kort för att slutligt kunna bedöma konsekvenserna av halkbekämpning enbart genom sandning. Sandningen kommer därför att fortsätta även under innevarande säsong. Vinterväghållning på gångbanor Den lokala ordningsstadgan föreskriver, att fastighetsägare skall sköta vinterväghållningen på gångbanor utmed respektive fastighet. Tekniska nämnden medger dock att fastighetsägare, vars fastigheter ligger utmed trafikerade gator, slipper att hålla gångbanorna skottade. Gatukontoret kommer vid sådana gator att ploga upp snö på gångbanorna. Fastighetsägaren har däremot skyldighet att hålla del av körbana utmed tomtgränsen sandad, så att gående säkert kan ta sig fram. I detta sammanhang kan även nämnas, att väg till fastighetens sopställ ska hållas skottad och sandad, för att underlätta hämtningspersonalens arbete. Fastighetsägare utmed nedanstående gatusträckningar är befriade från att skotta gångbanor. Badhusgatan. delen Höganäsgatan - Hammargatan Bondgärdsgalan Brändåsvägen. delen SkC.'lv<lllavägen ~ Köpmangatan Dalagatan. delen O Drottning;>atan - Vallgatan Djupadalsgatan Eriksbergsvägen. delen Fredsgalan - Rosenhillsgatan Fabriksgatan. delen V Drottninggatan - Norr malmsgatan Fredsgatan. delen Eriksbergsvägen - Järnvägsgatan Fridhemsgatan Furugatan Fylstagatan. delen Sörbyvägen - V Drottninggatan Gamla vägen, delen V Drottninggatan - Gartzvägen Gamla Örebrovägen Gränsgatan Hammargatan Hasselstigen Hägergatan Häggstigen Höganäsgalan. norra sidan Idrottsgatan. delen Källgatan - Gartzvägen lärsjögatan. delen Viagatan - Ymergatan Leksandsgatan Linnegatan, delen lärnvägsgatan - Fabriksgatan Ljungmovägen, delen V Bangatan - Kvarnga "" Myntgatan Nygatan. delen Sörbyvägen - Akergatan Oppegårdsvägen Ringvägen. delen Sörbyvägen - V Drouninggatan Rosenhillsgatan. delen Eriksbergsvägen - V Drottninggatan Rönnstigen S:t TorgiJs väg. norra sidan Skogsbacken 13
Inför en annalkande vinter med bistra, gråkalla dagar är del skönt all minnas sommaren. Från barnstugan Rosen har vi råu denna rapport rrån den dagkoloniverksamhet som under några år I juli månad bedrivits på rörsök. Samtliga deltagare, barn såväl som perso-_ nal, är överens om att Dagkollo är toppen! I år, 1989. är det tredje året som Kumla kommun anordnat dagkollo för fritidsbarn, som behövt barntillsyn under juli månad. Dagkollo är något vi tror, an alla skulle tycka om att jobba på - eller vara med om. På dagkollo är vi tillsammans, barn och vuxna, ulider annorlunda for- mer, precis som om vi vore på sommarferie tillsammans. Tänk Dig själv, att komma till von Rosens fritids klockan 06.30 eller 07.30 en sommannorgon. Det är varmt och skönt. Solen skiner. Där kommer den ena tjejen och killen efter den andra med väskor packade med badkläder och med extrakläder. Man kan ju faktiskt "plurra" med kläderna på. Vi fixar frukost. Klockan OB.OO kommer bussen och hämtar. Vi räknar in barn, vuxna och väskor. Vi sätter oss tillrätta för en skön, avkopplande bussresa till Stenoocken i närheten av Vekhyttan. Framkomna ställer vi ifrån oss väskorna på verandan till stora huset. Barnen leker en stund på gården medan de vuxna tar en kopp kaffe och planerar dagens övrungar. Dagen organiseras. Barnen delar upp sig alltefter vad de vill göra. En eftermiddag går alla ner till fåren och äter "mel!is". En arman eftermiddag kan vi gå ner till sjön där vi kan bada, paddla kanot. fånga grodor m m, m m. En annan gång går vi till bäcken, där vi kan bygga en flotte, småbåtar eller något annat kul En dag är alternativen att gå en naturstig eller an plocka blåbär i skogen. Vi kan stanna kvar uppe vid huset eller gå ner till våran kokerska och rida på hästar. Vid 12-tiden är det middag. Alla är jätlehungriga. Alla vet att det är toppenmat. Farna vannt bröd om det är soppa. Idag är det köttgryta. Och alla dagar auvi en härlig sallad och citronvatten all dricka. Hur många av er "matlagare" har varit med om au barn frågat efter receptet på fisken ni lagat? Det har våran kokerska, Marianne, varit med om och det säger väl allt om maten. När alla ätit sig väl mätta tar vi med oss mellanmålet och går till fåren. Vi går in i den stora fårhagen, vi klappar och busar med de halvstora lammungarna. Det är helmysigt. Idag hämtar bussen vid fårhagen. Ett gäng trotta barn och vuxna lar plats i den varma bussen. Aera av oss somnar faktiskt på vägen hem efter en skön och händelserik dag. O Skolvägen, delen Stencviigcn - Sörbyvägcn Skotlvallaviigcn. dekn Kar1s1undsvägcn- Trumpelaregalan Spelmansgalan Sportgalan Stjärngatan Torsgatan TrumpetaregatAn Trumslagargatan Wallenstråles väg Vandrargatan Vilebacken Villagatan, delen Västaniiden - Vialundskolan Yiistra gatan. delen Vandrargatan - Gartzvägen Angabacken Änggalan. delen mot kyrkogården Östra gatan Hällabrottet. samtliga gator med undantag av Affärsgatan och Carlc!ns väg nr 5, 7 och 12. Gatukontoret KUMLA - 60 fackhandlare ger service och omtanke I julhandel och årel runl-inköpl " 15
UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenten Prislappen kvar! Konsumenten behöver den! Många konsumenter vill ha prislapparna kvar på livsmedel. Handeln har ännu inte tagit fram ahemativ, som är lika bra. Konsumentverket anser att handeln även i fortsättningen ska ha prislappar på livsmedel. "Det är nödvändigt att prismärka varje vara. Konsumenten ska inte behöva agera detektiv för att få reda på priset på mat", anser konsumentombudsman Axel Edling. Prislappar på varje vara i självbetjäningsbutiker är en information som har särskild betydelse ur konsumentsynpunkl, menar KO. Om prislapparna tas bort, kommer det att försämra konsumenternas prismedvctande och minska möjligheten att hushålla med matpengarna. Prislapparna gör det också lättare att hålla reda på priserna i butiken. Prislapp på varan Underlättar valet mellan olika varor och märken. Underlättar beräkningen av hur mycket varorna i korgen kommer att kosta. Underlätta kontrollen av att rätt pris tas ut i kassan. Ökar prismedvetenheten - även andra i hushållet än den som sköter inköpen kan se vad varorna kostar. I en undersökning, som Statistiska centralbyrån gjort för Konsumentverkets räkning, inteivjuas 1 800 konsumenter, som under en längre tid regel- 16 bundet handlat i butiker där det inte fanns några prislappar på varje vara. Närmare två tredjedelar uppgav att de ville ha prislappar på varorna, även om detta innebar att maten skulle bli cirka en krona dyrare per hundralapp. Detta är för övrigt betydligt mer än vad prismärkningen beräknas kosta. För konsumenter, som genomsnittligt har ont om tid, exempelvis småbarnsföräldrar, innebär frånvaron av artikelprismärkning en klar försämring. Det är ofta mer tidskrävande och krångligt att söka annan prisinformation. Att lätt kunna uppmärksamma priset är också en förutsättning för att kunna upptäcka och reagera på prisändringar. En bra prisinformation är av stor betydelse för konsumentens inköpsarbete, för priskunskapen och för konkurrensen. Det måste vara konsumenternas behov som avgör, vilken prisinformation som ska finnas i butikerna, betonar Konsumentverket. Test av oljekassetter En oljekassett är effektivare än både oljepannor och kombipannor. Detta visar ett test, som publiceras i Råd & Rön nummer 10/89. Oljekassetten är en nyhet när det gäller uppvärmning av småhus. Den ansluts till en elpanna eller direkt till radiatorsystemet och kombineras då med en elektrisk varmvattenberedare. Man får ett flexibelt uppvärmningssystem. Man använder el när elen är billig och olja när elen är dyr. Konsumentverket har låtit testa fyra olika oljekassetter på Teknologisk institut i Danmark. Testet visar att oljekassetten är effektivare än både traditionella oljepannor och kombinerade ev oljepannor. Effektivast av de testade oljekassetterna är Riello 1RCf 4. Den når upp till en årsverkningsgrad om cirka 90 procent. Det är billigare att värma upp huset med oljekassett och e1panna än att bara använda el, visar Konsumentverkets beräkningar. Med dagens oljepriser blir det billigaste uppvärmningssättet faktiskt att köra Riellokassetten kopplad till elpanna men med oljedrift hela året. Jämfört med ren eldrift sparar man då 2 300 kronor per år vid uppvärmning av l ),.\ il,. 1! '.. I Råd & Rön nr 11/89 redovisar fyra tester 18 mikrovågsugnar. Allbränslepannor förolja-el-ved. Elektriska kedjesågar. Inför julklappsköpet: Bullerteslade leksaker Vill Du veta mer om testerna - hör av Dig till konsumentvägledningen, tel 019-88106 - -- ~~-...- -._-... _. -.-.-... Oljekassett eller gammaldags charm? Eller både ock? ett medelstort hus som kräver cirka 25000 kwh. Den kalkylerade besparingen minskas dock med avskrivningskostnader för oljekassetten och eventuella andra investeringar, som kan bli nödvändiga i samband med installation av oljekasset. Råd & Rön 10/89 Vill Du veta mera? Hör med kommunens konsumentvägledning! Teleron 019 881 06. 17
informerar KVARNTORPSHÖGEN Slalombacken har vid snötillgång öppet: tisdag-torsdag kl 18.00-21.00 lördag-söndag kl 10.00-16.00 All övlig information Om backen får Du pli tel 019-72864. ELWUSSPÄREN Belysningen vid motionsspåren i Viaskogen och Djupadalsparken är tänd från mörkrets inbrott till kl 22.00. Vid snötihgång är spåren preparerade för skidåkning. Ni som inte åker skidor. IW vänliga go ej i sporen. ISHALLEN är öppen ror allmän åkning enligt nedan: Måndagar kl 15.30-16.45 utan klubba Tisdagar kl 15.30-16.45 litan klubba Onsdagar Torsdagar Fredagar Lördagar Söndagar ki20.30-22.00 med klubba kl 15.30-16.45 ulan klubba kl 15.30-16.45 med klubba ki15.30-lb.45 med klubba kl09.00-io.00 med klubba kl 17.00-19.00 utan klubba kl 10.00-11.00 Ulan klubba Vid lov och studiedagar (avser ej jullov) är ishallen öppen kl 09.30-16.30. Åkning med klubba iir då tillåten kl 12.00-14.0:1. Övrig tid är klubbfri. Under jullovd 23/12-711 gäller röljande lider: LOrd 23112 kl 09.00-10.00 med klubba kl 17.00-19.00 utan klubba stängt kl 11.00-14.00utan klubba Julafton Juldagen Annandagjul och onsd271l2 Torsd28112 fred 29112 Lörd 30112 Nyårsafton Nyårsdagen stängt pga ungdomsturnering i ishockey kl 09.30-16.30 (med klubba 12.00-14.00) kl 09.00-10.00 med klubba, ki17.00-19.00utan klubba klll.oo- 14.00 utan klubba stängt Tisd 2/1- torsd 4/1 kl09.3o-16.3o (12.00-14.00 med klubba) Treltondag,afton kl09.00-18.00 (kl 12.00-14.00 med klubba) Trettondagjul kl 09.00-10.00 med klubba kl IHXI-19.oo utan klubba Sönd 7/1 kl 10.00-11.00 utan klubba Reservation för eventuella ändringar av tiderna. Använd alltid hjälm niir du åker skridskor! Spara denna information!...ll~i' SIMHALLEN Badtider Måndag-torsdag 09.00~20.30 Tisdag 07.00-08.15 09.00-20.30 Onsdag, fredag 07.00-08.15 09.00-20.30 Lördag 09.00-15.30 Söndag 09.00-12.30 OBS! Kassan stänger 30 min före badtidens slut. Skolbad förekommer kl 09.00-15.00. Lilla bas sängen är då oftast upptagen på förmiddagarna. För besked ring 88 180. Tisdagar är lilla bassängen uppvärmd till 37 grader. och lämpar sig då bra för bad för spiidbarn. Välkommen.! Under Jul. och Nyårshelgen gäller följande; Julafton Stängt Juldagen Stängt Annandagju! 09.00-12.30 Nyårsafton 09.00-12.30 Nyårsdagen Stängt Trettondagsafton 09.00-12.30 Trettondagjul Stängt "BYGGET" ÄSBRO Skidspår 2.5 och 5 km. Stugan öppen lörd och sönd kl 10.00-16.00. Ovrig tid kan beställas på tel 019-601 RO. / FRISKVÅRD Turlista bokbussen Eneby 22/1,19/2 Srånsta 29/1,26/2 Byesta 811,512 S:a Ekeby' 15/1,12/2 Ormesta 15/1,1212 Hjortsberga 2/1, 3011, 2712 I'RITIDSGÄRDARNA Under jullovet kommer fritidsgårdarna all ha reducerat öppethållande. Se anslag om detta pli respektive gård. Är det något Du undrar över? Fråga oss: Fritidsgårdsföreståndare Lars-Göran Karlsson, tels8 446 FritidsledHe Kumlaby, Tommy Skårberg, tel SS 446 Fritidsledare Malmen, Susanne Palm, tel 88 176. Fritidsinjormation! Ring 88 301 Du hälsas välkommen för konsultation, hälsokontroll och rådgivning, att träffa sköterska, kost- och hälsorådgivare, att konditionstesta Dej. Kom också me!d i någon av friskvårdscentralens gruppverksamheter. VATTENGYMNASTIK - RYGGMOTION KOST - VIKTMINSKNING. FRISKVÅRDSCENTRALEN, Djupadalsbadet, Kumla. TIdsbeställning, förlrågningar och mottagning onsdagar ki17.00~21.00lel88 188. Tidsbeställning även måndagar 08.00-10.00 tel 88 100 Vallersta 9/1,612 Raja 16/1,13/2 Berga 2311.20/2 Brändåsen' 3/1,31/1, 28/2 Oja 12/1,9/2 Nynäs 4/1,112, Ekebyby 11/1,812 Fromrnesta 18/1,15/2 Torsla 25/1,2212 Ekeby 11/1,25/1, 812,22/2 Kvarntorp 4/1,18/1. 1/2,15/2 Förmiddagstuf Mobiltel 010-801068 18 19
Gruppkorsband - Kumlans läsare tillönskas KUMLA KOMMUN -