LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. NUMMER 4, 2012 TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING
Till dig som är lärare i år 3 till 6. Vi på Lyckoslanten arbetar för att barn redan i unga år ska få en inblick i ekonomi och vad den betyder för individen och samhället. För att underlätta för dig som lärare att jobba vidare med Lyckoslanten har vi tagit fram lektionstips till många av Lyckoslantens temanummer. Så även till temat hållbar utveckling. Tipsen är i pdf-format för att ladda ner och skriva ut. Du hittar båda nya och gamla lektionstips, tillsammans med temasidorna, på Lyckoslantens hemsida, www.lyckoslanten.se Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om tipsen och om du har haft någon nytta av dem! Du kanske saknar någonting som du skulle vilja att vi tar upp? Hälsningar Lyckoslanten Produktion: Bee Production Illustration: Linda Carlsson 2
Tema: Hållbar Utveckling Hållbar utveckling är ett ämne som intresserar och engagerar elever. Vad är det som händer med vår jord och hur kan vi som lever här få jorden att fungera så bra som möjligt så att även kommande generationer kan njuta av den? Lyckoslantens senaste nummer med temat Hållbar utveckling föder kanske en del frågor i klassen. Ämnet kan också skapa oro. Genom att arbeta vidare med Lyckoslanten får ni möjlighet att diskutera vad eleverna själva kan göra för att bidra till en bättre planet. Det är också en anledning att peka på allt bra som vi gör för att förbättra miljön. Vi hoppas att nedanstående tips och idéer kan fungera som inspiration men också som en handledning i undervisningen. Lycka till! 3
SVENSKA Hela klassen, Cirkelövning Eleverna ställer sig i två cirklar, en större och en mindre. Eleverna i den yttre cirkeln går motsols och eleverna i den inre medsols. I den yttre cirkeln håller man med läraren och i den inre gör man det inte. Läraren säger sedan ett påstående och eleverna får tänka i vilken cirkel de vill gå. Om en elev går i den inre cirkeln men håller med om ett påstående så byter han eller hon till den yttre cirkel och vice versa. Cirklarna kan variera stort under övningens gång. Vissa gånger blir den inre cirkeln kanske större än den yttre. Exempel på påståenden l Jag äter kött mer än fyra gånger i veckan. l Jag cyklar gärna till skolan. l Det är rätt att slänga glödlampor bland glasflaskor. l Jag vill hellre ha många, billiga tröjor, än bara en som är lite dyrare. l Det är kul att shoppa. l Jag gillar köpt bubbelvatten. l Jag vet vad KRAV-märkt mat betyder. l Det är okej att slänga batterier bland de vanliga soporna. Fritt skrivande Min drömplanet Eleverna får skriva en uppsats om hur deras idealplanet skulle se ut. Här är några exempel på frågeställningar som ska besvaras i uppsatsen: Vad skulle vi äta för mat där? Hur skulle vi ta oss fram? Vad skulle vi handla för saker? Var finns den här planeten? Hur tar vi oss dit? Vad heter folket som bor där? Dagens miljönyheter Dela in klassen i grupper på fem-sex personer. Låt dem göra en tidning som handlar om hållbar utveckling. Det kan vara artiklar om utrotningshotade djur, bra mat, enkäter, att välja bra färdmedel, miljöbilar, reportage från en återvinningsstation etc. En elev tilldelas rollen som chefredaktör och får rätten att dela ut jobb till sina kollegor. Skriv sedan ut ett exemplar av varje tidning och låt grupperna recensera varandras verk. 4
SAMHÄLLSORIENTERADE ÄMNEN Arbetsuppgift Rätt sopa på rätt plats Skriv upp olika slags sopor på ett stort papper. På den motsatta sidan av pappret ritar du upp sopcontainrar för pappersförpackningar, plast, tidningar, batterier, glasflaskor, metallförpackningar etc. Låt sedan eleverna dra ett streck från soporna till rätt container. Fältuppgift Återvinningsstation Ta med en säck med sopor och besök en återvinningsstation. Låt eleverna gemensamt sortera soporna på rätt ställe. Fråga kommunen om de har broschyrer om hur man sopsorterar rätt och vad soporna används till. Diskutera varför det är viktigt att sortera sina sopor. Diskussionsuppgift Sopberget Vi slänger mycket mera sopor nu än förr. Vid förra sekelskiftet slängde vi 30 kilo sopor per person och år. I dag är den siffran 500 kilo per person och år. Vad tror eleverna att det beror på? Hur kan vi stoppa den här utvecklingen? Vad är ett sopberg och vad kan eleverna göra för att minska sopberget? Diskutera hela klassen eller i mindre grupper. Hemuppgift Miljöbovar i hemmet Eleverna får i uppgift att ta reda på vilka stora miljöbovar de har i sitt hem. Det kan till exempel vara gamla kylskåp/frysar, datorer, värmeslingor i golvet, torkskåp, gamla glödlampor etc. Be också eleverna att komma med idéer på hur de själva och deras familj kan dra sitt strå till stacken för en hållbar utveckling. 5
NATURORIENTERADE ÄMNEN Grupparbete Föredrag Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp forska om hotade djurarter, förnybara och fossila bränslen, försurade och övergödda sjöar, nedskräpade havsbottnar, konsumtionen förr och nu etc. Låt sedan eleverna hålla ett föredrag om sitt ämne för resten av klassen följt av en diskussion om vad vi kan göra åt saken, både Sverige som land, globalt men också som enskild människa. Forska Klimatsmart mat Maten står för ungefär en fjärdedel av de svenska utsläppen av klimatgaser. Hur kan vi välja bättre mat för vår jord? Låt eleverna i grupp eller var och en forska och ta reda på fakta om hållbar mat. Det finns till exempel klimatcertifierade livsmedel. Vad innebär det? Exempel på bra mat? Miljöpartiet vill införa en köttfri skoldag i veckan. Är det ett bra förslag? Studiebesök I skolmatsalen I Sverige slängs cirka 30 kilo fullt ätbar mat per person och år. Då är inte det som slängs i slasken inräknat. I pengar motsvarar det ungefär en hel månads inköpta livsmedel. Låt eleverna besöka skolmatsalen efter lunch. Hur mycket mat är slängd den här dagen? Hur mycket mat blir det ungefär på en termin? Vad gör skolan med den slängda maten? Vad kan eleverna göra för att minska svinnet? 6
MATEMATIK Räkneuppgifter Kvällstidning Brukar din familj köpa en kvällstidning varje dag? Här finns mycket pengar att spara. Anta att en kvällstidning kostar 15 kronor och att ni köper en tidning varje dag. Hur mycket pengar kan ni spara på ett år genom att läsa kvällstidningen på nätet istället (om vi bortser från att det givetvis kostar en del pengar i elkostnad och internetabonnemang)? Räkneuppgifter Samåka Anta att din mamma tar bilen till och från sitt jobb varje dag och att hon har 1,5 mil till jobbet (tre mil tur och retur). Hennes bil drar en liter bensin per mil och bensinen kostar 16 kronor per liter. Hur mycket pengar skulle din mamma tjäna genom att ställa bilen en vecka (fem arbetsdagar) och samåka med grannen istället? Hur mycket skulle hon tjäna per månad om hon jobbar 23 dagar på en månad? Räkneuppgifter Cykla Brukar du be mamma eller pappa om skjuts till fotbollsträningen? Om du cyklar istället håller du dig friskare och dina föräldrar spar bensinkostnaden. Anta att fotbollsplanen ligger 2,5 kilometer bort och att du får skjuts av dina föräldrar. Er bil drar en liter bensin per mil. Hur mycket bensin drar bilen i dl? Anta att en liter bensin kostar 16 kronor. Hur mycket kostar bensinen fram och tillbaka till träningen? Om du har tre träningar i veckan, hur mycket tjänar din familj per vecka på att du cyklar istället? Hemuppgift Räkna kwh Energianvändning räknas i kwh. Det står för kilowattimme. Hitta en apparat hemma som drivs av elektricitet. Till exempel en lampa eller en dator. Om du tittar noggrant på apparaten kan du säkert hitta effekten uttryckt i watt på den. Då kan du räkna ut hur mycket energi som apparaten förbrukar. Ta apparatens watt (effekt) gånger tid (timmar) du använder den. Som räkneexempel kan vi ta en 40 watts glödlampa (0,040 kw) som lyser i 25 timmar. Då räknar du 0,040 gånger 25. Den använder alltså 1 kwh. Kan du hitta någon apparat hemma hos dig som är väldigt energikrävande? Hur mycket kostar din apparat att driva med elektricitet, om priset per kwh är 1,20 kronor? Observera att priset är en uppskattning. Hos något av Sveriges elbolag kan du hitta aktuella priser. Elbolag där prisuppgifter för kwh kan hittas www.vattenfall.se www.eon.se www.fortum.se 7
LÄNKAR www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket är en statlig myndighet som arbetar med miljön i Sverige och samarbetar med kommuner och länsstyrelser. Naturvårdsverket samarbetar också med andra länder i Norden, EU och i resten av världen. På deras hemsida finns mycket matnyttig information om hållbar utveckling. www.naturskyddsforeningen.se Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. De sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. De arbetar med att påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. www.wwf.se Världsnaturfonden är en organisation som arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer. De arbetar också för att bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. På hemsidan finns information om utrotningshotade djur, växthuseffekten, regnskogen med mera. Här finns också ett övningshäfte för grundskolelever om mat på hållbar väg. Foldern går att ladda ner gratis som pdf. mindre energi i vardagslivet. www.livsmedelsverket.se Livsmedelsverket har mycket bra information om bra mat för miljön och hur vi ska minska matsvinnet. www.sopor.nu På sopor.nu finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var avfallet ska lämnas och vad som händer sedan. www.klimatmarkningen.se Ett projekt vars syfte är att minska klimatpåverkan genom att skapa ett certifieringssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft. www.energimarknadsbyran.se Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som informerar om och ger råd samt vägledning i frågor som rör energimarknaden. www.gronabilister.se Föreningen grundades med stöd av Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. De utser bland annat årets miljöbästa bil. www.energimyndigheten.se Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Här finns till exempel enkla tips på hur du använder 8