HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB



Relevanta dokument
1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Hygien och smitta i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

1(8) Tungelsta Förskolor

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Hygienrutiner på förskolan

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygienråd för förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

HYGIENRUTINER. Egenkontroll. förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola.

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Allmänna hygienråd i förskolan

Sjukdomspolicy förskola

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Streptokockinfektioner

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Protokoll för hygienrond i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Handlingsplan för friskare barn

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Journalblad Uppdatering egenkontroll. Vilka flikar har uppdaterats Vad har uppdaterats Vem har uppdaterat datum & signatur

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Egenkontroll HYGIENRUTINER 2018 med städinstruktion för förskola, förskoleklass, fritidshem och skola på Eketånga Montessoriskola

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja.

Infektioner hos barn i förskolan

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Välkommen till Hygien i förskolan

Henriks Hage Förskola

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

MRSA. Information till patienter och närstående

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Infektioner hos barn i förskolan

Städrutiner G- Line Tattoo Svenska

FRISK i förskolan - en förskola för alla 8 maj 2018

Infektioner hos barn i förskolan

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Minska smittoriskerna i förskolan Motion (2016:109) av Jonas Naddebo (C)

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vård hemma vid influensa

Checklista - hygienrutiner

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Infektioner hos barn i förskolan

Transkript:

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går inte helt att undvika. Om personal och föräldrar har kunskap om de vanliga infektionssjukdomarna i förskoleålder och om hur de smittar, är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro for smittspridning. Det är omöjligt att upprätta regler som passar alla barn, eftersom infektioner kan utvecklas på olika sätt. En god regel är att låta allmäntillståndet avgöra om barnet skall stanna hemma eller vara på förskolan. Barnet ska orka delta i verksamheten på förskolan, som också inkluderar utevistelse. Förebyggande insatser En viktig aktivitet för att minska risken för smittspridning är att visats utomhus. Därför är det bra om barnen får vara ute så mycket som möjligt. Vi har som mål att alla barn ska vara ute minst en gång per dag. Vid vila inomhus, vädras rummet varje dag efter vilan, filtar/örngott tvättas en gång per vecka och madrasserna rengörs varje vecka. Vid insjuknande på förskolan När barnet insjuknar akut på förskolan, och när personalen bedömer att barnet inte orkar delta i verksamheten, kontaktas föräldrarna och en överenskommelse görs om när och hur barnet ska hämtas. I de fall vi inte kan nå föräldrarna direkt försöker vi ge barnet en så avskild plats som möjligt. Återgång till förskolan efter sjukdom Föräldrarna gör en bedömning av barnets allmäntillstånd och om huruvida barnet orkar delta i förskolans aktiviteter. Beroende på vilken sjukdom frånvaron gäller kan samråd med läkare eller personal på förskolan behövas. Konkreta åtgärder for bedömning av återgång till förskolan: Några saker att tanka på vid bedömningen om barnet kan återgå till forskolan: Barnet ska ha ett feberfritt dygn, (utan febernedsättande medel) i hemmet. Barn med diarré/kräkningar ska vara hemma från förskolan och symptomfri minst 48 timmar före återgång till förskolan. Föräldrarna gör en bedömning av allmäntillståndet. Eventuellt behövs samråd med läkare/personal. Barnet bör vara hemma de tre första dagarna vid antibiotikabehandling. Personalen har ingen skyldighet att ge något barn antibiotika. Behöver syskon vara hemma? Detta är en åtgärd som kan behövas framförallt i samband med upprepade återfall av vissa sjukdomar och vid epidemier. Samråd sker då med personal och läkare. Vid diarré/kräkningar vill vi att även syskon är hemma. Allt för att minimera risken för smitta.

Ansvar Ytterst ansvarig for smittskyddsarbetet vid förskolan är administrativ chef. Städansvarig ansvarar för att städ utförs enligt överenskomna rutiner. Dessa rutiner finns dokumenterade. Kock/kokerska ansvarar för att givna rutiner för hygien följs i köket. Livsmedelslagen efterföljs och personalen i köket har genomgått utbildning om hygienrutiner och uppföljning. Övrig personal som vistas i köket följer ovan givna riktlinjer. Information Information till personal Information till personalen sker bland annat på följande sätt. Vid introduktion informeras nyanställd om förskolans smittskyddsrutiner, och delges denna handlingsplan. Genom de anslag om rutiner, som finns uppsatta t ex över skötbord. Personalen förväntas också själva aktivt söka information vid tveksamhet. Information till barn: Personalen arbetar ständigt med att ge barnen kunskap omkring hygien och smittspridning. Några exempel: Vi lär barnen att hosta i armvecket. Vi lär barnen god handhygien, att tvätta händerna både efter toalettbesök och före måltid. Information till föräldrar: Information till föräldrar sker vid föräldramöten. Vid speciella sjukdomar, ex barnsjukdomar, sker informationen genom anslag på anslagstavla. Genom att denna handlingsplan finns tillgänglig för föräldrar att läsa, dels i ett exemplar/arbetslag och på förskolans webbplats. Information finns även i foldern smitta i förskolan på socialstyrelsens hemsida. Tillbaka till förskolan Föräldrar meddelar alltid förskolan när barnet är sjukt/frånvarande. Senast kl 7.30 Förälder meddelar också förskolan dagen innan (senast 12.00) barnet kommer tillbaka till förskolan.

Handhygien: Händerna tvättas efter toalettbesök/byte av blöja, före maten och när barnen har varit ute. Flytande tvål finns vid varje handfat. Vid förskolan används pappershanddukar. Desinfektionsmedel finns vid alla avdelningar om detta skulle behövas. Rengöring av textilier, möbler och leksaker Daglig rengöring Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas ofta Blöjbytesplats, desinficeras efter varje blöjbyte Toaletter och handfat Golv Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når Örngott, filtar och madrasser 1 gång/vecka samt vid behov Leksaker varannan månad samt vid behov (tvättmaskin) Möbler och leksaker rengörs kontinuerligt, och en mer omfattande rengöring sker minst en gång/år, i samband med semesterperioden. Vissa gånger sker rengöring oftare, t ex vid en mer långdragen sjukdomsperiod. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö, t ex fuktiga handdukar och mjuka leksaker. Rutiner för kontroll av inomhusmiljön: En tillsyns-/skyddsrond genomfors en gång varje år. Personalen vid avdelningarna ansvarar för att underlätta för städansvarig att städa, genom att ex sopa efter måltiderna, hålla ordning i hallarna, och ställa upp stolar på borden för att underlätta avtorkning av golven. Detta förutsätter en god kommunikation och ett gott samarbete mellan städ och pedagogerna. Rutiner för rökande personal: Personalen som röker gör det utanför förskolans område. När rökarna går ut och röker används andra ytterkläder än de som används i barngrupp. Innan personalen återgår till barngruppen ska händerna tvättas, dessutom gärna tandborstning. Cigaretter förvaras på säker plats. Rutiner för personal med pälsdjur: Personal som har pälsdjur hemma, byter kläder innan man börjar arbeta med barnen. Personalen bör också tanka på att inte ha en alltför nära kontakt med djuret direkt innan hemmet lämnas. Handtvätt sker om djuret klappats. Rutiner för särskilda fall: Viktigt vid alla sjukdomsfall är att tänka på sekretessen Blodsmitta: Allt blod ska betraktas som smittsamt. Engångshandskar används vid tvätt av sår som blöder. Om blod kommer på händerna tvätta genast med tvål och vatten. Vid rengöring efter blod används ytdesinfektion. Blodfläckat engångsmaterial (t.ex. kompresser och pappershanddukar) läggs i separat avfallspåse som efter förslutning kan gå i vanligt avfall. Förskolans textilier tvättas i 85grader. Om detta inte ar möjligt tvättas textilierna i lägre temperatur två gånger. Barnens kläder läggs i plastpåse som försluts. Hygienrutiner i samband med blöjbyten: Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlagg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Handskar används vid blöjbyte. Barnen tvättar händerna efter blöjbytet. Dynan torkas av med ytdesinfektion.

Skötbord inklusive tvättho rengörs med rengöringsmedel dagligen. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomligt för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas. Toalettbesök: Barnen får vid behov hjälp med handtvätt. Personal som hjälper barn vid toalettbesök använder handskar. Om pottor finns rengörs dessa efter varje besök med rengöringsmedel. Toalettborstar byts regelbundet. Nappar: Föräldrarna ansvarar för att deras barns nappar kontrolleras och byts ut med jämna mellanrum. Napparna är väl märkta och förvaras åtskilda. Alla barn med napp har en egen låda med sina nappar. Denna låda tvättas en gång i veckan. Vattenlek: Barnen har vattenlek i en balja eller handfat. Barnen badar inte, de leker och undersöker med sina händer. På sommaren används vattenspridare utomhus. Näsdukar: Engångsnäsdukar används, som slängs efter användning. Händerna tvättas efteråt. Utomhus används handsprit. Kontakt med smittskyddsläkare: Denna kontakt tas vid behov av administrativ chef. Göteborg 20141015 Mia Carlbrand/administrativ chef