RUTINER SKOLPLIKTSBEVAKNING

Barn- & utbildningsförvaltningen RUTINER FÖR SKOLPLIKTSBEVAKNING OCH FRÅNVARORAPPORTERING RUTINER SKOLPLIKTSBEVAKNING

Innehållsförteckning Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten... 2 Inledning... 2 Frånvarorapportering... 3 Frånvaro på grund av sjukdom... 4 Barn som uteblir från skolstarten... 4 Arbetsgång vid elevs frånvaro... 4 Beslutsunderlag till barn- och utbildningsnämnden, instruktioner... 7 Del I Faktadel... 7 Del II Rektors analys och bedömning av elevs frånvaro... 9 Del III Ärendet ska kommuniceras med vårdnadshavarna... 9 Beslutsgång... 10 Vitesföreläggande (hot om penningböter)... 11 Utdömande av vite... 11 Två former av vite... 12 Sekretess i Barn- och utbildningsnämnden... 12 Rutiner för skolpliktsbevakning och frånvarorapportering... 13 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Blankett Anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen + rutinbeskrivning Handlingsprogram Hedersrelaterad våld Delgivningskvitto Underrättelse Vitesformerna Fortsatt utredning utifrån huvudmannens övergripande ansvar för att skollag och läroplaner följs H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 1/14

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt till utbildning. Det är ett ansvar för kommunen att se till att denna rätt efterlevs, skollagen 7 kap 21-22. Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan (fullgör skolplikten), skollagen 7 kap 20, 23. I föräldrabalken 6 kap 2 påtalas vårdnadshavarnas ansvar att bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning. Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd fattas av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektor se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas, skollagen 3 kap 8-9. Det finns även en möjlighet att erbjuda anpassad studiegång som ska vara likvärdig med den utbildning som ges i skolan. Elev kan också få undervisning i särskild undervisningsgrupp. Rektor ansvarar för att dokumentation kontinuerligt uppdateras i form av IUP (individuell utvecklingsplan), skriftliga omdömen, kartläggningar, åtgärdsprogram, elevvårdskonferensprotokoll, etc. Alla som arbetar med barn och ungdomar har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller som riskerar fara illa. Om en anställd inom skolan misstänker att skolplikten inte fullgörs pga att de i sina verksamheter fått kännedom att barnet far illa och det behövs åtgärder till ett barns skydd, skall detta anmälas till socialnämnden enligt socialtjänstlagen 14 kap 1. Använd upprättad rutin för Barn/ungdom som riskerar fara illa och Anmälan barn/ungdom som far illa (anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen), bilaga 1. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 2/14

Med hänvisning till ovanstående är det därför viktigt för skolan att veta av vilket skäl eleven inte kommer till skolan. Frånvarorapportering Från och med den 1 juli 2011 har bestämmelser införts i skollagen 7 kap 17, som innebär att om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, skall rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. Frånvaro räknas som ogiltig om eleven uteblir utan att vara sjuk, utan att ha befriats från ett visst inslag i undervisningen eller ha beviljats ledighet. Vi definierar här 3 olika typer av otillåten frånvaro: 1. Korridorvandrare - deltar ej i skolarbetet under kortare eller längre perioder men befinner sig på skolans område. 2. Skolkare - lämnar även skolans område, såväl korridorvandring som skolk sker oftast utan vårdnadshavares vetskap. 3. Hemmasittare - finns under frånvaron huvudsakligen i sin hemmiljö under en längre sammanhängande tidsperiod - oftast med vårdnadshavares vetskap. Otillåten frånvaro kan bero på att eleven inte trivs med tillvaron och har ett problem som hon/han behöver hjälp med att lösa. Problemet/en kan finnas i undervisningen, i kamratgruppen, i familjen och/eller i relation till skolpersonalen. Eftersom otillåten frånvaro innebär ett elevhälsoproblem måste det åtgärdas. Bästa sättet är förebyggande arbete, vilket kräver ett aktivt och effektivt arbetssätt. Ett konkret och heltäckande åtgärdsprogram som både skolans personal, elever och föräldrar ställer sig bakom förbättrar arbetet. Det är rektors ansvar att se till att skolan har fungerande rutiner vid elevers ogiltiga frånvaro och kontakter med vårdnadshavare. Vårdnadshavare ska kontaktas samma dag om barnet är frånvarande med ogiltig orsak. Kontakt ska även tas om barnet har oförklarligt hög alternativt återkommande frånvaro. Frånvaro ska alltid dokumenteras. Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet ska hindret snarast anmälas till skolan. Rektor beslutar hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras, skolförordningen 4 kap 8. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 3/14

Frånvaro på grund av sjukdom Rektor bör då det är upprepad frånvaro på grund av sjukdom alternativt längre frånvaro på grund av sjukdom begära att vårdnadshavare inkommer med sjukintyg. Av intyget ska framgå om eleven skall vara befriad helt eller delvis från skolarbete. Anser skolan i samråd med vårdnadshavare att det behövs särskild undersökning av elev kontaktas skolläkaren. Vårdnadshavare ska redan vid skolstart få information om skolans rutiner och behov av information vid elevs frånvaro. En sådan rutin kan vara sjukintyg. Barn som uteblir från skolstarten I Sverige ska man vara folkbokförd där man bor. Enligt lag har kommunala skolor anmälningsplikt till Skatteverket när en elevs folkbokföring inte stämmer. En sådan situation kan vara när En elev inte kommer till skolstart Ni får brev/kallelser i retur Ni får veta att en elev flyttat till utlandet Ni får uppgift att en elev flyttat till en annan kommun, men adressen inte ändrats. Ni får misstanke om hedersrelaterade orsaker. Se upprättat handlingsprogram; Hedersrelaterat våld för Luleå och Boden upprättat i myndighetssamverkan 2008-03-15, bilaga 2. Särskilt ska observeras elever som meddelat skolgång i fristående skola och eller skolgång i annan kommun. Arbetsgång vid elevs frånvaro Rektor ansvarar för hela arbetsgången, att information, kontakter, kallelser och dokumentation etc. fungerar effektivt och strukturerat i enlighet med dessa rutiner. Kontakter och försök till kontakter (telefon, brev, besök, e-post) samt andra åtgärder ska även dokumenteras. Under hela processen är det skolans uppdrag att söka lösningar och vidta åtgärder för att eleven ska återgå i undervisning. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 4/14

Lösningar och åtgärder varierar beroende på grund för frånvaro och om den är ogiltig/giltig. Bedömningen är att de bästa och mest hållbara effekterna endast uppnås vid ett preventivt eller mycket tidigt samarbete mellan skola och hem. Viktiga framgångsfaktorer är alltså att arbeta med tidiga insatser redan i årskurs 1-6. Samt att uppföljning genomförs konsekvent och inte ärendet släpps för tidigt. 1. Skolan informerar vårdnadshavare 1:a dagen vid frånvaro utan giltiga skäl. Skolan undersöker varför eleven är frånvarande. Dokumentera från dag ett. 2. Vid återkommande frånvaro kallar skolan till möte med vårdnadshavaren. Skolan ska vid behov upplysa om skolplikten och vårdnadshavares skyldighet och ansvar enligt föräldrabalken. Skolan ska skaffa sig kunskap om eleven är sjuk, om det föreligger giltig eller ogiltig frånvaro. Skolan ska om möjligt begära från vårdnadshavare att sjukdom och annan giltig frånvaro ska styrkas med intyg. 3. Sker ingen förbättring inom 1-2 veckor ska skolan omgående kalla till nytt möte. Mötet ska ske inom en vecka från datum för kallelse. Kallelse kan göras via brev, mail eller telefonsamtal. Skolan ska upplysa vårdnadshavare om de åtgärder skolan är skyldig att vidta samt vad anmälningsplikt innebär. Dokumentera. 4. Sker ingen förbättring inom ytterligare 1-2 veckor utifrån punkt 3, ska skolan kalla till möte där elevhälsan, rektor, mentor och vårdnadshavare deltar Åtgärdsprogram upprättas vid detta möte. Skolan ska granska vidtagna åtgärder, dokumentation och analysera ärendet och fatta beslut om vidare agerande. Vårdnadshavarna erhåller information via medverkan i konferens eller efter konferens om deltagande ej skett. Berörd verksamhetschef informeras. Dokumentera. 5. Åtgärdsprogrammet följs sedan upp genom kontinuerliga elevvårdskonferenser, en gång i veckan alternativt varannan vecka beroende på ärendets art, till dess att skolgången fungerar igen. Dokumentera. 6. Om förbättring inte sker eller att föräldrarna inte kommer på kallade möten, kallar rektor till ett nätverksmöte där elevhälsa, socialtjänst, mentor, rektor, elev och vårdnadshavare deltar. Vid mötet upprättas en anmälan till socialförvaltningen samt en ny handlingsplan och nytt åtgärdsprogram. Dokumentera. 7. Vid mycket komplicerade ärenden kan ytterligare möte med kallelse till vårdnadshavare behövas innan ärendet överlämnas till Barn- och utbildningsnämnden. Vårdnadshavare och berörd verksamhetschef informeras. Dokumentera. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 5/14

8. Om ingen förbättring kan uppnås enligt pkt 6 alternativt pkt 7, lämnar rektor anmälan till barn- och utbildningsnämnden. Det är av största vikt att skolan prioriterar kort handläggningstid då det finns risk att eleven förlorar sociala kontakter och uppvisar kunskapsbrister. I vissa fall kan periodvisa förbättringar förekomma vid upprepade möten med vårdnadshavarna, men ingen långvarig förändring. Skolchef informeras. Dokumentera. 9. Inför rektors anmälan till nämnden se Beslutsunderlag till barn och utbildningsnämnden, instruktioner; del I faktadel, del II analys och bedömning och del III kommunikation vårdnadshavare inkl. delgivningskvitto. Skolan har fullständigt dokumentationsansvar från kartläggningar, åtgärdsprogram, genomförda uppföljningar, och protokoll från elevvårdskonferenser. Skolan har vid misstanke om att ett barn far illa gjort en anmälan till socialtjänsten, utan att det skett några förbättringar när det gäller skolplikten. Anmälan till socialtjänsten kan även ske vid upprepat åsidosättande av skolplikten för semesterresor som skolan inte har beviljat ledighet för. Oavsett orsak till upprepad eller längre frånvaro, riskerar eleven att inte uppnå målen. Samtliga elever som inte uppfyller skolplikten ska anmälas till barn- och utbildningsnämnden. Vid elevs frånvaro på grund av sjukdom är dock inte vitesföreläggande aktuellt. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 6/14

Beslutsunderlag till barn- och utbildningsnämnden, instruktioner De skrivelser som inkommer från skolorna utgör grund för barn- och utbildningsnämndens bedömning om skolan vidtagit alla åtgärder man kunnat i respektive ärende. Bedömning görs även om det finns skäl att utdöma vite. Slutligen bedöms att dokumentationen är och kan utgöra tillförlitligt underlag vid eventuell framtida diskussion om huruvida skolan försummat att ge en elev den undervisning inklusive stöd som eleven har rätt att få. Del I Faktadel Faktadelen delas in i rubriker. Förklara fackuttryck, undvik förkortningar, skriv enkelt och tydligt. Textomfång för faktadelen max 2 A4-sidor. Avser: Anmälan till BUN om elev som inte fullgör skolplikten Vårdnadshavare enligt skollagen 7 kap 2 vid NN skolan Elevens namn: Personnummer: Adress: Namn: Adress: Namn: Adress: Telefonnummer: Telefonnummer: BAKGRUND 1. Redovisning av frånvaron, antal dagar Uppgifter såsom när frånvaron började, hur stor frånvaron har varit under varje termin och när eleven helt har uteblivit från undervisning. 2. Upptrappning av åtgärder Visa på en upptrappning av åtgärderna i kronologisk ordning. 3. Kontakt med vårdnadshavarna Hur agerar vårdnadshavarna för att eleven ska komma till skolan? H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 7/14

Vilken kontakt har skolan haft med vårdnadshavarna? Vad har deras inställning varit till erbjudna åtgärder? Vad är deras inställning idag? 4. Elevens egen inställning Eleven har erbjudits olika former av åtgärder har eleven tackat ja och sedan uteblivit? Eller har han/hon tackat nej direkt? 5. Anmälan till socialtjänsten När har anmälan gjorts till socialtjänsten? På vilka grunder är anmälan gjord? Vilka åtgärder har socialtjänsten vidtagit? Finns samarbete med socialtjänsten beträffande eleven? Finns upprättat samtyckesdokument? 6. Kunskapsbrister Vilka kunskapsbrister finns hos eleven? Ge en bild av eleven. Beskriv vilka åtgärder som vidtagits, vilka beslut som fattats, när det gjorts och vilka resultat och effekter som erhållits. Rektors analys och bedömning: Bilagor: Underskrift rektor: Namnförtydligande: Datum: H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 8/14

Del II Rektors analys och bedömning av elevs frånvaro I denna del gör rektor en analys av faktaunderlaget och resultatet av vidtagna åtgärder. Rektor utformar denna del som ansvarig i samråd med elevhälsoteamet. I detta avsnitt ingår även den fortsatta planeringen för eleven samt hur skolan arbetar för att få eleven att återgå till skolarbetet. Om rektor i samråd med elevhälsan bedömer att vårdnadshavare brister i sitt ansvar att se till att barnet fullgör sin skolplikt, så kan det bli aktuellt med att besluta om vitesföreläggande. Skolan skall beskriva på vilket sätt dessa brister yttrat sig (exempelvis vårdnadshavare kommer ej på planerade möten, följer ej upprättade överenskommelser). Eftersom det kan bli aktuellt att utdöma böter, ställer nämnden krav på att alla uppgifter är korrekta, dels vid en överklagan från vårdnadshavarna eller om det blir aktuellt att gå vidare till förvaltningsrätten för att utkräva vitet. Dokumentet dateras och skrivs under av rektor som ansvarig handläggare. Elevhälsodokumenten och eventuell annan dokumentation redovisas i bilagor. Del III Ärendet ska kommuniceras med vårdnadshavarna I Förvaltningslagen finns regler för handläggning i ärende vid myndighetsutövning. Muntlig handläggning, 14, vårdnadshavare och elev har rätt att lämna muntliga uppgifter. Myndigheten är skyldig att dokumentera muntlig information. Partsinsyn, 16, part har rätt att ta del av de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Alla uppgifter som ligger till grund för beslutet ska dokumenteras och läggas till ärendet. Kommunikationsplikt, 17, ett ärende får inte avgöras utan att elev eller vårdnadshavare har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet och att de fått tillfälle att yttra sig. Handläggaren ska på eget initiativ kommunicera materialet. Parten ska uttryckligen ges tillfälle att uttrycka sig över materialet. Handläggaren ska dokumentera hur man kommunicerat ärendet. Motivering av beslut, 20, beslut ska innehålla de skäl som bestämt utgången. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 9/14

Föräldrar och elev informeras om att ärendet kommer att överlämnas till barn- och utbildningsnämnden vilket innebär, att nämnden kommer att få ta del av det inlämnade materialet. Det är viktigt att vårdnadshavarna ges rätten att läsa det inlämnade materialet eftersom det är fråga om myndighetsutövning. Vårdnadshavare har rätt att göra rättelser, skriva egna tillägg och kompletteringar till faktadelen. De läggs som bilaga och blir allmän handling när de fogas till dokumentet (kan vara sekretessbelagt). Vårdnadshavare kan inte kräva att få ändra i rektors analys och bedömning. När vårdnadshavarna läst igenom utredningen ska de underteckna delgivningskvitto, bilaga 3. Delgivningskvitto och anmälan skickas till barn- och utbildningsnämnden. Ärendet behandlas inte i nämnden om inte delgivningskvittot är bifogat. Delgivning ska lämnas till vårdnadshavarna minst en vecka innan ärendet skickas till barnoch utbildningsnämnden. Rektor informerar vårdnadshavarna om att de har rätt att närvara vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde för att lämna information och svara på frågor. Det är frivilligt för dem att komma till mötet. I händelse av att rektor har svårt att komma i kontakt med vårdnadshavarna, kan ärendet kommuniceras på följande sätt för att uppfylla kraven på kommunicering enligt förvaltningslagens bestämmelser. Skicka delgivningskvitto, utredning och svarskuvert till vårdnadshavarna i rekommenderat brev med mottagningsbevis. Om försändelsen returneras utan att den blivit uthämtad på posten har rektor uppfyllt kraven. Kansliet skickar skriftlig underrättelse till vårdnadshavare en vecka före mötet, bilaga 4. Till underrättelsen bifogas en folder om vitesformerna och gången i förfarandet vid en indrivning av vite, bilaga 5. Beslutsgång Skolchefen informeras om anmälan. Ärendet föredras därefter i barn- och utbildningsnämnden innan denna fattar beslut. Rektor är föredragande i barn- och utbildningsnämnden. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 10/14

Vitesföreläggande (hot om penningböter) Om en skolpliktig elev inte fullgör skolplikten och detta beror på att vårdnadshavaren inte har gjort sitt för att barnet går i skolan, kan barn- och utbildningsnämnden förelägga föräldrarna att ta sitt ansvar. Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavaren hotas med penningböter om inte eleven uppfyller skolplikten. När vitet föreläggs vårdnadshavarna gemensamt ska ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt komma till rätta med situationen på annat sätt, t ex genom samtal med föräldrar, stödåtgärder eller anmälan till socialtjänsten. Om kommunen överväger att använda sig av vite ska Barn- och utbildningsnämnden fatta beslutet. Ett sådant beslut rör myndighetsutövning och är oftast av principiell karaktär eller av större vikt och kan därför inte delegeras. Skolan ska i första hand försöka lösa situationen på annat sätt. Av rättsfall framgår att kravet på utredning är stort och det krävs att kommunen kan visa vad den gjort för att förmå eleven att komma till skolan. Bestämmelser om hur vitesföreläggande handläggs finns i Viteslagen (SFS 1985:206). Det är viktigt att kommunen handlägger sådana ärenden korrekt. Förvaltningslagen måste tillämpas. Barn- och utbildningsnämndens beslut om vitesföreläggande kan överklagas hos förvaltningsrätten. Utdömande av vite En första förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut, är att den som fått föreläggandet informerats om de krav som ställs på honom så att han har haft möjlighet att uppfylla dem. Genom denna information i första hand genom föreläggande, anges tydligt vad personen ska göra eller inte göra för att slippa vitespåföljden. Om vårdnadshavaren trots viteshotet inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos förvaltningsrätten att vitet ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka en räkning till vårdnadshavaren. Förvaltningsrätten gör då en ny utredning i ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren måste betala penningböter (engångsvite eller löpande vite). Domstolen kräver in pengarna. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 11/14

Två former av vite Det finns två former av vite, löpande och engångsvite. Vilket som väljs beror på det enskilda fallet. Om eleven är frånvarande under längre period kan engångsvite vara lämpligare. Om eleven är frånvarande från och till kan ett löpande vite vara bättre för att få vårdnadshavarna att dagligen ta ansvar för sitt barns skolgång. Vilket belopp som väljs beror på vad som är känt om familjens ekonomiska förmåga, men ca 500 till 1000 kronor per vecka kan vara ett skäligt belopp. Exempel på vitesföreläggande 1. Löpande vite (frånvaro från och till under en längre period) Anna Andersson och Bertil Andersson, vårdnadshavare för Diana Andersson, födelsedata, föreläggs med stöd av skollagen 7 kap 23 att senast X dagar efter det att de delgivits detta föreläggande var för sig se till att Diana, om hon inte har giltig frånvaro, varje skoldag återstoden av vårterminen läsåret 2000/2000 infinner sig i X-skolan vid skoldagens början för fullgörande av skolplikten. Om föreläggande inte följs, förpliktigas AA att betala ett vite om 500 kronor per vecka och BA att betala ett vite om 500 kr per vecka. 2. Engångsvite (frånvaro längre period 2-3 månader) Anna Andersson och Bertil Andersson, vårdnadshavare för Diana Andersson, födelsedata, föreläggs med stöd av skollagen 7 kap 23 att senast X dagar efter det att de delgivits detta föreläggande var för sig se till att Diana, om hon inte har giltig frånvaro, varje skoldag återstoden av vårterminen läsåret 2000/2000 infinner sig i X-skolan vid skoldagens början för fullgörande av skolplikten. Om föreläggande inte följs, förpliktigas AA att betala ett vite om 10000 kr och BA att betala ett vite om 10000 kr. Sekretess i Barn- och utbildningsnämnden Alla som är verksamma i förskola och skola är skyldiga att iaktta sekretess. Det gäller även dem som är förtroendevalda. Karina Pettersson-Hedman Skolchef H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 12/14

Rutiner för skolpliktsbevakning och frånvarorapportering Barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå kommun använder sig av IST s produkter för administration, rapportering och uppföljning av elevuppgifter fram till årsskiftet 2011/2012. Verksamhetssystemet Extens 1 uppdateras med Skatteverkets folkbokföringsuppgifter varje vecka. Med syfte att förbättra, förenkla och kvalitetssäkra rapportering och bevakning, påbörjades hösttermin 2006 en övergång från manuella till digitala processer. Rutiner, flöden och ITstöd finns framtagna dock finns delvis dubbla arbetsflöden kvar i organisationen. 1. Frånvarorapportering Införandet av rapportering av närvaro/frånvaro, för årskurs 7-9, via internetbaserade Dexter 2 genomfördes under läsåret 2006-2007. Från och med vårtermin 2012 införs ett nytt system för frånvarorapportering: edwise 3, vilket är en plattform för lärare, elever, skolledare och föräldrar. Till grund för edwise finns elevadministrativa systemet Procapita. Frånvaro som matas in i edwise, kan sedan fås ut på förvaltnings-, enhets-, klassoch individnivå. From januari 2012 startar utbildningar i systemet för rektorer, lärare. Sedan följer övriga personalkategorier. 1 Extens: Skoladministrativt system, databas för administration av förskola, skola, vuxenutbildning och fria alternativ. Grunduppgifter för alla övriga system inom förvaltningen. 2 Dexter: Internetbaserat administrativt system för rapportering av från-/närvaro, betyg, nationella prov och IUP mm. Tillgänglighet för personal, elev och vårdnadshavare till klass, grupp- och personallistor, schema, kontaktuppgifter mm. Systemet synkroniseras med Extens. 3 edwise: Internetbaserat administrativt system för rapportering av från-/närvaro, betyg, nationella prov och IUP. Tillgänglighet för personal, elev och vårdnadshavare till klass, grupp- och personallistor, schema, kontaktuppgifter mm. Systemet synkroniseras med Procapita. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 13/14

2. Skolpliktsbevakning Enhet Kontrollen baseras på uppgifter som finns registrerade i Extens samt genom extrakontroll i kommunens invånarregister. H:MKL\Skolpliktsbevakning 111101.doc 14/14