Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och 6.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 6.4 Arbetsmarknad... 9 Tabeller till avsnitt 6.5 Löner och 6.6 Inflation och reporänta... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 0 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden... 3 3
Tabellförteckning Tabell BNP-tillväxt... 5 Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs... 5 Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt... 5 Tabell 4 Försörjningsbalans... 6 Tabell 5 Bidrag till tillväxt... 6 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling... 6 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar... 7 Tabell 8 Hushållens ekonomi... 7 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris... 8 Tabell 0 Offentlig produktion, baspris... 8 Tabell Bytesbalans... 8 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI)... 8 Tabell 3 Arbetsmarknad... 9 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet... 0 Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter... 0 Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler... 0 Tabell 7 Löneutveckling och inflation... Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal... 2 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde 20 206... 2 Tabell 20 Offentliga sektorns finanser... 3 Tabell 2 Statens finanser... 4 Tabell 22 Ålderspensionssystemet... 4 Tabell 23 Kommunsektorns finanser... 5 Tabell 24 Strukturellt sparande... 5 4
Tabeller till avsnitt 6. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring. Fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. BNP, USA,9-0,3-3,5 3,0,7 2,2 2,5 2,9 3,0 3,0 BNP, Euroområdet 3,0 0,4-4,3,9,5-0,3 0,9 2,0 2,2 2,2 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs Värde vid årets slut. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Reporänta 4,00 2,00 0,25,25,75,00,50 2,50 3,50 3,50 6-månadersränta 4,2,5 0,9,50,30,0,60 2,60 3,60 3,65 5-årsränta 4,9 2,29 Ĥ 晉 2 2,50,7,50 2,40 3,50 4,50 4,50 0-årsränta 4,32 2,63 3,29 3,20,68 2,0 2,80 3,70 4,70 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM 0,07-0,4 0,06 0,25-0,33-0,0 0,00 0,00 0,0 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,97,97 0,46 0,57-0,02 0,40,0,75 3,00 3,50 TCW-index 26 42 37 24 24 2 9 9 9 9 EUR/SEK 9,43 0,83 0,40 9,05 9,0 8,80 8,70 8,70 8,70 8,70 USD/SEK 6,48 8,00 7,4 6,84 6,85 6,77 6,69 6,69 6,69 6,69 EUR/USD,46,35,46,32,3,30,30,30,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 6-månadersränta 3,59 3,8 0,38 0,59,69,9,37 2,4 3,4 3,63 5-årsränta 4,5 3,79 2,5 2,30 2,3,35,99 3,00 4,04 4,50 0-årsränta 4,8 3,90 3,25 2,89 2,6,9 2,48 3,29 4,24 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM -0,06-0,0-0,0 0, -0,05-0,20-0,05 0,00 0,05 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,97 3,70 0,72 0,46 0,65 0,2 0,78,45 2,43 3,27 TCW-index 25 27 40 29 22 22 20 9 9 9 EUR/SEK 9,25 9,62 0,6 9,54 9,03 8,83 8,75 8,70 8,70 8,70 USD/SEK 6,75 6,59 7,64 7,20 6,49 6,8 6,73 6,69 6,69 6,69 EUR/USD,37,46,39,33,39,30,30,30,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5
Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och 6.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 200 Hushållens konsumtionsutgifter 6 3,7 0,0-0,3 3,7 2,,5 3,6 3,7 3,4 3,2 Offentliga konsumtionsutgifter 89 0,7,0 2,2,9,8 0,5 0,2 0,3 0, -0, Statliga 238-0,5 0,0 2,2 4,2,7 0,8-0,4-0,8 -,0 -, Kommunala 653,,4 2,,0,8 0,3 0,5 0,6 0,5 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 603 8,9,4-5,5 7,7 5,8,4 5,3 8, 7,9 6,6 Lagerinvesteringar 2 8 0,7-0,5 -,6 2, 0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 656 5,7,7-3,8,7 6,8 0,3 6,3 7,2 6,9 6,3 Import 447 9,0 3,5-4,3 2,7 6, 0,4 6, 7,5 7,2 6,6 BNP 3 33 3,3-0,6-5,0 6, 3,9 0,4 3,3 3,7 3,6 3,2 BNP, kalenderkorrigerad 3,4-0,9-4,9 5,9 4,0 0,7 3,3 3,9 3,4 2,9 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Hushållens konsumtionsutgifter,7 0,0-0,,8,0 0,7,7,8,7,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,6 0,5 0,5 0, 0, 0, 0,0 0,0 Statliga 0,0 0,0 0,2 0,3 0, 0, 0,0-0, -0, -0, Kommunala 0,2 0,3 0,4 0,2 0,4 0, 0, 0, 0, 0,0 Fasta bruttoinvesteringar,7 0,3-3,,4, 0,3,0,5,6,4 Lagerinvesteringar 0,7-0,5 -,6 2, 0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,9 0,9-7,4 5,6 3,4 0,2 3,2 3,8 3,7 3,5 Import -3,9 -,5 6,7-5,3-2,6-0,2-2,7-3,4-3,4-3,2 BNP 3,3-0,6-5,0 6, 3,9 0,4 3,3 3,7 3,6 3,2 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 200 Export Varuexport 5 3,6 0,7-8,4 5,5 8,5-0, 6,3 7,3 7, 6,5 Tjänsteexport 505,8 4,5-2,8 3,9 2,9,4 6,3 7,0 6,4 6,0 Total export 656 5,7,7-3,8,7 6,8 0,3 6,3 7,2 6,9 6,3 Exportdeflator,9 4,0 0,8-0,5 -, 0,0 0,4 0,9 0,9 0,9 Import Varuimport 065 8,7 2,7-6,6 7,5 6,8-0,3 6,4 7,5 7,3 6,9 Tjänsteimport 383 9,8 5,7-7,8,2 4, 2,3 5,2 7,4 6,8 6,0 Total import 447 9,0 3,5-4,3 2,7 6, 0,4 6, 7,5 7,2 6,6 Importdeflator 0,6 4,4 0,2-0,3-0,4 0,8,2,2,2,3 Löpande priser. 6
Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 200 Näringslivet 2 383 0,3 5, -8,3 5,7 5,0 3,8 8,6, 9,6 8,0 Varuproducenter 62,8 3,9-9,8 2,6 2,6 3,6 9,9,3 8,4 7,7 Industri 73 3,5 0,6-26,3,0 0, 3,6 8,,5 0,2 7,4 Övriga varuproducenter 89 9,8 7,4-3,4 4,0-3,6 3,7,6,2 6,7 8,0 Tjänsteproducenter 2 22 9,2 6, -7, 8,0 6,7 4,0 7,8 0,9 0,5 8,2 Bostäder 2 8,0-3, -9, 7,2 2,8-4,7 2,0 4,9 4,7 4,9 Offentliga myndigheter 07 3,8 4,3,4 6,2,6-0,3-3,7-0,8 3,8,3 Staten 53 -,0 5,6 4,0 5,4-5,4 4,4-9,3-5,2 6,7, Kommuner 54 8,8 3, -, 7,0 8,4-4,2,5 2,9,6,5 Totalt 603 8,9,4-5,5 7,7 5,8,4 5,3 8, 7,9 6,6 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 200 Real disponibel inkomst 2 5,5 2,3 2,2,2 3,3,6,9 2,6 2,6,8 Prisindex 3,4 3, 2,,4,3,2,5,5,7,9 Nominell disponibel inkomst 650 6,9 5,4 4,3 2,6 4,6 2,8 3,4 4, 4,3 3,8 varav Lönesumma 4 346 6,9 5,5 0, 3, 5,6 2,9 3,6 5,0 5,2 4,7 Övriga faktorinkomster 57,3-5,9-5, -0,5 7,6 4,0 3,8 4,6 4,6 4, Kapitalinkomster, netto 5 80 0,4 0,3 0,7 0,3-0,6-0,3 0,2 0,8 0,7 0,2 Offentliga transfereringar 54 -,2,9 6,9 0,2-0,8 3,8 2,5,0,5 2,8 varav Pensioner 283 4,0 5,5 7,4 0,8 0,6 5,4 4,8 2,2 3,4 4,7 Sjukdom 03 -,4-3, -2,3-6,3-2,2 0,4 -,4 -,0 0,0,0 Arbetsmarknad 35-32,5-20,7 53,5 8, -3,7 5,6-3,9-7,9-2,9-8,0 Familjer och barn 58,9 2,0 2, 3,6 2,4 4,6 2,2 2,5 2,4 2,2 Studier 4-0,0 4,9 9,0 2,8-0,5 0,9-2,2 -,9 -,2-0,3 Övrigt 48-0,8 8,0 0,8, -0,2 0,3,8,8 0,3 0,6 Privata transfereringar 76 8,0 4,5,4,0 0,7 4,0 4,4 2,7 3, 3,8 Skatter och avgifter 550,3 0, -4,8 2,, 3,4 3,3 5,2 5,6 5,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 200 Eget sparande 40 0,2 2,4 4,7 2,4 3,5 3,6 2,0,0 0,2 -, Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 09 7,6 7, 7,2 6,6 6,8 5,8 5,8 6,0 6, 6, Total sparkvot 6 49 7,2 8,9,2 8,5 9,7 8,9 7,4 6,6 6,0 4,7 Finansiellt sparande 98 3,5 6, 9,4 5,9 7, 6,4 4,8 4, 3,5 2,4 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7
Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 200 Varuproducenter 89 4,9-4,9-4,9 4,8 6,0-0, 5,5 4,8 4,5 2,9 Industri 497 3,9-5,5-2,0 9,6 6,6-0,2 6,5 5,0 5,0 3,0 Byggverksamhet 60 6,0-5,8-7,0 0,0 8,7,3 5,5 5,5 4,4 3,0 Tjänsteproducenter 468 3,9 2, -2,8 4,8 5, 0,8 3,4 4,7 4,3 4,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 086 5,3,7-3,8 7,0 6,0 0,8 4,0 5,4 4,9 4,8 Näringslivet totalt 2 287 4,3-0,6-7,2 8,2 5,4 0,5 4, 4,7 4,4 3,8 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. 200 Kommunal produktion 423 0,2 0,2 0,6 -,3 0,6-0,3-0,3-0,3 0,4 0,5 Statlig produktion 54-0,3 0,2 2, 3,3,0 0,2 0,8 0, 0,4 0,4 Total offentlig produktion 578 0,0 0,2,0-0, 0,7-0,2 0,0-0,2 0,4 0,5 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Handelsbalans 20 0 0 82 82 70 55 48 4 29 procent av BNP 3,8 3,2 3,2 2,5 2,4 2,0,5,2,0 0,7 Tjänstebalans 06 0 02 28 33 33 53 66 78 9 Faktorinkomster 96 2 55 63 8 68 78 83 93 98 Löpande transfereringar -33-42 -39-45 -45-42 -44-46 -52-52 Bytesbalans 289 28 29 229 252 229 24 25 260 265 procent av BNP 9,2 8,8 7,0 6,9 7,2 6,5 6,5 6,4 6,3 6,2 Kapitaltransfereringar -3-5 -4-5 -3-6 -6-6 -6-7 Finansiellt sparande 286 276 25 225 248 224 236 245 253 258 procent av BNP 9,2 8,6 6,9 6,7 7, 6,3 6,4 6,3 6,2 6,0 Bytesförhållande procentuell utveckling,4-0,4 0,5-0,2-0,8-0,8-0,8-0,3-0,3-0,4 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. BNP 3 26 3 204 3 06 3 33 3 495 3 540 3 699 3 890 4 09 4 289 Primära inkomster netto 7 2 58 67 82 72 82 86 96 0 BNI 3 97 3 36 3 64 3 398 3 577 3 62 3 78 3 977 4 87 4 390 8
Tabeller till avsnitt 6.4 Arbetsmarknad Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2007-20, prognos för 202 206. Faktisk utveckling 200 BNP 3 33 3,3-0,6-5,0 6, 3,9 0,4 3,3 3,7 3,6 3,2 Produktivitet 2 393 0,2 -,7-2,7 3, 2,,6 2,8 2,4,5,4 Produktivitet i näringslivet 433 0,0-2,9-3,5 3,5 2,4,8 3,2 2,5,5,5 Arbetade timmar 3 739 740 3,,2-2,9 3,2 2,3 -,2 0,5,3 2,,8 Medelarbetstid 4 627 0,6 0, -0,8 2, 0, -, 0, 0,0 0,4 0,9 Kalenderkorrigerad utveckling 5 BNP 3,4-0,9-4,9 5,9 4,0 0,7 3,3 3,9 3,4 2,9 Produktivitet 2 394 0, -,4-2,8 3,4 2,, 2,8 2,2,9,9 Produktivitet i näringslivet 434-0,2-2,6-3,6 3,8 2,4,3 3,2 2,3,9 2,0 Arbetade timmar 3 736 379 3,4 0,7-2,6 2,6 2,3-0,3 0,5,6,5 0,9 Medelarbetstid 4 620 0,9-0,5-0,6,5 0,2-0,3 0,2 0,3-0,2 0, Sysselsatta 5 74 år 4 546 2,5,2-2,, 2, -0, 0,3,4,7 0,8 Sysselsättningsgrad 5 74 år 6 66,7 66,8 64,7 64,7 65,6 65,2 65, 65,8 66,7 67,0 Sysselsättningsgrad 20 64 år 6,7 80, 80,3 78,3 78,7 80,0 79,7 79,6 80,5 8,6 82,4 Arbetskraft 5 74 år 4 962,5,2 0,2,,2 0,2 0,2 0,4 0,4 0,3 Arbetskraftsdeltagande 5 74 år 8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,7 70,6 70,6 70,7 70,7 Arbetslöshet 5 74 år 9 46 6, 6,2 8,3 8,4 7,5 7,8 7,7 6,9 5,7 5,2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska 85,8,7 2,6 3,7 3,5 3,8 3,8 3,5 3,0 2,8 0 åtgärder Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta 37 6 9 0 0 3 6 9 0 I utbildning 52 69 8 75 68 76 76 67 45 34 Totalt 89 85 27 85 78 89 92 78 54 44 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna, 0 000-tal. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 0 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 9
Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Nivå, tusental Procentuell förändring 200 Varuproducenter 066 3,2 2,3-6,2 0,4 2,0 -,7 0,3,,5 0,0 Industri 65 2,2 0,3-9,7 -,5 0,9-4,2 -,3 -,0 0,2 -,3 Byggverksamhet 305 7,6 7,2 -,0 4,0 5, 3,2 3,4 5,4 4,4 2,3 Tjänsteproducenter 2 04 3,9 2,4-0,9 2,6 3,3 0,9,0 2,6 3,2 2, exkl. finans- och fastighetsverksamhet 880 4,2 2,4-0,8 2,9 3,5,0, 2,7 3,3 2, Näringslivet totalt 3 07 3,7 2,3-2,8,8 2,9 0,0 0,7 2, 2,6,4 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Nivå, tusental Procentuell förändring. 200 Kommunala myndigheter 048 0,2 -,9-2,5 -,5 0,5-0,5-0,8-0,5-0,7-0,6 Staten 236 -,7-3,0,3,7,3 0,7-0,2-0,9 -, -, Offentliga myndigheter totalt 285-0, -2, -,8 -,0 0,7-0,2-0,7-0,5-0,7-0,7 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Detta beror på att affärsverken anses vara marknadsmässiga institutionella enheter. Samma affärsdrivande verksamheter förs dock till offentlig (kommunal) sektor i NR:s sektorindelade statistik, då dess andel av bl.a. finansiellt sparande inte kan särskiljas från resten av kommunerna. Till följd av omfattande bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter under senare år, så har skillnaden mellan begreppen i praktiken minskat och är nuförtiden liten. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap 3,0 0,3-6,5-2,7 -,0-2,7-2, -0,9-0,4 0,0 Produktivitetsgap,6-0,2-3,2-0,8 0,0-0,4 0,4 0,4 0,2 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet 2, -0,7-4,2 -,0 0,0-0,5 0,5 0,5 0,3 0,0 Timgap,4 0,5-3,4 -,9 -,0-2,3-2,5 -,3-0,6 0,0 Sysselsättningsgap 0,8 0,6-2,6-2,4 -,3-2,3-2,6 -,6-0,6 0,0 Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring i fasta priser om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 200 Potentiell BNP 3 45 2,,9 2,0,7 2, 2,5 2,7 2,6 2,8 2,5 Potentiell produktivitet 2 397 0,9 0,5 0, 0,9,3,5 2,0 2,2 2, 2,2 Pot. produktivitet i näringslivet 2 439 0,9 0, -0, 0,5,4,7 2,2 2,3 2, 2,3 Pot. antal arbetade timmar 3 750 96,3,5,4,,3,0 0,7 0,4 0,7 0,3 Pot. sysselsättning, 5 74 år 4 656,,3,2 0,8,0 0,9 0,6 0,3 0,7 0,3 Jämviktsarbetslöshet, 5 74 år 4 325 6,7 6,6 6,4 6,5 6,4 5,9 5,6 5,5 5, 5, Potentiella variabler, löpande pris Miljarder kronor. Potentiell BNP, 5 3 038 3 92 3 322 3 45 3 522 3 642 3 785 3 936 4 08 4 275 Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser 0 000-tal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 5 Deflaterad med BNP-deflator, basår 200. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0
Tabeller till avsnitt 6.5 Löner och 6.6 Inflation och reporänta Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Nominell löneutveckling Industri 3,7 4,4 3,0 2,8 2,5 4,0 3, 3,4 3,7 3,7 Byggindustri 2,6 4,5 3,5,9 3,0 3,2 3,2 3,4 3,7 3,7 Näringslivets tjänstesektorer 3,4 3,8 3,2 2,4 2,5 3, 3, 3,3 3,7 3,7 Statliga myndigheter 3,8 3,9 3,9 3,,4 3,0 3, 3,3 3,6 3,6 Kommunala myndigheter 3,0 5,0 3,9 2,7 2,3 3,0 3, 3,3 3,7 3,7 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,2 3, 3,3 3,7 3,7 Totalt, nationalräkenskaperna 2 3,4 4,2 3,0 0,3 2,6 3,3 3, 3,3 3,7 3,7 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 3,5 0,9 0,6 2,3 2,3 0,8,4 2,0 2,9 2,5 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,4-0,5,2 3,0,2,3,6 2,5 2,8 KPIF, dec dec 2,4,6 2,4 2,3 0,5,2,4,6,8 2,0 KPIF, årsgenomsnitt,5 2,7,7 2,0,4,0,3,4,7,9 HIKP, dec dec 2,5 2, 2,8 2, 0,4,,2,3,5,8 HIKP, årsgenomsnitt,7 3,3,9,9,4 0,9,,2,4,7 NPI, dec dec 3,8-0,2 0,6 3,,4 0,9,2,3,5,8 NPI, årsgenomsnitt 2,7 2,7-0,8,8 2,0,4,,2,4,7 Prisbasbelopp, tusen kronor 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,6 45,2 45,8 47,0 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egna hem som beror på förändrade räntesatser konstant. 2 Dagkorrigerade. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Utgiftstak 938 957 989 024 063 084 093 03 23 53 Takbegränsade utgifter 90 943 966 986 989 029 043 052 064 086 Budgeteringsmarginal 28 4 24 38 74 55 50 5 59 67 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,,4 2,5 3,9 7,5 5,4 4,8 4,9 5,5 6,2 Anm.: Utgiftstaket för 206 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde 20 206 Miljoner kronor 20 202 202 203 204 205 206 Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse 88 87 802 852 2 069 2 244 2 454 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 870 3 36 3 252 3 372 3 670 4 028 4 426 3 Skatt, tull och exekution 9 90 0 79 0 028 0 93 0 425 0 65 0 847 4 Rättsväsendet 37 64 37 87 37 700 37 78 38 457 39 23 39 928 5 Internationell samverkan 892 2 024 888 2 028 2 026 2 03 2 036 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44 53 45 624 44 520 45 875 47 009 47 765 48 494 7 Internationellt bistånd 29 99 30 265 3 09 3 909 33 829 35 864 37 827 8 Migration 7 572 9 068 8 463 9 64 9 450 9 443 9 334 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56 538 60 078 59 880 6 795 63 436 63 799 65 472 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95 800 95 45 94 027 90 203 87 489 84 886 84 6 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4 590 4 060 4 240 39 737 38 99 38 070 37 2 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 7 994 76 77 76 20 77 962 79 955 8 365 83 354 3 Integration och jämställdhet 4 968 8 374 8 02 8 00 8 289 8 70 8 807 4 Arbetsmarknad och arbetsliv 63 285 7 58 68 53 66 990 63 525 58 29 56 039 5 Studiestöd 2 83 22 256 2 24 2 97 20 809 2 079 2 790 6 Utbildning och universitetsforskning 53 709 54 538 54 068 54 844 55 937 56 09 56 504 7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 952 2 300 2 22 2 374 2 468 2 526 2 672 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 0 52 8 43 54 46 66 9 Regional tillväxt 3 222 3 424 3 272 3 76 2 967 2 88 3 432 20 Allmän miljö- och naturvård 5 069 5 025 5 020 4 740 4 876 4 82 4 732 2 Energi 2 98 2 873 3 324 2 438 2 40 757 663 22 Kommunikationer 38 734 43 06 43 538 43 04 40 776 44 75 45 053 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 6 372 7 733 7 846 6 7 6 24 5 262 5 400 24 Näringsliv 5 344 6 02 5 99 4 97 4 963 4 452 4 494 25 Allmänna bidrag till kommuner 88 023 85 075 85 075 85 895 85 680 85 2 85 2 26 Statsskuldsräntor m.m. 34 49 2 870 9 329 22 870 9 870 30 970 5 870 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 596 3 29 3 083 32 360 33 524 36 695 36 7 Minskning av anslagsbehållningar - 325-478 - 930-499 Summa utgiftsområden 3 80 478 820 077 809 499 8 007 809 733 82 704 82 895 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor 4 766 987 798 207 790 7 788 97 789 898 790 768 797 060 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222 003 238 640 254 668 262 06 273 36 289 069 Takbegränsade utgifter 988 990 028 8 042 865 05 94 064 084 086 29 Budgeteringsmarginal 74 00 55 89 50 35 5 086 58 96 66 87 Utgiftstak för staten 063 000 084 000 093 000 03 000 23 000 53 000 5 Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 202. 2 Enligt 20/2:FiU och förslag till vårändringsbudget för 202 (prop. 20/2:0) 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 (se avsnitt.4). Källa: Egna beräkningar. 2
Tabeller till avsnitt 0 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 643 662 62 684 735 773 837 922 2024 26 Procent av BNP 52,5 5,9 5,9 50,6 49,6 50, 49,7 49,4 49,5 49,3 Skatter och avgifter 472 480 439 50 546 583 645 727 87 900 Procent av BNP 47, 46,2 46,3 45,3 44,2 44,7 44,5 44,4 44,4 44,3 Kapitalinkomster 72 79 66 64 74 74 73 72 80 86 Övriga inkomster 98 02 07 6 5 9 22 26 30 Utgifter 53 592 642 686 73 783 824 86 902 959 Procent av BNP 49,0 49,7 52,9 50,6 49,5 50,4 49,3 47,8 46,5 45,7 Transfereringar och subventioner 588 608 64 648 649 674 688 697 708 728 Hushåll 494 503 538 539 535 557 57 576 585 60 Näringslivet 52 56 55 57 6 6 59 60 58 60 Utlandet 42 49 49 52 53 56 58 6 65 67 Konsumtion 797 835 860 89 928 953 978 006 037 069 Investeringar m.m. 90 96 03 09 3 5 5 7 22 25 Ränteutgifter 55 53 38 37 42 42 43 42 36 37 Finansiellt sparande 2 69-30 -2 4-0 3 60 22 57 Procent av BNP 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3 0,3,6 3,0 3,7 Staten 75 42-26 -4-5 -0 24 67 27 63 Pensionssystemet 33 3 5 6 9 6-6 -2 - -3 Kommunsektorn 3-4 -9 6-0 -7-5 -5-5 -3 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 257 243 322 33 34 335 309 236 26 964 Procent av BNP 40,2 38,8 42,6 39,4 38,4 37,7 35,4 3,8 27,5 22,5 Nettoställning 547 402 609 697 643 635 652 7 832 989 Procent av BNP 7,5 2,5 9,6 20,9 8,4 7,9 7,6 8,3 20,3 23, Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar 3
Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 97 885 836 888 90 98 95 997 05 096 Skatter och avgifter 824 787 736 789 796 807 840 886 936 978 Kapitalinkomster 32 35 34 32 39 4 40 38 40 4 Övriga inkomster 6 63 66 67 67 69 7 72 75 77 Utgifter 842 843 862 90 906 927 927 930 924 933 Transfereringar till privat sektor 356 358 368 369 369 377 373 373 37 374 Bidrag till kommunsektorn 59 54 6 86 88 86 89 9 9 93 Ålderspensionsavgifter 24 24 24 24 2 22 20 2 20 20 Konsumtion 20 27 225 236 245 253 257 26 265 269 Investeringar m.m. 45 46 5 53 48 53 5 49 52 53 Ränteutgifter 49 45 33 33 35 36 37 35 25 24 Finansiellt sparande 75 42-26 -4-5 -0 24 67 27 63 Procent av BNP 2,4,3-0,8-0,4-0, -0,3 0,7,7 3, 3,8 Budgetsaldo 03 35-76 - 68 2 35 90 23 77 Procent av BNP 3,3 4,2-5,7 0,0,9 0,3 0,9 2,3 3,0 4, Statsskuld 5 062 49 3 076 02 062 974 848 67 Procent av BNP 35,7 33, 37,0 33,4 30,8 3, 28,7 25,0 20,7 5,6 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 223 233 225 230 242 246 249 26 274 287 Socialförsäkringsavgifter 69 78 79 84 95 200 207 27 228 238 Statliga ålderspensionsavgifter m.m. 24 24 24 24 2 22 20 2 20 20 Räntor, utdelningar m.m. 30 3 22 22 26 24 22 24 26 29 Utgifter 89 202 220 224 224 240 256 263 274 290 Pensioner 86 99 27 220 220 236 252 259 270 286 Övriga utgifter 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 Finansiellt sparande 33 3 5 6 9 6-6 -2 - -3 Procent av BNP,,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,2 0,0 0,0-0, 4
Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Inkomster 695 729 744 785 8 829 856 886 92 958 Skatter 479 503 5 523 540 560 582 607 637 667 Kommunal fastighetsavgift 2 4 4 4 6 6 7 7 7 Statsbidrag 20 0 5 38 36 35 35 36 34 35 Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,2 9,5 20,6 20,3 9,8 20, 9,8 9,5 9,3 9, Kapitalinkomster 3 4 0 2 2 5 8 Övriga inkomster 83 90 93 00 09 07 0 4 8 2 varav kompensation för mervärdesskatt 39 44 46 48 5 52 53 55 57 58 Utgifter 69 733 753 779 82 835 86 89 926 96 Transfereringar till hushåll 29 32 36 38 38,6 40 4 4 42 43 Övriga transfereringar 23 25 26 28 29 29 30 32 34 35 Konsumtion 585 66 633 653 680 697 78 742 769 797 Investeringar 45 50 52 55 65 62 64 67 70 7 Ränteutgifter 8 0 5 5 8 8 8 9 2 4 Finansiellt sparande 3-4 -9 6-0 -7-5 -5-5 -3 Procent av BNP 0, -0, -0,3 0,2-0,3-0,2-0, -0, -0, -0, Resultat före extraordinära poster 4 8 3 8 6 8 0 3 Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2007 20, prognos för 202 206. Finansiellt sparande, miljarder kronor 2 69-30 -2 4-0 3 60 22 57 Finansiellt sparande 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3 0,3,6 3,0 3,7 Justering för konjunkturläge -,6-0,2 3,8,5 0,5,5,2 0,5 0,2 0,0 Justering för engångseffekter 0,0-0,2-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,8 0,0 0,0-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande,2,7 2,8,3 0,7,2,6 2, 3,2 3,7 BNP-gap, procent 3,0 0,3-6,5-2,7 -,0-2,7-2, -0,9-0,4 0,0 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 5