Innehåll. Framsida: Kungsholmens grundskola, där en helt ny byggnadsdel sammanfogats med den befintliga skolan.

Årsredovisning 2016

Innehåll 3 VD har ordet 4 SISAB 2016 6 SISAB och kunden 20 SISAB och medarbetaren 28 SISAB och samhället 38 SISAB och hållbarhet 42 Miljöredovisning 46 Hållbara 2016 51 Förvaltningsberättelse 54 Resultaträkning 55 Balansräkning 56 Kassaflödesanalys 58 Noter 69 Granskningsrapport 70 Revisionsberättelse 72 Styrelse 73 Ledning 74 Styrelsens underskrifter Framsida: Kungsholmens grundskola, där en helt ny byggnadsdel sammanfogats med den befintliga skolan.

Investeringsrekord och ökat antal elevplatser Vilket fantastiskt år! Vi slog rekord i att bygga skolor och förskolor och levererade över 5 500 nya elevplatser. Investeringsvolymen på nästan 1,8 miljarder kronor är mer än en fördubbling på två år. BLAND MYCKET ANNAT tecknade vi 2016 ett hyresavtal för Länsstyrelsens gamla kontor i kvarteret Murmästaren på Hantverkargatan, som blir Stockholms största gymnasium med plats för 2 200 elever. Konceptet Framtidens Förskola rönte stort intresse. I mars 2017 finns det sju färdiga Framtidens förskolor, sex är under genomförande och över 20 i planeringsskedet. En framgångsfaktor är att intresserade verksamheter kan besöka färdiga byggnader för att se hur väl de fungerar. Framtidens förskola 2.0 är under utveckling. Arbetet med Energiagenterna skalades upp och vi diplomerade fler än 1 000 förskoleelever och över 200 pedagoger. Energiagenterna är ett utmärkt exempel på när vi som fastighetsägare tar ansvar för att minska energiförbrukningen och arbetar tillsammans med våra hyresgäster. Bland över 500 andra energiåtgärder i våra fastigheter kopplades omkring 550 av våra 600 skolor och förskolor upp till SISAB:s driftcentral. Det har medfört en besparing om 190 miljoner kronor på energikostnaderna sedan projektet inleddes år 2012, motsvarande 40 miljoner kronor per år. Parallellt genomförde vi under hösten ett internt förändringsarbete, för att skapa förutsättningar att ta oss an den stora volym nya elevplatser vi ser framför oss de närmaste åren. Vi tog fram en tydlig och enkel målbild öka antalet elevplatser och ett nytt arbetssätt med fokus på det tidiga skedet, ekonomistyrning och projektprocessen. Till detta kommer tydligt ledarskap och utökat ansvar hos medarbetarna. Våra värderingar engagemang, affärsmässighet och ansvar ska genomsyra allt arbete. Den 1 januari 2017 sjösatte vi en ny organisation med fyra operativa och fyra stödjande avdelningar. Vi rekryterade under året 36 nya medarbetare som varmt välkomnades till SISAB. Vår goda anda kommer vi att ha stor glädje av de närmsta åren då det står klart att vi konkurrerar om en för branschen knapp resursbank av skickliga medarbetare. Under året har vi därför arbetat med hur vi blir en ännu attraktivare arbetsgivare och beställare. Vi ser tillbaks på ett hektiskt år med mycket glädje och stolthet och blickar med förväntan framåt mot det nya året. CLAES MAGNUSSON VD SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 3

SISAB 2016 Januari Nytt miljöprogram för 2016 visar vägen i vårt miljöarbete. Läs om årets resultat på sidan 42. Höglidsskolan återinvigs efter tre års renovering och ventilationsombyggnad. SISAB handlar upp paviljongetableringar med anledning av prognos för asylsökande. Se sid 10. Ny lagstiftning om digitala personalliggare på byggarbetsplatser. Nya ramavtal för akustikkonsulter. Claes Magnusson är sedan maj 2016 VD för SISAB. Mars SISAB:s nye VD utses och välkomnas på skolborgarrådet Olle Burells Facebooksida till ett av Stockholms viktigaste och roligaste uppdrag. Vi lanserar film för att stärka arbetsgivarvarumärket, ett tema vi arbetar mycket med under året. Maj Viktiga vårbestyr. Vi tar upp vintersanden, senast den 1 maj varje år ska det vara klart. Vi rensar även dagvattenbrunnarna och fyller på sand i leksandlådorna där det behövs. Claes Magnusson tillträder som VD efter tf VD Carl Bodsten. SISAB:s VD-sekreterare och medarbetare sedan 1991 Inga-Lill Carlén går i pension. Upphandlingen av nya Sjöviksskolan är klar. En totalentreprenad som omfattar nybyggnad av skola för 1 200 elever. Klart våren 2019. Se sid 16. Förskolan Håsjögränd i Liljeholmen invigs. Internrevision klar om rutinerna kring elabonnemang. SISAB ser över sin hantering av elabonnemangen och identifierar förbättringsåtgärder. Sedan 2013 ingår all el i hyran där SISAB har det samlade ansvaret, för att minska energiförbrukningen och kostnaderna för staden. Bokkammaren invigs, ytterligare en Framtidens förskola i Hässelby- Vällingby. Förskolan Bokkammaren Februari SUNE-projektet drar igång på SISAB. Stort teknikskifte som tar oss in i Stockholms stads ekonomisystem Agresso. Klart våren 2017. Nya ramavtal för markarbeten klara. Artikelserie om skolgårdar. SvD tar upp stadens krympande skol- och förskolegårdar i artikelserien Hopträngda barn. Varför och vilka risker finns det, frågar tidningen en rad experter. Ett angeläget ämne för oss på SISAB som även vi värnar om barnens lekytor. Nytt utvecklingsprojekt om ljudlarm för minskad skadegörelse och ökad trygghet. Se sid 32. Fjärrvärmeinstallationer tillfälligt stoppade. Vid schaktning för fjärrvärmeledningar över Storkyrkoskolans skolgård hittas ett gammalt tegelvalv med gångtunnel och mur från 1650-talet från det gamla svartbrödraklostret. Stadsmuseet dokumenterar. April Stadens nya program för upphandling och inköp antas av SISAB:s styrelse. SISAB:s lysande idéer är eftertraktade! Ena dagen tar vi emot kollegor från Luleå som vill lära om vårt arbete bakom guldklassade Lugnets skola. Den andra dagen kallar energiminister Ibrahim Baylan in till ett rundabordssamtal om energieffektiv belysning. Konsultvimmel med 55 ramavtalade arkitekter, inbjudna av SISAB:s arkitekt för att lära av varandras utmaningar och lösningar. De pågående projekten Kungsholmens grundskola, Bobergsskolan och Stadshagsklippan presenteras av respektive arkitektkontor. SISAB nr 45 av 100 i Fastighetsvärldens sammanställning över de största fastighetsbolagen i Sverige avseende marknadsvärde. En CSR-grupp bildas på SISAB för att ytterligare utveckla hållbarhetsarbetet. Juni SISAB 25-årsjubilerar med seminarier och fest. Förskolan Gröna diamanten invigs i Vällingby. SISAB får Miljöförvaltningens Pingvinpris för tredje gången! Stadens bolag och förvaltningar tilldelas tillsammans priset för minskad energianvändning. Gemensamt har vi sparat motsvarande 420 miljoner kronor. Malaysia visits SISAB. Långväga besök från Kuala Lumpur-företag som tittar på vårt arbete med att digitalisera vår fastighetsdrift. Vi lanserar systemet SBA FasIT för våra kunder, som här hanterar sitt systematiska brandskyddsarbete. 4 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Juli Sista oljepannan stängs av. Storkyrkoskolan är den sista skolan som haft en oljepanna och nu får den miljövänligare fjärrvärme. Paviljonger sätts upp på flera SISAB-skolor, ett hårt och intensivt arbete. Antalet skolbarn ökar kraftigt och plats till förberedelseklasser för nyanlända behövs akut. Driftavdelningen, en ny avdelning bildas från och med den 1 juli med ansvar för drift, energi, myndighet, mark och service. Sommarjobbande ungdomar hjälper oss administrativt med elrevision, radon och OVK och praktiskt med servicereparationer på förskolor av slitna trätrallar, trasiga bänkar och bord, samt ommålning. De får arbetslivserfarenhet och förhoppningsvis intresse för att arbeta i kommunal verksamhet och i fastighetsbranschen. Markarbeten i mängder. Se sid 14. September Bollplanen vid Bussenhusskolan överlämnas till Idrottsförvaltningen. Årets omgång av Energiagenterna igång. För tredje året i rad är det dags för Agent Ström och El Boven att besöka Stockholms förskolor för att utbilda energiagenter. I år är Energiagenterna större än någonsin. Över 50 förskolor deltar och fler än 1 000 barn diplomeras i år. Se sid 15. Kungsholmens grundskola invigs efter tre års renovering och nybyggnation. Höstbestyr. Dags att ta hand om löven, klart senast den 15 september varje år. November Förskolan Bergsgården i Rinkeby invigs. SFI Västerort & Jobbtorg Stockholm Kista invigs. SISAB har byggt om Bredbyskolan i Rinkeby till Arbetsmarknadsförvaltningen. Fastigheten rymmer både en SFI-verksamhet och ett Jobbtorg för arbetssökande. I en pilotstudie undersöker vi tillsammans med Miljöförvaltningen hur kemikaliesmarta åtgärder kan tillämpas i förskolor. SISAB tecknar avtal med PEAB för om- och tillbyggnad av Kämpetorpsskolan, Älvsjö. Brev mot skadegörelse nu på flera språk. SISAB tar fram ett skadeförebyggande brev som hjälp till lärare, elever och föräldrar och översätter det till tre språk. Rektor Maria Rudling och Arbetsmarknadsråd Emilia Bjuggren. SISAB inviger Stockholms största skolkök i Konradsbergs skolor, Kungsholmen. Köket kommer dagligen att tillaga cirka 3 000 portioner mat. Se sid 18. SISAB tecknar hyreskontrakt för Ämbetshuset på Hantverkargatan. Ska byggs om till gymnasium för cirka 2 200 elever. Klart till terminsstarten hösten 2018. Se sid 11. SISAB:s styrelse antar nytt miljöprogram för perioden 2017 2019 som tydliggör våra ambitioner inom miljöområdet. Augusti Solceller monteras på Thorildsplans gymnasium. Se sid 36. Ny gestaltningsanvisning. SISAB vill påverka stadsbilden aktivt och verka för skolor som håller i (minst) hundra år. Elevernas behov ska stå i centrum vid utformningen. Se sid 13. Oktober Stadens och SISAB:s budget 2017 presenteras. SISAB deltar i arkitekturfestivalen Open House, med den nyinvigda Kungsholmens grundskola som sedan 2013 genomgått en totalrenovering och samtidigt fått en ny tillbyggnad. Se sid 12. Hemsk olycka resulterar i besiktning. Några flickor spelar basketboll på Olovslundsskolans skolgård och en av dem får basketkorgen över sig. SISAB utför därför extra besiktning av 492 basketstolpar. SISAB 2016 års vinnare av hållbarhetspriset Två blir mer. SISAB får Stockholms stads Forum för Hållbara Fastigheters utmärkelse för sitt arbete med att minska energianvändningen genom projektet Energiagenterna. Förskolan Kolonetten i Enskede invigs. December Skanska vinner upphandlingen för att bygga Bobergskolan, i Norra Djurgårdsstaden, för cirka 850 elever i årskurs F 6. Förskolan Grönmossen i Bagarmossen invigs. SISAB:s tolfte färdigställda förskola för i år. Långbrodalsskolan bjuder in till Öppet Hus för att låta 400 elever få en försmak av den nya skolan. Jullov för oss men inte för våra leverantörer. Mycket åtgärdas under jullovet på skolorna så det är full fart i nyckelutlämning och reception även dessa dagar. SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 5

SISAB och kunden Glädjande nog finns det många barn i Stockholm. Och fler kommer det att bli. Därför är långsiktig planering viktig för att säkerställa visionen om alla barns rätt till utbildning och en bra skolmiljö. Vi på SISAB är tillsammans med våra konsulter experter på att skapa funktionella och trivsamma utbildningsmiljöer och det gör vi genom att bygga nytt, bygga om och bygga till. Vår största skola är Konradsberg med sina 57 000 kvm och vår minsta Blomstermålaskolan på 186 kvm. Vår äldsta fastighet är förskolan Atlas med delar från slutet av 1700-talet och vår senaste är förskolan Grönmossen som invigdes i december 2016.

Vi på SISAB arbetar inte bara med stora ny- och ombyggnationer. Allting i Stockholms 600 förskolor, skolor och gymnasier måste fungera in i minsta detalj. Det handlar exempelvis om att skapa sunda inomhusmiljöer där barn och unga mår bra och kan ägna sig åt skolarbete i lugn och ro. Att inventera Stockholms skolgårdar och se till att de är trygga och säkra. Eller att täta fönster för att spara energi. SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

Den här morgonen arbetar Stockholms barn och ungdomar med att forma sin framtid. Under tiden ser vi till att de har en bra skolmiljö. Vi på SISAB har en ledande roll i arbetet att förse staden med nya hållbara skollokaler, och behålla de lokaler vi har. Norra Ängby skola fasadrenoverades 2016. 8 SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

2016 var ett intensivt år för oss på SISAB. Stockholms utveckling och tillväxt skapar behov av nya elevplatser och vi har arbetat ännu hårdare än vanligt med att bygga om, bygga till och bygga nytt för att kunna erbjuda bästa möjliga utbildningsmiljöer för ett växande antal skol- och förskolebarn. SISAB, Skolfastigheter i Stockholm är ett kommunalt bolag som arbetar på uppdrag av Stockholms stad med att äga, förvalta och utveckla utbildningsmiljöer. Vårt fastighetsbestånd rymmer större delen av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Stockholms stad är vår största hyresgäst. Under år 2016 har vi färdigställt tre skolor och tolv förskolor. Totalt har nästan 5 500 nya elevplatser skapats runtom i staden och investeringarna uppgår till knappt 1,8 miljarder kronor. Det handlar om att se möjligheter Allt handlar inte bara om nybyggda lokaler. När behovet är stort gäller det även att hitta befintliga byggnader som kan vara lämpliga för skolverksamhet. Att hitta mark för nybyggnad blir allt svårare i en stad som förtätas och därför vill vi, förutom att bygga nytt, också hitta andra kreativa lösningar för att lösa skolornas lokalbehov ute i stadsdelarna, säger Olle Åberg, chef för SISAB:s Fastighetsutvecklingsavdelning. Under 2016 har SISAB köpt flera fastigheter. Exempelvis en äldre villa som ligger på Blommenbergsskolans skolgård och fastigheten Atlas 6 som genom förvärvet säkerställer 100 förskoleplatser i Gamla stan, berättar Olle Åberg. Att se och agera på de här möjligheterna är en viktig del av fastighetsutvecklingen i ett företag med SISAB:s uppdrag, menar han. En ny skola kan ta upp till sju år att färdigställa från och med beslutet att bygga är taget. Det betyder att vi får se oss om efter alla typer av lösningar på både lång och kort sikt. SISAB viktig aktör i samarbete För att lyckas producera god skolmiljö för Stockholms barn och unga i den här takten krävs en långsiktig planering. Och även god samordning eftersom frågan berör många av stadens verksamheter. Därför har staden skapat en särskild funktion: Samordnad grundskoleplanering i Stockholm, där SISAB ingår tillsammans med utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och idrottsförvaltningen. Allt för att effektivisera planeringen och arbetet för att underlätta och säkerställa samordningen inom staden. Genom det här samarbetet kan vi snabbt och effektivt identifiera områden som behöver nya elevplatser, konstaterar Olle Åberg. Planeringen baseras på stadens elevantalsprognoser som inte bara bygger på befolkningsprognosen utan även på elevströmningsmönster. Några färdiga byggprojekt 2016 HÖGALIDSSKOLAN, SÖDERMALM Nyinvigdes i januari. Listan på förbättringar är lång nya ytskikt, modern ventilation, nya stammar, tillgänglighetsanpassningar, nytt kök och mer flexibla lokaler. Vi har också hela tiden strävat efter att följa originaltanken bakom färg och utsmyckning från när skolan byggdes 1921. BOKKAMMAREN, HÄSSELBY Bokkammaren är SISAB:s fjärde Framtidens förskola i Hässelby-Vällingby. Förskolan öppnade i mars och den nya tvåplansbyggnaden rymmer 90 barn fördelade på fem avdelningar. Den ersätter en förskola för 50 barn som byggdes 1955 och inte längre uppfyllde dagens behov. GRÖNA DIAMANTEN, VÄLLINGBY I juni invigdes Gröna diamanten i Vällingby. Den ersätter ett hus från mitten av 1950- talet som rymde 25 barn och var uttjänt. Eftersom stadsdelen behövde en betydligt större förskola har vi nu byggt en ny förskola för 90 barn på fem avdelningar, varav en för barn med speciella behov. SFI VÄSTERORT OCH JOBBTORG STOCKHOLM, KISTA I november klipptes bandet för SFI Västerort & Jobbtorg Stockholm. Lokalerna, före detta Bredbyskolan i Rinkeby, har vi renoverat och gjort mer ändamålsenliga. MÅNGA VILL LEVA OCH BO I STOCKHOLM. År 2040 förväntas vi vara 1,3 miljoner invånare. Att Stockholm växer betyder att staden behöver fler bostäder och även fler för-, grundoch gymnasieskolor. Enligt nuvarande prognoser kommer Stockholms grundskolor att ha, jämfört med i dag, cirka 18 000 fler elever till år 2030 och 28 000 fler elever till år 2040. SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016 9

Intresset för Framtidens förskola växer och växer Intresset för SISAB:s koncept Framtidens förskola är mycket stort. SISAB har byggt sju förskolor enligt konceptet sedan starten och sex stycken är på gång. Dessutom arbetas med allt från förstudier till detaljplaner för ytterligare 22 Framtidens förskolor. Nu bildar Framtidens förskola skola för hur vi ska kunna leverera kompletterande skolbyggnader snabbt och rationellt. Här syns förskolan Bergsgården i Rinkeby som stod färdig 2016. Konceptet är en byggnad i två plan som kan innehålla 5, 6 eller 8 avdelningar för 90, 108 eller 144 barn. En god idé Vi på SISAB tog för ett par år sedan fram en konceptförskola för att snabbt kunna bygga kvalitativt hållbart till en rimlig kostnad. Nu har vi och utbildningsförvaltningen undersökt möjligheten att bygga grundskole- och gymnasieskolelokaler på samma sätt. KONCEPTFÖRSKOLAN som går under namnet Framtidens förskola byggs enligt samma koncept för planritning, konstruktion och tekniska system oavsett var den byggs. Nu har turen kommit till Konceptskolan som är en anpassning av förskolekonceptet. Vi använder helt enkelt samma byggnad och anpassar vissa funktioner som exempelvis ventilation, berättar Stig-Erik Öström, projektområdeschef. Grunden i planlösningen är för skolan, precis som för förskolan, symmetrisk. Samtliga helgruppsrum ligger i hörnlägen med grupprum mellan sig. Det ger ljusa klassrum i lugna lägen. Konceptskolan ska ses som ett komplement till en befintlig skolfastighet där lokaler för idrott, mat och ämnen som kräver specialsalar finns. Vi utgår från den största förskolans ritningar och får på så sätt ut åtta klassrum i varje enhet. Kring långsidans fasader planeras lokaler som många behöver nå, såsom personalarbetsrum, torg och mindre rum. I den centrala delen där ljusinsläppet är mindre placeras wc, kapprum och trappor. Den första konceptskolan kommer om allt går enligt plan att byggas på Sturebyskolan. Fler tillfälliga skolbyggnader För att hantera både ett snabbt lokalbehov relaterat till den snabba befolkningsökningen i staden, och för att kunna renovera befintliga lokaler, tillhandahåller vi tillfälliga paviljonger för skolverksamheter. Under 2016 har vi på det här sättet skapat ca 2 400 nya elevplatser. Marie Ungheden UNDER 2016 har vi på det här sättet skapat cirka 2 400 nya elevplatser, berättar Marie Ungheden på SISAB. Att lösa lokalbehoven med hjälp av en paviljong är i huvudsak en tillfällig lösning. Men det är ändå mycket som ska klaffa. Vi behöver mark att ställa den på, ansöka om bygglov och titta på säkerhetsaspekter av olika slag. Mycket tack vare ett bra samarbete med Utbildningsförvaltningen har vi kunnat minska trängseln i Stockholmsskolorna markant under året, konstaterar Marie. 10 SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

Nytt skolpalats för gymnasisterna på Kungsholmen. Vi hyr ut i andra hand Ett av våra viktiga uppdrag vid sidan av att bygga och förvalta skollokaler i Stockholm är att söka efter befintliga fastigheter som kan omvandlas till förskole- och skollokaler. Kungsholmen kommer inom ett par år att få en ny gymnasieskola genom att SISAB provar ett helt nytt grepp. I NOVEMBER klubbade Stockholms kommunfullmäktige igenom beslutet att SISAB får hyra Ämbetshuset i kv. Murmästaren på Hantverkargatan, en fastighet som kommer att byggas om till gymnasium för cirka 2 200 elever. Renoveringen beräknas vara klar redan till terminsstart hösten 2018. I ett växande Stockholm där det är trångt om mark kan det här vara ett av flera sätt att skapa nya elevplatser i framtiden, konstaterar Per Backe, chef på SISAB:s fastighetsavdelning. SISAB har tecknat ett 25-årigt hyresavtal med fastighetsbolaget Balder Kungsholmen AB för vidare uthyrning till utbildningsnämnden. Den nya gymnasieskolan på drygt 23 000 kvm och med drygt 19 000 kvm bruksyta kommer att bli något extra eftersom fastigheten, som uppfördes 1926 åt Kungliga Byggnadsstyrelsen, är klassad som särskilt historiskt värdefull av Stadsmuseet. Murmästaren var först tänkt att konverteras till 160 bostadsrätter. Det känns också väldigt bra att fastigheten får fortsätta att vara en offentlig byggnad, säger Marie Rosfors, fastighetsutvecklare på SISAB. I ett växande Stockholm där det är trångt om mark kan det här vara ett av flera sätt att skapa nya elevplatser i framtiden. Murmästaren är en antikvariskt intressant miljö och vi får gå försiktigt fram i miljöerna. Byggtekniskt har projektet varit något av en utmaning, men det kommer att lösa sig fint, konstaterar Marie. Mycket tack vare arkitekt Veronica Abrahamssons, MAF-arkitekter, fina arbete. När det stod klart att det var gymnasieverksamhet som skulle bedrivas i fastigheten föll bitarna på plats. Idrotten får eleverna exempelvis ha på annat håll och den lilla innergården får fungera som skolgård. Den passar mer för mysigt tonårshäng än som lekyta för mindre Per Backe barn, berättar Marie. Gymnasieskolan kommer att bedriva teoretisk utbildning och ha hela 76 klassrum i olika storlekar till sitt förfogade. Att planera ett skolkök i den gamla anrika byggnaden har även det varit en utmaning. Med 2 200 elever behöver köket kunna ta emot hundratals hungriga elever i varje sittning. Vi har landat på 475 platser i matsalen och det är vi väldigt nöjda med, avslutar Marie. SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016 11

Den nybyggda entrén till Kungsholmens grundskola. Fler elever på samma yta Att bygga i trånga innerstadslägen, samtidigt ta hänsyn befintlig arkitektur och dessutom inte utsätta boende för allt för besvärliga störningar är en konst. Kungsholmens grundskola är ett exempel på att det faktiskt går. Dessutom inom snäva tidsramar. I september invigdes skolan efter tre års ombyggnad. ÅR 2013 fick vi uppdraget att renovera och bygga ut Kungsholmens grundskola. Den befintliga skolan blåstes helt ut, endast skalet var kvar. Bredvid skolan byggdes också en flygel i fem våningar. I dag, med den nya tillbyggnaden färdig, kommer cirka 1000 elever att få plats och blir därmed en av Stockholms större kommunala låg- och mellanstadieskolor. Tiden har varit en utmaning i projektet, eftersom behovet av fler elevplatser på Kungsholmen varit stort, berättar Björn Lundgren, projektansvarig på SISAB. Flexibel idrottssal En annan utmaning var att bygga nytt i ett innerstadsläge på befintlig markyta. Den nya idrottssalen ligger under mark och är insprängd i berget. Salen kan delas i två delar för undervisning. Den är i första hand avsedd för skolans elever, men kommer även att på kvällstid hyras ut till stadsdelens olika föreningar. Sprängningsarbetet gjordes över Fridhemsplans T-banestation och det har krävts mycket samordning mellan en rad inblandade för att få det att fungera, konstaterar Björn. Exempelvis planerade vi tillsammans med SL i ett tidigt skede för att kunna genomföra sprängningsarbeten med pågående tunnelbanetrafik. Skolgården en flaskhals Skolgården skulle alltså både rymma fler elever och en ny byggnad. Det har ställt stora krav på planeringen, berättar Björn. Skolgården har skapats i samarbete mellan lärare, fritidspedagoger, arkitekter och elever, vilka bland annat gärna ville att skolgården skulle ha ett bollplank. Skolgården är förhållandevis liten, ett faktum som skolan tänker lösa med planering. Skolans plan är att raster och luncher ska lösas med matlag i grova drag mellan 11 och 13 så att inte alla är på samma plats samtidigt. Lovordad gestaltning Den befintliga byggnaden är ritad av Paul Hedqvist, arkitekten bakom bland annat DN-huset och Skatteskrapan och byggnaden är idag antikvariskt grön-märkt. Arkitekturhistorikern Martin Rörby har i tidskriften RUM 2016:5, Skolhuset som nyckel till framtiden kommenterat intrycket av stadsdelen där nya Kungsholmens grundskola står klar:» Sammantaget utgör området i Fridhemsplans närhet alltså något så unikt som ett skolbyggnadsmuseum, där det i fullskala går att studera några av milstolparna i svensk arkitektur skapade särskilt för barn och ungdomar. Betydelsen av väl gestaltade miljöer för våra nya generationer att vistas i under de kanske viktigaste och mest formbara åren av livet kan inte nog betonas.«han berömmer även i sin artikel Cedervalls arkitekt Ludmila Choumakova som ritat tillbyggnaden. 12 SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

Arkitektonisk gestaltning mer än estetik Den nybyggda entrén till Kungsholmens grundskola. Kungsholmens grundskola är ett bra exempel på de förutsättningar som råder när staden behöver fler elevplatser i tättbebyggda områden. Stockholms skolbyggnader har arkitekturhistoriskt fått utmärka sig i stadsväven på samma sätt som kyrkor och andra symboliskt viktiga byggnader. ATT BYGGA BRA SKOLOR handlar självklart om mycket mer än estetik. Ökad kunskap om gestaltning av skolor och förskolor bidrar till en bättre vardagsmiljö för barnen och till en hållbar samhällsutveckling. Gestaltning handlar om så mycket. Framför allt om hur man organiserar en skol- eller förskolemiljö för att passa verksamheten som ska bedrivas där eller hur man skapar pedagogiska miljöer, säger Anni Björkskog, arkitekt på SISAB. Samordning viktigt Det är många intressenter som är inblandade när en skola ska byggas och det krävs mycket samordning och hårt arbete för oss och våra samarbetspartners för att få ihop alla bitar. I innerstadslägen kan det vara frestande att bygga på höjden då det är ont om tomtmark samtidigt som det visar sig att en skolbyggnad med alltför många våningar innebär många och långa trappor vilket kan skapa problem i vardagen, speciellt när lokalerna byggs för mindre barn. Gestaltning handlar om så mycket. Framför allt om hur man organiserar en skol- eller förskolemiljö för att passa verksamheten som ska bedrivas där. Gestalningsanvisning för god skolarkitektur Ett medvetet arbete med utformning av nya skolor och förskolor underlättar dialog och samarbete inom staden, vilket förenklar planeringsprocessen när en skola ska byggas, byggas till eller om. Tidigt samarbete mellan stadens olika förvaltningar ger bättre förutsättningar för goda arkitektoniska lösningar som håller tids- och kostnadsramar. För att uppnå detta har vi tagit fram en anvisning för gestaltning och funktion och beslutat att varje byggprojekt i enlighet med denna ska ha en dokumenterad gestaltningsidé. Vi har även tagit fram en rådgivande referens för gestaltning. Gestaltningsanvisningen är ett levande dokument som vi uppdaterar vartefter och innebär att vi kan stärka de arkitekter vi anlitar för att rita våra skolor. Anvisningarna innehåller konkreta checklistor för vad man bör tänka på när man ritar en skola. Den tar exempelvis upp allt från utformning av skolgårdar, fasadmaterial och solavskärmning till ljud- och ljusmiljö och brandsäkerhetsaspekter, avslutar Anni Björkskog. Anni Björkskog SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016 13

Gärdesskolans utomhusscen. stockholms skolgårdar Från hål i asfalten till rundpingis på rasten Vi är väldigt noga och ställer höga krav på materialet. Vi använder exempelvis aldrig gummigranulat som fyllning i konstgräsmattan. Mathias Bartak Efter en inventering av alla skolgårdar i Stockholm 2013 satsade SISAB på att rusta upp ett stort antal gårdar de närmaste efterföljande åren. Även 2016 har vi genomfört en rad underhålls- och reparationsarbeten. DET ÄR ETT RENT VANSINNIGT SLITAGE PÅ EN SKOLGÅRD, konstaterar Mathias Bartak, marksamordnare på SISAB, som sett till att 22 skolgårdar fått en uppfräschning. Det handlar om mindre upprustningar och åtgärder, exempelvis inventering och beskärning av träd, trapprenoveringar och renovering av markbeläggningar. Stockholms skolgårdar är förhållandevis små till ytan i relation till antal elever och det innebär att det är svårt för naturliga markmaterial som exempelvis gräs att klara sig. Mindre gräsytor blir lerytor under de långa höstarna och då är det bättre att använda konstgräs och gummi som tål det blöta vinterhalvåret med vårt klimat, säger Mathias. Konstgräs och gummi är alltså att föredra ur funktionssynpunkt. Samtidigt finns ibland en oro kring dessa materials eventuella hälsopåverkan. Vi är väldigt noga och ställer höga krav på materialet, säger Mathias. Vi använder exempelvis aldrig gummigranulat som fyllning i konstgräsmattan, utan enbart sand. Ytor blev lekytor Utöver detta arbete har SISAB på uppdrag av utbildningsförvaltningen gjort omfattande ombyggnader av Högalid-, Enskede-, och Rinkebyskolans skolgårdar för att skapa bättre lek- och aktivitetsytor. Inom projektet har också Gärdesskolan fått en ny scen. Scenen på Gärdeskolan har försetts med ett pergolaliknande tak som med tiden kommer att ge allt mer solskydd och skugga i takt med att planteringarna växter. Projektansvarig på SISAB är Frida Nyberg som samordnat arbetet. På Högalidsskolan, en av skolorna där ombyggnaden varit mer omfattande, har eleverna fått ny konstgräsplan med möjlighet att spela både fotboll och basket. Nya planteringar har anlagts och här finns nu ett antal pingisbord på skolgården, en balansbana, nya bänkar, ett volträcke och ett antal markmålningar med allt från King-cirkel till hopphagar och multiplikationstabell. Även Högalidsskolan har fått en utescen i trä, berättar Frida. 14 SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

»På utvecklingssamtalen berättar föräldrarna om hur engagerade barnen är hemma i att spara energi«i utbildningen Energiagenterna lär sig förskolebarn att spara energi på ett lustfyllt och roligt sätt. Redan under 2014 gjorde vi på SISAB ett pilotprojekt på förskolan Tabulatorn i Råcksta som blev en stor succé. 2015 GICK VI VIDARE och genomförde metoden på ytterligare fem förskolor. Det ledde till att utbildningen belönades med både Stockholms stads förnyelsepris och Stockholms stads miljöförvaltnings Pingvinpris 2015 för sin nya och innovativa arbetsmetod. Resultaten från genomförandet på de fem förskolorna under 2015 var mycket positiva och under hösten tog vi beslut om att göra en kraftig uppskalning under 2016, berättar Jacob Landin, projektledare för Energiagenterna. Under 2016 har Agent Ström och El'Boven besökt 53 förskolor och därmed diplomerat fler än 1 000 barn. Det är också målsättningen för 2017. Metoden som ligger till Jag ska aldrig mer använda varmvatten! Förskolebarn grund för Energiagenterna är anpassad efter den komplexa vardagen i en förskola. Varje barngrupp är unik, likaså personalen och ingen dag är den andra lik. Därför är det viktigt att metoden är så pass flexibel att den fungerar oavsett förutsättningarna. Utöver faktabaserad kunskap om miljö- och klimatfrågor får barnen genom Energiagenterna möjlighet till kreativt skapande genom rytmik, sång, rörelse och drama samt deltar i två interaktiva teaterföreställningar på plats i förskolan. Vi märker att det fungerar. Inte minst genom den respons vi får från barn, föräldrar och lärare. Och genom att efterfrågan från förskolor att delta i Energiagenterna är enormt, berättar Jacob. Även 2016 fick metoden uppmärksamhet när Energiagenterna tilldelades utmärkelsen Två blir mer av Stockholms stads forum för hållbara fastigheter. Energiagenterna fortsätter att inspirera i Stockholms förskolor. SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016 15

En av stadens största grundskolor byggs i Årsta Årsta kommer under de närmaste åren att få 6 000 nya bostäder och ta emot i runda slängar 14 000 nya invånare. Det för med sig behovet av nya elevplatser. Den nya Sjöviksskolan ska omfatta drygt 12 000 kvadratmeter fördelade på tre byggnader och blir med sina 1 200 elever därmed stadens största grundskola. Anna Areskogh, Max Arkitekter DETALJPLANEN GODKÄNDES i maj 2016 och då blev det också klart med totalentreprenören PEAB som startade sin projektering i juni. Den första sprängningen genomfördes strax före jul och om allt går som det ska står skolan klar till höstterminen 2019, berättar Jan Hjertström, projektansvarig på SISAB. En kamp mot klockan Jan berättar också att i de flesta fall brukar SISAB projektera själva och upphandla utförandeentreprenader, men när det gäller Sjöviksskolan har gången sett lite annorlunda ut. För att bygget skulle kunna komma igång så snabbt som möjligt under rådande förhållande i just det här projektet valde vi att lägga ut projektet på totalentreprenad. Vi var lättade när detaljplanen gick igenom för det är först då vi kan skriva avtal med entreprenören och i det här fallet drog det ut på tiden. Avtalet skrevs på bara dagarna innan anbudstiden gick ut. Där hade vi turen på vår sida, hade detaljplanen blivit godkänd en vecka senare hade vi fått göra om hela upphandlingsprocessen, vilket hade försenat projektet minst ett halvår. Svårbyggd tomt i tättbebyggt område Byggtekniskt är tomten något av en utmaning då det skiljer 13 meter mellan tomtens högsta och lägsta punkt. Det finns alltså ingen naturlig skolgård att bygga kring och arkitekten Anna Areskough på Max Arkitekter har löst detta genom en sockelvåning under mark som binder ihop de två övriga huskropparna och därmed också utjämnar nivåerna för att underlätta anläggningen av skolgård och bollplan. De två byggnaderna har tak som lutar in mot skolgården och kommer därför att uppfattas som visuellt lägre av de barn som vistas på skolgården och högre åt det håll som vetter mot den omgivande bebyggelsen. Skolans matsal som vetter mot kvartersparken har glasfasad för att leda in ljuset i den djupa byggnadskroppen och skapa en ljus och trevlig miljö med utsikt mot grönskan. Sjöviksskolan blir vår största grundskola med 1200 elevplatser. Idrottshallen ligger nedsprängd under skolgården. Flexibilitet viktig förutsättning Utgångspunkterna när skolan har planerats är att lokalerna ska kännas trygga och samtidigt inspirerande. De har ritats både för dagens och morgondagens elever och för att kunna anpassas och förändras med framtidens pedagogikutveckling. 16 SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

Bra skolmiljöer för Stockholms barn och unga Inomhusmiljön i skolor och förskolor betyder mycket för elevernas fysiska hälsa och lärande. I SISAB:S ARBETE MED STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR av skolmiljöerna ingår många olika aspekter, såsom ventilation, akustik och fuktsäkra konstruktioner. En mycket uppmärksammad och viktig fråga är också att byggnaderna ska vara fria från miljöfarliga ämnen. Sedan många år används därför produktvalssystemet Byggvarubedömningen och vi samarbetar också med Kemikaliecentrum sedan ett par år tillbaka. Kemikaliecentrum är en del av Miljöförvaltningen i Stockholm. SISAB deltar i olika studier som ska visa om och hur farliga Vi jobbar kontinuerligt ämnen kan spridas med erfarenhetsåterföring från exempelvis golv och utveckling. till omgivningen. Vi Sofia Johansson förbereder också en omfattande golvinventering i alla SISAB:s förskolor, till grund för en handlingsplan för äldre PVC-golv. Äldre golv kan innehålla ämnen som idag inte längre används, på grund av att vissa hälsorisker med ämnena kunnat beläggas. Vi deltar också i studier kring miljöaspekter hos fallskyddsgummi och konstgräs, och här har vi successivt skärpt kraven, berättar Ulrika Broman, hållbarhetsstrateg på SISAB. Vi deltar även i Kemikaliecentrums nätverk för kemikaliesmarta förskolor. I och med att vi anslutit oss till Miljöbyggnad och certifierar alla nya byggnader arbetar vi också med en rad indikatorer som ger en sund innemiljö. I slutet av året blev en ny utgåva av vår akustik-anvisning klar där SISAB anger de krav vi ställer i ny- och ombyggnad som komplement till myndighetskrav och branschregler. Vi jobbar även kontinuerligt med erfarenhetsåterföring och utveckling, både tillsammans med våra ramavtalade konsulter men också inom svensk standard för att även på lång sikt säkerställa god akustik i våra skolmiljöer, berättar Sofia Johansson, byggteknisk specialist. Örbyskolan Mariehällsskolan. Mariehällsskolan. SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016 17

Ett Stockholm för alla STOCKHOLMS STADS STYRNING och uppföljning av Vision 2040 Ett Stockholm för alla, systematiseras med hjälp av ett integrerat ledningssystem, ILS. Kommunfullmäktige har på en övergripande nivå och med ett långsiktigt perspektiv beslutat om fyra inriktningsmål för staden, som beskriver hur de förtroendevalda politikerna vill att Stockholm ska vara år 2040: Ett Stockholm som håller samman Vällagad skolmat ger god hjälp på vägen genom skoldagen. Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm På nästa nivå har inriktningsmålen konkretiserats till mål för respektive verksamhetsområde. Dessa mål för verksamhetsområdena anger vilken effekt som bör uppnås inom ett femårsperspektiv. För att markera vad som är prioriterat att uppnå under det närmaste året utfärdas ägardirektiv till SISAB och övriga bolag i stadens budget, alternativt tar bolagen fram egna mål och aktiviteter. För de olika målen anger kommunfullmäktige, koncernledningen eller bolagen indikatorer och/ eller aktiviteter för att konkretisera uppdragen och för att mäta och följa måluppfyllelsen över tid. Uppföljningen kan ske med olika intervaller, men vanligast är tertialvis eller årsvis. All mat lagas på plats och medför färre transporter. Stockholms största skolkök EFTER MER ÄN TVÅ ÅRS OMBYGGNAD invigdes Konradsbergs storkök den 1 december. Själva köket är ett ultramodernt kök med kapacitet att tillaga mer än 4 000 portioner mat per dag. För närvarande tillagas cirka 3 500 portioner mat per dag. Övriga portioner levereras till närbelägna skolor på Kungsholmen samt skolor vars kök håller på att byggas om. Köket är Stockholms stads största tillagningskök där all mat lagas på plats och på så sätt medför färre transporter. 18 SISAB OCH KUNDEN ÅRSREDOVISNING 2016

Målbild detta byggde SISAB under 2016 Förskolan Bergsgården 200 PLATSER 2 Antal platser Summa skolor 1 935 Summa förskolor 1 154 Summa paviljonger 2 396 Totalt antal platser 5 485 13 12 11 Kungsholmens grundskola 645 PLATSER Sjöstadsskolan 360 PLATSER 6 4 5 20 Blommensbergsskolan 50 PLATSER 18 7 10 17 3 9 15 16 1 Örbyskolan 50 PLATSER 2 Dalhagsskolan 200 PLATSER 3 Sjöstadsskolan 360 PLATSER 4 Kungsholmens grundskola 645 PLATSER 5 Eiraskolan 30 PL ATSER 6 Alviksskolan 90 PLATSER 7 Midsommarkransens gymnasium 180 PLATSER 8 Skönstaholmsskolan 30 PLATSER 9 Nytorpsskolan 300 PLATSER 10 Blommensbergsskolan 50 PLATSER 11 Förskolan Klisterburken 90 PLATSER 12 Förskolan på Maltesholmsvägen 90 PLATSER 13 Förskolan Bergsgården 108 PLATSER 14 Förskolan Blombacken 144 PLATSER 15 Förskolan på Kanslersvägen 108 PLATSER 16 Förskolan Grönmossen 108 PLATSER 17 Förskolan på Hojgränd 144 PLATSER 18 Förskolan Vasan 144 PLATSER 19 Förskolan på Enskedevägen 108 PLATSER 20 Förskolan på Skomakargatan 110 PLATSER Örbyskolan 50 PLATSER 1 19 14 8 Förskolan Grönmossen 108 PLATSER

SISAB och medarbetaren Att kunna erbjuda de bästa möjliga utbildningsmiljöerna för våra unga är vårt angelägna uppdrag. I ett växande Stockholm där behovet av elevplatser ökar för varje nyinflyttad, nyanländ och nyfödd behöver även vi på SISAB växa och bli fler. Vi behöver bli fler som har den kompetens som krävs för att bygga och förvalta Stockholms skolmiljöer. Som ett av Sveriges största fastighetsbolag kan vi erbjuda många intressanta arbetsuppgifter. Vi lägger även ned stort arbete på att utveckla kultur och ledarskap. Här ska medarbetarna ha möjlighet att skapa ett hållbart och utvecklande arbetsliv. Från vänster: Björn Lundgren, projektansvarig, Jenny Berggren, förvaltare, Markus Malmberg, fastighetsutvecklare, Maria Larsson, upphandlare, Emma Helin, förvaltare, Jan Amnéus, enhetschef, Marie Ungheden, projektområdeschef.

Hos oss kan man göra karriär på sitt sätt; på tvären, på bredden och på höjden. Eller utvecklas där man är. Vi vill även medverka till att få fler stockholmare i arbete. Vi bygger visserligen skolor, men så småningom ska våra elever ut på arbetsmarknaden och då vill vi hjälpa till på det sätt vi kan. Ett sätt är att erbjuda feriejobb till ungdomar som på så sätt kan få sin första arbetslivserfarenhet. Ett annat är att minska arbetslösheten för grupper långt ifrån arbetsmarknaden, genom att ställa krav på socialt ansvar hos våra leverantörer och underleverantörer.

Entré till nybyggda Kungsholmens grundskola. Arkitekt Ludmila Choumakova, Cedervalls, har ritat tillbyggnaden. Här finns rum för kunskap att växa

Våra hållbara och smarta lösningar för barns och ungdomars skolmiljö behövs mer än någonsin. Det gör vårt jobb utmanande och alla oavsett roll lika viktiga. Att våra medarbetare väljer att stanna och utvecklas i verksamheten är viktigt. Samtidigt behöver vi attrahera fler duktiga yrkesmänniskor för att klara vårt samhällsnyttiga ansvar. UNDER 2016 har vi tagit en rad steg för att öka kännedomen om SISAB som arbetsgivare och för att stärka företagets arbetsgivarvarumärke. För att våra medarbetare ska fortsätta att växa tillsammans med oss erbjuder vi kompetensutveckling. Det betyder att man hos oss kan göra karriär på sitt sätt; på tvären, på bredden och på höjden. Eller utvecklas där man är. Alla medarbetare har en individuell plan för utveckling, berättar Marie Langheden, HR-specialist på SISAB. Nya skolor kräver nya medarbetare Med så många förskolor och skolor i pipeline under de kommande årtiondena behöver vi anställa. Och det inom en sektor där SISAB inte är ensam i konkurrensen på arbetsmarknaden. Allt inom fastighets- och byggsektorn är extremt konkurrensutsatt och det är en stor utmaning att attrahera kompetenta medarbetare, konstaterar Marie. Därför måste vi bland annat bli tydligare med vårt erbjudande som arbetsgivare. Vi ser exempelvis att att göra skillnad är en önskan som växer bland nyutexaminerade. Att vi på SISAB jobbar med kvalitet, samhällsnytta och skapar värde är något som blir alltmer attraktivt, menar Marie. Att SISAB jobbar med kvalitet, samhällsnytta och skapar värde är något som blir alltmer attraktivt. Samarbeten och internutbildningar Framför allt handlar det om att hitta nya smarta lösningar inom området kompetensförsörjning. Därför har SISAB inlett ett samarbete med yrkeshögskolan Newton för att bidra med kunskap och erfarenheter kring fastighetsförvaltning och även kunna rekrytera. Vi har inrättat en ny typ av tjänst biträdande förvaltare. Det innebär att vi kan anställa personer som inte tidigare har jobbat som förvaltare och som ska kunna växa in i rollen. Många av de som väljer en utbildning på Newton har ofta också tidigare yrkes-/arbetslivserfarenhet som kan berika oss i vår organisation. SISAB kommer även att införa ett nytt program för att effektivisera och systematisera introduktioner. På så sätt kan vi stärka välkomnandet av nyanställda och inte minst stärka upplevelsen att ha gjort rätt val av arbetsgivare. Vi bygger också en känsla för företagets värderingar som vi hoppas ska skapa ytterligare engagemang. Tanken med introduktion är också att korta ner den tid det tar att komma in i arbetet och lära sig vår företagskultur. För att ytterligare anpassa introduktionen har vi satsat på en ny handledarutbildning där varje avdelning kommer att ha en utbildad handledare som ska stötta praktikanter och traineer. Marie Langheden Jämställdhets- & mångfaldsplan: SISAB arbetar aktivt för att motverka all typ av diskriminering. I vår handlingsplan slår vi fast att vi bedriver målinriktat jämställdhets- och mångfaldsarbete inom områdena: Arbetsförhållanden Föräldraskap Trakasserier Rekrytering Kompetensutveckling Lön SISAB OCH MEDARBETAREN ÅRSREDOVISNING 2016 23

ny handledarutbildning: SISAB satsar på praktikanter KORT OM Namn Marie Langheden Ålder 49 Gör HR-specialist Utbildning Ekonomi, organisation med mera Antal år på SISAB 2 Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess Vi på SISAB använder oss sedan några år av en kompetensbaserad rekryteringsmetod som ger möjlighet att göra en djupare bedömning av de arbetssökande. Vi följer en strukturerad process där alla kandidater bedöms efter vilken kompetens som krävs för uppdraget och alla sökande får genomgå exakt samma urvalsmetoder. Detta för att främja jämställdhet och mångfald. Med hjälp av metoden kan vi även utläsa den sökandes framtida potential och inte enbart se till CV-innehåll, berättar Marie. Som komplement till processen och intervjun används också tester som undersöker egenskaper som är viktiga i både arbetslivet och yrkesrollen. Ett förfarande som SISAB hoppas ska göra rekryteringen mer hållbar och förse oss med medarbetare som både är lämpade och som kan forma sin yrkesmässiga framtid inom bolaget. I konkurrensen om arbetskraft och kompetens blir det allt viktigare att vårda sitt arbetsgivarvarumärke. För att stärka vår position som arbetsgivare och ta ännu bättre hand om våra praktikanter sjösatte vi en intern handledarutbildning under året. AMBITIONEN ÄR ATT ARBETA MER STRUKTURERAT för att göra plats för praktikanter, traineer och ex-jobbare och se till att de får en praktikupplevelse som är minnesvärd och användbar. Dessutom skapar det nya ambassadörer som kan sprida kännedomen om SISAB vidare i sina egna nätverk. Tanken är att varje avdelning ska ha en handledare som blir ansvarig för att planera för och följa traineer och praktikanter. Här är några röster om hur de ser på utbildningen och sin kommande roll som handledare: Maria Larsson är upphandlare och deltar i utbildningen. Själv har jag arbetat länge på SISAB och trivs jättebra. Så jag har en mycket positiv inställning till min arbetsplats och organisation. Jag har dessutom ett arbete där jag känner att jag gör nytta när jag är med och skapar bra skolmiljöer för Stockholms barn och unga. Allt det här positiva vill jag föra vidare och att vara handledare är ett väldigt bra sätt. Allt det här positiva vill jag föra vidare och att vara handledare är ett väldigt bra sätt. Maria Larsson Sami Dimelius är fastighetsvärd och tycker att utbildningen ger en bra grund att stå på för att känna sig trygg i sin roll som handledare. Jag hade själv hört positiva saker om SISAB innan jag började och kände direkt att det stämde. Företagskulturen är familjär trots att vi är många och arbetsmiljön är toppen. Att delta i utbildningen och sedan i en roll som handledare är något jag verkligen känner för. Att på ett aktivt sätt få vara med och sprida en företagskultur som jag själv värderar högt är tillfredställande. 24 SISAB OCH MEDARBETAREN ÅRSREDOVISNING 2016

Alina Segerström, förvaltare och Åsa Lövenvald, registrator. Emma Helin, förvaltare, poängterar vikten av att bli väl mottagen på en arbetsplats. SISAB tog emot mig på ett bra sätt när jag började i september 2015 och den välkomnande känsla jag fick delar jag gärna med mig av själv. Jag vet hur viktigt det är att få en bra introduktion för att snabbt komma in i arbetet och för att man skall trivas och bli en bra ambassadör. Jag ser verkligen fram emot uppgiften att vara handledare och märker att jag lär mig mycket själv också. Som relativt nyanställd tror jag mig veta vad nya arbetskamrater behöver hjälp med. Jag vet hur viktigt det är att få en bra introduktion för att snabbt komma in i arbetet och för att man skall trivas och bli en bra ambassadör. Emma Helin Bra handledning ger nyanställda och traineer en genväg in i jobbet. Markus Malmberg Markus Malmberg är fastighetsutvecklare på SISAB och ser även utbildningen och handledaruppgiften som ett naturligt steg. Det som drev mig att söka mig till rollen som handledare var främst möjligheten att få hjälpa och utveckla andra. Bra handledning ger nyanställda och traineer en genväg in i jobbet och de får snabbare grepp om vad som ingår i yrkesroller och hur man navigerar i organisationen. Markus tycker även att det är en förmån att få delta i en utbildning som utvecklar honom själv i sitt eget arbete. Det har exempelvis varit väldigt värdefullt att få nya insikter i ämnen som gruppdynamik och kommunikation. SISAB OCH MEDARBETAREN ÅRSREDOVISNING 2016 25

KORT OM Namn Corinne Sjöbäck Ålder 25 Gör Verksamhetsutvecklare Utbildning Civilekonom Antal år på SISAB 2 KORT OM Namn Maria Höglund Ålder 35 Gör Fastighetsförvaltare Utbildning Ingenjör Antal år på SISAB 10 Det har verkligen varit värt det. Jag har alltid stormtrivts på den här arbetsplatsen. Maria Höglund Inskolad på skolfastigheter Traineeprogrammet som drivs i Stockholms stads regi vänder sig till nyutexaminerade akademiker. En av dem är Corinne Sjöbäck som i somras avslutade sin traineeutbildning och sedan stod på egna ben som controller på SISAB:s ekonomienhet. I januari 2017 gick hon vidare till VDstaben som verksamhetsutvecklare. NÄR JAG VAR KLAR med studierna sökte jag passande traineeprogram och fastnade för stadens program och en tjänst som controller på SISAB som passade min studieprofil perfekt. Som trainee i Stockholms stad får man nämligen en tillsvidareanställning från dag ett. Därefter följer ett omfattande program på 40 dagar utspridda under det första anställningsåret. Att få möjlighet till den här typen av inskolning i arbetslivet är en fantastiskt bra start på karriären för någon som är nyutexaminerad, tycker Corinne. Förutom personlig och yrkesmässig utveckling bjuder programmet även på många möjligheter att få insyn i stadens olika verksamheter. Bara att få inblick i beslutsvägar och hur en politiskt styrd organisation fungerar har varit värdefullt. Dessutom har vi grupparbetat kring några av stadens inriktningsmål och fått bredda vår erfarenhet genom att byta plats med en annan trainee under tre veckor. Corinne genomförde programmet tillsammans med 14 andra traineer och har inte bara fått viktig insyn och kunskap, utan även användbara kontakter inom staden. Hittade drömjobbet på jobbet När Maria Höglund skulle ut och söka jobb efter sin KTH-utbildning var det tvärstopp på arbetsmarknaden och hon tog till slut ett jobb som administratör på ett konsultbolag. Uppdraget gjorde att hon hamnade på SISAB:s upphandlingsavdelning. ATT JOBBA SOM administratör var inte det jag ville och efter en föräldraledighet började jag höra mig för om alternativa yrkesroller inom bolaget, berättar Maria. Jag ville utvecklas och hitta en yrkesroll som passade mig bättre. Maria fick möjligheten att prova på olika roller och prya på olika avdelningar. Jag fick känna på rollerna som fastighetsvärd och projektansvarig, men det var när jag pryade som förvaltare jag kände att jag hittat rätt, berättar hon. Jag fick mycket stöd av en av mina chefer som verkligen visade att hon trodde på mig och fick gå en del kurser. Marias första steg åt det håll hon ville var ett sex månaders vikariat som fastighetsvärd. Jag trivdes och det var roligt, men kände ändå att jag ville fortsätta jobba mot att bli förvaltare. Hösten 2015 var hon framme vid sitt mål. Nu har jag nyss fått nytt jobb och arbetar med att förvalta SISAB:s privatkontrakt och gymnasier. Maria är glad att hon fått chansen, även om det har varit en ganska lång resa. Det har verkligen varit värt det. Jag har alltid stormtrivts på den här arbetsplatsen och att jag har fått möjligheten att hitta min väg har betytt oerhört mycket för mig. Jag har förstått att jag kan om jag vill. 26 SISAB OCH MEDARBETAREN ÅRSREDOVISNING 2016

Anni Björkskog, arkitekt och Markus Malmberg, fastighetsutvecklare. Många visar stort intresse för SISAB:s arbete SISAB bygger kostnadseffektivt, med hög kvalité och har medarbetare med mycket gedigen kompetens. Därför blir vi också ofta tillfrågade om vi kan dela med oss av vår kunskap. Under året har Sofia Johansson varit flitigt efterfrågad som byggnadsteknisk specialist på SISAB. EN AV ORSAKERNA till att vi blir tillfrågade är faktiskt för att vi delar med oss. Det kvalitetsarbete vi genomför ligger tillgängligt på vår webbplats genom anvisningar och referenser och skapar nyfikenhet och lust att veta mer, menar hon. Under året har Sofia hunnit med en hel del. Hon har hållit föredrag om hur SISAB arbetar med akustik på en konferens om ljudmiljö i förskolan, föreläst om hållbart byggande för blivande byggnadsingenjörer på Nackademin, talat om SISAB:s arbete på en konferens om inomhusmiljö och visat Kungsholmens grundskola för en delegation forskare från Japan. Vid årsskiftet växlade hon över till den nybildade VD-staben som planeringschef. Det finns så mycket kompetens i vår organisation och det visar inte minst det stora intresse jag möter när jag är ute och pratar, säger Sofia som berättar om hur kul det är när hon får en klass studenter som tänkt sig en framtida karriär inom entreprenad att bli intresserade av att söka jobb i en beställarorganisation istället. Eller när deltagarna på inomhusmiljökonferensen visar stort intresse för bolagets strategiska inomhusmiljöarbete och hur långt vi kommit. Vi är en stor och kraftfull organisation och många blir imponerade av allt vi gör och kan. Men eftersom vi jobbar mer än pratar om oss själva är vi inte lika kända som exempelvis de stora privata fastighetsbolagen. KORT OM Namn Sofia Johansson Ålder 31 Gör Planeringschef Utbildning Byggnadsingenjör Teknik och Hälsa Antal år på SISAB 3 Vi är en stor och kraftfull organisation och många blir imponerade av allt vi gör och kan. Sofia Johansson SISAB OCH MEDARBETAREN ÅRSREDOVISNING 2016 27

SISAB och samhället Vi bygger inte bara skolor. Vi är även med och bygger samhället när vi ser till att Stockholms barn och unga har tillgång till trygga, tillgängliga och sunda skol- och förskolemiljöer. Skolan spelar en viktig roll i samhällsbygget. Det är här barnen ska få en bra start i livet och det är här de formar både sin och vår framtid. Och vi lever som vi lär. Starka gemensamma interna värderingar kring affärsmässighet, ansvar och engagemang hjälper oss att fatta kloka, välplanerade och genomtänkta beslut när vi verkställer det uppdrag stockholmarna ger oss. Philip Dellström och Anders Thor, hyresspecialister.

I varje stadsdel finns minst en skola. Den är en viktig plats för alla barn och unga även utanför skoltid. Skolan är ofta en betydelsefull träffpunkt mitt i byn som alla ska kunna ha glädje av. Studiecirkeln som behöver en lokal att träffas i, idrottsföreningen som behöver en hall att träna i på kvällstid eller helger. En likvärdig skola handlar om att göra lokalerna tillgängliga för alla in i minsta detalj. Som att exempelvis förse hissar och skyltar med punktskrift. Eller att bygga ramper och installera handikapptoaletter.

Det ska vara tryggt att jobba för oss. Även när du jobbar för någon annan.

Under 2016 har vi satt strålkastarljus på flera av de sidor av vår verksamhet som kan sorteras in under begreppet social hållbarhet och tagit fram en strategi för socialt hållbar utveckling. DET HANDLAR OM allt från att utveckla skolans plats i samhället till vilka arbetsvillkor våra leverantörer erbjuder sina anställda. Det är mycket att hålla reda på i ett bygg- eller ombyggnadsprojekt. För att säkerställa att våra arbetsrutiner fungerar som de ska och att vi och våra underleverantörer följer alla regelverk började vi på SISAB se över vår risk- och väsentlighetsanalys under 2015. Därefter har arbetet med att ta fram en ny internkontrollplan fortsatt. Internkontrollarbetet ska förebygga oegentligheter av olika slag, peka på eventuella brister i rutiner och hantering samt initiera förbättringar. Med hjälp av planen kan vi på SISAB kontrollera allt från att vi följer de lagar och regler som gäller på byggarbetsplatsen till att våra underleverantörer inte anlitar svart arbetskraft och betalar skatt. De här rutinerna och regelverken är en naturlig del i vårt arbetssätt och sedan länge inbyggda i verksamheten. Internkontrollplanen handlar om att ta stickprov i de olika verksamheterna för att kontrollera att allting fungerar som det ska, säger Corinne Sjöbäck, controller på SISAB (fr.o.m. 2017 verksamhetsutvecklare). Under året har arbetet med internkontrollen fokuserat på två viktiga områden som identifierades som riskområden i den inledande risk- och väsentlighetsanalysen. Vi har gått igenom rutinerna för processerna Driva projekt och Upphandling och inköp. Internkontrollplanen följs upp två gånger per år. De här rutinerna och regelverken är en naturlig del i vårt arbetssätt och sedan länge inbyggda i verksamheten. Corinne Sjöbäck Vi har kommit en bra bit på väg och fortsätter även vårt arbete under nästa år. Det kommer att ta ett par år att gå igenom hela verksamheten. Internkontrollplanen för Upphandling och Inköp innebär: Kontroll att Lagen om offentlig upphandling följs Kontroll av regler för upphandling Kontroll av diarieföring och anbudshantering, arkiveringsrutiner och beställningsrätt Säkerställa att processen för upphandling och inköp är väl dokumenterad och att en kontrollmatris finns där kontroller som möter de risker som kan uppkomma i processen är definierade. Sociala krav på byggprodukter SISAB STÖDJER miljöbedömningssystemets Byggvarubedömningens framtagande av nya kriterier med etiska aspekter på byggprodukter: Det handlar om att vi ska kunna vara säkra på att det byggmaterial som produceras runt om i världen inte har tagits fram med hjälp av exempelvis barnarbete eller i fabriker med dåliga arbetsförhållanden. Man kommer också försöka säkerställa att leverantören har riktlinjer för att förhindra korruption. Det blir ett enormt genomslag när alla i branschen ställer gemen- samma krav, konstaterar Daniel Parianos, hållbarhetskoordinator på SISAB. För vår del på SISAB blir det lättare att ställa sociala krav i upphandlingar med denna tjänst som kompletterar den nuvarande bedömningsmodellen, baserad på kemiskt innehåll och livscykelkriterier. Det är viktigt att skolor och förskolor byggs med material som är framställt på ett etiskt hållbart sätt. De sociala bedömningarna på byggprodukter är ett pågående arbete i branschen, som kommer ge frukt först om några år. SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016 31

Det ska känna tryggt att gå över en skolgård även på kvällstid. Trygghet och säkerhet dygnet runt Minskad yttre skadegörelse och färre bränder skapar tryggare och trevligare utbildningsmiljöer. Därför investerar vi både tid och pengar i skadeförebyggande åtgärder. Tråkigt nog tvingas vi fortfarande till stora kostnader för att renovera efter skadegörelse. Pengar vi hellre skulle vilja lägga på att förbättra utbildningsmiljön för personal och elever. KORT OM Namn Barbro Johansson Ålder 64 Gör Säkerhetsstrateg Utbildning Pedagogik i botten samt förvaltarutbildning, hyresjuridik m m Antal år på SISAB 12 FRAMGÅNGSRIKT skadeförebyggande arbete och säkerhetstänk är ett viktigt arbete i den dagliga verksamheten.en av anledningarna är att Stockholm behöver sina elevplatser och att vi naturligtvis vill bevara de elevplatser som redan finns. Brinner en skola eller en förskola ned innebär det att vi måste ersätta den och då har vi ytterligare ett kostsamt byggprojekt, säger Barbro Johansson, säkerhetsstrateg på SISAB. Kontroller av brännbart material Rensa rent-kontroller är ett exempel på hur vi på SISAB försöker förhindra brand och under 2016 har vi intensifierat det arbetet. Det handlar om att få bort allt brännbart material från förskole- och skolgårdar. Det får inte finnas löst brännbart material på närmare håll än sex meter från våra byggnader för att försäkringen ska gälla. Är något inte yrkesmässigt monterat får det inte finnas kvar ute efter verksamhetstid, konstaterar Barbro. Men främst handlar det om att det ska kännas tryggt för barn och personal att komma till och vistas i Stockholms förskolor och skolor. Vårt bevakningsföretag kontrollerar på kvällar och nätter, fotograferar det som inte bör förekomma kring våra fastigheter efter verksamhetstid. Senare på natten kommer en sopbil och hämtar det som är löst brännbart. Fakturan skickas sedan till verksamheten. Ljudlarm Under 2016 har vi på SISAB startat ett utvecklingsprojekt som gäller ljudlarm. Ljudlarmet genererar ett högfrekvent ljud som oftast kan uppfattas av ungdomar, men inte av katter, hundar och barn i förskoleåldern. De installeras på fasaden på några av de förskolor som utsatts för mycket skadegörelse. Vi testar nu på några utsatta förskolor. Tanken är att förhindra att obehöriga vistas på gårdarna och lämnar skräp och saker som barnen kan skada sig på eller att det blir annan skadegörelse och brand. Det kan röra sig om glasskärvor, tändare och till och med kanyler ibland, berättar Barbro. Det ska inte barn och personal behöva uppleva. De måste få vara trygga. Vi har undersökt om ljudet är skadligt och studierna visar att det inte är några problem. Ljudet ställs dessutom in så att 32 SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016

Spännande försök med passivhus PÅ HUMMELVÄGEN i Årsta kommer det om ett par år finnas förskolelokaler i ett passivhus som under året projekterats av oss på SISAB. Ett passivhus är en välisolerad byggnad med minimala värmeförluster, vilket också innebär låga uppvärmningskostnader. Det ska bli spännande att se hur mycket energi vi kan spara på det här sättet säger, Sofia Johansson, som de senaste tre åren arbetat som byggnadsteknisk specialist på SISAB. Rent byggnadstekniskt innebär det också att man tar vara på värmen från solen på solsidan och minskar värmeförlusterna genom mindre fönster på skuggsidan. Utmaningen för våra arkitekter och konstruktörer i projektet är att hitta Ventilationen värmeväxlas Spillvärme tas tillvara en byggnadsform som alstrar tillräckligt med värme utan att riskera övertemperaturer inomhus. Sommarsolen stängs ute Välisolerade väggar, tak och grund Vintersolen släpps in Energieffektiva fönster det bara täcker det område som vi vill skydda och ljudlarmet är inte på under verksamhetstid. Flerspråkigt brev Det finns många olika metoder för att minska skadegörelsen på våra skolor och förskolor. Som fastighetsägare har SISAB fokus på att "bygga bort" riskabla och otrygga miljöer. Mer belysning och större insyn är exempel. Vi hoppas också kunna nå ut till de ungdomar som mår dåligt och finner ett utlopp för sina känslor i att förstöra sin och kompisarnas skolmiljö. Därför tog vi under 2016 fram ett brev som riktar sig till ungdomar, skolpersonal och föräldrar för att få igång en dialog och ett samtal om vad som ligger bakom skadegörelsen, berättar Barbro. Brevet finns på flera språk: arabiska, turkiska och somaliska. Det är ett nytt grepp och ett sätt att nå ut till alla. Även de som tycker det är knöligt att läsa svenska. Så arbetar vi mot skadegörelse: Bevakningsbolag Vi har ramavtal med bevakningsbolaget Nokas Security AB. Förutom larmutryckningar hanterar de vår klottersanering och glaskross samt har i uppdrag att arbeta proaktivt med förebyggande skadegörelse. Grannbrevet En del grannar till våra fastigheter får direktnummer till larmcentralen på vårt bevakningsbolag, där samtalet behandlas som ett larm. Medvetna medarbetare SISAB:s medarbetare arbetar aktivt för att förhindra skadegörelse på våra skolor och förskolor. Nära dialog Kontinuerlig dialog med våra hyresgäster och bevakningsbolag med flera om förebyggande arbete. Rensa rent Brännbart material rensas bort från gårdar efter verksamhetstid, och fakturan skickas till skolan/förskolan. Termosensorer Värmekameror som övervakar skolgårdar utan att kränka individers integritet. Trygghetsvandringar Vi identifierar mörka och otrygga platser utomhus som vi åtgärdar. Ungdomsteamet Bevakningsbolagets speciellt utbildade väktare besöker de mest skadedrabbade fastigheterna, där de arbetar mer proaktivt och bland annat bygger relationer med ungdomar. SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016 33

En viktig del i trygghetsarbetet är att skapa kontakt med ungdomar. Vi är med och skapar trygga stadsdelar Under 2016 fortsatte vi det ambitiösa arbetet för att öka tryggheten i både inner- och ytterstad. Vi ronderar skolor och förskolor för att identifiera mörka, otrygga platser. VI ARBETAR MED UNGDOMSTEAM som består av väktare från vårt bevakningsbolag som är speciellt utvalda. Deras uppgift är bland annat att besöka SISAB:s mest skadedrabbade skolor och förskolor. Syftet är både att skapa kontakt med ungdomar men samtidigt också att förebygga och förhindra skadegörelse. I Skärholmen finansierar vi en 190 kvm stor muralmålning på en gavelvägg på Skärholmens gymnasieskola. Det är ett kulturellt samarbetsprojekt mellan oss, stadsdelsförvaltningen, Stadsteatern och föreningen Förorten i centrum, berättar Jenny Berggren, förvaltare på SISAB. Bygglov för målningen söktes under 2016 och kommer att genomföras 2017. I Rågsveds centrum har vi på SISAB varit med och ökat tryggheten på nätter och kvällar i samarbete med Rågsveds fastighetsägarförening. Vi har förstärkt belysningen på en rad mörka platser kring våra fastigheter längst gångstråket i centrum, berättar Jonny Thour, förvaltare. Belysningen har förstärkts kring gymnastikhallen, skolan och förskolan närmast centrum. Vi har även rustat upp fasader och lagat trappor och satt in extra städning kring fastigheterna för att det ska kännas tryggare och trevligare. I Hagsätra har Hagsätraskolans aula stått tom under några år. I somras tog ett antal ockupanter över aulan, vilket väckte uppmärksamhet i media. SISAB har nu hyrt ut aulan till en lokal ideell förening som ska bedriva ungdomsverksamhet i lokalen. Vi har förstärkt belysningen på en rad mörka platser kring våra fastigheter. Jonny Thor Det byggs musikstudios och här kommer även att finnas idrottsverksamhet, berättar Jonny Thour. SISAB är med och rustar ventilationssystem och yttertak och förstärker även här ytterbelysningen. Det är en jättebra verksamhet på gång för Hagsätras och Rågsveds ungdomar och det känns fantastiskt att vi på SISAB kan hjälpa till, konstaterar Jonny Thour. I Fagersjö har SISAB tillsammans med stadsdelen varit med i ett konstprojekt vid Fagersjöskolan. Tillsammans med ett lokalt nätverk har en 40 meter lång mur omvandlats till en vacker mosaik. Projektet involverade också flera lokala sommarjobbande ungdomar. Konstverket invigdes i augusti 2016. I Husby samarbetar SISAB med Fryshuset för att fylla före detta Dalhagsskolan med flera typer av verksamhet. Bakgrunden är att skolan för ett antal år sedan saknade tillräckligt elevunderlag och tvingades lägga ner. Fryshuset såg dock en möjlighet att utvidga sin verksamhet i Stockholms nordvästra delar och att samtidigt locka tillräckligt med elever till sin skola. Fryshuset har redan verksamheten Lugna Gatan på plats i delar av lokalerna. Under 2016 slutfördes renoveringen. Inflyttningen av skolverksamheten skedde i samband med Det är en jättebra verksamhet på gång för Hagsätras och Rågsveds ungdomar. Jonny Thor terminsstarten hösten 2016. Byggnaderna rymmer också föreningar och annan social och kulturell verksamhet. 34 SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016

Projektanställningar nytt grepp i Husby I augusti 2016 öppnade Fryshuset sin verksamhet i Husby. Dalhagsskolan är utgångspunkten för Fryshusets arbete och rymmer både skolverksamhet i årskurs 7 9, vuxenutbildningar och andra verksamheter som skapar möjligheter för unga att utvecklas. UNDER OMBYGGNADEN arbetade 12 unga vuxna Som på flera andra håll från närområdet med byggproduktionen tillsammans i Stockholm handlade det om unga människor som behövde komma ut i arbetslivet. med Heving&Hägglund Maria Larsson AB. Detta har gjorts möjligt genom ett nära samarbete mellan Stockholms Stad, Rinkeby-Kista stadsdel och SISAB. Den sociala dimensionen i projektet har sin bakgrund i att Husby, som ligger i Järvaområdet, av många boende upplevdes som otryggt. I olika trygghetsundersökningar uttryckte många att det främst var de sysslolösa unga männen i centrum som stod för det otrygghetsskapande. Som på flera andra håll i Stockholm handlade det om unga människor som behövde komma ut i arbetslivet, konstaterar Maria Larsson på SISAB som var inblandad i upphandlingen av entreprenör. I projektet fanns tanken att involvera närboende i det lokala samhällsbygget för att på så sätt förebygga eventuell skadegörelse, men också att erbjuda unga vuxna praktik och möjlighet till arbetslivserfarenhet. I vår upphandling för ombyggnaden av Dalhagsskolan ställde vi som krav att entreprenören skulle åta sig att projektanställa och handleda 10 14 unga vuxna under entreprenadtiden, berättar hon. För rekryteringen svarade Jobbtorg Kista tillsammans med entreprenören. Hassan Varvand som kom från Iran till Sverige för drygt två år sedan fick en fast anställning efter projektets slut. Jag hade en del ströjobb tidigare, bland annat på restaurang, berättar han. I Iran arbetade Hassan som svetsare och trivs numera mycket bra på jobbet. Det här passar mig mycket bättre. Jag går som lärling och trivs jättebra med jobbet, mina chefer och arbetskompisar. Jag går som lärling och trivs jättebra med jobbet, mina chefer och arbetskompisar. Hassan Varvand Vi främjar sund konkurrens SISAB OCH SKATTEVERKET har ett samarbetsavtal med syftet att förebygga ekonomisk brottslighet och därmed minska risken för osund konkurrens. Avtalet ska underlätta för oss att endast anlita seriösa företag som sköter sin redovisning och betalning av skatter och avgifter. Alla som lämnar anbud till oss eller har avtal med oss berörs alltså av samarbetsavtalet. För vår del innebär samarbetet att vi i förfrågningsunderlag i alla upphandlingar informerar om att vi tillämpar kontroll på alla entreprenörer och leverantörer. Vi åtar oss även att under avtalstiden regelbundet kontrollera att entreprenörer och leverantörer, i alla led, betalar skatter och sociala avgifter. Vi medverkar till att få fler stockholmare i arbete VI PÅ SISAB bidrar efter våra förutsättningar till Stockholms stads beslutade arbetsmarknadssatsningar, bl.a. genom att möjliggöra för ungdomar att få sin första arbetslivserfarenhet. Vi kan genom kravställning i upphandlingar påverka marknaden att långsiktigt bidra till att minska arbetslösheten för grupper långt ifrån arbetsmarknaden. Vi medverkar på så sätt till Stockholms stads inriktningsmål om ett demokratiskt och hållbart Stockholm. SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016 35

Mer sport och fritid i Stockholms skolor SISAB har i uppdrag att bidra till att effektivisera stadens lokalutnyttjande för att möta stadsdelarnas behov av lokaler för kultur, samling, idrott och föreningsliv. Vi ingår i flera olika arbetsgrupper tillsammans med bland annat utbildningsnämnden och idrottsnämnden för att se till att idrottshallar och klassrum kan komma till nytta även utanför skoltid. SOM FASTIGHETSÄGARE har vi enligt gällande ramavtal begränsade möjligheter att påverka våra hyresgästers användning av uthyrda lokaler. Men det är fullt möjligt att hyra ut skollokaler i andra hand för kultur, idrott och föreningsliv, säger Per Backe, fastighetsavdelningschef. Under 2016 har målet varit att tillgängliggöra fem idrottshallar för föreningsidrott efter skoltid. Dock krävs givetvis ett samförstånd och samarbete mellan fastighetsägare och hyresgäst och en del åtgärder. I de fall som fastigheten behöver anpassas handlar det ofta om att avgränsa skolans olika delar ifrån varandra. Exempelvis att den som får tillgång till gymnastiksalen därmed inte samtidigt ges tillgång till skolans övriga lokaler. I den mån det blir frågan om investeringar handlar det främst om installation av nya grindar eller dörrar men även om passersystem och larm. SISAB:s roll handlar främst om att påverka och om att genomföra anpassningar utifrån beställningar. Samtliga beslut och beställningar på detta område ska dock enligt ramavtalet komma från hyresgästen. Idrottshallar klara för uthyrning 2016: Bromstensskolan Gullingeskolan Skarpnäcks gamla skola Smedslättsskolan Sörgårdsskolan Äppelviksskolan Thorildsplans gymnasium. Solceller på skoltak? SISAB DREV OCKSÅ UNDER 2016 ett utvecklingsprojekt för att utreda möjligheter att investera i solcellsanläggningar på skoltak. Två solcellsanläggningar har installerats under perioden 2015 2016. Solcellerna placeras på platta eller lutande tak mot syd eller sydost. Utvärderingen av energiutvinningen kan göras först då det gått en sommar. I vilken utsträckning som solceller också bidrar till minskade koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv beror på hur tillverkningen sker och vilken typ av material som används. Projektet genomförs på Kvickentorpsskolan samt på Thorildplans gymnasium. 36 SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016

Det klimatsmarta samhället Nja till gröna tak! Det finns både fördelar och nackdelar med gröna tak. Bland fördelarna nämns ofta ett antal miljövinster som exempelvis takens isolereffekt under vintern och växternas förmåga att rena luft, men argumenten är inte fullständigt utredda. SISAB SER ÖVER MÖJLIGHETERNA att anlägga gröna tak, men som förvaltare av stockholmarnas skattepengar är det också viktigt att utvärdera de ökade kostnaderna som uppstår i samband med den här typen av takbeläggningar. Det gröna taket kräver nämligen mer skötsel jämfört med ett vanligt tak. Dessutom krävs specialistkompetens vid snöskottning för att inte skada växtbädden. Därför är det viktigt att ta ställning till syftet med det gröna taket i varje enskilt projekt. Även ur försäkringssynpunkt råder tveksamheter. Risken för skadegörelse och brand i vissa av stadens områden är stor varför stadens försäkringsbolag avråder från att anlägga gröna tak. För tillfället har vi kommit fram till att inte anlägga gröna tak på skolor och förskolors huvudbyggnader, om det inte är ett direkt önskemål från våra uppdragsgivare. FAKTA Gröna tak Gröna tak är ett samlingsnamn för takbeläggning som består av växter. Gröna tak kan täckas delvis eller helt med växter. Tjockleken eller växtblandningarna på taket varierar från tak till tak beroende på takets lutning. Förra året anlade SISAB två förskolor med gröna tak och ett antal förråd och barnvagnstak. Gott exempel på grönt tak, Nybohovsbacken. Vi på SISAB arbetar kontinuerligt med förbättringar för att minska miljöbelastningen och bidrar till ett klimatsmart Stockholm. Som en långsiktig aktör och samhällsbyggare är det en självklarhet för SISAB att på olika sätt delta i utvecklingen av det klimatsmarta samhället med hållbara lärmiljöer. UNDER DE SENASTE ÅREN har vi energieffektiviserat fastighetsbeståndet och arbetar vidare med att bland annat optimera energisystemen så att energiförbrukningen blir så anpassad som möjligt efter verksamheten. Under 2016 fortsatte vi energieffektivisera på en hög nivå. Energimålet till år 2020 som togs fram 2013, 180 kwh/kvm, har snart uppnåtts. Under 2016 minskade vi energianvändningen med 2,4 procent. SISAB:s energimål avser total energianvändning, det vill säga uppvärmning och all elanvändning inklusive verksamhetsel, berättar Niklas Dalgrip, avdelningschef på driftsavdelningen. Arbetet fokuserar på de insatser som är fastslagna i SISAB:s energiplan som antogs för fyra år sedan. Energiplanen innehåller en åtgärdslista som innefattar ett tiotal åtgärder. Planen uppdateras årligen i takt med att kontrollen av energiförbrukningen förbättras i varje fastighet. I alla ny- och ombyggnadsprojekt görs också en analys av möjligheten till energioptimering. Sannolikheten att vi når målet till 2020 och till och med överträffas är mycket goda, konstaterar Niklas. KORT OM Namn Niklas Dalgrip Ålder 47 Gör Chef för driftavdelningen Utbildning Driftingenjör Antal år på SISAB 6 SISAB OCH SAMHÄLLET ÅRSREDOVISNING 2016 37

SISAB och hållbarhet Redan kring millenieskiftet tog vi fram egna miljöprogram för att ange riktningen i vårt miljöarbete. För några år sedan började vi miljöcertifiera alla våra nya byggnader enligt systemet Miljöbyggnad. 2010 tydliggjorde vi det aktiva arbetet med våra värderingar i värdeorden ansvar, affärsmässighet och engagemang. Och 2016 tydliggjordes inriktningen i vårt sociala arbete i en ny CSR-strategi. Hållbarhetsfokus är en självklarhet i allt vi gör i den dagliga verksamheten. Vårt engagemang handlar om allt från skolans inomhusklimat till vad som händer med överbliven skolmat. Vi gläder oss när vi kan konstatera att vi under flera år lyckats göra stora energibesparingar och nu även Miljöbyggnadscertifierat våra nybyggda skolor.

Ingenting är för litet eller obetydligt för att bry sig om. Ingen är heller för liten. Att redan nu förbereda små barn för en mer hållbar framtid gör vi i projektet Energiagenterna. Sen starten 2014 har fler än tusen förskolebarn fått leka och arbeta kring teman som energi, vind och vatten tillsammans med El'Boven och Agent Ström. Det är en viktig pusselbit när vi bygger smarta och energisnåla skolor och förskolor att barnen och personalen som tillbringar sina dagar där gör det där lilla extra som krävs för att de positiva miljöeffekterna blir stora. Samtidigt sprider barnen sina kunskaper vidare till sina föräldrar. Liten visar stor har visat sig vara en enkel och hållbar strategi.

Hållbarhet en växande fråga SISAB och kunden FOKUSOMRÅDEN SISAB tillgodoser behovet av skollokaler genom att bland annat ha en ledande roll i stadens planeringsarbete. SISAB erbjuder och utvecklar en bra och funktionell skolmiljö som ger alla barn och unga goda förutsättningar för lek och lärande. SISAB utvecklar dialogen och samarbetet med kunden för att kunna ta tillvara behoven och skapa trygghet och delaktighet. SISAB och samhället FOKUSOMRÅDEN SISAB utvecklar skolans plats i samhället genom att tillgängliggöra skolmiljöer i samarbete med andra aktörer samt arbeta med planering, gestaltning och trygghetsskapande åtgärder. SISAB medverkar till att få fler stockholmare i arbete genom att delta i arbetsmarknadssatsningar och ställa krav i upphandlingar. SISAB agerar affärsmässigt och verkar för goda arbetsvillkor i hela leverantörskedjan. SISAB och medarbetaren FOKUSOMRÅDEN SISAB är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare känner arbetsglädje, stolthet och bidrar till samhällsnyttan. SISAB utvecklar en inkluderande företagskultur där företagets värderingar genomsyrar medarbetarnas agerande.

När Stockholm växer och därmed antalet barn och ung domar ökar kraftigt har SISAB en ledande roll i arbetet att förse staden med nya hållbara skollokaler. ATT ÄGA OCH FÖRVALTA FASTIGHETER på ett hållbart sätt förutsätter att vi är en effektiv organisation där ekonomi och värderingar förenas. För att utveckla och systematiskt styra hållbarhetsarbetet har Stockholms kommunfullmäktige givit stadens bolag i uppdrag att utarbeta strategier för CSR, Corporate Social Responsibility. Detta blev startskottet för SISAB:s arbete med att på ett tydligare sätt implementera de sociala frågorna i bolagets verksamhetsplan. Vår CSR-strategi antogs av styrelsen i september 2016 och utgår från de tre perspektiven: SISAB och kunden, SISAB och samhället samt SISAB och medarbetaren. Den miljömässiga delen av hållbarhet behandlas som tidigare i SISAB:s miljöprogram. Strategin ska vara vägledande i vårt arbete fram till år 2020 och stärker oss i vårt sedan tidigare starka samhällsengagemang. Åtta prioriterade fokusområden togs fram. Se sid 40. Från 2017 kommer nya krav i årsredovisningslagen. Detta innebär att större bolag, däribland SISAB, måste redovisa vissa ickefinansiella upplysningar om bland annat frågor som berör miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption, berättar Ulrika Broman, hållbarhetsstrateg på SISAB. Vad är viktigast? Reglerna gäller från och med nästa år, men redan nu har vi påbörjat arbetet. För riktlinjer i vår rapportering kommer vi att tillämpa GRI G4:s riktlinjer (Global Reporting Initiative). Som grund för arbetet utfördes en intressentdialog och väsentlighetsanalys under hösten 2016. Intressentdialogen gav en uppfattning om hur våra externa intressenter såsom kunder, myndigheter och leverantörer ser på organisationens utmaningar och möjligheter kopplade till hållbarhet, berättar Ulrika. Dessutom genomfördes en workshop med utvalda anställda inom SISAB. Nu har vi skaffat oss en bra grund för att gå vidare. Ulrika Broman När dialogen var klar genomfördes en väsentlighetsanalys. Enkelt uttryckt innebär det att väga ihop de olika intressenternas viktning av hållbarhetsfrågor med de frågor som är strategiskt viktiga för SISAB. Intressenternas perspektiv har även kompletterats med en omvärldsanalys av globala megatrender, utveckling och signaler i Sverige samt branschspecifika hållbarhetstrender. Väsentlighetsanalysen identifierade tre särskilt viktiga fokusområden att styra och redovisa: Engagemang kring att tillgodose elevplatser Förmåga att attrahera och behålla kompetens Omgivande miljö, inkl. skolgårdar (miljömässiga utmaningar till följd av brist på bra mark och lägen i Stockholm) Även andra hållbarhetsfrågor, såsom energianvändning, affärsmässighet och trygga skolmiljöer identifierades som viktiga att fortsätta arbeta med och informera om. Nu har vi skaffat oss en bra grund för att gå vidare, konstaterar Ulrika. Nästa steg handlar om att integrera den utökade hållbarhetsrapporteringen i verksamheten. Genom arbetet med GRI G4 får vi en tydlig koppling mellan bolagsstyrning, mål, risker samt värden som skapas genom bolagets verksamhet. Från 2017 och framåt kommer vi arbeta vidare för att fastställa ambitionsnivåer, mål och indikatorer. KORT OM Namn Ulrika Broman Ålder 54 Gör Hållbarhetsstrateg Utbildning Civilingenjör Antal år på SISAB 8 SISAB OCH HÅLLBARHET ÅRSREDOVISNING 2016 41

Miljöredovisning Miljöanpassade transporter Måluppfyllelse Uppföljningsmått och mål 2016 2014 2015 2016 Kommentar Andel elbilar inkl. laddhybrider Mål: Minst 75 % Minskade koldioxidutsläpp från tjänsteresor Mål: Högst 52 ton (minskning med 20 % jämfört med 2014) 6 % 72 % 72 % Inväntar Stockholms stads upphandling för koncernövergripande bilpool. 38 supermiljöbilar (elbil och laddhybrid). Övriga 15 är miljöbilar. 65 ton 49 ton 49 ton Målet uppnått, minskning med 25 % sedan 2014 Giftfritt Stockholm Måluppfyllelse Uppföljningsmått och mål 2016 2014 2015 2016 Kommentar Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) Mål: 100 % 62 % 16 av 23 projekt 72 % 21 av 29 projekt 83 % 19 av 23 projekt Byggvarubedömningen (BVB) är en databas för miljöbedömning av byggvaror och kemiska produkter. Dokumentation (loggbok) saknas för fyra projekt. Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade Mål: 100 % 2016 64 % 18 av 28 fastigheter 76 % 22 av 29 fastigheter 97 % 29 av 30 fastigheter Ytterligare en fastighet fick påbörja en sanering sent under 2016. Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade Mål: 100 % 2016 36 % 9 av 25 fastigheter 55 % 16 av 29 fastigheter 97 % 29 av 30 fastigheter Ytterligare en fastighet fick påbörja en sanering sent under 2016. 42 SISAB OCH HÅLLBARHET ÅRSREDOVISNING 2016

Hållbar energianvändning Måluppfyllelse Uppföljningsmått och mål 2016 2014 2015 2016 Kommentar Energianvändning för uppvärmning och el per m2 Mål: 180 kwh/m2 2020 Minskad energianvändning i jämförelse med föregående år Mål: 3 % Köpt energi Mål: Max 285 GWh Växthusgaser från energianvändning Mål: Minskning Elanvändning på SISAB:s kontor Mål: Minskning 192 kwh/m2 182 kwh/m2 184 kwh/m2 Energianvändningen har i praktiken minskat (se nedan). Resultatet baserat på area beror på att area tillhörande omfattande till- och ombyggnader inte inkluderats. 4,5 % 3,8 % 2,4 % 278 GWh 271 GWh Endast fjärrvärme och elanvändning ingår, d.v.s. ej olje- och gaspannor (dessa utgör en mindre mängd och uppgifter har ej kunnat tas fram tidigare år) 12 850 ton CO 2 e 6 150 ton CO 2 e 6 480 CO 2 e Ökning beror på att vi denna gång kunnat inkludera ett fåtal kvarvarande olje- och gaspannor som används för spetsvärme och energireserv. 45 kwh/m2 40 kwh/m2 44 kwh/m2 Ökat antal anställda på SISAB. Andel projekt som uppfyller SISAB:s krav avseende energianvändning vid nybyggnadsprojektering 100 % 9 projekt 100 % 6 projekt 100 % 5 projekt Mål: Högst 55 kwh/m2, (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Andel kvadratmeterarea som energieffektiviserats vid större ombyggnad Mål: 0,2 %, ca 3400 m2 Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan Mål: 100 % Årlig energiproduktion baserad på solenergi Mål: 120 MWh 0,2 % 0,3 % 0,5 % 100 % 100 % 100 % 68 MWh Utfallet baseras på projekterade värden för de två nya anläggningarna som togs i drift under sommaren 2016. SISAB OCH HÅLLBARHET ÅRSREDOVISNING 2016 43

Resurseffektiva kretslopp Måluppfyllelse Uppföljningsmått och mål 2016 2014 2015 2016 Kommentar Andelen projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Mål: Högst 10 vikt-% vid nybyggnad och höst 15 vikt-% vid ombyggnad 67 % 6 av 9 projekt 50 % 2 av 4 projekt 47 % 8 av 17 projekt Resultatet baseras på ofullständigt underlag. Gäller även 2015. Sund inomhusmiljö Måluppfyllelse Uppföljningsmått och mål 2016 2014 2015 2016 Kommentar Andel fastigheter med byggnader som understiger en radonhalt på 200 Bq/m3 luft Mål: 100 % 98 % 95 % 90 % I resterande 10 % planeras ombyggnad/renovering eller ändrad verksamhet. Andel nyproducerade byggnader som fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande Mål: 100 % Andelen ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden Mål: 100 % Andel nybyggnadsprojekt som miljöcertifieras Mål: 100 % 80 % 4 av 5 projekt 80 % (100 %) 43 % 6 av 14 projekt 100 % 100 % 100 % 12 projekt En fastighet påbörjade projektering innan kravet tillkom. Resultatet baseras på ofullständigt underlag. Gäller även 2015. Avser uppstartade projekt 2016 med beslut om miljöbyggnad. Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2015 som åtgärdats eller blivit föremål för en tidsatt åtgärdsplan Mål: 100 % 80 % 100 % 98 % Målet avser förskolor där ljudnivån över 35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll. Andel ventilationssystem med godkänd OVK Mål: Minst 94 % 89 % 92 % Skolor: 92 % Förskolor: 94 % 87 % Skolor: 85 % Förskolor: 93 % System som var föremål för OVK-åtgärd eller projektering över årsskiftet räknas ej som godkända. Antal riskkonstruktioner som sanerats Mål: Minst 5 st. 3 st 8 st 9 st 44 SISAB OCH HÅLLBARHET ÅRSREDOVISNING 2016

Långbrodalsskolans nya tillbyggnad är ritad av Aperto. De konstnärliga utsmyckningarna på gavelfasaderna är utförda av Rebecka Bebben Andersson.

Hållbart koncept Arbetet med Framtidens förskola har fortsatt och under året har vi färdigställt fyra nya förskolor enligt konceptet. Ett koncept som genom standardisering minskar kostnader, kortar produktionstider samt garanterar en energieffektiv och miljövänlig byggnad. 1 000 Fler än 1000 barn fick lära känna Energiagenterna och lära sig mer om att spara energi och hushålla med resurser under året. 9Vi har under 2016 fortsatt fokusera på skolmiljöernas ventilation, akustik och fuktsäkra konstruktioner. Bland annat sanerades nio äldre grundkonstruktioner som kunde ge risk för dålig luft på grund av exempelvis fuktproblem. Hållbara 2016 100 % Alla våra 38 företagsbilar är supermiljöbilar som laddas med miljömärkt el. I vår bilpool har vi dessutom 15 miljöbilar. Silver mycket på gång Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöcertifieras genom systemet Miljöbyggnad, nivå silver. Vid årsskiftet var: 5 projekt certifierade, 13 projekt på gång och 7 projekt med genomförandebeslut låg dessutom i pipeline. 15 Vi fortsatte projektet för att öka tillgängligheten i skolor hyrda av utbildningsnämnden. Grunden är att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets definition. Men även hissar och toaletter åtgärdas i anslutning till publika lokaler. Under 2016 har de publika lokalerna i 15 skolor tillgängliggjorts. 5Idrottshallar har tillgängliggjorts för aktiviteter utanför skoltid, som exempelvis föreningsliv och kultur. 46 SISAB OCH HÅLLBARHET ÅRSREDOVISNING 2016

Jämställdhet & mångfald SISAB arbetar aktivt för att motverka all form av diskriminering. Vårt jämställdhetsarbete är väl integrerat i den dagliga verksamheten och arbetsklimatet kännetecknas av respekt för och kunskap om människors olikheter. Jämställdhets- och mångfaldsplanen utgör grunden för SISAB:s arbete. 2,4 % Under året minskade vi energianvändningen med 2,4 % (inkluderar både värme och all el). SISAB deltar aktivt i utvecklingen mot ett hållbart Stockholm. Genom ett kontinuerligt och målmedvetet arbete integrerar vi hållbarhet i alla delar av verksamheten. Och vi följer upp att arbetet ger resultat. 40/60 40 % kvinnor och 60 % män arbetar på SISAB. Nätverkande 83 % Giftfria skolmiljöer Vi har fortsatt arbetet med giftfria skolmiljöer. Under året hade 83 % av de avslutade projekten en dokumenterad kontroll av sina byggmaterial med hjälp av BVB* en ökning med 11% jämfört med 2015. *branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror SISAB är medlem i olika samarbetsorganisationer som ger kunskapsutbyte och inspiration inom miljö och hållbarhet. Några av dessa är Swedish Green Building Council (SGBC), SWESIAQ, Belok och Byggdoktorerna. 8Åtta ungdomar sommarjobbade på SISAB. 2Under året installerades solceller på taken på två skolor i Stockholm, Kvickentorpsskolan och Thorildsplans gymnasium. 29 Under 2016 skulle vi ha färdigsanerat 100 % av alla fastigheter med inventerad PCB i fog och/eller mark (30 st). Ett projekt fick förlängas och blir klart 2017. SISAB OCH HÅLLBARHET ÅRSREDOVISNING 2016 47

Årsredovisning Lindeskolan, före detta Lindeparkens gymnasium, stod klar 2016 efter en omfattande renovering och tillbyggnad. Stor hänsyn har tagits till antikvariska värden. Arkitekt är Tengbom.

Tullgårdsskolan.

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Skolfastigheter i Stockholm AB, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2016. Ägarförhållande och uppdrag SISAB ägs till 100 procent av Stockholms Stadshus AB, som i sin tur ägs till 100 procent av Stockholms Stad. Bolaget bildades 1991. SISAB äger och förvaltar skolor och förskolor på uppdrag av Stockholms stad. SISAB ska tillsammans med hyresgästerna skapa utbildningsmiljöer med kvalitet, sund ekonomi och långsiktig miljöhänsyn för dagens och framtidens skola och förskola. Tomma lokaler/fastigheter ska förädlas eller säljas för att möjliggöra annan verksamhet. Bolaget har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges mål och ägardirektiv. Fastighetsbeståndet SISAB, äger och förvaltar huvuddelen av Stockholms för-, grund- och gymnasieskolbyggnader. Dessa återfinns på 596 fastigheter, flertalet upplåtna med tomträtt under 60 år. 292 av våra fastigheter innehåller hyreskontrakt för kommunala förskolor, 178 kommunala grundskolor och 22 kommunala gymnasium. I SISAB:s fastigheter finns också 35 friskolor och 85 förskolor med privata anordnare samt ett fåtal kommersiella lokaler, bostäder och garage. Den totala ytan uppgick vid årsskiftet till 1 764 778 kvm. 16 293 kvm var outhyrt, vilket motsvarar en vakansgrad på cirka 1 procent. Den totala ytan föregående årsskifte uppgick till 1 758 597 kvm och vakansgraden var 1 procent. Stockholms stad förhyr, via Ramavtal för utbildningslokaler, 85 procent av ytan. Bolagets förvaltningsfastigheter inklusive byggnader, mark, markanläggningar och byggnadsinventarier hade vid årsskiftet ett utgående redovisat värde på 11 721 509 tkr (10 136 251 tkr). Investeringar Den 22 augusti 2016 flyttade elever och lärare in i Kungsholmens grundskola. I slutet av september ägde invigningen rum där bland annat skolborgarrådet Olle Burell närvarade. Idag är det Stockholms största kommunala låg- och mellanstadieskola med en kapacitet för cirka 1 000 elever. Skolans framtida organisation är planerad med fem paralleller, F-6, med en elevkapacitet på cirka 1 155 elever, fördelade på 35 klasser. Vidare finns även plats för integrerade fritidshem för F 3 och 15 platser för grundsärskoleelever. Ombyggnaden har utförts på ett sådant sätt att det senare ska vara enkelt att inrymma organisationen F 9. Köket skall även fortsättningsvis kunna leverera mat och skall ha en kapacitet på cirka 1 500 portioner. Ett stort intresse för skolan har väckts både lokalt och internationellt. I oktober kunde allmänheten få en guidad visning på skolan av arkitekturhistorikern Martin Rörby i samband med Open House Stockholm. På Hägerstenshamnens skola pågår uppförande av en ny skola för en tvåparallellig F-6-organisation med 380 elevplatser. Produktionen påbörjades under hösten 2015 med marksanering. Stommen är uppförd och det invändiga arbetet är påbörjat. Skolan har erhållit certifikat enligt miljöbyggnad nivå silver på de handlingar som gjorts, vilket sedan skall verifieras inom två år. Skolan beräknas stå klar för verksamheten till höstterminen 2017. Lindeskolan har genomgått en omfattande renovering och byggts till för att rymma en tre-parallellig F 6 skola för 570 elever i befintlig byggnad samt tillbyggnad. Samtliga tekniska installationer har ersatts med nya. Flera åtgärder har genomförts för att möta dagens krav vad gäller tillgänglighet. Åtgärder som bland annat innefattar byte av samtliga fönster kommer minska energiförbrukningen avsevärt. Ombyggnadsytan beräknas till cirka 4 700 kvm och tillbyggnaden till 900 kvm. Verksamheten flyttade in under januari 2017. 2016 slog SISAB sitt tidigare investeringsrekord och investeringarna i egna ny- och tillbyggnationer hamnade på 1 757 mkr. Totalt inklusive fastighetsförvärv är investeringarna 1 826 miljoner mkr under 2016. Sammantaget har ca 5 500 elevplatser tillkommit under 2016. SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 51

Finansiering Bolagets räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 11 987 mkr (10 533 mkr). Den genomsnittliga räntan uppgick under året till 1,40 procent (1,97). Verksamhet och resultat Rörelseresultatet från den löpande verksamheten, fastighetsförvaltning och administration, uppgår till 179 mkr (216). Räntenettot är -164 mkr (-207). Årets resultat efter finansnetto uppgår till 14,8 mkr (9,5). Driftkostnaderna för perioden uppgår till 551 mnkr (529). Kostnadsökningen beror i huvudsak på ökade paviljongskostnader och ökad övrig fastighetsskötsel. Reparationer och hyresgästanpassningar för 2016 uppgår till 557 mkr (582). Avskrivningarna uppgå till 588 mnkr (514). De högre avskrivningarna är en följd av de höga investeringsnivåerna de senaste åren. Jämfört med föregående år har SISAB minskat den totala energianvändningen med 2,43 procent under 2016 och totalt har man genomfört cirka 500 energiåtgärder. Åtgärderna innebär bland annat att konvertera elvärme till fjärr eller bergvärme och installera cirka 1500 inomhustemperaturgivare för optimerad styrning. Under 2016 har SISAB arbetat med uppdraget att rusta och utveckla skolgårdar utifrån behov och beställningar. SISAB har fortsatt arbetet med projektet avseende reparations- och underhållsarbeten på skoloch förskolegårdar. Underhållet avser markbeläggningar, fallskydd, planteringar samt reparation av sandlådesarger, trappor och trädäck. I projektet har även trädinventering och trädvård utförts. Totalt omfattas cirka 330 fastigheter till en utgift om 19 mnkr. Framtidens förskola är framtagen som ett samarbete mellan SISAB och flera stadsdelsnämnder. Redan från projektets början har pedagoger och fastighetsexperter och bolagets specialister framhållit olika behov som sedan har smält samman till ett sammanhållet koncept. Resultatet är ändamålsenliga lokaler som är yteffektiva och som bidrar till en god arbetsmiljö för barnen och personalen. Fyra Framtidens förskola har färdigställts under 2016, Maltesholmsvägen 91, Bredbyplan 34, Emågatan 10 och Värmlandsvägen 2 6. På två konceptförskolor Lilla Tensta och Kistahöjden pågår byggnationer och för ytterligare tre framtidens förskolor finns genomförandebeslut. För närvarande pågår arbete med markanvisningar, detaljplanearbete eller projektering för sammanlagt 23 Framtidens förskola. Den 1 november 2016 fusionerades det helägda dotterbolaget Pedagogisk förvaltning i Stockholm AB in i SISAB. Förväntningar avseende framtida utveckling Staden och regionen fortsätter att växa. Långsiktigt ökar efterfrågan på lokaler för såväl skola som förskola. Under flera år har det funnits förväntningar på att beställningarna och därmed investeringsnivåerna ska öka. Den redan höga investeringsnivån förväntas öka ytterligare de kommande åren, vilket ställer stora krav på SISAB:s organisation. I maj 2016 fick SISAB en ny VD. Ett förändringsarbete genomfördes under hösten. Verksamheten styrdes om mot ett nytt övergripande mål "öka antalet elevplatser". Det extremt stora behovet av elevplatser och SISAB:s förändrade uppdrag krävde en omorganisation med nya avdelningar och många nya anställda. En ny organisation förhandlades och började gälla från och med 1/1, 2017. Inom de närmsta åren planerar SISAB att anställa cirka 40 nya medarbetare. Under hösten har mycket tid ägnats åt rekryteringar och förändringsarbetet med reviderade fokusområden och arbetssätt. Ett annat stort projekt som påverkat SISAB under hela året är SUNE, stadens upphandling av nytt ekonomisystem. Projektet innebär att SISAB, utöver ekonomisystemet, även ska byta många andra affärssystem, vilket är omfattande i både tid och resurser. Projektet pågår och alla system ska vara i drift den andra maj 2017. Risker och osäkerhetsfaktorer SISAB har en stor skuld och stora årliga räntekostnader. De senaste åren har räntorna varit låga men när räntehöjningar väl kommer igång kommer det att påverka bolaget väsentligt. De senaste åren har vissa utgifter som tidigare klassats som kostnader börjat aktiveras. Detta innebär höjda bokförda värden och höjda avskrivningar. Komponenternas avskrivningstider är dock bedömningar. Framgent allt eftersom att kunskaperna om komponenternas verkliga livslängd ökar kan avskrivningstiderna komma att justeras. Begränsningar avdrag för koncerninterna räntor Riksdagen beslutade i slutet av år 2012 om ytterligare begränsningar för avdrag för koncerninterna räntor i huvudsyfte att förhindra kapitalflykt till utlandet med skatteplanering. Skatteverket har därefter kommit ut med skriftliga ställningstaganden med sina bedömningar av hur begränsningarna ska tolkas. Stockholms stad och bolagskoncernen har sedan beslutet år 2012 sökt besked hur stadens bolag ska förhålla sig till Skatteverkets tolkningar. Skatteverket har i mars 2015 inkommit med dialogbesked gällande avdrag på koncerninterna lån avseende 52 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

inkomstår 2014 för två av koncernens bolag. Av svaret framgår att Skatteverket anser att stadens bolag inte har rätt till avdrag för ränteutgifter på lån från ägaren Stockholms stad. I boksluten för 2014 och 2015 har räntekostnaderna bedömts vara fullt avdragsgilla för SISAB och för övriga berörda bolag i Stockholms Stadshus AB koncernen. SISAB har i likhet med tidigare år yrkat för att räntekostnaderna är avdragsgilla i lämnade deklarationer som avser inkomståret 2014 och 2015. Skatteverket har i december 2016 fattat ett slutligt omprövningsbeslut för inkomståret 2014. Beslutet innebär att en begränsad del av de externa räntorna anses vara avdragsgilla. Sammantaget innebär Skatteverkets beslut en utökad skattekostnad för SISAB om 26,6 mkr för inkomståret 2014. Kostnaderna belastar resultatet för år 2016. För inkomståren 2015 och 2016 finns ännu inga beslut från Skatteverket. Bolaget har dock reserverat kostnader för 2015 och 2016 i bokslutet 2016 genom en bedömning av hur den princip som Skatteverket beslutat för inkomståret 2014 skulle påverka inkomståren 2015 och 2016. För SISAB del innebär detta en sammanlagd merkostnad för skatter avseende inkomståren 2015 2016 om 33,7 mkr i 2016 års bokslut. Skatteverkets omprövningsbeslut för inkomståret 2014 vill SISAB få en rättslig prövning av och beslutet avseende inkomståret 2014 har överklagats i början av år 2017. Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. Flerårsöversikt (Tkr) 2016 2015 2014 2013 2012 Rörelseintäkter, mkr 2 194 2 167 2 060 2 024 1 717 Rörelseresultat, mnkr 179 216 238 191 121 Resultat efter finansnetto, mnkr 15 10 17-22 -100 Avkastning totalt kapital, % 1 2 2 2 2 Soliditet, % 2 3 3 3 3 Räntetäckningsgrad, ggr 1 1 1 1 0 Balansomslutning, mnkr 13 301 11 978 11 046 8 760 8 489 Bruttoinvesteringar, mnkr 1 885 1 461 893 770 739 Avskrivningar, mnkr -603-514 -471-464 -437 Medelantal årsarbetare 182 169 161 173 151 Förändring av eget kapital (Tkr) Aktiekapital Fond för utvecklingsutgifter Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång 50000 10 000 239 441 20 188 319 629 Disposition enligt beslut av årets årsstämma 20 188-20 188 0 Avsättning till fonden för utveckingsutgifter 10 613-10 613 0 Årets resultat -44 858-44 858 Belopp vid årets utgång 50000 10 613 10000 249 016-44 858 274 771 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): Balanserad vinst 249 017 175 Årets förlust -44 858 276 204 158 899 disponeras så att i ny räkning överförs 204 158 899 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 53

Resultaträkning Belopp i tkr Not 2016 2015 Hyresintäkter 2 2 094 015 2 049 921 Övriga fövaltningsintäkter 99 920 116 580 2 193 934 2 166 501 Rörelsens kostnader Driftskostnader 3-551 387-528 577 Tomträttsavgälder -100 127-99 242 Reparation och hyresgästanpassningar -556 810-582 992 Fastighetsadministration 4, 5-210 483-204 048 Driftsöverskott 775 127 751 642 Avskrivningar och nedskrivningar 6-587 744-514 400 Bruttoresultat 187 383 237 242 Central administration 4-7 596-7 316 Resultat vid avyttring av fastigheter -544-13 629 Rörelseresultat 179 243 216 297 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 31 281 Räntekostnader och liknande resultatposter 7-164 456-207 060 Resultat efter finansiella poster 14 818 9 518 Bokslutsdispositioner 8 0 10 573 Resultat före skatt 14 818 20 091 Skatt på årets resultat 9-59 676 97 Årets resultat -44 858 20 188 54 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Balansräkning Belopp i tkr Not 2016 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 10 10 613 0 10 613 0 Materiella anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 11 11 721 509 10 136 251 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 1 006 2 166 Pågående nyanläggningar 13 1 302 386 1 608 225 13 024 901 11 746 642 Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 9 28 293 29 984 28 293 29 984 Summa anläggningstillgångar 13 063 807 11 776 626 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 111 299 4 696 Fordringar hos koncernföretag 21 58 921 Aktuella skattefordringar 18 248 22 970 Övriga fordringar 48 575 56 462 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 59 020 57 932 237 163 200 981 Summa omsättningstillgångar 237 163 200 981 SUMMA TILLGÅNGAR 13 300 970 11 977 607 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15, 16, 17 Bundet eget kapital Aktiekapital 50 000 50 000 Reservfond 10 000 10 000 Fond för utvecklingsutgifter 10 613 0 70 613 60 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 249 017 239 441 Årets resultat -44 858 20 188 204 159 259 629 Summa eget kapital 274 772 319 629 Obeskattade reserver 18 62 117 62 117 Avsättningar 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2 790 2 631 Uppskjuten skatteskuld 0 3 587 Summa avsättningar 2 790 6 218 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 394 273 411 887 Skulder till koncernföretag 11 339 10 991 Skulder till Stockholms Stad 12 381 292 10 921 564 Aktuella skatteskulder 66 444 20 305 Övriga skulder 2 529 117 610 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 105 414 107 286 Summa kortfristiga skulder 12 961 291 11 589 643 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 300 970 11 977 607 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 55

Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not 2016 2015 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 14 818 9 518 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 21 589 854 523 361 Betald skatt -19 294-13 849 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 585 378 519 030 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/minskning (+) av rörelsefordringar -35 467 565 643 Ökning (+)/minskning (-) av rörelseskulder -126 709-463 916 Kassaflöde från den löpande verksamheten 423 202 620 757 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -10 613 0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -1 867 971-1 448 527 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7 442 10 973 Förvärv av dotterföretag -6 018-12 012 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 877 160-1 449 566 Årets kassaflöde -1 453 958-828 809 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början -10 532 945-9 704 136 Likvida medel vid årets slut -11 986 903-10 532 945 56 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Alviksskolans hus A renoverades och verksamhetsanpassades 2016.

Noter NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Belopp i tkr om inget annat anges. Allmän information Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). SISAB upprättar sin årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Bolagets säte m m Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Stockholm. SISAB är ett helägt dotterbolag till moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Huvudkontorets adress är Förmansvägen 11, Årstadal. Org.Nr 556034-8970. Klassificering m m Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde reducerat för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar om inget annat anges. Intäkter Hyresintäkter periodiseras i enlighet med hyreskontrakt. Förskottsbetalda hyror redovisas som förutbetalda intäkter. Övriga intäkter avser främst utförda arbeten och redovisas i den perioden intäkten inflyter. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. SISAB har sedan den 1/1 2014 övergått till komponentredovisning av fastigheterna enligt K3. Samtliga fastighetsåtgärder över 0,5 mnkr och med en livslängd på minst 5 år betraktas som en investering och aktiveras. Samtliga reparationer av fastighetsbeståndet kostnadsförs, det vill säga åtgärder som antingen har en kort livslängd eller en utgift som understiger 0,5 mnkr. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. De materiella anläggningstillgångarna består av 14 fastighetskomponenter med avskrivningstider mellan 10 och 50 år enligt nedan. Därutöver tillkommer övriga materiella anläggningstillgångar. Fastighetskomponenter Markanläggningar Tak Fasader Fönster, dörrar Storkök, WC, våtutrymmen Stomme Byggnads- och markinventarier El VS- Värme och sanitet Ventilation Lokaler Hiss, transportanordningar Övrigt 20 år 30 år 30 år 20 år 15 år 50 år 10 år 20 år 20 år 20 år 20 år 15 år 10 år Verksamhetsanpassningar/paviljonguppställningar = kontraktstid 58 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Övriga komponenter Datorer och datorutrustning Inventarier, verktyg och installationer 3 år 5 år Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla bolaget samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning en gång per år och när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen har använts. Nedskrivningar De redovisade värdet för bolagets tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. En tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till den minsta kassagenererande enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas. En nedskrivning reverseras om det har skett en förändring av beräkningarna som användes för att bestämma återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens bokförda värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning skulle gjorts. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Förvaltningsfastigheter Bolaget lämnar i enlighet med BFNAR 2012 kap. 16 "Upplysningar om förvaltningsfastigheter" upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i tilläggsupplysningar. Leasing Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Inkomstskatt Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler somgäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatteeffekten i eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 59

Avsättningar Avsättningar redovisas i enlighet med BFNAR 2012 kap. 21 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. Det innebär att en avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till väsentlig tidseffekt för framtida betalningar. Fusion av dotterbolag Den 1 augusti 2016 förvärvades dotterbolaget Pedagogisk Förvaltning i Stockholm AB, 559058-3547, som sedan fusionerades per den 1 november 2016. Fusionen har redovisats i enlighet med BFNAR 1991:1 Fusion av helägt dotterbolag. Rörelsegrenar Bolagets verksamhet utgörs av uthyrning av skol- och utbildningslokaler till Stockholms Stad och till vissa friskolor. Därutöver sker viss uthyrning av kommersiella lokaler och bostäder. Denna del av bolagets verksamhet är dock ytterst begränsad varför ingen uppdelning sker av bolagets redovisning på flera rörelsegrenar. Geografiska områden Bolaget är verksamt i Stockholms Stad. Ingen verksamhet bedrivs i någon annan kommun. Koncernuppgifter SISAB är från 2 januari 2006 helägt dotterföretag till Stockholms Stadshus AB, org nr 556415-1727, med säte i Stockholm. Stockholms Stadshus AB ägs i sin helhet av Stockholms stad, org nr 212000-0142. Koncernredovisning upprättas med stöd av Årsredovisningslagen 7 kap. 2 punkt 1 utav moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB konsolideras in i Stockholms stads kommunkoncern. Stockholms stads kommunkoncern redovisas i Stockholms stads årsredovisning. Närstående Närstående relationer med ett bestämmande inflytande Företaget står under ett bestämmande inflytande från Stockholms Stadshus AB. Bolaget står vidare under ett bestämmande inflytande från kommunfullmäktige i Stockholms stad vars beslut i vissa avseenden har direkt inverkan på olika delar av bolagets verksamhet. Närstående relationer med Stockholms stad Stockholms stad är genom främst utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna hyresgäst i merparten av bolagets skollokaler. Nämnderna betalar lokalhyra för respektive lokal. Därutöver tillkommer ersättning för av nämnderna beställda hyresgästanpassningar. Ersättning till anställda Anställda i SISAB erhåller ersättning i form av grundlön, förmåner samt tjänstepension. Redovisning sker i takt med intjänande. Rörliga ersättningar utgår till anställda för arbete under exempelvis obekväm arbetstid. Bonusbaserad ersättning eller ersättning i form av finansiella instrument utgår inte. Samtliga anställda har rätt till lunchförmån samt viss ersättning för frisk- och sjukvård. Medarbetare som bedöms ha behov i tjänsten av bil erbjuds att få tillgång till bil. Samtliga pensioner är avgiftsbestämda. Uppskattningar och bedömningar Inom området värdering av förvaltningsfastigheter kan bedömningar ge en betydande påverkan på SISAB:s resultat. Förändringar i kalkylräntan eller direktavkastningskravet är det som påverkar marknadsvärdet mest. Värdeförändringens resultatpåverkan påverkar dock inte kassaflödet eftersom den är orealiserad. Den gjorda komponentindelningen av bolagets förvaltningsfastigheter i och med övergången till K3 innebär att avskrivningstider har fått skapas för nya komponenter. Eftersom den historiska erfarenheten av hur dessa avskrivningstider fungerar i praktiken är begränsad finns en osäkerhet gällande om avskrivningstiderna motsvarar verklig värdeminskning. 60 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Företaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skulder, vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräkningen redovisade tillgångar och skulder, samt motsvarande skattemässiga värden. Uppskattningarna förutsätter även att skattelagar och skattesatser kommer att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras. Risk och osäkerhetsfaktorer Riksdagen beslutade i slutet av år 2012 om ytterligare begränsningar för avdrag för koncerninterna räntor i huvudsyfte att förhindra kapitalflykt till utlandet med skatteplanering. Skatteverket har därefter kommit ut med skriftliga ställningstaganden med sina bedömningar av hur begränsningarna ska tolkas. Stockholms stad och bolagskoncernen har sedan beslutet togs år 2012 sökt besked hur stadens bolag ska förhålla sig till Skatteverkets tolkningar. Skatteverket har i december 2016 beslutat att delar av bolagets räntekostnader under 2014 inte är avdragsgilla. Detta är ett beslut som Stockholms Stadshus AB och SISAB avser att överklaga. I SISAB bokslutet för 2014 och 2015 har räntekostnaderna bedömts vara fullt avdragsgilla, detta korrigeras i detta bokslut. Avseende 2016 görs en avsättning i de fall Skatteverkets beslut och de följande rättliga prövningarna inte faller ut till bolagets fördel. Väsentlig icke-finansiell information Miljöpolicy Bolaget arbetar ständigt med förbättringar och helhetssyn för att minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor sunda läromiljöer, vilket innebär att miljöarbetet är målstyrt och utvärderas fortlöpande för att säkerställa att det minst följer miljölagstiftning och stadens miljö och hälsokrav Bolaget hushåller i sin verksamhet med råvaror och arbetar fortlöpande med energieffektivisering, arbetar tillsammans med kunder med aktiviteter som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan samt ställer miljö- och hälsokrav på alla dess samarbetspartners och prioriterar teknik och beslut som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan. Bolaget skall även fortlöpande öka medarbetarnas kompetens inom miljöoch hälsoområdet. Operationella risker För att minimera de operationella riskerna genomför bolaget kontinuerligt internkontroll enligt en fastställd internkontrollplan. Under 2016 har internkontrollen utvecklats för att följa den internationella standarden COSO. SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 61

NOT 2 Operationella leasingintäkter Årets hyresintäkter uppgår till 2 094 015 (2 049 921). Framtida leasingintäkter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2016 2015 Inom ett år 2 080 179 1 958 184 Senare än ett år men inom fem år 2 404 758 1 752 552 Senare än fem år 349 644 9 291 4 834 581 3 720 027 NOT 3 Operationella leasingkostnader Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 78 517 (60 329). Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2016 2015 Inom ett år 67 883 8 856 Senare än ett år men inom fem år 260 736 73 635 Senare än fem år 1 183 281 31 414 1 511 900 113 905 Enligt BFNAR 2012:1 20.14 redovisas upplysningar om operationell leasing enligt nedan. Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilka ekonomiska risker och fördelar som förknippas av ägandet av en tillgång av allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. SISAB är enbart leasetagare av operationell leasing enligt nedan. Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. SISAB är leastagare av operationella leasingavtal avseende i huvudsak hyra av paviljonger för vidare uthyrning för förskole- samt skolverksamhet. Nomalt är uppställningen tillfällig antingen på grund av en ombyggnation av befintligt hyresobjekt eller pga av platsbrist. Under året har inga väsentliga leasingavtal ingåtts. 62 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

NOT 4 Anställda och personalkostnader 2016 2015 Medelantalet anställda Kvinnor 78 61 Män 110 108 188 169 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 2 308 2 113 Övriga anställda 91 792 82 824 94 100 84 937 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 300 553 Pensionskostnader för övriga anställda 10 797 11 165 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 29 356 29 241 40 453 40 959 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 134 553 125 896 Pensionsförpliktelser Nuvarande styrelse och verkställande direktör 2 790 2 631 2 790 2 631 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 36% 36% Andel män i styrelsen 64% 64% Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 22% 45% Andel män bland övriga ledande befattningshavare 78% 55% SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 63

NOT 5 Arvode till revisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 2016 2015 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 251 293 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 170 279 Övriga tjänster 38 0 459 572 NOT 6 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2016 2015 Avskrivningar Förvaltningsfastigheter -601 801-513 250 Maskiner och andra tekniska anläggningar -1 143-1 150-602 944-514 400 Återförda nedskrivningar Ljusglimt 2 1 000 0 Skäringe 2 1 000 0 Skolfilmen 1 2 000 0 Saxofonisten 1 1 000 0 Såskoppen 1 2 000 0 Yxsmeden 1 1 700 0 Islinge 3 1 500 0 Tumultet 1 3 000 0 Gubbtäppan 11 2 000 0 15 200 0 Summa avskrivningar och återförda nedskrivningar -587 744-514 400-587 744-514 400 NOT 7 Räntekostnader och liknande resultatposter 2016 2015 Räntekostnader till Stockholms Stad -162 398-206 590 Övriga räntekostnader -2 058-470 -164 456-207 060 Finansieringen av verksamheten hanteras centralt av Stockholms Stads finansavdelning. SISAB har en limit på koncernkontot på 14 300 (12 700) mnkr. 64 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

NOT 8 Bokslutsdispositioner 2016 2015 Förändring av överavskrivningar 0 10 573 0 10 573 NOT 9 Aktuell och uppskjuten skatt 2016 2015 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -1 728-13 885 Justering avseende tidigare år 393 0 Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 1 897 13 982 Skatt ränteavdrag tidigare år 2014-2015 -47 019 0 Skatt ränteavdrag 2016-13 219 0 Totalt redovisad skatt -59 676 97 Avstämning av effektiv skatt Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 14 818 20 091 Skatt enligt gällande skattesats 22% -3 260 22% -4 420 Ej avdragsgilla kostnader -998-6 461 Ej avdragsgilla intäkter 3 344 72 Ränteavdragsbegränsning 2014-2015 -47 019 0 Ränteavdragsbegränsning innevarande år -13 219 0 Övrig skatteeffekt av resultatmässiga koncernjusteringar 0 5 560 Skatteeffekt avskrivning anläggningtillgångar -814 0 Uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader 1 897 5 346 Redovisad effektiv skatt 393 0-59 676 97 NOT 10 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 2016 2015 Omklassificeringar 10 613 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10 613 0 Utgående redovisat värde 10 613 0 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 65

NOT 11 Förvaltningsfastigheter 2016 2015 Ingående anskaffningsvärden 17 591 853 14 991 652 Inköp 41 700 Försäljningar/utrangeringar -24 434-54 069 Omklassificeringar 2 131 441 655 253 Via fusion av dotterbolag 6 687 1 999 017 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 19 747 247 17 591 853 Ingående avskrivningar -7 377 483-6 890 296 Försäljningar/utrangeringar 16 465 29 467 Årets avskrivningar -601 801-513 250 Via fusion av dotterbolag 0-3 404 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 962 819-7 377 483 Ingående nedskrivningar -78 119-78 119 Återförda nedskrivningar 15 200 Utgående ackumulerade nedskrivningar -62 919-78 119 Utgående redovisat värde 11 721 509 10 136 251 Taxeringsvärden byggnader 9 551 8 393 Taxeringsvärden mark 14 427 14 346 23 978 22 739 Verkligt värde 16 163 511 13 849 735 16 163 511 13 849 735 Verkliga värden har bedömts med en avkastningsmetod. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdesberäkning av framtida faktiska kassaflöden, som successivt marknadsanpassats, under 10 år samt nuvärdet av bedömt restvärde år 10. Restvärdet har bedömts genom en evighetskapitalisering av ett uppskattat marknadsmässigt driftsnetto år 11. Värderingen är gjord internt och baseras på 6% kalkylränta samt 2% inflation. NOT 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2016 2015 Ingående anskaffningsvärden 65 626 71 035 Försäljningar/utrangeringar -6 452-5 409 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 59 174 65 626 Ingående avskrivningar -63 460-67 719 Försäljningar/utrangeringar 6 435 5 409 Årets avskrivningar -1 143-1 150 Utgående ackumulerade avskrivningar -58 168-63 460 Utgående redovisat värde 1 006 2 166 66 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

NOT 13 Pågående nyanläggningar 2016 2015 Ingående anskaffningsvärden 1 608 225 814 951 Omklassificeringar -2 131 441-655 253 Investeringar 1 825 602 1 448 527 1 302 386 1 608 225 NOT 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2016 2015 Tomträttsavgälder 25 360 24 953 Övriga poster 33 660 32 979 59 020 57 932 NOT 15 Antal aktier och kvotvärde Antal aktier Kvotvärde Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB 50 000 1 000 Antal Aktier 50 000 NOT 16 Förändring av eget kapital, föregående år Aktiekapital Fond för utvecklingsutgifter Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets ingång 50 000 0 10 000 239 441 20 188 Belopp vid årets ingång efter justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 50 000 0 10 000 239 441 20 188 Disposition enligt beslut av årets årsstämma: 20 188-20 188 Avsättning till fonden för utvecklingsutgifter 10 613-10 613 Årets resultat -44 858 Belopp vid årets utgång 50 000 10 613 10 000 249 016-44 858 NOT 17 Disposition av vinst eller förlust Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: 249 017 balanserad vinst -44 858 årets förlust 204 159 disponeras så att i ny räkning överföres 204 159 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 67

NOT 18 Obeskattade reserver 2016 2015 Avskrivningar över plan 62 117 62 117 62 117 62 117 Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver 13 666 13 666 Den uppskjutna skatten ingår ej i företagets balansräkning. NOT 19 Avsättningar 2016 2015 Pensioner och liknande förpliktelser Belopp vid årets ingång 2 631 2 477 Årets avsättningar 159 154 2 790 2 631 Härav tryggat enligt Tryggand elagen 2 790 2 631 2 790 2 631 NOT 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2016 2015 Förutbetalda hyror 64 831 63 033 Personalrelaterade interimsposter 12 900 14 608 Övriga poster 27 683 29 645 105 414 107 286 NOT 21 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2016 2015 Avskrivningar 602 944 514 400 Avsättningar 159 154 Förändring semesterlöneskuld 1 407 1 626 Återförd nedskrivning -15 200 0 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 544 0 Övriga poster 0 7 181 589 854 523 361 NOT 22 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentiliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inträffat. 68 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 69

70 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 71

Styrelse OLLE BURELL (S) Ordförande MARKUS NORDSTRÖM (M) Vice ordförande INGER EDVARDSSON (S) Ledamot RICKARD NYGREN (MP) Ledamot TORE LJUNGKVIST (FP) Ledamot FREDDY GRIP (V) Suppleant AMIRA ROULA (FP) Suppleant ANDREAS LIND (S) Suppleant MARYAM MOUSTAFALOU (M) Suppleant ANDREA IRVING (MP) Suppleant KHALED LAROUSSI Facklig företrädare, Vision ROBERT WETTERSKOG Facklig företrädare, Ledarna 72 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Ledning CLAES MAGNUSSON VD MONA FAGERLUND Chef för Ekonomi och Administration ANNICA GIDLUND DARIN Chef för HR-avdelningen PER THUNMAN Chef för VD-staben ANDERS EKLUND Chef för Projektavdelningen PER BACKE Chef för Fastighetsavdelningen OLLE ÅBERG Chef för Fastighetsutvecklingsavdelningen NIKLAS DALGRIP Chef för Driftavdelningen MAGNUS COLLING Chef för Upphandlingsavdelningen SISAB ÅRSREDOVISNING 2016 73

Styrelsens underskrifter 74 SISAB ÅRSREDOVISNING 2016

Överst från vänster: Robert Wetterskog, förvaltare, Yvonne Johansson, systemförvaltare, Alev Aydogan, biträdande förvaltare, Jörgen Lindberg, förvaltare. 3041 0359 FOTO Framsida samt sid 12, 22, 31, 48, 57 Eric Claesson sid 2 Susanne Walström, Johnér sid 10 Liljewall arkitekter sid 13 Lieselotte van der Meijs sid 16 Max Arkitekter sid 18, 30, 38 40, 76 istock/getty Images sid 20, 24 26, 28, 75 Mattias Södermark sid 27, 37, 72, 73 Niklas Palmklint Övriga foton SISAB REDAKTÖR Katarina Werner-Lietz, SISAB PRODUKTION Blomquist TEXT Ylva Björnström ARTIKELNUMMER 14225 SISAB 2017-03 TRYCK Edita Bobergs 2017 PAPPER Amber Graphic

Box 47311, 100 74 Stockholm www.sisab.se Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 600 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,8 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. Tillsammans skapar vi rum där kunskap växer. EN DEL AV STOCKHOLMS STAD