Bagarmossen Smartup Tillsammans för en levande stadsdel 1
Innehållsförteckning Bagarmossen Smartup 5 Varför Bagarmossen Smartup? 5 Syfte och målsättning med projektet 5 Stadsdelsutveckling med lång hållbarhet så har vi arbetat 6 Har Bagarmossen Smartup varit lyckat? 7 Projektets tre spår 8 Levande centrum 9 Lokala aktörer lyfter Bagarmossens centrum 11 Cykelcontainer gjorde upp med grå yta 15 Från folktomt till livfullt 16 Kreativitet och entreprenörskap 17 Ensamföretagare i gott sällskap 19 I cykelköket står reservdelar på menyn 20 Konstverk bidrar till hjälpsamhetskultur 22 Odla 23 Här odlas både växter och relationer 24 Otrygg innergård blev oas med färska kryddor och bär 27 Bagarmossens japanska trädgård 28 Vill du veta mer? 30 3
Bagarmossen Smartup Det lokala bageriet Lilla Bagis. Varför Bagarmossen Smartup? Som en stor aktör på Stockholms bostadsmarknad har Stockholmshem ett stort socialt ansvar. Ett ansvar som sträcker sig utöver bostadsområden, hus och hyresgäster. Det omfattar hela stadsdelar där vi är verksamma och vårt stadsdelsutvecklingsarbete utgår ifrån stadsdelarnas befintliga kvaliteter och de boendes behov och önskemål. Stockholmshem förvaltar idag runt 1800 lägenheter i stadsdelen Bagarmossen. När bolaget var med och startade upp samarbetet Skarpnäckslyftet under 2008 låg fokus på att öka tryggheten i Bagarmossen. Med avstamp i trygghetsarbetet som gjordes i Skarpnäckslyftet föll det sig naturligt att 2014 starta Bagarmossen Smartup för att fortsätta stärka stadsdelens positiva utveckling fast i ett bredare perspektiv. Syfte och målsättning med projektet En övergripande målsättning med Bagarmossen Smartup har varit att öka trygghet och trivsel i stadsdelen. Syftet har varit att säkerställa en social hållbarhet som håller över tid och som på sikt har möjlighet att både växa och leva vidare genom lokala krafter och engagemang. Projektets övergripande mål Tillsammans med boende och verksamma i Bagarmossen ska Stockholmshem bidra till en levande, hållbar och sammanhållen stadsdel. Där kreativitet och kultur synliggörs i det lokala stadslivet och centrumet blir en naturlig träffpunkt med ett utbud av närservice och aktiviteter, som lockar såväl på dag- som på kvällstid. Badkarsodling på torget. 4 5
Konstnären Karin Efraim Henriksson Stadsdelsutveckling med lång hållbarhet så har vi arbetat När Bagarmossen Smartup startade 2014 återanvändes erfarenheter och arbetssätt från Hållbara Hökarängen, Stockholmshems första stadsdelsutvecklingsprojekt. Under projektets gång har arbetssätten vidareutvecklats och nya kommit till för att nå ännu bättre resultat. Här delar vi med oss av de arbetssätt vi använt för att stärka Bagarmossens långsiktiga utveckling. 1) Skapa förutsättningar för dialog En framgångsfaktor för Bagarmossen Smartup har varit etablerandet av ett lokalt projektkontor. Med en närvaro på plats och öppna dörrar fick projektet snabbt en naturlig dialog med boende och lokala verksamheter. Mycket av det som åstadkommits i projektet har börjat med en knackning på dörren och en idé som diskuterats över en kopp kaffe på kontoret. 2) Utgå från lokala behov och efterfrågan Genom att utgå från boendeinitiativ säkerställs att det finns någon form av lokal efterfrågan, intresse eller behov. Det ökar möjligheten att ett förverkligande av en idé ger ett hållbart resultat. Våga avstå från idéer om den lokala efterfrågan eller intresset saknas eller är otydligt. 3) Använda lokala förmågor Bagarmossen Smartup har prioriterat att i första hand använda och anlita lokala verksamheter. Genom att använda lokala resurser får man resultat som bygger på en genuin förståelse om stadsdelen och ges samtidigt möjligheten att komma i kontakt med lokala nätverk. En av de första lokala förmågorna att anlitas av projektet var konstnären Karin Efraim Henriksson som skapat projektets visuella profil. För att ge de boende möjligheter att uttrycka sina idéer lät vi boende i olika åldrar besöka platser och kommentera sina känslor i en så kallad Emotion mapping -undersökning. Det gav projektet ett underlag som visade vad de boende efterfrågade för förändringar. 4) Involvera och skapa självständighet För att ett projekt med fokus på hållbara resultat ska bli lyckat måste utgångspunkten vara att resultaten ska leva vidare efter att projektet avslutats. Därför måste de verksamheter som stöttas ges rätt förutsättningar för att kunna stå på egna ben. Även om projektet bidrar är det initiativtagaren själv som ska driva utvecklingen och förverkligandet av sin idé. Projektets roll blir att ge tillräckligt med stöd i form av medel och resurser för att en idé ska kunna förverkligas, men inte i sådan grad att det skapar ett fortsatt beroende av projektets stöd. 5) Stötta och möjliggör idéer Att stötta lokala verksamheters utveckling kan göras på olika sätt, men ofta kan det räcka med relativt små insatser. Det kan exempelvis vara att: koppla samman lokala aktörer som kan samarbeta hjälpa till att hitta lokaler i rätt läge med rätt hyresnivå stötta med pappersarbete för att söka olika tillstånd utnyttja egna kommunikationskanaler för att sprida budskap skriva ut affischer och inbjudningar låna ut projektkontor på kvällar och helger. 6) Implementering av ordinarie organisation För att projektets resultat ska hålla över tid och förvaltas rätt är det viktigt att ordinarie organisation involveras i projektet från projektstarten. På så vis kan kunskapen och förståelsen om projektets arbete successivt implementeras hos ordinarie personal som sedan ska förvalta resultatet. Har Bagarmossen Smartup varit lyckat? Under projekttiden har idéer, förslag och synpunkter kontinuerligt kommit in till projektet från boende och verksamma genom besök på projektkontoret eller inlägg på vår digitala anslagstavla. På så sätt har projektet kommit i kontakt med många boendeinitiativ som nu blivit till verklighet. Med ett fåtal undantag kan vi stolt konstatera att nästan samtliga aktiviteter och verksamheter som projektet stöttat haft koppling till boende eller verksamma i Bagarmossen. Inför projektstart formulerades följande delmål: bredda utbudet av kultur, hållbar närservice och stärka centrum som mötesplats medverka till att lokala entreprenörer och verksamheter med hållbar inriktning kan utveckla sina affärsidéer, växa och vara kvar i Bagarmossen se till att det stora engagemanget för odling i stadsdelen ökar och involverar fler ytor och personer att de boende ska känna delaktighet och vara med och påverka stadsdelens utveckling. Idag ser vi att många av de verksamheter som kom till under projektet matchat flera av våra målsättningar. Vi ser också att flera helt nya verksamheter har kunnat starta upp under projekttiden med stöd av projektet, medan andra har fått hjälp att växa och utvecklas. Dessutom visar undersökningar att både andelen hyresgäster som upplever stadsdelen som trivsam och andelen som kan rekommendera andra att bo i Bagarmossen har ökat. Det är boende och verksamma i Bagarmossen som tillsammans med Stockholmshem bidragit till att projektet redan på kort tid visat så positiva resultat. 6 7
Levande centrum Anslagstavla Folkets Hus. Projektets tre spår En viktig lärdom från Hökarängen har varit att på ett tidigt stadium identifiera lokala värden som kan bidra till att uppfylla projektets syfte. Dessa identifieras genom en förstudie och kategoriseras sedan in i spår som projektet kan arbeta utifrån. Genom att fokusera på dessa spår kan projektet på ett strukturerat vis formulera mål och fastslå aktiviteter. I Bagarmossen identifierades tre spår som blev centrala genom hela projektets arbete. Levande centrum Platser och funktioner som kan skapa möten och lokal sammanhållning är extra viktiga i arbetet med att utveckla en stadsdels sociala hållbarhet. Bagarmossen är en stadsdel med olika bostadsområden. Det finns villa- och radhusområden, miljonprogram och centrumkvarter med lägenheter från 50- och 90-tal. Bagarmossens centrums läge vid tunnelbanan, de två torgen och det breda utbudet av verksamheter gör att det har en stor potential att skapa möten mellan människor från de olika bostadsområdena. Därför är Bagarmossen centrum en strategiskt viktig plats för att stärka sammanhållningen i stadsdelen. Genom att arbeta med efterfrågan på ett bredare centrumutbud, stötta aktiviteter i det offentliga rummet samt bidra till goda samarbeten mellan centrumaktörer har Smartup kunnat stärka centrumets funktion som mötesplats. Ambitionen har varit att alla invånare i Bagarmossen ska få en eller två anledningar extra att besöka centrumet både på dag- och kvällstid. Kreativitet och entreprenörskap I Bagarmossen bor en stor andel kreativa människor, småföretagare och entreprenörer. Många av dessa har ett stort engagemang kring både social och ekologisk hållbarhet och är engagerade i sociala nätverk som lokala facebook-grupper och bloggar. Dessa lokala krafter identifierades tidigt och kändes oerhört viktiga att ta tillvara på. Fokus har legat på att skapa samarbeten med dessa aktörer för att stötta och hitta kreativa lösningar på lokala behov. Projektet har också arbetat med förutsättningar för att verksamheterna ska kunna utvecklas och växa utan att flytta från Bagarmossen. Stadsodling Det har varit tydligt från start att det finns många bagisbor med engagemang och kompetens inom odling. Projektet såg möjligheten till social samvaro genom odlingsintresset och att det kunde bidra till att grannar och bagisbor kunde mötas kring ett gemensamt intresse. Därför har projektet arbetat med att stötta det lokala odlingsengagemanget genom att skapa ännu fler odlingsytor, bidra med utrustning och redskap till lokala odlingsföreningar, sprida kunskap om odling genom kurser och stärka samarbeten mellan lokala odlare. I kommande avsnitt beskriver vi exempel på verksamheter och aktiviteter som kopplar till de tre spåren. 8
Lokala aktörer lyfter Bagarmossens centrum Bagarmossen centrum har ett bra basutbud och två fina torg med goda förutsättningar för att skapa möten mellan människor. Samtidigt har det funnits ödsliga ytor, trista fasader, galler för skyltfönster och önskemål om bättre utbud. Projektet har arbetat med lokala handlare, offentliga rum och nya etableringar för att stärka centrumet som en trivsam mötesplats på dag- och kvällstid. I Bagarmossens centrum har Stockholmshem ett trettiotal lokalhyresgäster, allt från frisörsalonger till bibliotek. Genom en dialog med hyresgästerna fick projektet en förståelse om hur deras verksamheter kunde utvecklas. En av dessa var Lena Kleingeld vars uppskattade blomsterbutik Blommor4U ligger vid tunnelbanan. Lena berättade att hon ville expandera och utöka sortimentet med leksaker och inredningsartiklar. Det stämde överens med bagisbornas efterfrågan på ett bredare utbud. Välkommen in till mig. Så här stort och fint har jag fått sedan Stockholmshem hjälpte mig att bygga ut till grannlokalen förra året, berättar Lena. Blommor i långa rader samsas med ekologiska leksaker, rättvisemärkt inredning och annat som bidrar till hållbar handel i Bagarmossen. Allt är smakfullt utplacerat och lockar till köp. Vet du, det är faktiskt en av mina kunder som varit med och stajlat butiken. Marie Telenius, som butiksinredaren heter, är själv bagisbo. När Stockholmshem fick se resultatet i blomsterbutiken anlitades hon för fler uppdrag kopplat till Stockholmshems skyltprogram. En annan handlare i centrum som projektet samarbetat med är Fadi Shahin, som drivit sin välbesökta spelbutik i närmare 14 år och nu flyttat till en bättre lokal. För mig är det viktigt att utnyttja de krafter som finns närområdet. Jag har det fint här. Särskilt sedan Stockholmshem hjälpte mig att byta till den här nya lokalen. Den förra var för stor och lite för dyr för min verksamhet, men när jag tog upp det med Stockholmshem så löste det sig utan problem. Nu ligger butiken mer centralt också, vilket gör att fler passerar och hittar in till mig. I samband med lokalbytet fick Fadi inom ramen för Stockholmshems skyltprogram hjälp med att se över ljussättning, ersätta gallerfönstret mot säkerhetsglas och ta fram en neonskylt. Små justeringar som gett stor effekt. I Fadis gamla lokal öppnades en möjlighet att få in det som många bagisbor efterfrågat, en familjevänlig restaurang som komplement till centrumets pubar och Take away- ställen. Lagaplan i Bagarmossen centrum. 10 11
Axel Hansson, ägare till det allra senaste tillskottet i Bagarmossen, restaurangen Centan, berättar. När jag var ute och gick en dag lade jag märke till en ledig lokal vid torget. Några dagar senare hälsade jag på Stockholmshems projektkontor Smartup. Jag presenterade min idé och fick bra respons. Vi kom fram till en överenskommelse och sen gick det snabbt. Jag tror att förortskrogar kommer att bli vanligare och vanligare. Människor ser en tjusning i det lilla och att arbeta lokalt. För mig är det viktigt att utnyttja de krafter som finns i närområdet. Därför har jag valt att samarbeta med lokala inredningsarkitekter, odlare, kafferosteri, bryggeri, tryckeri och typsnittsbyrå. Skolans elever har också varit med och bidragit genom att göra alla våra smörknivar, mot betalning. Pengarna har sedan gått till välgörande ändamål, avslutar Axel. Det finns en slags bykänsla här, där man hjälps åt, och jag tror att det kommer att fortsätta i samma anda. För att ytterligare levandegöra torgen och öka trivseln har projektet stöttat flera lokala arrangemang. Till exempel har Stockholmshem i ett samarbete med Kulturförvaltningen och sommarjobbare upplåtit två centrumfasader för muralmålningar. Ett annat initiativ som bygger på lokala aktörers samarbete är de årligen återkommande centrumeventen Bagarmossens dag och utomhusbion. Ursprungligen har Stockholmshem till stor del tagit initiativet till och ansvarat för arrangemangen, men efterhand har ansvaret tagits över av ett samarbetande centrumnätverk med bland annat kyrkan och Folkets Hus. En bagisprofil i centrumet är Jenny Asklund, kyrkans servicechef: Under Smartup-projektet har vi fått en ökad sammanhållning i centrum, nu är det fler än vi som bjuder in till gemensamma aktiviteter. Det finns en slags bykänsla, där man hjälps åt, och jag tror att det kommer att fortsätta i samma anda, förutspår Jenny Asklund. Hon tar upp utomhusbion som exempel på en relationsskapande Smartup-aktivitet. Det var lyckat, med många på plats för att titta på film tillsammans. Det hade aldrig blivit av utan Stockholmshems stöd, säger Jenny. Utgått från lokala behov och efterfrågan. Skapat förutsättningar för dialog. Använt lokala förmågor. Involverat och skapat självständighet. Stöttat och möjliggjort idéer genom att hitta lokaler i rätt läge. En av centrumets muralmålningar. Fadi på Spel och Tobak. Lokala skomakarens nya skylt. Stockholmshems skyltprogram Med syfte att stärka lokala handlare samt öka trygghet och trivsel har Stockholmshem tagit fram ett skyltprogram för lokalhyresgästerna i centrum, i korta drag innebär programmet att: Butiksgaller ersätts av säkerhetsglas, så kallat Hammerglass. Säkerställa att det finns butiksskyltar i neon som motsvarar verksamhetens inriktning. Butiksägare får råd om hur skyltfönstren bäst kommer till sin rätt. Lena vid blomsterbutiken. Lena visar nya leksaksutbiudet. 12
Cykelcontainer gjorde upp med grå yta Mitt i Bagarmossens centrum finns ett stort tomrum i form av en asfaltsplätt. Det har nu blivit en plats för en välbesökt pop up-verkstad för cyklar under vårmånaderna. Det är lätt att se att bagisborna gillar att cykla. Det är fullt i parkeringsställen och du möter cyklister lite varstans, men när Smartup startade var det tydligt att det saknades en cykelverkstad i Bagarmossen. Inte heller fanns det en vakant lokal som passade för en sån verksamhet. Lösningen fick bli en pop up-verkstad i en container, placerad på en stor oanvänd grå asfaltsyta mitt i centrum. När Stockholmshem kontaktade mig och presenterade sin idé om en cykelcontainer behövde jag inte lång betänketid. Jag cyklar ofta och gärna, och bor alldeles i närheten. Att ha ett sommarjobb som är mer av en hobby tackar man ju inte nej till, säger Joel som driver verkstaden tillsammans med sin kompis Linus från april till midsommar sedan tre år tillbaka. Det är ingen tvekan om att cykelcontainern är populär hos bagisborna. Konceptet är numera ett efterfrågat vårtecken som omvandlar den tomma ytan i centrum till en levande mötesplats. Det är många som kommer förbi och är glada för att vi är på plats igen, kommenterar Linus. Fast det har inte varit alldeles självklart att verksamheten ska få finnas på torget, det krävs kostsamma tillstånd från polisen, Stadsbyggnads- och Trafikkontoret. De första två åren hjälpte Stockholmshem till med att söka tillstånden. Men i år, 2017, har Joel och Linus hanterat det på egen hand. Det var riktigt krångligt, så det var skönt att få hjälp till en början. Smartup-projektet har verkligen engagerat sig och stöttat oss med både tid och pengar. Men nu har vi lärt oss hur det går till och kan stå på egna ben, avslutar de unga cykelentreprenörerna. Utgått från lokala behov och efterfrågan. Stöttat och möjliggjort idéer genom hjälp att söka tillstånd. Involverat och skapat självständighet. Joel och Linus i cykelcontainern. 14 15
Från folktomt till livfullt Folkets Hus har vaknat till liv och blivit en central mötesplats. De tidigare något öde lokalerna är numera en plats för fikasugna, yogautövare, konstintresserade och många andra. Kreativitet och entreprenörskap Bagarmossens Folkets Hus är till ytan Stockholms största och byggdes 1991. Med tiden har aktiviteterna och besöken i huset blivit färre och färre. När Smartup-projektet startade 2014 stod större delen av huset tomt på dagtid och endast en bråkdel av utrymmet fylldes av aktiviteter på kvällarna. Folkets Hus i Bagarmossen ska bli söderorts bästa mötesplats. Med sina stora ytor och sitt centrala läge i centrumet hade huset verkligen potential att återigen göras till en välbesökt mötesplats. Smartup initierade en dialog mellan stadens Kulturförvaltning, Folkets Hus & parker och Bagarmossens Folkets Hus, där det snabbt konstaterades att huset skulle kunna bli söderorts bästa mötesplats. Men att mycket behövde förändras och utvecklas. Nyckeln till att utveckla Folkets Hus visade sig vara lokalt engagemang och lokala samarbeten. Under våren 2015 användes lokala nätverk och sociala medier för att sprida en förfrågan efter personer till styrelsen som ville förnya verksamheten. Gensvaret blev stort och på årsstämman byttes hela styrelsen ut. Kafé Foajé är ett bra exempel på hur det lokala samarbetet kan fungera för att stärka varandras verksamheter. Det lokala bageriet, Lilla Bagis, ville utöka sin verksamhet men saknade ytan och Folkets Hus behövde en servering. Så genom Smartup fick de kännedom om varandras behov och har kunnat dra nytta av varandra. Ett annat lyckat samarbete är den årliga utomhusbion. Som Folkets Hus arrangerar i samarbete mellan kyrkan, lokala föreningslivet, centrumhandlare och Stockholmshem. Med drivande och samarbetande lokala aktörer som Folkets Hus blir Smartup-projektets resultat hållbart i längden, säger Bagarmossen Smartups projektledare Tobias Lind. Utgått från lokala behov och efterfrågan. Skapat förutsättningar för dialog. Stöttat och möjliggjort idéer genom förmedling av kontakter. Implementering av ordinarie organisation. Skapat självständighet. Vissa resultat tog lite tid att få till, men med ny styrelse och beslut om att tillsätta två halvtidstjänster för verksamhetsledning, har det gått stadigt framåt. Anna Linell, verksamhetsledare och Curre Hansson ordförande, som arbetar med att utveckla och driva Folkets Hus, tycker att framtiden ser ljus ut. Vi har en massa aktiviteter inbokade, bland annat film, teater, workshops och dans. Det bor många professionella dansare här omkring, kommenterar Anna. Curre fyller i: Så har vi ju vårt härliga bageri också, Kafé Foajé, med fika- och lunchservering som lockar många föräldralediga med barn. Nya Folkets Hus med servering. 16
Susanna Elfors, stadsdelsutvecklare och hållbarhetskonsult. Ensamföretagare i gott sällskap På Bagarmossen Resilience Centre samlas kreativa ensamföretagare med hållbarhet på agendan. Bagarmossen är en samlingsplats för företagsamhet. För att stimulera till samverkan och utveckling av hållbara verksamheter bjöd Stockholmshem in lokala ensamföretagare till ett seminarium om gemensamhetskontor och Hoffice. Susanna Elfors, hållbarhetskonsult, var en av de som deltog och inspirerades till att starta Bagarmossen Resilience Centre. Här i Bagarmossen bubblar det av kreativitet och nytänkande bakom fasaderna. När jag var med på Smartup-projektets evenemang och insåg hur många andra ensamföretagare som fanns i min närhet tänkte jag att vi borde kunna göra något tillsammans. I samband med det utvecklade jag min idé att starta ett resilienscenter, förklarar Susanna. Stöttat och möjliggjort idéer genom att hitta en passande lokal och genom att marknadsföra verksamheten i Stockholmshems och Bagarmossen Smartups kanaler. Introducerat verksamheten för ordinarie organisation. Stöttat genom utskrifter av affischer och inbjudningar samt sponsring av fika vid event. Utlåning av projektkontor på kvällar och helger. När hon vände sig till Bagarmossen Smartup fick hon positiv respons och hjälp att ta nästa steg, det vill säga hitta lokal. Stockholmshem hade vid tillfället inga lediga utrymmen som passade behovet, men gjorde en inventering hos befintliga hyresgäster för att se om det gick att hitta samordningsmöjligheter. Det gjorde det. Resilienscentret kunde flytta in i en perfekt lokal på Lillåvägen genom att den tidigare hyresgästen var öppen för att byta till en billigare lokal i närområdet. En lösning som gjorde alla nöjda. Resiliens och hållbarhet i fin kombination Resiliens handlar om förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar. Verksamheterna på Bagarmossen Resilience Centre har en ambition att bidra till kunskap som gör samhällen och deras invånare mer resilienta. Jag har fått mycket stöd av Stockholmshem. Inte bara att hitta rätt plats, utan även knyta kontakter och skapat nya affärsmöjligheter, konstaterar Susanna. Idag sitter nio ensamföretagare tillsammans i resilienscentret. Med gemensamma krafter har de tagit emot internationella studiebesök, hållit kurser i att anlägga en permakulturträdgård och arrangerat Gerillaslöjdsfestivalen. Och mer ska det bli. I framtiden hoppas jag kunna utöka min verksamhet, ha fler kurser, utföra experiment och sprida kunskap om lyckad stadsdelsutveckling till andra bostadsområden. Då kommer jag att referera till Bagarmossen Smartup som ett lyckat exempel, avslutar Susanna. 18 19
I cykelköket står reservdelar på menyn Stockholms enda cykelkök ligger i Bagarmossen. Hit kommer cyklister från hela stan för att meka. Historien om cykelköket börjar hemma hos Otto Rimfors. Han hade länge drömt om att vara del av en kollektiv verkstad där människor samlas för småprat samtidigt som de fixar med sina cyklar. Eftersom hela idén med ett kollektiv är att vara flera insåg Otto att han behövde hitta andra som också var sugna på att hjälpa varandra att bygga cyklar av begagnade delar. Men innan dess behövde han leta upp en lokal att vara i. Jag bor ju i Bagarmossen och trivs bra i området så det kändes naturligt att öppna ett ställe här. Efter lite lokalspaning provade jag mina tankar med Bagarmossen Smartup som ville vara med och bidra, berättar Otto. För Smartup stämde denna verksamhet väl överens med projektets målsättning att skapa fler mötesplatser och stötta hållbara verksamheters utveckling. Ramarna för den ideella cykelverkstaden började ta form med stadgar och en inbjudan gick ut till ett uppstartsmöte på Bagishuset, den lokala fritidsgården. Under tiden började Stockholmshem leta efter lämpliga lokaler med rimlig hyresnivå. Ett gammalt kallgarage som stod tomt blev till slut lösningen. Folk kommer till oss från hela stan, vi har märkt att nyanlända invandrare ser det här som en fin möjlighet att ordna en cykel och lära känna andra, konstaterar Otto. Stockholmshems nya hyresgäst är ett bra exempel på en hållbar verksamhet. En social mötesplats som inkluderar en mångfald av människor, återvinner cyklar, och aktivt deltar i samarbeten med andra i Bagarmossens föreningsnätverk. Utgått från en lokal efterfrågan. Skapat förutsättning för dialog. Stöttat och möjliggjort idéer i form av att hitta en passande lokal och utnyttja kanaler för att sprida budskap. Uppstartsmötet blev till en inspirationsföreläsning och filmvisning som sponsrades av Smartup-projektet. Mottagandet var positivt. Nu hade Otto hittat sitt kollektiv. Tillsammans började de renovera garaget som efter lite ommålning och isolering förvandlades till ett cykelkök och i mars 2016 slog man upp dörrarna till verksamheten som idag har ca 150 medlemmar. Så här funkar cykelköket Det kostar 100 kr/år att vara medlem. I medlemskapet ingår reservdelar och en egen donerad cykel. Du har dessutom tillgång till lokalen och får mekarkompisar på köpet. Öppet tre kvällar i veckan. Läs mer på: bagarmossenscykelkok.se 20 21
Konstverk bidrar till hjälpsamhetskultur Vill du se en blomma iklädd mössa, vantar och ett paraply i bladnäven? Då är det bara att bege dig till Bagarmossens tunnelbanestation, där skapelsen Hitteblomster står och hälsar dig välkommen snett framför ingången. En mötesplats för upphittare och ägare till förlorade saker. Odla Det interaktiva konstverket Hitteblomster på Bagarmossens torg är ofta välklätt med accessoarer och borttappade föremål som hör årstiden till. Personen bakom idén till konstverket är Gunilla Edemo, frilansande bagisbo med ett starkt socialt engagemang. Jag kom på idén under mina barnvagnspromenader när jag hittade vantar, mjukisdjur och annat. Då började jag fundera över ett sätt att samla alla borttappade saker på en särskild plats där invånarna i Bagarmossen kunde interagera med varandra. Visionen var att flytta Facebooksamtal om sånt här till IRL, beskriver Gunilla. Stöttat och möjliggjort idéer i form av mindre ekonomisk stöttning av produktion. Skapat förutsättningar för dialog genom projektkontoret. Använt lokala förmågor för att slutföra projektet. Konstnären och arkitekten Katarina Bonnevier blev inspirerad när Gunilla presenterade sina tankar. Tillsammans gick de vidare med idéskisser till Smartup-projektet, som tyckte att initiativet passade fint in i målsättningen om ett levande centrum. Därefter anlitades metallhantverkaren Miriam Johannesson som konstruerade Hitteblomster i en lokal kollektivverkstad på Ljusnevägen i Bagarmossen. När konstverket planterats var det dags för en lekfull invigning med närområdets förskolegrupper. Att vi bjöd in barnen var för att de skulle få en naturlig relation till platsen och veta vart de kan gå och leta om de tappat bort något, menar Gunilla. Hitteblomster har blivit en succé och är en talande symbol för Bagarmossen Smartup. En gestaltning av omsorg människor emellan och hållbar utveckling i stadsdelen. Hitteblomster. 22
Här odlas både växter och relationer I Bagarmossen finns många gröna fingrar som inte räds lite jord under naglarna. Här knyts nya vänskapsband bland rabatter och odlingslådor. Silvana i Sagojords trädgård. Bagarmossen är som ett växthus för odlare. Inte bara för bagisborna själva, utan även för utomstående besökare som tar sig hit för att inspireras av Skogsträdgården, barnträdgården Sagojord och den Japanska trädgården. I projektet har vi velat uppmuntra odlingsintresset genom att stötta de ideella odlingsföreningar som driver de trädgårdar som nämns ovan, men också genom att erbjuda odlingskurser till våra hyresgäster. Det härliga med odling på offentlig mark är de många möten med andra människor som uppstår och att umgås utan att konsumera, menar Katja Jassey, aktiv kolonist och erfaren odlare. Katja har, tillsammans med flera andra bagisbor, anlagt en skogsträdgård mitt i förortsdjungeln. En skogsträdgård kan bäst beskrivas som ett sätt att odla på naturens egna villkor såsom i en lund, ett skogsbryn eller en skog med perenna växter som återkommer år efter år. För att få en lyckad och hållbar stadsodling tror jag att man måste arbeta långsiktigt. Det är viktigt att det är roligt för då ger man inte upp när man inser hur mycket tid det kan ta. Bagarmossen Smartup har stöttat skogsträdgården på olika sätt, bland annat genom att sponsra med varmkompost, papperskorg och uppfräschning av sittplatser. Genom Katja kunde Bagarmossen Smartup tidigt i projektet arrangera en odlingskurs för våra hyresgäster. Det fanns ett stort intresse för kursen där grannarna inte bara fick kunskaper om odling utan också lärde känna varandra närmare. Det gäller att bibehålla intresset och inte ge upp när man inser hur mycket tid det kan ta. På kursen fick deltagaren Silvana Iannone tillsammans med andra medverkande en idé om en grön gatufestival på hemmagatan, en folkfest med fokus på odling. Jag såg framför mig hur det skulle vara, med glada möten och gemenskap, men kände att jag behövde hjälp för att få det att bli verklighet, säger Silvana. Bagarmossen Smartup anslöt sig till idén och hjälpte till att sätta planerna i verket. Med trapplappar, affischer och digital kommunikation nådde inbjudan till en grön gatufestival ut till hyresgästerna. Stockholmshem bidrog också med sponsring av tält och ett tryck av en plansch som såldes på festen, vilket gav ett överskott till ännu ett evenemang året därpå. Festivalstämningen var god och fikasugna lät sig väl smaka av en internationell kakbuffé med bakverk skapade av boende Alla som vill får odla I Bagarmossen upplåter Stockholmshem odlingsytor på innergårdar åt alla hyresgäster som efterfrågar en odlingsmöjlighet. Enda villkoret är att hyresgästen skriver på ett brukaravtal. Stockholmshem tillhandahåller odlingslådor och jord. Hittills har det blivit cirka 300 odlingsytor som sköts av hyresgäster i Bagarmossen. i kvarteret. En av attraktionerna under festen var Sagojord ett odlingsprojekt där både barn och vuxna är engagerade. Det blev precis så fint som jag tänkt mig. Jag är tacksam att Bagarmossen Smartup trodde på min idé och peppade mig att genomföra den, uttrycker Silvana. Om alla de fem tusen som besökte gröna gatufestivalen gick hem och satte en planta har vi mycket grönska att se fram emot framöver. Utgick från lokal efterfrågan. Skapade förutsättning för dialog med möten på projektkontoret. Stöttade och möjliggjorde idén genom ekonomisk sponsring av gatufest, och utskrifter av affischer. Tryck av plansch för crowd funding. 24 25
Otrygg innergård blev oas med färska kryddor och bär För några år sedan var gården mörk och ogästvänlig och störande ungdomar började ta över platsen. Men idag är det en plats där grannarna möts för odling och grillning. På Lillåvägen en bit från Skogsträdgården hittar du idag en blomstrande innergård, som hyresgästerna tidigare inte kände sig trygga att vistas på. Vi var flera i huset som kände oss obekväma med att utomstående ungdomar använde vår gård som mötesplats om kvällarna. Jag antar att det berodde på de öppna ytorna mot den angränsande allmänningen. Gården kändes inte så privat och förbipasserande kunde lätt uppfatta den som allmän plats, berättar hyresgästen Jenny Johansson. Jenny kontaktade Stockholmshem för att få hjälp och Smartup fångade upp ärendet och bjöd in de boende till ett möte för att få veta mer. Efter en trevande start kom diskussionerna igång och snart hade hyresgästerna enats kring flera förslag på hur deras innergård skulle kunna utformas. Frukter, grönsaker och bär som i en villaträdgård, odlingslådor och en tydlig avgränsning mot den allmänna gångvägen stod på önskelistan. boende under en eftermiddag, som avslutades med korvgrillning på den nya gårdsgrillen. Kvittot på att det var en lyckad satsning kom någon månad senare när en hyresgäst berättade att hennes man som tidigare sällan varit utanför lägenheten nu alltid var nere och pysslade på gården och hade börjat få kontakt med de andra grannarna som också börjat odla. Skapat förutsättningar för dialog. Stöttat med små medel i form av tillhandahållande av verktyg och trivselhöjande utrustning på gården. Det här är precis så vi vill jobba, i nära relation med våra hyresgäster. Vi vill skapa förutsättningar för att de själva ska kunna påverka sitt kvarter, säger Tobias Lind, projektledare för Bagarmossen Smartup. Med lite hjälp av en entreprenör skissades bilden upp av en gård med vinbärsbuskar, kryddor, sallad och blåbär. Rabatterna avgränsades med stockar från fällda träd. Alla som ville fick en odlingslåda med tillhörande brukaravtal och lådorna placerades på en plats som hyresgästerna fick bestämma. Omvandlingen av innergården gjordes gemensamt med de Gårdsodlingen på Lillåvägen. 27
Bagarmossens japanska trädgård Allt utgår från den stora stenen i mitten som omges av en imaginär sjö där småsten symboliserar vatten. Gångar leder till små viloplatser som ramas in av bonsaiträd, körsbärsträd och andra växter. Den japanska trädgården i Bagarmossen skapades i början av 2000-talet, av bagisbon Pål Bergström. Han röjde, bar och släpade sten i flera år. När han flyttade tog Petra Wetterholm, Ingela Bendt och några andra entusiaster över omvårdnaden. Även Stockholmshem har bidragit till att bevara den japanska skatten. Samarbetet med Bagarmossen Smartup och stadsdelsförvaltningen är viktiga förutsättningar för trädgårdens fortlevnad, understryker Ingela. till en vänskap mellan kvinnorna som båda delar kärleken till Bagis såväl som till det japanska. Stöttat och möjliggjort idéer genom att bidra med redskapsförråd och tryckt affischer vid event. Bidragit till självständighet genom sponsring till ny hemsida. Lyktfest, Fullmånefest och fest för körsbärsblommorna varvas med tebjudningar och meditationer. Trädgårdsprakten lockar spontana besökare, men Ingela och de andra entusiasterna bjuder även in till särskilda aktiviteter lite nu och då. Lyktfest, Fullmånefest och fest för körsbärsblommorna varvas med tebjudningar och meditationer. Förra året var de med under den dag då tusen trädgårdar visas runtom i landet. Vi som driver trädgården nu satsar på evenemang, medan Pål var mer som en terapeut. Han pratade om trädgården som en helande dialog och hade en jättevision om att förlänga den hela vägen till Bagarmossens skola, berättar Ingela som håller på och skriver en bok om Pål och den japanska trädgården. Både Ingela och Petra hoppas på ett fortsatt samarbete med Stockholmshem och stadsdelen. Engagemanget har inte bara resulterat i att trädgården lever vidare, det har också lett Japanska trädgården, en grön oas. 28
Vill du veta mer? Tack! Jag vill skicka ett stort tack till alla ni fantastiska bagisbor, eldsjälar, lokala företagare och ideellt verksamma som på olika sätt, men alltid med stort engagemang, bidragit till att utveckla Bagarmossen under min tid som projektledare för Bagarmossen Smartup. Vill också tacka Resilience-Susanna, Lillåvägs-Jenny, Odlings-Katja, Spel och Tobaks-Fadi, Blomster-Lena, Restaurang- Axel, Cykelcontainer-Joel och Linus, Folkets Hus-folket, Gatufest-Silvana, Japanska trädgårdsgänget, Cykelköks-mekarna, Kyrk-Jenny och Hitteblomster-Gunilla som alla ställt upp på intervjuer till denna broschyr. Kontakt: Tobias Lind, projektledare Telefon: 08-508 39 419 E-post: tobias.lind@stockholmshem.se Projektets blogg: www.bagarmossensmartup.se Stockholmshems webbplats: www.stockholmshem.se/bagarmossensmartup Illustrationer Karin Efraim Henriksson. Foto Badkarsodling sid 4 - Susanna Elfors. Övriga bilder Bengt Alm. 30
Utifrån Stockholmshems erfarenheter och insikter från stadsdelsutvecklingsprojekten Bagarmossen Smartup och Hållbara Hökarängen har en modell för vårt arbete med hållbar stadsdelsutveckling börjat ta form. Genom att lyfta lokala initiativ, ta vara på engagemang och fördela ansvar på lokala krafter har Bagarmossen Smartup blivit ännu ett lyckat exempel i Stockholmshems arbete med hållbar stadsdelsutveckling. Tobias Lind Projektledare, Bagarmossen Smartup