www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar av planer
Plan PM 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar Omslagsbild: Anne-Lie Mårtensson
Förord Vad gäller vid planering? Vilka lagar ska vi rätta oss efter? Har vi klargjort alla förutsättningar? Eller konsekvenser? Länsstyrelsens PlanPM har till syfte att underlätta en samlad bedömning av planeringssituationen vid specifika frågeställningar. Serien kommer att omfatta bland annat buller, strandskydd, kulturmiljöer och miljöbedömningar. Avsikten är att materialet utvecklas allteftersom behov föreligger. I första hand är ett PlanPM tänkt att fungera som planeringsunderlag vid upprättande av detaljplan. Sedan den 21 juli 2004 ställs krav på miljöbedömning i tidiga skeden av samhällsplaneringen. Det trädde då i kraft nya bestämmelser i miljöbalkens 6 kapitel. Miljöbedömning är den process inom vilken en miljökonsekvensbeskrivning upprättas och samråds om, parallellt med planarbetet. I arbetet med PM för miljöbedömningar har Anne-Lie Mårtensson, Ola Jönsson, Nikolina Verovic samt Louise Andersson deltagit. Handläggarna vid plan- och bostadssektionen har bidragit med sina erfarenheter. Länsstyrelsen i Skåne, plan- och bostadssektionen Malmö 12 oktober 2007. Kerstin Nilermark Länsarkitekt
Vilka planer ska miljöbedömas och varför? Syftet med miljöbedömningar är att integrera miljöaspekter i utarbetandet av planer och program för att främja en hållbar utveckling. I skälen bakom att införa EU-direktivet syns bland annat ambitioner om öppnare beslutsprocesser och högre kvalitet på beslutsunderlag. Miljöaspekter har redan tidigare beskrivits i planer enligt PBL. Vid miljöbedömningen ställs dock mer detaljerade krav på process och miljökonsekvensbeskrivning. Rimliga alternativ ska redovisas, liksom motiven till varför planförslaget valts istället för andra alternativ. Kommunen ska redovisa hur miljöaspekter integrerats i planen. Kumulativa och synergistiska effekter mellan olika miljöaspekter ska också belysas. Miljöbedömningar handlar alltså inte enbart om att utförligt beskriva konsekvenserna av en plans genomförande, utan även att låta planens utformning styras av dessa. Detta kan bara ske om arbetet med miljöbedömning ses som en naturlig del i planarbetet redan från allra första början. Planer som ska miljöbedömas Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska de planer eller program miljöbedömas som antas av en myndighet eller kommun och som krävs i lag eller annan författning OM dess genomförande har en betydande miljöpåverkan. Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar anger vilka planer som kan anses alltid medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Översiktsplaner och detaljplaner som kan komma att kräva tillstånd för påverkan på ett Natura 2000-område ska alltid miljöbedömas. Det är enbart detaljplaner med en betydande miljöpåverkan som behöver miljöbedömas. Likaså är det enbart de miljöaspekter som kan anses medföra en betydande miljöpåverkan som ska ingå i en miljöbedömning av en översiktsplan eller detaljplan. Översiktsplaner ska i princip alltid miljöbedömas Detaljplaner ska miljöbedömas om kommunen vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Områdesbestämmelser ska inte miljöbedömas eftersom det inte finns något krav i lag på att dessa ska upprättas. Foto: Anne-Lie Mårtensson 1
Betydande miljöpåverkan 2 För att få reda på vilken miljöpåverkan som är betydande är det viktigt att ha kunskap om syftet med miljöbedömningar. Vad vill man uppnå med miljöbedömningen? Vilken miljöpåverkan är betydande? Miljöbedömningar har syftet att integrera miljöhänsyn i planeringen, men är inget självändamål! Krav finns redan sedan tidigare i plan- och bygglagen om att redovisa miljöfaktorer. Möjligen kan betydande miljöpåverkan definieras som sådan påverkan som man inte uppenbart med lätthet kan överblicka och åtgärda eller där När samråder kommunen lämpligen med länsstyrelsen om behovet av miljöbedömning? Normalt planförfarande Detaljplan med planprogram samråd sker samtidigt som samrådet om planprogram met Detaljplan utan planprogram samråd om behovsbedömning sker före samrådet om detaljplanen. Enkelt planförfarande* Detaljplan samråd om behovsbedömning sker i samband med samråd om detaljpla nen. * Enkelt planförfarande kan i praktiken inte användas i fall då detaljplanen anses medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd om avgränsningen av ev. MKB sker med fördel samtidigt som samrådet om behovet av miljöbedömning! osäkerheten om en plans miljöeffekter är stora och komplexa. Vid bedömningen av betydande miljöpåverkan behöver man fundera över om de miljöfrågor som planen innefattar är så komplexa eller omfattande att miljöbedömningen faktisk tillför någonting. En mindre komplex situation med ett fåtal störningskällor som lätt kan identifieras och beskrivas kan förmodligen hanteras genom sedvanlig miljöhänsyn i detaljplanens planbeskrivning. Behovsbedömning Alla detaljplaner! Alla detaljplaner ska behovsbedömas enligt 6 kap 11-18 miljöbalken, även mindre ändringar av detaljplaner. Kommunen beslutar! Det är kommunen som beslutar om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Samråd ska ske med länsstyrelsen och be rörda kommuner. Tydlig motivering! Det är särskilt viktigt att kommunen i planbe skrivningen tydligt motiverar VARFÖR man bedömer att planen MEDFÖR / INTE MED- FÖR betydande miljöpåverkan. Platsen, planen, påverkan Behovsbedömningen ska ske utifrån MKBförordningen, bilaga 4 och ofta även bilaga 2 (vissa verksamheter). Det handlar om att analysera graden av miljöpåverkan utifrån platsen, påverkan samt planens karaktär. Om kommunen landar i att miljöpåverkan kan anses vara betydande ska en miljöbedömning göras. Oavsett miljöbedömning krävs fortfarande en konsekvensbeskrivning i planhandlingarna I denna beskrivs såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska konsekvenser.
Miljöbedömningsprocessen vid detaljplaner 1. Avgör behovet av miljöbedömning. (4 mkb-förordningen) 2. Håll samråd om behovsbedömning med berörda kommuner, länsstyrelsen och andra myndigheter. (6 mkb-förordningen) 3. Redovisa ett ställningstagande till (beslut) behovet av miljöbedömning och gör det tillgängligt för allmänheten. 4. Håll samråd om MKB:ns avgränsning och detaljeringsnivå med berörda kommuner och länsstyrelsen. (6 kap 13 2 st miljöballken) 5. Upprätta MKB:n. (6 kap 12 miljöbalken) 6. Håll samråd om MKB och planärendet med berörda kommuner, myndigheter samt allmänheten. ( 6 kap 14 miljöbalken) 7. Beakta MKB:n och synpunkter från samrådet om denna innan planen antas. (6 kap 16 miljöbalken) 8. Upprätta en sammanställning av arbetet.(6 kap 16 2 st miljöbalken) 9. Gör sammanställningen tillgänglig för samrådskretsen enligt punkt 6. (6 kap 16 3 st miljöbalken) 10. Skaffa kunskap om den betydande miljöpåverkan som planen faktiskt gav upphov till. (6 kap 18 miljöbalken) 3
Miljöbedömning av översiktsplan Miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av översiktsplanen Miljökonsekvensbeskrivningen följer sedan med översiktsplanen vid samråd och utställning så att synpunkter kan lämnas på båda dokumenten. Samråd om avgränsning av MKB ska ske innan samråd om översiktsplanen Foto: Anne-Lie Mårtensson Alla översiktsplaner ska miljöbedömas! Översiktsplaner ska i princip alltid miljöbedömas. Undantag kan t.ex. vara fördjupningar av översiktsplanen som syftar till att enbart ange en bevarandestrategi för ett område, då en sådan fördjupning inte anger förutsättningar för kommande verksamhetstillstånd. Det är den betydande miljöpåverkan som ska beskrivas i MKB Miljökvalitetsmål och folkhälosmål Miljökonsekvensbeskrivningen ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla de sexton miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. Likaså kan planförslagets förverkligande av folkhälsomålen redovisas. Dessa nationella mål kan ge en fingervisning och stöd om vilka frågor som kan anses medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska ske med länsstyrelse och berörda grannkommuner om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Detta ska ske före samråd sker om översiktsplanen, lämpligen i samband med ett samråd om program för översiktsplanen då de stora dragen i kommande översiktsplanen har diskuterats i kommunen. Det är precis som vid detaljplaner den betydande miljöpåverkan som ska beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. I miljökonsekvens beskrivning en ges förslag på åtgärder för att förhindra eller minimera negativa miljöaspekter. Den betydande miljöpåverkan som lyfts ska också följas upp efter en tid. Uppföljningen beskrivs i MKBn och slås fast i den särskilda sammanställningen vid översiktsplanens antagande. Samråd vid planmöte När kommunen har gjort en bedömning av vad man anser bör ingå i MKB:n för översiktsplanen kan man boka tid hos Länsstyrelsen för ett planmöte där samråd om MKB-avgränsning sker. Planmöten äger rum på torsdagar. 4
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av underlaget för beslut om planen. MKB-arbetet ska börja tidigt och integreras i planprocessen. En växelverkan mellan plan- och MKB-arbetet möjliggör en ökad hänsyn till miljö-, hälsooch hushållningsfrågorna. Avsikten är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om process och innehåll (6 kap 12 MB) m.m. ska tillämpas vid upprättande av MKB för detaljplan. Det innebär bland annat följande saker ska beskrivas: platsens (planområdet och dess influensområde) egenskaper och förutsättningar möjliga maximala utfall av planen konsekvenserna av alternativa lokaliseringar och utformningar jämfört med nollalternativet, d.v.s. att planen inte genomförs. Vilka miljö-, hälso- och hushållningsaspekter som ska behandlas beror bl.a. på planens syfte och vad som utlöst behovet av miljökonsekvensbeskrivningen. En miljökonsekvensbeskrivning behandlar även åtgärder för att minimera negativa konsekvenser och minska risker. En MKB har ingen egen rättsverkan. Skadeförebyggande åtgärder bör därför, om det är möjligt, regleras med bindande bestämmelser i detaljplanen. Skadeförebyggande åtgärder bör om det är möjligt regleras med bindande bestämmelser i detaljplanen. Foto: Per Blomberg 5
Avgränsning av MKB en levande process under hela planarbetet Avgränsningen av vad som ska ingå i MKB:n inleds tidigt i planarbetet och samråds då med länsstyrelse och berörda kommuner. Avgränsningen bör dock uppdateras kontinuerligt. Vissa frågor kan visa sig efter utredning inte innebära en betydande miljöpåverkan. Likaså kan nya miljöaspekter visa sig behöva studeras närmre. MKB:n är ett levande dokument under hela planarbetet och bör som sådan också kunna påverka planarbetet fram till antagandet. Lämpligt nollalternativ och rimliga alternativ Vid avgränsningen formuleras lämpligt nollalternativ och rimliga alternativ till huvudalternativt. Alternativstudier på en högre strategisk nivå som en översiktsplan eller fördjupning kan handla om olika lokaliseringsalternativ. Ju närmre projektfasen man kommer desto mer kan det handla om utformningsalternativ och tekniska lösningar. Sakinnehåll Vilka sakfrågor som ska ingå i miljöbedömningen beror på karaktären av miljöpåverkan och eventuella kumulativa effekter mellan olika slag av miljöaspekter. Geografisk avgränsning Det geografiska påverkansområdet kan variera för olika miljöaspekter och bör identifieras vid avgränsningen. Detaljeringsgrad Lämplig detaljeringsgrad beror på plannivån och vilka bedömningsmetoder och aktuell kunskap som finns tillgänglig. Överklagandemöjlighet Miljökonsekvensbeskrivningen kan inte överklagas. Däremot kan överklagan ske på grund av bristande planeringsunderlag eller att planprocessen inte skett enligt lagstiftningen. Särskild sammanställning När översiktsplanen eller en detaljplan som miljöbedömts antagits ska en s.k. särskild sammanställning upprättas. Denna redovisar hur miljöaspekter integrerats i planen, hur MBKn och samrådssynpunkter beaktats, skälen till varför man valt det alternativ man valt samt vilka åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan. Särskild sammanställning När översiktsplanen eller en detaljplan som miljöbedömts antagits ska en s.k. särskild sammanställning upprättas. Denna redovisar hur miljöaspekter integrerats i planen, hur MBKn och samrådssynpunkter beaktats, skälen till varför man valt det alternativ man valt samt vilka åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan. Läs mer om miljöbedömningar: Boverkets rapport Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning. Rapporten finns nedladdningsbar på Boverkets hemsida, www.boverket.se Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se MKB-centrum SLU, http://mkb.slu.se 6
Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 E-post lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se