1 Resultatvisaren ANALYS AV ESKILSTUNA KOMMUN 2011 2011-12-29 Gunnar Gidenstam Sektionen för Demokrati och Styrning
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Resultatvisaren... 3 Syfte... 3 Granskning... 3 Resultatvisarrapport... 4 Resultatvisare och Kommunkompassen... 4 Återrapportering... 4 Utvärdering Eskilstuna kommun... 5 Kortfakta... 5 Kommunens resultat i ett jämförande perspektiv... 6 Inledning... 6 1. Det demokratiska/politiska systemet... 7 2. Kommunens förmedling av tjänster... 8 3 Samhällsbyggande... 11 4 Effektivitet... 12 Kommunens styr-/uppföljningsmodell... 14 Allmänt... 14 Medborgarinformation om resultat... 14 Politisk styrning och kotroll... 15 Resultat och effektivitet... 18 Kommunens resultatmått i styrning/uppföljning... 21 Allmänt... 21 som används i Eskilstuna styr- och uppföljningssystem... 21 Kategorisering av resultatmått... 23 Inledning... 23 Sammanfattning... 25 Jämförbarhet... 26 Allmänt... 26 Sammanfattning... 26 i styrande dokument... 27 Allmänt... 27 Sammanfattning... 28 i uppföljning... 28 Allmänt... 28 Sammanfattning... 29 Bilaga Kategorisering av mått Eskilstuna... 31 2
3 Resultatvisaren Syfte I kommunen handlar resultat om vad man lyckas åstadkomma för medborgarna. Resultatet skall visa i vilken utsträckning kommunen lyckats leverera service till sina medborgare som möter de behov som medborgarna har, till lägsta möjliga kostnad. Det kan ibland vara svårt att identifiera dessa resultat och ibland kan dessutom värdet av resultaten upplevas olika. I kommuner kan det då handla om värden som trygghet, tillgänglighet, värdighet i livet slutskede och motsvarande. Till detta kommer att man inte alltid har full kontroll över alla de faktorer som avgör vilka resultat som uppstår. Resultat är ibland beroende av omständigheter som ligger utanför kommunens kontroll, t.e. hur andra organisationer agerar, konjunkturförändringar, nya lagar, m.m. Svårigheterna att mäta resultat får emellertid inte bli till argument som gör att kommunen inte bryr sig om vilka resultat man åstadkommer. Utmaningen ligger i att få organisationen fokuserad på resultat och att skapa en öppenhet för att det kan finnas andra sätt att arbeta på än man gör idag och ett intresse att ständigt ompröva och förbättra den service som erbjuds invånarna. Resultatvisaren är ett nytt utvärderingsverktyg som ursprungligen togs fram av Sveriges Kommuner och Landsting för att välja ut den kommun som presterar bästa resultat och styr bäst på resultatmått bland de som vartannat år nomineras till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Tillsammans med flera av landets kommuner har Resultatvisaren vidareutvecklas för att bättre kunna stödja kommunerna i sitt arbete med resultatstyrning och vara ett underlag för diskussion i kommunen. Resultatvisarens fokus ligger på att utifrån dels resultatmått ur nationell statistik, dels kommunens egna resultatmått, ge en bild av hur kommunen styr på resultat och hur väl kommunen lyckas med att förbättra sina resultat. Resultatvisaren har inte till syfte att leverera ett antal omdiskuterbara pekpinnar för hur kommunen ska arbeta med resultatstyrning. Istället är syftet att tydliggöra hur kommunen idag hanterar sin resultatstyrning och genom att ställa ett antal frågor öppna upp för en konstruktiv diskussion i bl.a. kommunledningen. Dessa diskussioner kan i sin tur leda till förbättringar i kommunens styr- och uppföljningssystem. I Resultatvisarens första del återfinns en uppsättning av resultatmått som är hämtade från framförallt SKL:s projekt Kommunens Kvalitet i Korthet. Dessa mått är dels hämtade ur offentlig statistik, dels framtagna av kommunerna själva. Sammanställningen har kompletterats med ytterligare mått från Skolverket, SKL, SCB, Försäkringskassan, m.m. Måtten är alla jämförbara med andra kommuner. För att ge en bredare bild har i vissa fall förutom resultatmått även använts resurs- och effektivitetsmått. De mått som redovisas varierar till viss del mellan olika år eftersom de hämtas ur ett SKL-projekt som har något olika fokus mellan åren. I den andra delen av Resultatvisaren analyseras vilka resultatmått kommunen själv använder i den kommunövergripande styrningen, det vill säga utifrån ett Kommunfullmäktigeperspektiv. Granskning Granskningen och analysen görs av en utvärderare från SKL som har lång erfarenhet av kommunalt arbete och utvärdering. Till grund för utvärderingen ligger styrande och uppföljande dokument som kommunen valt ut och skickat in för granskning.
4 Resultatvisarrapport Resultatvisarens återrapportering sammanfattar kommunens resultat på följande sätt: 1. Resultat jämförbara med andra kommuner Med hjälp av dels utvalda mått och resultat ur nationell statistik, dels resultat som kommunen själv tar fram vid utvärderingen utifrån bestämda måttdefinitioner, sammanställs en analys över hur kommunens resultatbild ser ut. Här presenteras även vissa mått som anger resurser och effektivitet. Trender för hur måtten utvecklas över tid presenteras. Denna bild är jämförbar med andra kommuner. 2. Kommunens styr- och uppföljningssystem Resultatvisaren gör en analys för hur olika resultatmått används i kommunens styr- och uppföljningssystem. Analysen bygger på mått som respektive undersökt kommun själv anger vara en del av kommunens styr- och uppföljningssystem. Ett antal frågeställningar väcks kring hur stark styrkraften är och hur de angivna resultatmåtten faktiskt leder till förbättringar. Resultatvisare och Kommunkompassen Resultatvisaren har samma grundstruktur som utvärderingsverktyget Kommunkompassen. Resultatvisarens rapport beskriver kommunens resultat i dimensionerna: Det demokratiska systemet, Produktionen av tjänster, Kommunen som arbetsgivare och Kommunen som samhällsbyggare i lokalsamhället. Skillnaden mellan dessa verktyg kan sammanfattas med att Kommunkompassen utvärderar hur kommunen skapar förutsättningar för ett gott resultat medan Resultatvisaren fokuserar på de faktiska resultaten. Dessa två utvärderingsinstrument kan användas fristående eller som komplement till varandra. Återrapportering I utvärderingen ingår även en föredragning av resultatet till en grupp av politiker och/eller tjänstemän som kommunen själv utser.
5 Utvärdering Eskilstuna kommun Kortfakta Kommungrupp enligt SKL:s definitioner Folkmängd dec. år 2010 Folkökning/minskning 2009-20010 3. Större städer Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 96 311 +734 Skattesats 32,35 Antal anställda 7 523 Partier som ingår i styret efter valen 2010 S, V, MP
6 Kommunens resultat i ett jämförande perspektiv Inledning I detta kapitel redovisas en sammanställning av olika mått som ger en samlad resultatbild för Eskilstuna. Det är viktigt att påpeka att denna resultatbild är trubbig då den inte täcker upp ett helhetsperspektiv för kommunens olika uppgifter. Det saknas flera delar av kommunens verksamheter som skulle kunna mätas. Måtten utgör ett urval av mått som tillsammans ger ett raster för kommunal verksamhet. Styrkan i detta raster är att det är jämförbart med andra kommuner och sammantaget ger en bild som en kommunledning skulle kunna ha som stöd i sin styrning av kommunen. Bilden som framkommer skulle även kunna användas som grund i den information som till medborgarna ger svar på frågan: Hur väl används våra skattepengar?" Urvalet av måtten som redovisas nedan är framförallt hämtat ur projektet Kommunens Kvalitet i Korthet och ur sammanställningen Vad kostar verksamheten i din kommun?. Måtten är till stor del hämtade ut offentlig statistik som sammanställs av Skolverket, SKL, SCB, Försäkringskassan, m.m. Det finns ytterligare en grupp av mått som de medverkande kommunerna måste ta fram ur egen statistik eller genomföra en ny undersökning för att få fram ett värde. Dessa mått är märkta med turkos bakgrund. Alla mått finns att hämta i RKA 1 :s databas på www.kolada.se. En mer detaljerad beskrivning av måtten och hur de tagits fram finns i skriften Verktygslåda till Kommunens Kvalitet i Korthet 2010 (SKL 2010). Två parametrar bedöms, dels det absoluta värdet, dels trenden över 2-3 år. När det gäller absoluta värden görs bedömningen i färgskalan grön gul röd. Den har gjorts efter en strikt modell där ett kvalitativt mått är bättre ju högre kvalitet måttet indikerar. När det gäller resursmått har alltid en lägre kostnad gett en positivare bedömning. Det gäller även mått 12 i KKiK, Antal barn per årsarbetare i förskolan, där färre barn getts en negativ värdering, på grund av att detta resursmässigt är en kostnadsökning. I ett kvalitativt perspektiv brukar fler vuna per barn bedömas positivt. Vi har valt att betrakta detta mått som en resursinsats. Det finns brister i denna bedömning. En kommun kan ju utifrån politiska beslut vilja satsa mycket på ett område, vilket innebär att en ökad kostnad är bra enligt de mål och beslut som kommunen har tagit. Dock finns det oftast mycket få direkta samband mellan en hög kostnad och goda verksamhetsresultat vilket stöder den bedömning som görs i Resultatvisaren. Grön färg visar att kommunen placeras sig klart över medel bland de ca 130 kommuner som medverkar i Kommunens Kvalitet i Korthet, gul färg står för ca en tredjedel av kommunerna som placerar sig i mitten och röd färg indikerar att kommunen tillhör den tredjedel som presterar sämst. När det gäller mått märkta VKV (hämtade ur Vad kostar verksamheten i din kommun 2010, SKL ), så görs här jämförelsen med ett nationellt snitt. När det gäller måtten ur VKV, så redovisar de Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad. Detta förklaras i Vad kostar verksamheten i din kommun 2010, SKLE på följande sätt: Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av, eller kostnaderna för, kommunala verksamheter är 1 RKA = Rådet för Kommunala Analyser
7 högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till eempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Om en kommun till eempel har höga kostnader för grundskolan i kronor per invånare kan det bero på en stor andel barn 7 15 år, en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning eller andra faktorer. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens strukturårsjusterade standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Kostnaden redovisas som avvikelse i procent mot inde (0) som utgör den förväntade nettokostnaden enligt kostnadsutjämningssystemet. För de resultatmått som är märkta med färgad bakgrund saknas ibland värden. Det kan betyda att kommunen inte medverkar i projektet Kommunens Kvalitet i Korthet eller att måtten inte rapporterats in trots att man medverkar i projektet. De resultatmått som finns på ofärgad bakgrund är hämtade ur nationell statistik. Efter varje grupp av mått som presenteras följer en kommentar. Denna kommentar är ett eempel på hur resultatbilden kan tolkas. Beroende vilka kommunens mål är, så kan tolkningen göras på annat sätt i kommunen. 1. Det demokratiska/politiska systemet Kommunen är en demokratiskt styrd organisation. Huvudansvaret för kommunen bärs av förtroendevalda politiker. För att invånarna ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling är det mycket viktigt att de får insyn och kunskap om kommunens arbete. En viktig demokratisk aspekt är då den information som kommunen sprider om sitt arbete. Den viktigaste påverkansvägen i vårt demokratiska system är genom val och representation i politiska församlingar. En annan mycket viktig del i demokratiarbetet är den medborgardialog som kommunerna har under mandatperioden. Både information och medborgardialog är svåra att mäta avseende resultat, varför dessa områden i resultatvisaren mäts via två olika inde som bygger på ett stort antal frågor om aktiviteter och system som kommunen använder sig av för att tillhandahålla en god information och medborgardialog. Resultatsammanställning Värdeår Resultat Trend 1. Andel som får svar på e-post inom två dagar 2010 71 2. Andel som får kontakt med handläggare via telefon 2010 69 3. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen 2010 82 13. Valdeltagande i kommunvalet, (%) 2010 79,2%
8 14. Informationsinde för kommunens webbplats - Totalt, (%) 2010 88% 15. Delaktighetsinde 2009 52% 16. Nöjd Inflytande Inde Helheten (SCB) 2009 40% Kommentarer Måtten inom detta område visar på medel och goda resultat. Trenden i är i 2/7 av måtten positiv och 4/7 neutral. Detta är ett starkt område i Eskilstuna utifrån de resultatmått som finns angivna här. 2. Kommunens förmedling av tjänster Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet. För att detta ska kunnas fungera ställs stora krav på organisationen. Bland annat måste man för medborgare och brukare, men även för den egna organisationen kunna mäta insatta resurser och erhållna resultat. För att ge en helhetsbild av innehållet i de tjänster kommunen förmedlar, bör kommunen aktivt arbeta med flera olika indikatorer och mått som visar ett flertal aspekter på dessa tjänster. Nedanstående sammanställningar kan ses som en grund i en sådan bild. Denna bör kompletteras med några fler mått för att ge en bild med ögre upplösning. Resultatsammanställning 2.1 Förskola Värdeår Resultat Trend Resursmått 17. Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn 2010 121 627 12. Antal barn per årsarbetare i förskolan (negativt värde = få barn/årsarbetare) 2009 5,6 VKV. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg, andel (%) 2010 9,6% 6. Andel barn som fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, (%) 2009 100% 7. Genomsnittlig väntetid för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, antal dagar 2009 0 Kommentarer Resultatbilden indikerar medelhöga kostnader för förskolan. För standarkostnaden är trenden positiv (minskad kostnad), för de övriga måtten negativ. Resultatet är mycket bra när det gäller de två mått som angivits. Trenden är neutral när det gäller båda mått. Bilden kan tolkas som om effektiviteten minskar till viss del eftersom två kostnadsmått ökar. Dock borde fler resultatmått undersökas för att ge en bredare bild av hur bra verksamheten är.
9 Det är viktigt att nämna att måttet 12, antal barn per årsarbetare, i många sammanhang brukar betraktas som ett kvalitetsmått, där värderingen är den omvända mot ovan. Per definition mäter det inte resultat utan är att betrakta som ett resursmått. 2.2 Grundskola Värdeår Resultat Trend Resursmått VKV. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, andel (%) 2010-11,3% 19. Elever i åk. 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor, andel (%) 2010 81,1% 18. Medelvärde andel elever som uppnått kravnivån för ämnesprov i svenska, engelska och matematik i åk 5, (%) 2010 82% Effektivitetsmått 20. Lärarkostnad/betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng 2010 313 Kommentarer Grundskolan i Eskilstuna uppvisar en sämre nivå på resultat. Båda mått utvecklar sig negativt över tid. Resursmåttet visar på standardkostnader av medelnivå, med negativ trend. Samma gäller effektivitetsmåttet. Skolans utveckling avseende både kostnader och resultat borde oroa kommunen. 2.3 Gymnasium Värdeår Resultat Trend Resurser VKK. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskola, andel (%) 2010 --14,9% Resultat 21. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) 2010 77% Effektivitet 22. Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram, kr/elev 2010 18 875 ---- Kommentarer Det tredje området inom utbildning, gymnasieskolan, visar på medelvärde avseende resultatoch effektivitetsmåttet. Resursmåttet är positivt (låg kostnad), men med negativ trend. Trenden är negativ avseende effektivitet då trendmåttet för kostnader är i stigande och negativt på ett av måtten avseende resultat. Viktigt är att påpeka att bilden är mycket generaliserad p.g.a. att få mått redovisas inom området.
10 2.4 Äldreomsorg Värdeår Resultat Trend Resurser 24. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 2010 561 188 27. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 2010 113 171 VKV. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) 20010 5,8% Resultat 8. Väntetid till särskilt boende (äldreomsorg), medelvärde 2008 49 13. Antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 2010 13 25. Nöjd Kund Inde, äldreboende - helhet 2010 74% 28. Nöjd Kund Inde, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet 2010 77% Kommentarer Bilden för äldreomsorgen kan sammanfattas som medelnivå avseende både resultat och resurser. Trenden på resultat är i de flesta fall positiv och så är fallet även på två av kostnadsmåtten. Bilden visar på stigande effektivitet med stigande resultat och tendens till sjunkande kostnader. 2.5 Individ och familj Värdeår Resultat Trend Resurser VKV. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad Individ- och familjeomsorg, andel (%) 2010 4,8% Resultat 9. Genomsnittlig väntetid från första kontakttillfället till beslut inom försörjningsstöd, antal dagar 2009 10 ------ 32. Invånare med försörjningsstöd, andel (%) 2009 Kommentarer Här redovisas få mått för att kunna ge en rättvis bedömning av kommunens IFO-verksamhet. Mått 32 Invånare med försörjningsstöd kan dessutom betraktas som ett mått som delvis eller helt ligger utanför kommunens möjlighet att påverka. 11% Eskilstuna bör komplettera med fler mått som kan tydliggöra resurser/resultat/effektivitet inom området.
11 2.6 Kultur, fritid Resultat 4. Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger, timmar/vecka 2010 17 5 Simhallens öppethållande på kvällar och helger, timmar/vecka 2010 30 Kommentarer Endast två resultatmått redovisas. Simhallens tillgänglighet minskar. Bibliotekets tillgänglighet är god. Eskilstuna bör ta fram fler mått som kan tydliggöra resurser/resultat/effektivitet inom området. 3 Samhällsbyggande Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans och att skapa attraktivitet och tillvät. Det handlar mycket om att försöka bygga den "goda kommunen" där människor kan verka och trivas. God livskvalité för de som bor i en kommun kan definieras på många olika sätt. Här har vi valt mått inom områdena folkhälsa, trygghet, näringslivsutveckling och hållbar energi/miljö som indikatorer på livskvalitet för invånarna i en kommun. Utmaningen för en kommun är att tillsammans med alla andra som kan påverka dessa faktorer, gemensamt verka för att attraherar människor och näringsliv. De flesta av måtten inom detta område styr kommunen bara till viss del över. Resultatsammanställning (Alla mått kan kategoriseras som resultatmått) 3.1 Folkhälsa Värdeår Resultat Trend 34. Ohälsotal 2010 31% 3.2 Trivsel - trygghet Värdeår Resultat Trend 38. Nöjd Region Inde - Helheten 2010 59% 10. Nöjd Region Inde - Trygghet 2010 41% 3.3 Tillvät och näringslivsutveckling Värdeår Resultat Trend 29. Sysselsättningsgrad 2009 70% 30 Nyregistrerade företag, antal/1000 invånare 4,4 31. Förändring i antalet förvärvsarbetande, per 1000 inv. 2009-36,9
12 32. Invånare med försörjningsstöd, andel (%) 2009 11% 33. Företagsklimat enkätdel, ranking 2010 139 3.4 Hållbar energi och miljö Värdeår Resultat Trend 35. Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall 2009 34% 36 Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal bilar? 2009 67% ---- 37. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 2009 16% Kommentarer På samhällsbyggarområdet ger många av måtten en negativ bild med sämre resultat. Undantaget är område 3.4, Hållbar energi och miljö, där både positiva resultat och trender finns. Inom område 3.3, Tillvät och näringslivsutveckling, är trenden negativ på de flesta resultatmåtten. Här finns en förbättringspotential. Dock kan ju många av måtten som presenteras här vara svåra för kommunen att direkt påverka. 4 Effektivitet Allmänt Nedan görs ett försök att ge en indikation på effektivitet genom att jämföra insatta resurser med det erhållna resultatet. Här redovisas en sammanställning av värde och trend för de 9 resursmått och de 33 resultatmått som redovisats. Resurser Diagram 1 Diagram 2 Resurser, värde Resurser, trend Sämre; 11% Bra; 22% Negativ; 44% Positiv; 56% Medel; 67%
13 Kommentarer Nio mått har undersökts. Resurinsatsen ligger på en medelnivå i Eskilstuna. 67 % av måtten ger ett värde som motsvarar medel i jämförelse med andra kommuner. Trenden är att 56 % av måtten indikerar minskade kostnader. Dock motverkas detta av att nästan lika mycket, 44 %, visar på stigande kostnader. Resultat Diagram 3 Diagram 4 Resultat, värde Resultat, trend Sämre; 30% Bra; 24% Negativ; 33% Positiv; 33% Medel; 45% Oföränd rad; 33% Kommentarer 23 mått har undersökts. I 24 % av dessa motsvarar dessa ett högt resultat i förhållande till ett nationellt snitt, 45 % motsvarar ett medelvärde i förhållande till vad övriga kommuner presterar. När det gäller trend, så är de fördelade på 1/3 på vardera negativ, oförändrad och positiv trend. Analys Medelhöga kostnader och sammanfattningsvis medelresultat ger också vid handen att kommunen håller en medelhög effektvitet. Trenden för kostnader är i de flesta fall negativ medan trenden för resultatutveckling är splittrad. En tolkning kan vara att effektiviteten sjunker vilket bör väcka frågor i kommunen.
14 Kommunens styr-/uppföljningsmodell Allmänt Under denna rubrik görs en analys av kommunens styr-/och uppföljningssystem. Analysen bygger på de frågor nedan som ingår som en del i utvärderingsverktyget Kommunkompassen. Eskilstuna position i förhållande till det som efterfrågas, har byggts på dokumentationsstudier, på information på kommunens hemsida samt på den kommunkompassutvärdering som gjordes i kommunen år 2010. Varje delfråga bedöms utifrån en skala på 0-3 p där 0 poäng motsvarar att företeelsen inte finns, 1 p att företeelsen finns till viss del, 2 p att företeelsen finns införd i kommunen på ett fullgott sätt, 3 p motsvarar ett mycket gott eempel för andra kommuner. Halvpoäng kan sättas. Staplarna anger den procentuella andelen poäng kommunen uppnår i förhållande till den maimala (100 %). Detta är en förenklad poängskala jämfört med den som används i Kommunkompassen. En viktig anmärkning när det gäller bedömningen av de utvärderade kommunerna i detta avsnitt, är att budgethandlingen som i Örebro ligger till grund för många av svaren på frågorna i detta avsnitt var mycket ofärdig och enkel i sin struktur för år 2011. Detta på grund av en den oklara politisk situation som rådde i samband med valet 2010 och det omval som sedan kom att genomföras. Medborgarinformation om resultat Följande frågor har bedömts: 1. Finns en samlad, systematisk och lättöverskådlig rapportering av mål och resultaten till invånarna? 2. Presenteras flertalet resultat från medborgar-/brukarundersökningar och annan verksamhetsutvärdering till invånarna? 3. Presenteras jämförelser med resultat från andra kommuner? 4. Används stödjande IT-teknik för att göra resultat och jämförelser lättillgängliga och anpassade utifrån medborgarnas/brukarnas frågor och behov? 5. Arbetar kommunen kontinuerligt med att upplysa och engagera medborgarna i att aktivt använda och diskutera resultat som framkommer i kommunens informationssystem? 6. Möjliggörs jämförelser av enheter utifrån ett brukarperspektiv
15 Diagram 5 - Eskilstuna resultat jämfört med fyra andra kommuner Analys Eskilstuna når här ett mycket lågt resultat. Det gör även de andra kommunerna som finns med i diagrammet ovan. Linköping presterar här lite högre än övriga eftersom de är den enda kommunen som publicerar jämförelser av brukarundersökningsresultat mellan olika enheter inom skola och äldreomsorg på sin hemsida. En tydlig presentation av både mål och uppnådda resultat saknas på kommunens hemsidan. Dock ligger där kommunens budget och årsbokslut. Dessa dokument är inte lätta att tränga in i och förstå för en lekman, vilket betyder att detta inte är tillräkligt för att kommunicera ut mål och resultat till medborgarna. Kommunen publicerar resultat från några olika medborgar/brukarenkäter. På hemsidan ligger resultatet från senaste medborgarundersökningen, Eskilstunabarometern (lokal företagsenkät) samt fåtal resultat från några grundskolors brukarenkäter. Kommunen saknar ett samlat grepp kring att publicera resultat från undersökningar och jämförelser m.m. på hemsidan. Det saknas även möjlighet att jämföra olika enheter inom förskola, skola och äldreomsorg avseende resultat. Här kan kommunen finna inspiration från kommuner som lagt ut möjlighet till jämförelser av enheter på sina hemsidor, t.e. Nacka och Stockholms Stad. Politisk styrning och kotroll Följande frågor har bedömts: 1. A. Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? 2. Bygger kommunens styrning på en dokumenterad kommunövergripande helhetssyn som avspeglar sig i underliggande styrkedja? (t.e. vision)
16 3. Har kommunen etablerat en kommunövergripande värdegrund, kultur, etc, som är beskriven och som genomsyrar organisationen? 4. Har kommunen en tydligt beskriven och genomgående styr-/uppföljningsmodell som finns etablerad i hela organisationen? ( röd tråd genom KF/nämnder/förvaltningar/enheter) B. Styrs kommunen av tydliga politiska mål? 1. Styrs kommunen av tydliga och uppföljningsbara kommunövergripande mål? 2. Den kommunövergripande verksamhetsplanen innehåller resultatindikatorer för de olika målområdena. 3. Avspeglas den övergripande verksamhetsplanens mål och resultatindikatorer tydligt i respektive nämnd/verksamhets egen budget/verksamhetsplan? 4. Den övergripande verksamhetsplanens mål och resultatindikatorer avspeglas tydligt i kommunens egna bolags ägardirektiv alt. budget/verksamhetsplan samt vid upphandlingar av eterna utförare. 5. Är politisk målformulering och fördelning av resurser i budgetarbetet sammankopplade processer? C. Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? 1. Visar rapporteringssystemet (till politisk nivå) förbrukningen av budgeterade medel samt uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål? 2. Tas standardiserade rapporter som avser både ekonomi och verksamhet fram regelbundet? (Minst var fjärde månad) 3. Bygger rapportering av resultat i förhållande till mål (till politisk nivå) bygger en aggregering av resultat från enhetsnivå? 4. Rapporteras interna resultatjämförelser på tvärs över sektorsgränser? (t.e. produktivitetsutveckling, sjukfrånvaro?) 5. Avrapporterar kommunen resultat som är jämförbara med andra kommuner eller eterna utförare? 6. En systematisk förvaltningsrevision genomförs som ger politikerna möjlighet till en bredare bedömning av kommunens olika verksamheter.
17 Diagram 6 100% Politisk styrning och kontroll 80% 60% 40% 20% 0% Eskilstuna Örebro Västerås Jönköping Linköping Analys A. Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? Kommunen har en tydlig vision: Eskilstuna - den stolta Fristaden. Denna vision är även kopplad till värderingar och kultur. Mycket arbete har lagts ner för att förankra denna och sprida den både inom och utanför organisationen. Förankringen av visionen mäts även i medarbetarenkäter och medborgarenkäter. Eskilstuna har en klart beskriven styrmodell i skriften Styrsystemet i Eskilstuna kommunkoncern. Styrmodellen återspeglas även i årsplan och årsredovisning. Förenklat kan sägas att det på övergripande nivå finns åtta stycken strategiska mål som var och ett har ett antal olika mätbara och målsatta indikatorer. På nämnds och verksamhetsnivå arbetar organisationen med åtaganden (aktiviteter) för att målen ska uppnås. B. Styrs kommunen av tydliga politiska mål? De strategiska målen som är av inriktningskaraktär gäller under fyra år och är åtta st. Vart av dessa mål har ett antal indikatorer, totalt 60 st. Dessa är i årsplanen målsatta. Det går att i dokumentet Strategisk inriktning följa indikatorerna tillbaka i tiden. I styr och uppföljningsdokument på verksamhetsnivå används inte mätbara indikatorer i någon större utsträckning. Här används åtaganden (aktiviteter) som är tydligt kopplade till de övergripande målen. C. Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? I den kommunövergripande årsredovisningen görs en tydlig uppföljning av de övergripande målen samt nästan alla indikatorer. Här används förutom tet även signalmarkörer med färg och pilar som visar på måluppfyllelse och trend.
18 I delårsrapporteringen följs de övergripande målen upp. En iakttagelse är att vid uppföljningen i delårsrapporten används på flera håll andra indikatorer än de som är angivna i årsplanen. Nämndernas verksamhetsredogörelser är inte lika detaljerade som den övergripande. I kommunens IT-baserade uppföljningssystem är uppföljningen mer detaljerad. På nämndsnivå finns ett fokus på att beskriva de åtaganden som genomförts under året. Få indikatorer används i rapporternigen. Eskilstuns genomför i flera fall jämförelser med andra kommuner, t.e. i projektet KKiK och i nätverksamarbete med Jönköping, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Dessa jämförelser används inte synligt i dokument fö styrning och uppföljning, vilket gör att tydligheten i dessa dokument är svagare än om jämförelser hade använts för att verifiera mål och resultat. Resultat och effektivitet A. Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling? 1. Finns en kommunövergripande strategi för resultatstyrning? 2. Finns en kommunövergripande strategi för effektivitetsutveckling? B. Hur tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen? 1. Redovisas och registreras alla typer av kostnader, inklusive kapitalkostnader och personalkostnader? 2. Har kommunen räknat ut vad tjänsterna kostar och budgeterar/upphandlar utifrån detta? 3. Kommunen arbetar med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser (kostnad, tid, etc.) i relation till uppnådd kvalitet (t.e. kostnad per betygspoäng, nöjdhet och brukartid) C. Hur arbetar kommunen med utveckling av uppföljning och kontroll? 1. Hur systematisk är uppföljningen på förvaltningsnivå av avvikelser, t.e. med avseende på resursförbrukning, resultat och måluppfyllelse? 2. Hur systematisk är uppföljningen på enhetsnivå av avvikelser, t.e. med avseende på resursförbrukning, resultat och måluppfyllelse? D. Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling och effektivisering? 1. Arbetar kommunen övergripande med att kontinuerligt jämföra sig med andra kommuner? (Jämförelserna görs med hjälp av resultatindikatorer hämtade ur nationell statistik och/eller från lokala/regionala källor.) 2. Jämförs kommunens egna enheter regelbundet med varandra för att identifiera skillnader i kvalitet, resultat och effektivitet? 3. Jämförs kommunens egna enheter regelbundet med ickekommunala enheter och andra kommuners enheter för att identifiera skillnader i kvalitet, resultat och effektivitet?
19 Diagram 7 100% Resultat och effektivitet 80% 60% 40% 20% 0% Eskilstuna Örebro Västerås Jönköping Linköping Analys A. Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling? Det finns ingen klart uttalad kommunövergripande strategi kring resultatstyrning i kommunen. Däremot arbetar kommunen med detta genom att använda sig av resultatmått (indikatorer) i sin styrning. Enligt intervjuer genomförda vid Kommunkompassutvärderingen har det under senare år skett en tydlig förskjutning mot resultat i uppföljningsarbetet. Ett förbättringssteg skulle kunna vara att arbeta mer med resultatindikatorer på verksamhetsnivå. Idag är dessa endast synliga på övergripande nivå i styr- och uppföljningsdokument. Eskilstuna är den enda kommun nätverket som har en uttalad strategi för effektivitetsutveckling genom att bl.a. ha effektiv organisation som ett av två huvudperspektiv i styrmodellen och genom det strategiska målet effektiva arbetsmetoder. B. Hur tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen? Kommunen använder sig av ett antal olika indikatorer som tydliggör resultat i verksamheterna. Dessa anger i sig själva eller i relation till kostnader en beskrivning av effektivitet. Kommunen har inte fullt ut lyckats föra ihop kostnader och resultat. Detta är ett förbättringsområde. C. Hur arbetar kommunen med utveckling av uppföljning och kontroll? Avvikelsehanteringen i kommunen är fortfarande mer fokuserad på ekonomi än verksamhet. Dock har ett ökad fokus på uppföljning av verksamhetsresultat gjort att avvikelsehantering idag även gäller verksamhetsuppföljning. En orsak till detta kan vara att kommunen idag arbetar med ett digitaliserat verksamhetsuppföljningssystem som gör uppföljningen under budgetåret enklare.
20 D. Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling och effektivisering? Eskilstuna arbetar som tidigare nämnts på flera områden med jämförelser utanför kommungränserna. Det gäller både på övergripande och på verksamhetsnivå. Avtrycken av dessa jämförelser syns inte i styr- och uppföljningsdokumenten. Även vid intervjuerna i samband med Kommunkompassutvärderingen indikerades att jämförelser inta används så strategiskt för förbättringsarbete som borde vara möjligt. Ytterligare frågeställningar Det finns ett område inom Kommunkompassens Resultat och effektivitet som inte berörts i denna undersökning. De frågor som ingår i detta område presenteras nedan. Orsaken till att de inte undersökts här är att det krävs intervjuer med flera personer i kommunen för att få svar på dessa. Intervjuer har inte ingått i denna undersökning. Däremot kan kommunen själv ställa sig frågorna. Dessa täcker en viktig dimension som måste finnas med för att kommunen ska kunna ha ett effektivt styr- och uppföljningssystem. Frågeställningarna är: Hur kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring resurser och resultat? 1. Är det möjligt för politiker samt chefer på både central och enhetsnivå att via ett rapporteringssystem följa både resurser (ekonomi) och resultat (mätbara indikatorer) kopplade till mål under löpande budgetår? 2. Kommuniceras både resursförbrukning och resultat aktivt och tydliggörs för alla anställda inom organisationen under löpande budgetår? 3. Finns det arenor för chefer på alla nivåer att löpande diskutera resursförbrukning och resultat?
21 Kommunens resultatmått i styrning/uppföljning Allmänt Ett resultatmått ska vara relaterat till ett mål som anger vad kommunen vill uppnå. Ett resultatmått är ett mått som redovisar ett resultat utifrån en förväntan hos organisationen och hos medborgare/brukare. Med resultat avses här en tydligt mätbar nivå på tjänsternas kvalitet och innehåll. Ett resultatmått som är jämförbart med andra kommuners eller icke kommunala tjänsteleverantörers resultat är mycket tydligare än ett resultatmått som redovisas endast ur ett eget kommuninternt perspektiv. En sådan jämförelse ger en nivå på resultatet som kommunen inte kan få om det är ett kommununikt mått som används. som används i Eskilstuna styr- och uppföljningssystem Ett resultatmått kan ha mycket olika karaktär och innehåll. Det som påverkar ett resultatmåtts utformning är bl.a. vilket mål det är relaterat till, hur svårt det är att mäta det resultat som kommunen söker, vilken tradition det funnits inom verksamhetsområdet att mäta resultat, hur många nationellt framtagna resultatmått som finns, m.m. Vart och ett kan ett resultatmått sägas vara en trubbig indikator för hur väl en kommun presterar. Flera olika resultatmått inom ett verksamhetsområde kan däremot ge en samlad resultatbild som kan tydligare indikationer för väl kommunens prestationer står sig i förhållande till de mål som sats upp och i ett jämförande perspektiv till andra kommuners resultat. En viktig kommentar avseende det antal mått kommunen kan använda sig av för att skapa en sådan resultatbild är att både för få och för många mått skapar en otydlighet. Få mått leder till att för lite av verksamheten täcks upp. För många mått ger ofta en oklar bild eftersom det blir svårt att se en helhet och fokus hamnar då ofta på detaljer som kan peka åt olika håll. Detta gäller på kommunövergripande nivå. På nämnds- och förvaltningsnivå bör givetvis fler resultatmått användas. Nedan anges Eskilstuna kommunövergripande resultatmått. Med kommunövergripande avses resultat som är angivna i kommunövergripande och styrande/uppföljande dokument som antagits av kommunfullmäktige. 1. Det demokratiska systemet 1. Valdeltagande 2. Invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare (medborgarundersökning) 3. Antal besök på kommunens webbplats www.eskilstuna.se samt andel nöjda läsare av veckoannonsen 4. Invånare som är nöjda med Eskilstuna som en ort att bo, leva och verka i (medborgarundersökning) 5. Invånare som känner till att Eskilstuna har en vision för år 2020 (medborgarundersökning) 6. Invånare som är stolta över Eskilstuna som ort (medborgarundersökning) 7. Fysisk tillgänglighet till allmänna lokaler med kommunal verksamhet (åtgärder mot plan) 8. Antal kommunala e-tjänster 9. Systematiskt arbete med att utveckla e-förvaltning (SKL-undersökning)
22 2. Kommunens förmedling av tjänster Förskola 1. "Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är i förskolan (enkät)" 2. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan (föräldraenkät) Grundskola 1. Barns och elevers upplevelse av trygghet i grundskola (enkät) 2. "Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 5" 3. Salsavärde 4. Andel elever som är behöriga till gymnasiestudier 5. Föräldrarnas omdöme om elevers lärande i särskolan Äldreomsorg 1. Andel brukartid inom hemvården Individ och familj Inga mått angivna Övrig verksamhet 1. Antal nya besökare i kommunens kultur- och fritidsverksamhet (enkät) 2. Invånare som är nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter (medborgarundersökning) 3. Andel nöjda brukare och kunder (enkäter) 4. Gymnasieinde 5. "Elförbrukning per anställd i kommunkoncernen (kwh/inv/anställd)" 6. Andel produktgrupper som uppfyller miljöstrategier och andel ekologiska livsmedel 7. Lägsta nivå för planlagd mark 3. Kommunen som arbetsplats 1. Antal jämställdhetsplaner 2. Andel anställda som är födda utanför Norden 3. Antal personer som har loggat in på intranätet 4. Administrationskostnad/total kostnad 5. Andel medarbetare som är nöjda med kommunikationen (medarbetarenkät) 6. Andel medarbetare som är nöjda med ledarskapet (medarbetarenkät) 7. Andelen chefer som har mellan 7 och 35 medarbetare 8. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid 9. Andel medarbetare med god hälsa (medarbetarenkät) 10. Anställda som känner till att Eskilstuna har en vision för år 2020 (medarbetarundersökning) 4. Samhällsbyggande 1. Upplevd trygghet (medborgarunderökning) 2. Utsatta för brott (BRÅ) 3. Oro för brottslighet (BRÅ) 4. Invånarna är nöjda med möjligheten till aktiv fritid på orten, eempelvis friluftsliv, idrott och kultur (enkät) 5. "Jämställdhet - chefer i offentlig/privat sektor, andel heltider av förvärvsarbetande och uttag av föräldrapenning (försäkringskassan - SCB)" 6. "Andelen utomnordiskt födda förvärvsarbetande i åldern 20-64 (SCB)"
23 7. Andel flyktingar i åldern 20-64 år i egen försörjning efter introduktionstidens slut 8. Andel 18-84-åringar som ser optimistiskt på sin framtid (landstingets folkhälsoundersökning) 9. Andel förvärvsarbetande 20-64 år 10. "Andel kommuninvånare 25-64 år med högre utbildningsnivå än grundskola " 11. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola 12. Antal flyktingar som gör praktik om minst 20 veckor under introduktionsperioden 13. Andelen biståndsmottagare i procent av befolkningen, inklusive flyktingar med introduktionsersättning 14. Koldioidutsläpp (kg) per invånare i kommunen 15. Elförbrukning per invånare i kommunen 16. Halten av fosfor och kväve i Eskilstunaån samt utlopp i Mälaren 17. Återvinning av material enligt lagen om producentansvar 18. Mängd avfall, varav insamlat farligt avfall 19. Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling 20. Andel miljöcertifierade skogsbruk 21. Lönesummans andel för dagbefolkningen 22. Inpendlingen ska överstiga utpendlingen 23. Antal nya företag per 1 000 invånare 24. Årlig befolkningsökning 25. Omsättningstillvät i näringslivet (SCB) Kategorisering av resultatmått Inledning Per definition är ett resultatmått knutet till vad kommunen producerar. I de flesta kommuner är inte alla mått som används i styrning och uppföljning renodlade resultatmått, utan de mått som används mäter även både resurser (kostnadsmått) och produktion (interna arbetsprocesser). Resurser Produktion Resultat Det är viktigt i ett styr- och uppföljningsperspektiv att kommunen har kunskap om vad måtten som används faktiskt mäter. Det är också viktigt alla kommunen mäter alla dessa tre perspektiv. Dock är det framförallt resultaten som är viktiga utifrån ett medborgar-/brukarperspektiv. I Resultatvisaren har kommunens resultatmåttmått sorterats enligt följande definitioner. Resurser Resursmått Mäter den insatta resurs, t.e. kostnad (kr), arbetstid, årsarbetare, m.m. som används för att tillhandahålla en viss tjänst. Detta är per definition inte ett resultatmått. Måttet anger hur mycket resurser som åtgår för att uppnå ett resultat. Flera mått i denna kategori kan ha ett medborgar-/brukarintresse, t.e. antal pedagoger per barn i skolan, men det är då viktigt att påpeka att måttet inte säger något om vilket resultatet blir för barnen i skolan.
24 Produktion Aktivitets/resultatmått- interna arbetsprocesser Beskriver aktiviteter eller resultat som är kopplade till interna processer och som inte direkt har ett värde för medborgare/brukare. Dessa mått kan vara mycket viktiga ur ett internt perspektiv. De kan även vara intressanta för medborgare-/brukare. Ett eempel på ett sådant mått kan vara andelen miljöbilar i kommunorganisationen, vilket kan vara viktigt att kommunicera ut när för att stärka bilden av kommunen som föredöme för andra. Verksamhetsresultat Aktivitetsmått - medborgare/brukare Beskriver antal aktiviteter som förväntas leda till ett positivt resultat för brukare/medborgare och dessa aktiviteter är tydligt identifierbara för medborgare/brukare. Observera att dessa mått per definition inte mäter resultat. Dock har måtten i denna kategori ofta ett stort informationsvärde för medborgaren/brukaren. Ett eempel på ett sådant mått kan vara det Informationsinde som tas fram av SKL, där ett antal olika informationsåtgärder på hemsidan efterfrågas och poängsätts. Dessa åtgärder mäter de facto inte hur mycket information medborgarna tar till sig utan vilken information medborgarna har möjlighet att ta till sig. nöjdhet Mäter nöjdhet hos medborgare/brukare med hjälp av enkäter, fokusgrupper, m.m. Det är viktigt att notera att ett nöjdhetsmått inte ger ett objektivt mått på kvalitet för en tjänst utan ger ett subjektivt mått som mäter den upplevda kvaliteten i förhållande till den förväntade kvalitet. En låg förväntad kvalitet kan ge nöjda brukare trots att kvaliteten kan vara låg då den jämförs med andra utförare. volym Beskriver resultat i form av hur stor volym tjänsten innehåller. Sådana mått kan vara, invånartal, antal besökare, antal boklån, etc. tjänstekvalitet Beskriver en uppnådd kvantifierbar egenskap för en levererad tjänst utifrån ett brukar/medborgarperspektiv. Sådana mått kan vara salsapoäng i grundskolan, väntetid för plats inom barn- eller äldreomsorg, servicenivå inom hemtjänst, m.m. Gränsen mot de resultatmått som beskriver volym är inte alltid glasklar. Effektivitetsmått Mäter resultat i förhållande till kostnad eller andra insatta resurser, t.e. arbetstid. Består i grunden av två mått - ett resultatmått och ett resursmått. Eempel på ett sådant mått är kostnad per betygspoäng. Effektivitetsmått är komplea eftersom de bygger på både kvalitet och insatta resurser. Dessa två storheter är ibland svåra att knyta ihop. Ett effektivitetsmått kan både ha ett internt och ett eternt medborgar-/brukarperspektiv. Det finns inget rätt eller fel när det gäller användning av olika typer av mått i kommunens resultatredovisning. Generellt kan sägas att kommuner ska undvika att använda resursmått när det gäller redovisningar av vad kommunen uppnår avseende verksamhetsresultat. Aktivitets-
25 och resultatmått som är knutna till interna processer behöver oftast inte kommuniceras ut till medborgare och brukare. Effektivitetsmått ska användas med försiktighet då de redovisas utifrån ett medborgar-/brukarperspektiv eftersom dessa kan vara svåra att värdera och förstå för en lekman. Det är viktigt att påpeka att gränserna mellan de olika måttdefinitionerna är flytande och vissa mått kan utifrån subjektiva uppfattningar tillhöra flera olika grupper. Sammanfattningsvis kan sägas att det kan finnas ett värde i att använda sig av en mi av olika mått som sammantaget ger en så heltäckande resultatbild som möjligt. Sammanfattning Diagram 8 Resultat-mått - tjänstekvalitet; 8% Kategorisering av resultatmått Resurs-mått; 2% Aktivitets/ resultatmåttinterna processer; 12% Aktivitets-mått - medborgare/ brukare; 3% - volym; 49% Resultat-mått - nöjdhet; 25% Sammanfattning Diagrammet ovan visar fördelningen av Eskilstuna mått som redovisas i kommunens övergripande styr-/uppföljningssystem. 82 % av måtten redovisar resultat enligt definitionerna ovan. 15 % av måtten redovisar aktiviteter och 2 % redovisar resursinsats. Att mäta aktiviteter redovisar per definition inte resultat och hör egentligen hemma i t.e. en handlingsplan. Dessa är av sin karaktär många gånger kopplade till de interna arbetsprocesserna. Kommunen har en förhållandevis välavvägd mi av resultatmått som visar nöjdhet, volym och kvalitet. Dock dominerar volymmätt, vilka skulle kunna minska till förmån för resultatmått som mäter tjänstekvalitet. Hur kategoriseringen gjorts redovisas i bilaga till denna rapport.
26 Diskussionsfrågor 1. Finns det en medveten strategi när Eskilstuna olika resultatmått tas fram, avseende de kategorier av mått som används? 2. Finns det skäl i att ändra fördelningen av mått per kategori? 3. Den stora andelen volymmått, finns det skäl i att öka nöjdhets- eller kvalitetsmått?? 4. Finns det behov av och möjligheter att använda sig av effektivitetsmått (finns inte idag)? Jämförbarhet Allmänt Ett resultatmått får ett mycket stark signalvärde för hur bra resultatet faktiskt är om det är jämförbart med andra. På kommunövergripande nivå handlar det då om jämförelser med andra kommuner eller andra utförare av samma tjänster. Inspiration till jämförbara resultatmått kan hittas i projektet Kommunens Kvalitet i Korthet som samordnas av SKL. Andra källor till jämförelser kan hittas i RKA:s databas (www.kolada.se). Det som undersökts i sammanställningen är om de mått som används i kommunövergripande styr- och uppföljningsdokument är jämförbara med ett nationellt värde eller med en större grupp kommuner. Några av de mått som återfinns i delen ej jämförbara kan ha jämförts med en mindre grupp kommuner, t.e. i ekonominätverket där de undersökta kommunerna ingår. Detta har i så fall inte framgått i styr-/uppföljningsdokument. Sammanfattning Omkring en tredjedel de mått som används i Eskilstuna går att jämföra med andra kommuner på något sätt. Dock finns det i princip inga av dessa jämförelser angivna i de styr- /uppföljningsdokument som studerats. Att inte visa jämförbara värden med andra kommuner eller med ett rikssnitt, gör att måttet tappar en viktig del av sin information.
27 Diagram 9 Jämförbarhet på resultatmått i Eskilstuna kommun Jämförbarhet - resultatmått Måttet är jämförbart med ett nationellt snittvärde eller med en en grupp kommuner; 35% Måttet är ej jämförbart; 65% Frågor 1. Är fördelningen jämförbara, ej jämförbara mått byggt på en medveten strategi? 2. Finns det skäl i att ändra fördelningen? 3. Vilka fördelar, respektive nackdelar, finns med måtten i de olika kategorierna? 4. Utnyttjas möjligheten till lärande jämförelser med hjälp av de mått som är jämförbara med andra kommuner? 5. Är det en medveten strategi att inte presentera jämförelser i uppföljande dokument på kommunövergripande nivå? i styrande dokument Allmänt För att ett resultatmått ska få en starkare styrkraft i kommunens övergripande styrsystem finns några faktorer som bedöms var viktiga. Ett resultatmått som har stark styrkraft bör: vara kopplat till något övergripande politiskt mål, finnas angivet i kommunens övergripande budget, verksamhetsplan eller liknande, ha en angiven förväntad målnivå, minst på årsbasis, finnas synligt även i olika nämnders budget eller verksamhetsplan ( den röda tråden ), om det finns angivet i annat styrdokument än kommunövergripande budget eller liknande, bör detta styrdokument vara tydligt länkat till den övergripande budgeten och följa samma uppföljningscykel. När det gäller antalet resultatmått som följs upp på kommunövergripande nivå, finns det inget rätt eller fel. Dock bör kommunen göra en bedömning av hur mycket styrkraft och hur noggrann avrapportering av resultat kommunfullmäktige/kommunstyrelsen behöver för att få en samlad bild av vad kommunen åstadkommer i förhållande till de politiska mål som finns antagna.
28 Sammanfattning Diagram 10 En sammanfattning av hur Eskilstuna kommun använder resultatmått i styrning. 100% Kommunövergripande resultatmått i styrning 80% 60% 40% 20% 0% 1. Måttet anges i kommunövergripande budget (KF) 2. Måttet anges i nämndsbudget 3. Måttet anges i annat kommunövergripande måldokument än budgetdokument, t.e. policy, strategi, handlingsplan etc. 4. Måttet är angivet med en specifik målnivå som kommunen förväntas uppnå Förenklat kan sägas att alla de mått som återfinns i budget/årsplan alla är målsatta och att de inte förekommer i några andra styrdokument. Nämndsbudgetar innehåller inga av de resultatmått som anges i den övergripande årsplanen. Nämndsplaner och övriga styrdokument är mer att karakterisera som handlingsplaner och innehåller få eller inga resultatindikatorer. Frågor 1. Finns det styrkor eller svagheter med systemet att koncentrera resultatindikatorer till övergripande nivå i kommunens styrande och uppföljande dokument? 2. Hur förmedlas resultat som förväntas i de övergripande dokumenten ner till verksamhetsnivå? i uppföljning Allmänt Den vanligaste styrmodellen i kommuner är att utgå från ett antal kommunövergripande mål som i sin tur på något sätt länkar till mål för olika verksamheter. Dessa mål följs upp i årsredovisningen och andra bokslutshandlingar. Att använda resultatmått i denna uppföljning stärker och verifierar uppnådda resultat. i uppföljning ger god information angående prestation och resultat om måtten: följs upp och redovisas i kommunövergripande årsbokslut, även kan följas upp under året och redovisas t.e. i delårsbokslut,