Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Kinda kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Kinda en allt stabilare ekonomi Diagnos: Kinda har ett lite starkare A nu än tidigare. Inom de tidigare svaga områdena kommunskuld och finansiella risker är läget stabilare och inget säger att den utvecklingen inte fortsätter. Däremot är det skakigt igen för delområdet finansiell hälsa. Den envist negativa trenden för sparandet finns där och ett A här räddas av bokslutsprognosens höga värde för 2012. Historien i Kinda är att ha försiktiga prognoser med bättre utfall. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? Kinda bör säkra ett sparande över 4,75 procent av totala intäkter. Marginalen för det högsta betyget på kommunskuld är lite väl knapp. Om Stiftelsen Kindahus sköts bättre så att högre vinster kan motivera en högre värdering så minskar nettokommunskulden. Små skattesänkningar kan få den skattekänsliga samhällsbyggnadsgenerationen 26 44 år att bo kvar i Kinda. Faktaruta Kinda Befolkning: 9 799 (2011) Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad region Kommunalskatt: 21,15 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 16 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: 560 miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 17 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: cirka 10 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens
Speciella förutsättningar Bakgrund Kinda ligger i Östergötland och är som kommun en ung företeelse. Kinda kom mun bildades för mindre än 40 år sedan (1974) genom en sammanslagning av de tre landskommunerna Norra Kinda, Södra Kinda och Västra Kinda. Själva namnet Kinda kommer från det gamla Kinda härad och just kind finns i många plats- och ortsnamn runt om Linköping. Rent språkligt finns delade meningar om ursprunget men man tror att det går att härleda ordet till engelskans kin dvs kind (slag eller sort) och kin (släkt). Historiskt går det att följa Kinda ända tillbaka till äldsta stenålder och det finns belägg för att de första bo sättningarna uppstod under den yngre stenåldern när Stångån fungerade som den viktiga transportleden. Även jord bruket tog fart under den här tiden. Kisa är huvudorten i dagens Kinda och ligger nära Linköping och Vim merby. Liksom ett flertal kommuner i landet har man en slogan och här lyder den Nära i Kinda året om. Organisation Kinda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhets fastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Kristinehamns kommun Kungälvs kommun Timrå kommun Alvesta kommun Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 2 Kommunexpertens analysrapport om Kinda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunskuld Kommunskuld 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 290 260 230 200 170 140 110 80 50 20 Kinda kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv 64 709-28 823 35 886 Nr 75 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv Kritisk nivå 2 48 500 kr/inv Kritisk nivå 1 38 500 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 64 700 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Kinda ligger på plats 75 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 28 800 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 35 900 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Kindas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Delbetyg Med betyget på förpliktelsebeloppet får Kinda delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Det indikeras inget skuldgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Kinda 3
Finansiell hälsa Finansiell hälsa 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,6 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Sparandet i Kinda får betyget. År 2011 är sparnivån 3,7 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,8 procent och över hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett högre sparande på 5,8 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 0 procent i Kinda. Det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 60 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt och har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Kinda. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,0 procent. Det ger ett lånebehov på 0,6 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder i Kinda. Delbetyg Med betyget på sparnivå får Kinda delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Åtgärder Det finns inget hälsogap beträffande sparnivån 2012. Kinda bör säkra ett sparande över 4,75 procent av totala intäkter. 4 Kommunexpertens analysrapport om Kinda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 10% 5% 0% -5% -10% 12% 9% 6% 3% 0% Befolkningsutveckling 10 år 93-02 94-03 95-04 96-05 97-06 98-07 99-08 00-09 01-10 02-11 Kinda kommun Länet Riket Bostadsöverskott 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Finansiella risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Kinda är omkring 3,1 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Kinda ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 86 till 89 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Kinda betyget. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26 44 år och en underrepresentation i åldrarna 0 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Kinda en långsiktig trend som är bättre än motsvaran- de trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Kinda får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på 24 577 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare men under den högsta på 30 000 kronor. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Åtgärder Det indikeras inga riskgap. Inga speciella åtgärder behöver därför vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Kinda 5
Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr 50 45 40 35 30 Avgiftshöjning Mkr 160 140 120 100 Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 25 80 20 15 10 5 0 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 18 mkr Jfr länet 60 40 20 0 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 61 mkr Finansiella möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Kinda har en högre skattesats 2011 med 0,75 procent jämfört med den grannkommun (Linköping) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Kinda sänkte skatten 2012 med 0,42 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 18 miljoner kronor inom 2-4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Kinda. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 61 miljoner kronor och Kinda får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 21 miljoner kronor inom äldreomsorg, 11 miljoner inom grundskola, 8 miljoner inom gymnasieskola, 7 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och det som benämns infrastruktur, skydd mm och 6 miljoner inom social omsorg. En procent i förändrad skatt motsvarar 16 miljoner och kalkylmässigt utgör de 61 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 93 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 88 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 50 personer. Delbetyg Kinda får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Då det totala gapet är 0 kronor och det indikeras potentialer på 79 (18+61) miljoner kronor så kan skatten sänkas lite varje år. 6 Kommunexpertens analysrapport om Kinda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Kinda är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Kinda och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Kinda 7
Slutsatser nu och tidigare Denna analys Kinda har ett lite starkare A nu än tidigare. Inom de tidigare svaga aspekterna kommunskuld och finansiella risker är läget stabilare och inget säger att den utvecklingen inte fortsätter. Kommunskulden brutto (förpliktelsebeloppet) minskar till skillnad mot vad som har skett i de flesta kommuner under senare år och i storlek efter bruttoförpliktelsebeloppet förbättras rangordningen från 107 till 75. I stort sköts också kommunens enda helägda företag, Stiftelsen Kindahus, lika bra som tidigare och behåller sin värdering. Riskmönstret, som kan sänka betyget för finansiella risker, förbättras och det gäller kombinationen befolkningsminskning och tomma lägenheter i Kindahus. Befolkningsutvecklingen är stabilare och det är inte någon kritisk volym tomma lägenheter längre. Kvar finns tendensen att det blir fler äldre i Kinda för varje år som går. Snedheten i befolkningens ålderssammansättning ökar. Däremot är det skakigt igen för delområdet finansiell hälsa. Den envist negativa trenden för sparandet finns där och ett A här räddas av bokslutsprognosens höga värde för 2012. Historien i Kinda är att ha försiktiga prognoser med bättre utfall. Det finns en tendens att hålla en väl hög investeringsnivå men den ligger i genomsnitt under sparandet vilket innebär kassaförstärkningar och Kinda är en av få kommuner med positivt rörelsekapital. Analys september 2011 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: Även nu är Kinda A-kommun, precis som i analysen för lite mer än två år sedan. Men man ligger nära gränsen till B när det gäller kommunskuld och finansiella risker. Den första aspekten styr man över på både kort och lång sikt, medan faktorer i omvärlden påverkar riskbilden. Det är befolkningutvecklingen och koncernrisken med tomma lägenheter i ett lite mer än normalstort allmännyttigt bostadsföretag som är kritiska faktorer. Åtgärder: Fånga upp det långsiktiga fallet i sparandet genom en stramare ekonomisk hushållning och säkra en spar nivå över 5,25 procent av de totala intäkterna. Tveka inte eftersom potentialerna för avgiftshöjningar och kostnads press är betydande jämfört med andra kommuner. Behåll nuvarande investeringsnivå. Fundera på hur kommunen kan bli attraktivare för samhällsbyggnadsgenerationen 26 44 år. Förmodligen bör det lokala företagsklimatet förbättras. Analys januari 2009 Kinda analyserades i Kommunexper ten nr 1/2009 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Kinda är en toppkommun i vardande. Man har re dan högsta betyg på alla analysfrågor. Det finns några moment där Kinda inte når ända fram, men de är få. Ett av dem är nyckeltalet befolkning där man lång siktigt tappar invånare och där ålders strukturen markerar en klar tendens till ålderssnedhet. Att folk flyttar märks också på nyckeltalet bostadsöverskott där det vid den senaste mätningen fanns 5 procent tomma lägenheter. Men sam mantaget är Kinda en mycket välskött kommun utan långa lån och med ett sparande långt över kommunallagens hushållningskrav. 8 Kommunexpertens analysrapport om Kinda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Kinda 9
Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kom munala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A 753 20 UPPSALA Telefon 018-14 60 30 www.kommunrating.se 10 Kommunexpertens analysrapport om Kinda KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.