MILJÖENHETEN Kräftprovfiske i Västmanlands län 2016 Dammen, Hyttebomossen, Håltjärnsområdet, Sågsjön, Grusgropssjön, Lefelingen, Silvtjärnen och Ösjön Författare: Sven-Erik Åkerman 2016:01
Förord Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Sven-Erik Åkerman har utfört kräftprovfisket och utvärderat resultaten. Syftet med 2016 års kräftprovfiske är att få underlag inför eventuell reservatsbildning. Ett annat syfte är att följa effekter av pågående kalkning och resultat från de utplanteringar av flodkräfta som gjorts i länet under senare år. Undersökningen bidrar också till kunskap inför långsiktigt bevarande och skapande av skyddsområden för flodkräfta samt att fiskerättsägare ska kunna ta ställning till behov av åtgärder som gynnar flodkräftbestånden. I Västmanlands län pågår arbete med att bevara och öka antalet flodkräftbestånd inom kalkade områden samt i övriga mindre områden där flodkräfta förekommer. Idag finns endast 40-50 flodkräftbestånd kvar i länet. Bristen på inventeringar gör att denna siffra är mycket osäker. Kostnader i samband med provfiske och framtagande av denna PM har finansierats inom ramen för biologisk kalkeffektuppföljning och åtgärdsprogram för hotade arter. Fältarbetet genomfördes under augusti och september 2016. Västerås den 17 oktober 2016 Ann-Charlotte Duvkär Chef Miljöenheten Katarina Agné Vattenhandläggare Tack! Varmt tack för all hjälp från fiskeklubben Atletfiskarna i Kolbäck, Virsbo fiskevårdsförening, Sveaskogs fiskeansvarige Anders Gunnarsson, Hedin AB:s fiskeansvariga - Björn Örtenblad och Robert Pettersson. Dessa har välvilligt ställt upp och varit behjälpliga med tillstånd, upplåsning av bommar, lån av båtar, rodd. Bild på framsidan: Välvuxna flodkräftor fångade i Silvtjärnen 2016. Foto: Sven-Erik Åkerman
Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Flodkräftans biologi och utbredning i Sverige... 2 2.2 Flodkräftan i Västmanlands län... 3 3 Kräftprovfisket 2016... 5 3.1 Material och metod... 6 4 Resultat... 7 4.1 Hedströmmens avrinningsområde... 7 4.1.1 Dammen 6640840 1505450, 11-12 augusti 2016... 7 4.1.2 Hyttebomossen 6641630 1505440, 11-12 augusti 2016... 7 4.1.3 Håltjärnsområdet, 24-25 augusti 2016... 8 4.1.4 Sågsjön 6641460 1505220, 15-16 augusti 2016... 9 4.2 Kolbäcksåns avrinningsområde... 10 4.2.1 Grusgropssjön 6603746 1524600, 28-29 augusti 2016... 10 4.2.2 Lefelingen 6637070 1509470, 5-6 september 2016... 10 4.2.3 Silvtjärnen 6660510 1502070, 7-8 augusti 2016... 12 4.3 Svartåns avrinningsområde... 13 4.3.1 Ösjön 6658710-1511960, 17-18 augusti 2016... 13 5 Jämförelse med tidigare resultat... 14 6 Slutsatser och rekommendationer... 15 7 Referenser... 16
1 Sammanfattning Under augusti och september 2016 utförde Länsstyrelsen i Västmanlands län kräftprovfiske i nio sjöar och ett vattendrag. Syftet med provfisket var, förutom att dokumentera flodkräftans generella status, att få kunskapsunderlag inför reservatsbildning samt följa effekten av pågående kalkningsverksamhet och utförda förstärkningsutplanteringar av flodkräfta Resultat från kräftprovfisket 2016: Relativt livskraftigt flodkräftbestånd i Grusgropssjön. Återfångst av flodkräfta efter återintroduktion i Lilla och Stora Håltjärnen samt Lefelingen. Svaga flodkräftbestånd i Lilla och Stora Håltjärnen samt Silvtjärnen. Blandbestånd av flod- och signalkräfta i Lefelingen. Ingen kräftförekomst (tomt på kräftor) i Hyttebomossen, Sågsjön och Ösjön. Reproducerande bestånd av signalkräfta i Dammen. 1
2 Inledning 2.1 Flodkräftans biologi och utbredning i Sverige Flodkräftan (Astacus astacus) förekommer i många olika vatten, från små bäckar till stora sjöar. För att en riklig population av flodkräfta ska kunna etablera sig krävs relativt fasta bottnar med inslag av lera, sten, block, rötter och död ved. Flodkräftor föredrar grunda och strandnära vattenmiljöer med gott om gömställen och boplatser, detta är nödvändigt för att flodkräftan ska kunna söka skydd för predatorer som mink, häger, abborre och ål. Möjlighet att söka skydd är extra viktigt då kräftan ömsar skal. Hos vuxna kräftor sker det 1-2 gånger om året. För att flodkräftor ska kunna ömsa skal krävs också en viss kalciumhalt i vattnet. Det lokala klimatet är också en viktig faktor för etablering av flodkräfta. En längre period med vattentemperatur över 10 C är avgörande för om reproduktionen ska lyckas. Kallare förhållanden med lägre temperaturer begränsar kräftans utbredning norrut och mot höga höjdlägen. Flodkräftan blir könsmogen vid 3-7 års ålder, den parar sig i september-oktober. Honan bär den befruktade rommen fram till kläckningen, vilken sker i juni-juli. Flodkräftor är liksom andra kräftarter omnivorer och kan således livnära sig på både animalisk och vegetabilisk föda. Genom sitt levnadssätt anses sötvattenkräftor kunna strukturera den litorala näringsväven och genom bearbetning av bottnarna även bromsa upp den naturliga igenväxningen av sjöar. Flodkräftan är en inhemsk art i svenska sötvatten. Man tror att flodkräftan invandrade till Sverige 9500-8000 f kr, då en väldig insjö täckte Östersjöbäckenet, den s.k. Ancylussjön. Den naturliga nordgränsen för flodkräfta i Sverige går genom mellersta Värmland, sydöstra Dalarna och södra Hälsingland. Under 1500-talet var Wasakungarna mycket intresserade av kräftor och kungarna lät inplantera tyska kräftor i exempelvis Kalmar län. Omfattande inplanteringar av flodkräfta har pågått under hundratals år. Under 1900-talet nådde inplanteringarna sin kulmen då framför allt Domänverket och skogsbolagen satte ut kräftor i tusentals vatten. De flesta utsättningar misslyckades, bland annat för att klimatet var för kallt, trots det fick många vatten fiskbara bestånd av flodkräfta. Genom att flodkräftorna även inplanterades i norra delen av Sverige förekommer flodkräftan nu i ett smalt bälte längs hela Norrlandskusten till finska gränsen och miltals upp i flera av älvarna. Texten om flodkräftans biologi och utbredning i Sverige bygger till stor del på information från Westman et al. (1992) och Söderbäck & Edsman (1998). 2
Figur 1 och 2 visar en flodkräfthane och en flodkräfthona. Ur Nordisk Familjebok 1911, Uggleupplagan 15. 2.2 Flodkräftan i Västmanlands län I Västmanlands län har flodkräftan varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet. Många flodkräftbestånd har helt slagits ut på grund av kräftpest men även försurning, grumling, föroreningar och vattenreglering har påverkat flodkräftan negativt. Idag finns endast 40-50 flodkräftbestånd kvar i ett fåtal av länets sjöar och vattendrag. Brist på inventeringar gör dock att dagens uppskattning av antalet flodkräftbestånd är mycket osäker. Det finns flera hot mot flodkräftan Spridning av kräftpest i samband med illegal utplantering av den främmande arten signalkräfta är idag det allvarligaste hotet mot flodkräftan i Västmanland. Signalkräftan kan sprida kräftpest till vatten med flodkräfta och göra så att hela flodkräftbestånd slås ut. Allt vatten som ligger nedströms ett vatten med förekomst av signalkräfta klassas som signalkräftområde, eller som potentiellt sådant, eftersom signalkräftan förr eller senare sprider kräftpest neråt i vattensystemet. Vatten som ligger uppströms ett signalkräftområde kan klara sig från kräftpest genom någon form av vandringsstopp som hindrar signalkräftan från att vandra uppåt i systemet. Försurning har tidigare varit ett hot mot flodkräftan i länet. I början av 1970-talet märkte man att flodkräftan försvann i många vatten med låga ph-värden. Under de senaste trettio åren har omfattande kalkning samt minskning av försurande nedfall gjort att flera flodkräftbestånd kunnat återhämta sig. 3
Andra hot mot flodkräftan är ojämn vattenreglering, igenslamning av bottnar och dålig vattenkvalité (orsakad av t ex bekämpningsmedel, övergödning). Riktigt svaga flodkräftbestånd kan även påverkas negativt av överfiske och predation, från framförallt mink. Inventeringar Länsstyrelsen i Västmanlands län har sedan år 1973 erhållit resultat från kräftprovfisken, samt information om flodkräfta från enkäter och muntliga upplysningar. Uppgifterna visar att de flesta flodkräftbestånd är svaga med låg individtäthet och dålig reproduktion. Idag finns flodkräftan endast kvar i mindre, väl begränsade vattenområden i länet. Under perioden 2000-2016 har ett 80-tal kräftprovfisken utförts i länet. Under samma tidsperiod har flera hundra elfisken utförts i länets vattendrag och även vid denna typ av provfiske fångas ibland kräftor. Dessa provfisken har visat såväl positiva resultat av flodkräftfiskevård som ett stort antal illegala utsättningar av signalkräfta. Åtgärder för att gynna flodkräftan Flodkräftan är för många ett gemensamt intresse och på flera håll i Västmanlands län pågår arbete med att bevara flodkräftan och förstärka flodkräftfisket. I områden där risken för kräftutbrott bedömts som liten har åtgärder som gynnar flodkräfta utförts. Åtgärderna har, i många fall, kunnat finansieras genom statligt finansierade bidrag som t ex fiskevårdsmedel och medel för biologisk återställning i kalkade sjöar och vattendrag. Från och med år 2000 har ett 40-tal utsättningar av flodkräfta skett i länet i form av återintroduktion, nyintroduktion och förstärkningsutsättning. Vid dessa åtgärder har tiotusentals flodkräftor utplanterats. Många fiskerättsinnehavare är intresserade av att återintroducera flodkräfta i sina vatten, men tvekar ofta inför de stora kostnaderna och inför risken att vattnet drabbas av kräftpest. Problemet är att man inte kan garantera att signalkräfta inte förekommer, trots att kräftprovfiske alltid genomförs innan utsättning av flodkräfta. Signalkräftor är svåra att fånga vid provfiske och därför vet man inte helt säkert om det finns enstaka illegalt utplanterade signalkräftor i vattnet där man vill ha tillbaka flodkräftan. Arbetet med bevarande av flodkräfta i Västmanlands län fortgår där flodkräfta förekommer. Även om det i många områden bara finns ett fåtal flodkräftor kvar finns det ett skyddsvärde. 4
3 Kräftprovfisket 2016 För att få ökad kunskap om länets kräftbestånd utförde Länsstyrelsen i Västmanlands län kräftprovfiske i nio sjöar och ett vattendrag under augusti och september 2016 (figur 1). Det primära syftet med kräftprovfisket är att få underlag inför reservatsbildning samt följa effekter av pågående kalkning och resultat från de utplanteringar av flodkräfta som gjorts i länet under senare år. Andra viktiga syften är att få kunskap inför långsiktigt bevarande av flodkräfta samt att fiskerättsägare bättre ska kunna ta ställning till behov av åtgärder som gynnar flodkräftbestånden. Figur 1. Kräftprovfiskade sjöar och vattendrag i Västmanlands län 2016. 5
3.1 Material och metod Kräftprovfisket utfördes med vissa undantag enligt den standardiserade metoden för inventeringsprovfiske enligt Havs-och Vattenmyndighetens PM: Handledning för miljöövervakning, Undersökningstyp- Provfiske efter kräftor i sjöar och vattendrag Version 2:1, 2016-02-10 Fisket bedrevs med hopfällbara cylindermjärdar av Lini-typ med två ingångar och fällbar gavel. Betesnål användes. Maskstorleken i mjärdarna var 14 mm vilket innebär att kräftor ner till 70 mm kan fångas. I Grusgropssjön fiskades med linor med fem mjärdar på varje lina (plus 5 mjärdar som lades en och en). Mellanrummet mellan mjärdarna på linan var tio meter. Betet var fryst mört och abborre. I övriga sjöar och vattendrag lades mjärdarna från stranden en och en på de lokaler där bottnarna verkade lämpligast för kräftor. Cylindermjärde av Lini-typ med två ingångar och fällbar gavel. Kräftor ner till 70 mm kan fångas i mjärden. Foto: Katarina Agné 6
4 Resultat 4.1 Hedströmmens avrinningsområde 4.1.1 Dammen 6640840 1505450, 11-12 augusti 2016 Dammen (13 ha, max djup 18,6 m) är belägen i Fagersta kommun. Sjön kalkas årligen med ca 4 ton kalk. Kräftprovfisket bedrevs i de södra och nordöstra delarna av sjön. Det resulterade i att med 13 mjärdar i den södra delen fångades 20 signalkräftor i storlekar från 85 till 124 mm. I två mjärdar därutöver lagda i den nordöstra inloppsdelen fångades ingen kräfta. Dammen har fina biotoper och långa stenbundna relativt branta lämpliga stränder för kräftor. Signalkräftan härrör från illegala utplanteringar som nu resulterat i ett reproducerande bestånd under stark tillväxt. Utplanteringen har sannolikt ägt rum under de senaste 10-20 åren. Signalkräftor från Dammen. Foto: Sven-Erik Åkerman 4.1.2 Hyttebomossen 6641630 1505440, 11-12 augusti 2016 Hyttebomossen (16 ha, max djup 3,5 m medel 2 m) är belägen i Fagersta kommun. Sjön har vidsträckta grunda mjukbottnar som är mycket dåliga för kräftor. Sannolikt saknas kräftor, möjligen kan enstaka individer förekomma. Provfiskeinsatsen var begränsad till 12 mjärdar som lades vid de bästa lokalerna vid inloppet från Hyttebosjön. Provfisket gav ingen fångst. En mjärde lades också i utloppsbäcken i en fin stenbunden hölja som verkade optimal för kräfta. På denna plats fanns det heller inga kräftor. Provfiskeområdet vid Hyttebomossens inlopp. Foto: Sven-Erik Åkerman 7
4.1.3 Håltjärnsområdet, 24-25 augusti 2016 Tidigare utplantering och inventering av flodkräfta i Håltjärnarna 2011 och 2012 Utplantering av 3750 st. könsmogna flodkräftor vid 16 lokaler skedde i Stora och Lilla Håltjärnen 2011. En uppföljande inventering ägde rum år 2012. Det resulterade i relativt god återfångst av de utsatta kräftorna i Lilla Håltjärnen och sämre återfångst i Stora Håltjärnen. I nedre delen av bäcken mellan sjöarna konstaterades riklig förekomst av småkräftor födda på platsen. Tabellen visar återfångst år 2012 av utsatt flodkräfta i Håltjärnarna Sjö/vattendrag Fiskedatum Anstr. Flodkräfta st. F/a st. Anmärkning Bäck mellan St. och L Håltjärnarna 29-30 aug 2012 2 17 8,5 72-124 mm Håltjärnarna 30-31 aug 2012 32 22 0,69 små och stora Provfiske i Lilla Håltjärnen och Håltjärnsbäcken (664450 148404) 2014 I Lilla Håltjärnen (4,1 ha, max djup 5 m, medel 2,5 m) lades 14 mjärdar i anslutning till utplanteringslokalerna. Resultatet blev en fångst av 10 flodkräftor. Samtliga var ganska stora i längder mellan 110-128 mm. Troligen var samtliga kräftor utplanterade. Någon reproduktion i själva sjön är således inte belagd. En mjärde lades i Håltjärnsbäcken ca 50 m nedströms utloppet och i den fångades 5 mindre flodkräftor i storlekar från 60-110 mm. Provfiske i Lilla Håltjärnen och Håltjärnbäcken 2016 I Lilla Håltjärnen lades 5 mjärdar och fångsten inskränkte sig till två stora flodkräfthannar, 118 resp. 122 mm se foto. I Håltjärnsbäcken, nedströms tjärnutloppet, lades två finmaskiga mjärdar. Det förväntade fångstresultatet gott om små flodkräftor- uteblev. Ingen kräfta fångades i bäcken, vilket var en stor besvikelse. Döda kräftor har tidigare (2015?) observerats i bäcken. Tidigare elfisken och mjärdprovfisken har visat att det har funnits gott om små flodkräftor i Håltjärnsbäcken nedströms Lilla Håljärnen. En möjlig orsak till det dåliga resultatet kan vara att bäcken mer eller mindre torrlagts under de senaste extrema torråren. Ett elfiske i slutet av augusti strax nedströms tjärnutloppet visade dock att flodkräftan finns kvar, men att populationen är starkt reducerad jämfört med tidigare år. Det dåliga resultatet i Lilla Håltjärnen är också oroväckande och svårförklarligt och det verkar som en stor del av populationen under senare år har försvunnit av okänd anledning. Välvuxen flodkräfta från Lilla Håltjärnen 2014. Foto: Sven-Erik Åkerman Två flodkräfthannar från Lilla Håltjärnen 2016. Foto: Sven-Erik Åkerman 8
Provfiske i Stora Håltjärnen (664501 148440) 2014 I Stora Håltjärnen (8,8 ha, max djup 11,8 m medel 3,9 m) lades 10 mjärdar i anslutning till två av utplanteringsplatserna. Resultatet blev en fångst av 4 kräftor vid sjöns utlopp. Dessa kräftor var storleksmässigt avsevärt mindre än de som fångades i Lilla Håltjärnen, nämligen 99 105 mm. Antingen har de utplanterade vuxit något långsammare i Stora Håltjärnen eller också var de fångade kräftorna födda i sjön. Provfiske i Stora Håltjärnen 2016 Två mjärdar lades nära utloppet. Fångsten var fyra flodkräftor, två av vartdera könet, i storlekar 88-104 mm. Den mycket begränsade insatsen geografiskt och i fiskeinsats gör att man inte kan bedöma flodkräftornas status i hela sjön, men de finns sannolikt kvar i minst samma omfattning som 2014 och storlekarna på de fångade kräftorna indikerar att de är födda i sjön. Fyra flodkräftor fångades i Stora Håltjärnen 2016. Vy över tjärnen. Foto: Sven-Erik Åkerman 4.1.4 Sågsjön 6641460 1505220, 15-16 augusti 2016 Sågsjön (8 ha, max djup 6-7 m medel ca 3 m) är belägen i Fagersta kommun. De strandnära bottnarna och stränderna är till stora delar sten- och blocktäckta och är mycket lämpliga för kräftor. Fjorton mjärdar lades på de bästa platserna i sjön, men ingen kräfta fångades däremot några mindre abborrar och en kilosgädda. En mjärde lades i utloppsbäcken i en liten hölja som verkade idealisk för kräftor, men det enda som fångades var fyra små abborrar. Sannolikt saknas kräftor i sjön. Stenbundna stränder i Sågsjön. Foto: Sven-Erik Åkerman 9
4.2 Kolbäcksåns avrinningsområde 4.2.1 Grusgropssjön 6603746 1524600, 28-29 augusti 2016 Grusgropsjön (8 ha max djup 7m medel ca 3m), är belägen i Hallstahammars kommun. Tjugofem mjärdar betade med mört fångade 84 flodkräftor i varierande storlekar. Beståndet är relativt tätt, men det verkar ändå inte som det förekommer någon större konkurrens om livsutrymmet eftersom bara ett fåtal kräftor hade skador (saknade eller olikstora klor etc.) som vid täta populationer är mycket vanligt förekommande och det beror på skador vid strider om parning, föda och boplatser. Grusgropssjön eller den så kallade Kolbäcksgropen är ett vattenfyllt nedlagt grustag som sedan ett antal år arrenderats av fiskeklubben Atletfiskarna i Hallstahammar/Kolbäck. Vattnet är klart eftersom det huvudsakligen rör sig om grundvatten som filtrerats genom den omgivande grusåsen. Detta är ett mycket intressant vatten eftersom här har flodkräftorna etablerat ett starkt och livskraftigt bestånd som man bör förvalta på bästa sätt. Flodkräftor från Grusgropssjön 2016. Foto: Sven-Erik Åkerman 4.2.2 Lefelingen 6637070 1509470, 5-6 september 2016 Lefelingen (28 ha, max djup 4,1 m, medel 3 m), är belägen inom Surahammars kommun. I denna sjö har som framgår av nedanstående tabell stora och kostnadskrävande satsningar på återintroduktion av flodkräfta gjorts. Återintroduktion, nyintroduktion eller förstärkningsutsättning av flodkräfta i Lefelingen 2002-2004. Sjönamn art Antal ut år Lefelingen flodkräfta 2000 2002 Lefelingen flodkräfta 2240 2003 Lefelingen flodkräfta 2240 2004 Vid ett provfiske i Lefelingen år 2005 fångades två signalkräftor härrörande från illegala utplanteringar vilket då tolkades som att satsningen på att återintroducera flodkräfta i sjön misslyckats. Dessbättre och överraskande nog har under 2013, 2014 enbart flodkräfta i ökande antal fångats vilket förhoppningsvis innebär att signalkräftan försvunnit ur sjön. 2014 års inventeringsfiske med 30 mörtagnade mjärdar gav en fångst av 18 flodkräftor varav 7-8 exemplar strax under eller runt 10 cm. Det innebär att föryngring sker. 10
Vid 2016 års provfiske med 43 mjärdar fångades 31 flodkräftor och en stor signalkräfthona. Trots att enstaka signalkräftor uppenbarligen fortfarande förekommer i sjön har flodkräftorna inte smittats av pest. Några mindre flodkräftor runt eller under 10 cm fångades även 2016 vilket innebär att föryngring fortfarande förekommer. Den fångade signalkräftan avlägsnades från sjön tillsammans med några av de största flodkräfthannarna som faktiskt kan hämma beståndsutvecklingen genom aggressivt och dominant beteende. I sällsynta fall kan under några år ett blandbestånd av flod- och signalkräfta leva sida vid sida utan att pesten slår ut flodkräftan. I slutänden brukar signalkräftan stå som herre på täppan. Förhoppningsvis kan detta vara ett undantag om de kvarvarande signalkräftorna är så få att de dör ut spontant. 2016 års kräftprovfiske bekräftar att flod- och signalkräfta lever i blandbestånd i Lefelingen. Den vänstra bilden visar en flodkräfta och den högra bilden en välvuxen signalkräfta. Foto: Sven-Erik Åkerman Vy över Lefelingen. Foto: Sven-Erik Åkerman 11
4.2.3 Silvtjärnen 6660510 1502070, 7-8 augusti 2016 Silvtjärnen (8 ha) är belägen i Norbergs kommun. Silvtjärnen är en relativt klar bergslagssjö som rotenonbehandlades år 1963 och som numera bl.a. hyser bestånd av inom länet ovanliga kransalger. Sjön nyttjas som put-and takevatten av en sportfiskeklubb. Redan vid ett provfiske år 2010 påvisades att sjön finns ett glest bestånd av flodkräfta. 25 mjärdansträngningar resulterade då i en fångst av 8 flodkräftor (0,32 per anstr). 2016 års provfiske med samma antal mjärdar resulterade i en fångst av 14 flodkräftor (0,56 per anstr.) Storlekarna på dessa varierade mellan 81-141 mm. 13 av de fångade kräftorna var hanar, vara flera mycket storvuxna (gamla). De flesta kräftorna fångades runt den steniga udden vid den västra stranden. Där förekommer de bästa kräftbiotoperna med större stenar och block. Populationen i sjön måste bedömas som tämligen gles, men livskraftig om pesten kan undvikas och kraftig predation minimeras. Flodkräftor från Silvtjärnen 2016. Foto: Sven-Erik Åkerman 12
4.3 Svartåns avrinningsområde 4.3.1 Ösjön 6658710-1511960, 17-18 augusti 2016 Ösjön (17 ha, 139 m.ö.h., max djup ca 17 m, medel ca 4 m) är belägen i Norbergs kommun. Ösjön kalkas årligen med ca 3 ton kalk. Sjön har rotenonbehandlats år 1962 och år 1979. Gädda förekommer numera i sjön tillsammans med den årligen utplanterade ädelfisken (främst regnbåge). Endast gädda och regnbåge fångades vid ett nätprovfiske år 2013. Abborre saknas sannolikt i sjön. Inom långa sträckor är bottnar och strandzoner lämpliga för kräftor, med utbredda hårdbottnar med gott om död ved och sten/block. Vid kräftprovfisket år 2016 placerades 25 mjärdar längs stränderna på de bästa lokalerna. Resultatet var negativt, ingen kräfta fångades, sannolikt saknas kräftor. Här finns potential att återintroducera flodkräfta om vattenkvalitén kan hållas på en acceptabel nivå. Naturliga fiskfiender förekommer endast i blygsam grad (gädda och utplanterad regnbåge/öring) på grund av rotenonbehandlingen, detta är mycket fördelaktigt för utveckling och etablering av ett starkt kräftbestånd. Ösjön, vy mot söder från bergskanten mitt på sjön. Foto: Sven-Erik Åkerman 13
5 Jämförelse med tidigare resultat Följande tabell ger en översiktlig bild av resultatet från kräftprovfisket år 2016 jämfört med resultat från tidigare provfisken. Resultat från kräftprovfisket 2016 samt resultat från tidigare provfisken Sjö/vattendrag Ansträngningar/Fångstresultat Fångst st. per ansträngn ing. År Dammen (6640840 1505450) 15 anstr.20 signalkräftor 1,33 2016 Hyttebomossen (6641630 1505440) 12 anstr. Ingen fångst 0 2016 Håltjärnsbäcken nedstr. L Håltjärnen 1 anstr. 5 flodkräftor 5 2014 Håltjärnsbäcken nedstr. L Håltjärnen 2 anstr. Ingen fångst 0 2016 Håltjärnsbäcken mellan Håltjärnarna 2 anstr. 17 flodkräftor 8,5 2012 Håltjärnsbäcken mellan Håltjärnarna 2 anstr. 1 flodkräfta 0,5 2016 Lilla Håltjärnen (664450 148404) 50 anstr. Ingen fångst 0 2002 Lilla Håltjärnen (664450 148404)? osäker uppgift >0,69 2012 Lilla Håltjärnen (664450 148404) 14 anstr. 10 flodkräftor 0,71 2014 Lilla Håltjärnen (664450 148404) 5 anstr. 2 flodkräftor 0,4 2016 Stora Håltjärnen (664501 148440) 50 anstr. Ingen fångst 0 2002 Stora Håltjärnen (664501 148440)? osäker uppgift <0,69 2012 Stora Håltjärnen (664501 148440) 10 anstr. 4 flodkräftor 0,4 2014 Stora Håltjärnen (664501 148440) 2 anstr 4 flodkräftor 2 2016 Sågsjön (6641460 1505220) 14 anstr. Ingen fångst 0 2016 Grusgropssjön (6603746 1524600) 20 anstr. 35 flodkräftor 1,75 2009 Grusgropssjön (6603746 1524600) 25 anstr. 84 flodkräftor 3,36 2016 Lefelingen (6637070 1509470) 60 anstr. ingen fångst 0 2000 Lefelingen (6637070 1509470) 60 anstr. 2 signalkräftor 0,03 2005 Lefelingen (6637070 1509470) 10 anstr. 4 flodkräftor 0,4 2013 Lefelingen (6637070 1509470) 30 anstr. 18 flodkräftor 0,6 2014 Lefelingen (6637070 1509470) 43anstr. 31 flodkräftor, 1 signalkräfta 0,74 2016 Silvtjärnen (6660510 1502070) 25 anstr. 8 flodkräftor 0,32 2010 Silvtjärnen (6660510 1502070) 25 anstr. 14 flodkräftor 0.56 2016 Ösjön (6640840 1505450) 25 anstr. Ingen fångst 0 2016 14
6 Slutsatser och rekommendationer Nedan presenteras slutsatser och rekommendationer som kan dras till följd av kräftprovfisket. Uppföljande provfisken bör ske inom 2-3 år i Silvtjärnen, Lefelingen och Håltjärnssystemet. Utloppet från Lilla Håltjärnen måste utformas så att det alltid finns garanti för en minimivattenföring i bäcken nedströms. Tidigare löstes detta på ett enkelt och effektivt vis för ett tiotal år sedan genom att ett rör lades genom dammvallen vid sjöns utlopp (under den naturliga bräddningströskeln). Detta rör är tyvärr numera ur funktion. Utökade inventeringar av övriga prioriterade flodkräftvatten bör genomföras. Massiv informationsspridning om flodkräftans status och skyddsvärde är nödvändig i kombination med inventeringarna. Grusgropssjöns flodkräftor bör hälskontrolleras med avseende på Psorospermium parasiter mm. Om hälsokontrollen visar att kräftorna är sjukdomsfria finns möjligheten att nyttja beståndet som genbank och för utplanteringsändmål. Det är dags för en ny enkätundersökning, kompletterad med telefonintervjuer och personliga besök för uppdatering om den aktuella flod- och signalkräftförekomsten inom länet. Man bör överväga att utföra pilotförsök med nyintroduktion av flodkräfta i potentiellt lämpliga vatten som alltid varit kräfttomma. Det kan röra sig om vattendrag där vandringshinder begränsat en naturlig utbredning eller sjöar i höjdlägen där klimat och/eller vandringshinder tidigare omöjliggjort reproduktion eller etablering av kräfta. Skälsjöarna kan vara lämpliga kandidater för ett sådant projekt. En viktig uppgift är även att undersöka och minimera eller motverka risken att nedströms belägna signalkräftbestånd invandrar till flodkräftsområden högre upp i systemen. Anlagda vandringshinder för signalkräfta och mindre dämmen i detta samband kan därför i undantagsfall vara nödvändiga att hållas intakta för att bevara flodkräftan. Ett intensivt skogsbruk med stora föryngringsytor i nära anslutning till sjöstränder och vattendrag kan orsaka urlakning av oönskade ämnen, grumlingar, överslammade bottnar och försurning av mark- och ytvatten. I kombination med urlakningseffekter i samband med en olämplig reglering riskerar de negativa effekterna av skogsbruket att förstärkas. Information är önskvärd till skogsägare om effekter på vattnet av kalhyggen och behovet av ett miljöanpassat och ansvarsfullt skogsbruk med generösa skyddszoner vid vattendrag och sjöar. 15
7 Referenser Agné Katarina. Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Västmanlands län 2010-2015. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Andersson Bert-Ove. Provfiske efter flodkräfta i Svartån och sjön Bågen 1979. Fiskenämnden i Västmanlands län, Fiskeinformation 12:80. Appelberg, Magnus. & Odelström, Tommy. 1990. Kräftor i sura och kalkade vatten. Information från Sötvattenslaboratoriet (4). Andersson m.fl. 1983, Utveckling och vård av kräftbestånd. Information från Sötvattenslaboratoriet (8). Ett stort antal arkiverade dokument om utplanteringar av kräftor och sjöbeskrivningar mm hos Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten (f.d. Fiskenämnden). Degerman Erik, Tengelin Björn. Kräftor i natur, bur och kultur. Bokförlaget AB 2003. Fiskeriverket. Möjligheter att öka flodkräftbestånd i svenska vatten. Information från sötvattenslaboratoriet nr 2 1993. Fürst Magnus, Ericsson Bibi, Sers Berit. Litteratur om flodkräfta och signalkräfta med svenska författare. Information från Sötvattenslaboratoriet, nr 6 1980. Fürst Magnus. Kräftodling i dammar. Information från Sötvattenslaboratoriet nr 3 1986. Jansson Tomas. Riktlinjer för källarodling av flodkräftor. Projektet Astacus 2008. Nätprovfisken, sjöbeskrivningar mm i Västmanlands län. Arkiverade dokument vid Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Waltersson Urban, Åkerman Sven-Erik. Kräftprovfisken i Västmanland. Ett flertal rapporter åren 2000-2012. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Waltersson Urban. Fiskevårdsplan för Västmanlands län 2007-2010. Länsstyrelsen i Västmanlands län. November 2006. Waltersson Urban. Biologisk återställningsplan för kalkade vatten i Västmanlands län 2000-2004. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Vesterberg Susanna, Åkerman Sven-Erik. Länsplan för kalkning i Västmanlands län 2006-2010. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Westman, Ackefors, Nylund 1992. Kräftor. Biologi-Odling-Fiske, Kiviksgårdens förlag. Ålind Per. Undersökning av bergslagssjöar i Västmanlands län 1978. Provfiske i 37 sjöar. Fiskenämnden i Västmanlands län, Fiskeinformation 23:81. 16
Ålind Per. Förändringar i fångsterna av flodkräfta inom delar av Hedströmmens avrinningsområde under åren 1967-1977. Fiskenämnden i Västmanlands län, Fiskeinformation 22:81. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013, Fiskeriverket och Naturvårdsverket 2009. Åkerman Sven-Erik. Elfisken i Västmanlands län. Ett flertal rapporter under åren 2000-2012. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Åkerman Sven-Erik. Enkätresultat rörande kräftodlingsverksamheten i Kalmar län. Information 1990-02-01. Fiskenämnden i Kalmar län. Åkerman Sven-Erik, Förvaltningsplan för flodkräfta, Västmanlands län, Länsstyrelsens dnr 623-1146-10. Åkerman Sven-Erik, Kräftprovfisket i Lien, Hyttdammen och Sandån 2013, Länsstyrelsens PM-serie PM 2013:01. Åkerman Sven-Erik, Kräftprovfiske i Västmanlands län 2014 i Storljusen, Stora och Lilla Håltjärnen, Fiskkraken, Lefelingen, Håltjärnsbäcken, Sandån och Nälabäcken, Länsstyrelsens PM-serie PM 2014:01. 17
2