Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Relevanta dokument
Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Dränering och växtnäringsförluster

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Pilotptojektet Greppa Fosforn

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Dränering och växtnäringsförluster

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Avledning av vatten med diken

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Miljögifter i odlingslandskapet

Neonikotinoider i miljön

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Oönskade kemikalier i våra vatten

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Ekonomi-SKOP Hushållens förväntningar om börsutvecklingen, 23 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Syfte- att bidra till miljömålen

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Utlakningsförsöken i Mellby

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Förvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Hållbar dagvattenhantering

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Fortsatt varierande kväveupptag

Naturvårdsverkets författningssamling

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Dagvattenutredning. Pontarius AB Jönköping. Myresjöhus AB. Dagvattenutredning för Tahe 1:66, Taberg, Jönköpings kommun. Förhandskopia

Avvattningssystemet och klimatanpassning

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Översiktligt PM Geoteknik

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Kemikalieinspektionen utesluter ytavrinning ur riskbedömning för växtskyddsmedel

Kan USA öka importen?

Skjutledare. Jullov. Jullov Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson Simon Jonsson

CAN-undersökningen w w w. s v e n l j u n g a. s e

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Astra Tech AB Vår resa mot Lean

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Avrinning. Avrinning

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Nyhetsbrev nr Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Jämförelse av Solhybrider

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Transkript:

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson

Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige? Vilka motåtgärder är lämpliga för svenska förhållanden? Skyddszoners effektivitet

Vetenskaplig litteratur Metodik Intervjuer med forskare och aktörer Data från vetenskapliga försök och miljöövervakning

Ytavrinning - orsaker Marken är vattenmättad eller frusen vattnet kan inte infiltrera Snösmältning Närhet till ytvatten Svackor/utströmningsområden

Ytavrinning - orsaker Nederbördsintensiteten är högre än infiltrationskapaciteten vattnet hinner inte infiltrera Kraftigt regn Förstörd markstruktur

Ytavrinning - betydelse För att ytavrinning ska ha betydelse för transport av bekämpningsmedel krävs: Ett flöde Att flödet når ytvatten (eller annan oönskad recipient) Att vattnet som flödar innehåller bekämpningsmedel

Ytavrinning - flöden Diffust flöde ( sheet flow ) Rännilar Raviner Koncentrerade flöden Hastighet/Erosion

Förekommer ytavrinning i Sverige? Ja, i samband med snösmältningen

Förekommer ytavrinning i Sverige? men även i hjulspår

Förekommer ytavrinning i Sverige? vid dräneringsbrunnar

Förekommer ytavrinning i Sverige? och även under bekämpningssäsongen!

Observationsfält, Umeå Jordart: Mo 5% ler, 19% mjäla, 72% mo, 3% sand Mullhalt: 3-4% (2,2% C) Lutning: 1 % Mätningar 1975-1982, 1988- Dränering, ytavrinning (dike) Vattenföring, suspenderat material, kväve, fosfor

Observationsfält, Umeå Ytavrinning (mm) Ytavrinning 7 av 21 år: ca 78% under 2 år

Observationsfält, Umeå Vattenföring, mm 140 120 100 80 60 40 20 0 Månadsmedel, 1989-2009 Flöde_dr Flöde_yt Suspenderat material_dr Suspenderat material_yt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Suspenderat material, kg/ha

Ytavrinning under bekämpningssäsongen Det förekommer, men omfattningen är okänd Troligtvis krävs förstörd markstruktur Traktorspår Skorpbildning Markpackning Vetenskapliga data är mycket begränsade!

Riskreducering Förhindra att bekämpningsmedel följer med eventuell ytavrinning Andra bekämpningsmetoder Val av substans Appliceringstid Appliceringsmängd Foto: Monica Kling, www.greppa.nu

Riskreducering Förhindra att ytavrinning uppstår Ingen eller reducerad plöjning Konturplöjning Luckring av ytskikt Motverka markpackning

Riskreducering Begränsa effekten av ytavrinning (flödeshinder) Skyddszoner Skyddsbarriärer Dikesåtgärder Våtmarker

Ytavrinning motåtgärder Anpassad jordbearbetning Skyddsbarriärer Skyddszoner Våtmarker Dikesåtgärder Diffust flöde ( sheet flow ) Rännilar Raviner Koncentrerade flöden

Skyddszoner Permanent bevuxna ytor utformade för att bromsa ytavrinningsflöden och stoppa transport av sediment och föroreningar

Skyddszoners effekt Reducerar pesticider (transport och koncentration) Infiltration, sedimentation, adsorption, nedbrytning, utspädning Hög effektivitet Partikelburna ämnen (medel-svårrörliga) Små flöden Omättade förhållanden

Markanpassning är nödvändig Skyddszoner har effekt endast om ytavrinning förekommer flödet går genom skyddszonen koncentrerade flöden och genvägar stoppas skyddszonen är väl skött (ej packad eller igenslammad, tät upprätt vegetation osv)

Ineffektiva skyddszoner Gles vegetation Ridstig - markpackning Genväg förbi skyddszonen

Ineffektiva skyddszoner Koncentrerade flöden bryter igenom skyddszonen

TOPPS-Prowadis (Train Operators to Promote best Practices and Sustainability) Beslutsträd med åtgärdsverktyg för lantbrukare och rådgivare Baserat på CORPEN-metodiken (Frankrike) GIS-modellering, fältobservationer, data från lantbrukaren Lokala lösningar effektivt, men tidskrävande

Markanpassning (CORPEN, 1997) Skyddszon i sluttande hörn Skyddszon mellan fält och stig Gräsbevuxet dike i svacka Skyddszon/ skyddsbarriär inom fält stig svacka Skyddszon i kanten av ett fält Ängsmark i svacka Gräsbevuxet dike i svacka Skyddszon längs med vattendrag

Kunskapsluckor Ytavrinningens betydelse för påträffade substanser i ytvatten Flödesvägar Flödesmängder Tid och rum Markfaktorer Motåtgärdernas verkliga effekt