Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer

Relevanta dokument
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

mellan barn och föräldrar

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Verktyg och vägar till delaktighet När barn och unga möter samhällsstödet

Stöd till dig som är anhörig

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

LÄSGUIDE till Boken Liten

Egen styrka-projektet

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Det påverkar dig och andra

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Föräldrasynpunkter på Sandvikens förskolor februari 2016

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ

Barnperspektivet inom Beroendevården

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Reda ut-häfte om våld

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Reda ut-häfte om våld

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

När någon i familjen fått cancer

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Sex hälsa och relationer Målgrupp unga år Drygt sidor innehåll, i form av bl a faktatexter, bildspel, filmer, reportage

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

När mamma eller pappa dör

Patientföreningar och stödorganisationer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

Inflytande och delaktighet från 2 projekt

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Anhörigstöd - Barn som anhörig

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Vem är den enskilde i ett gemensamt hem?

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Transkript:

mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Kalle 9 år, expertspanare i projektet

Webbplatsen Opratat ett verktyg för att underlätta samtal om tankar och känslor i familjer med barn med funktionsnedsättning 160 barn med funktionsnedsättning, 4-12 år, unga, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar (målgrupperna) har berättat om: - Vad är det vi inte säger till varandra i familjen? - Varför? - Hur kan det bli lättare? Barnet är huvudperson!

Med verktyget kan ohälsa förebyggas Att se och höra hur andra känner och tänker kan ge igenkänning, bekräftelse på egna tankar och ge nya insikter Det kan göra att man vågar prata mer med varandra i familjen och på så sätt förhindra ohälsa

Vad är det man inte pratar om med varandra i familjen? Funktionsnedsättning Hur jag mår Beroende av andra Är till besvär Barn tar ansvar för andra Omgivningens attityder Framtiden Döden

Pratar inte om: Funktionsnedsättningen (gäller vuxna: föräldrar och mor- och farföräldrar) VARFÖR? F: vill inte skrämma, göra ledsen, slå hål på drömmar, oroa dvs. skyddar barnet F: egen sorg - dvs. skyddar sig själv M/F: tycker att F ska säga till barnet men säger inte för att vill inte riskera relationen Holmsen, M (2010) Samtalebilder Et kommunikasjonsverktoy

Barn och syskon vill prata vill veta om funktionsnedsättningen.. För att förstå, få kunskap Veta hur göra Tänka själv Det är ju jag som har det/har nåt

www.opratat.se 1 juni lanseras sidan 1 december är den helt färdig och övertas av: Nka Nationellt kompetenscenter anhöriga www.anhoriga.se

Webbplatsen blir: - syntolkad, text tolkad och teckentolkad - översatt till engelska, - somaliska, arabiska och - tigrinja alt. dari - responsiv (surfplatta och mobil)

Opratat - en webbplats med barntilltal talar till barnet och tilltalar barnet, bland annat genom humor och ärlighet. Den är enkel och barnet äger sajten Barnet förstår: vad som händer var hen befinner sig vad sajten går ut på och hur den används Webbplatsen fungerar för barn och vuxna som inte läser och tar hänsyn till barnets motorik och förståelse av sammanhang

Innehåll i:

8 teman om vad man inte pratar om Jag har nå t Säger inte hur jag mår Behöver alltid hjälp Är det mitt fel? Tar ansvar för andra Skäms dom? Framtiden? Kommer han att dö? = Funktionsnedsättning = Hur jag mår = Beroende av andra = Är till besvär = Barn tar ansvar för andra = Omgivningens attityder = Framtiden = Döden

18 filmer: 8 teman - 4 olika perspektiv - alla funktionsnedsättningsområden Matbordet Flytten Kakorna Klätterställningen Toaletten Mössan Sjukhuset Assistenten Gästerna Sportlovet Pusslet Hemma Matteprovet Utflykten Bion Släktfesten Stallet Lägret

filmerna gestaltar vad och varför det kan vara svårt att prata med varandra Personliga berättelser om hur det kan bli lättare att prata i familjen Barnbilderböcker (ev.) också om hur Spel för de yngsta barnen Vägledning för vuxna om hur sidan kan användas

Blanka och Hugos berättelser

Förälder Prata om det barnet har Jag har pratat med Elma om hennes diagnos, att hon är speciell, att hennes hjärna fungerar annorlunda och att hon ser fler saker än vad andra barn. Och att det gör henne trött. Och jag berättade att hon är helt fantastisk och har särskilda superkrafter. Hon kan läsa och skriva och är väldigt påhittig. Det är viktigt att berätta det för henne, att hon inte ska känna sig sämre än någon annan. Jag försöker undvika att berätta för henne de gånger jag är trött och inte orkar lyssna på henne när hon berättar samma sak för femtielfte gången. Jag försöker andas och bita ihop. När jag inte klarar av det lämnar jag över till min man som låter mig vara frustrerad ifred så inte dottern smittas av mina känslor. Precis som min man vet att han kan lämna över till mig när han inte orkar. Vi har tur som är två vuxna i familjen. Lisa 36 år, mamma till 7-årig dotter

Pratar inte om: Tar ansvar för andra VARFÖR? Jag avstår från saker för att andra ska slippa oroa sig Jag tar ansvar för hur andra mår, är lyhörd för andras känslolägen Jag berättar inte som det är eller förminskar vill inte belasta Syskon tar hand om, skyddar Holmsen, M (2010) Samtalebilder Et kommunikationsverktoy

Pratar inte om: Är till besvär Perspektiv: enbart barnets VARFÖR? För att det är mitt fel För att jag tar för mycket plats, bland annat från syskon Holmsen, M (2010) Samtalebilder Et kommunikationsverktoy

Vi jobbar tillsammans med: Medforskare: 21 barn och ungdomsexperter mellan 7 20 år Samarbetspartner: 1177Vårdguiden, Nka, Region Skåne, Rädda barnen Referensgrupp: 9 Myndigheter & nationella organisationer Referensgrupp: 13 Funktionshinderorganisationer Pilotverksamheter: ca 10 olika verksamheter

Barn som medforskare Varför involvera barn? Fem skäl enligt forskning och erfarenhet: Barns rätt att påverka sin vardag Barnkonventionen Barn stärks av att vara medskapande delaktighet förstärker god självbild Barns medverkan genererar nya idéer och ny kunskap Frågor från barn (enkäter som barn designat) ger bättre respons i undersökningar där barn är respondenter. Barn är mer framgångsrika än vuxna i att få vuxna att ställa upp och svara på känsliga frågor. (Alderson & Morrow (2011), Johansson, B (2010), Kellet (2010), Druin (2009), Gelman (2014)

Barn som medforskare Nivån på barns medverkan i forskning: Nivå 1: Nivå 2: Nivå 3: Nivå 4: På barn barn är inte alls involverade Om barn frågar barn om information Med barn medforskare i vuxnas undersökningar Av barn barn är initiativtagare och genomförare, vuxna handleder

Pilotverksamheter testar Elevhälsa Barn- och ungdomshabiliteringar Hjärnskadecenter Korttidsverksamhet LSS/biståndshandläggare Växelboende Förskola I: Gävle, Karlstad, Malmö, Umeå, Sandviken, Stockholm