YTTRANDE. För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Relevanta dokument
Parlamentariska Landsbygdsutredningen Viktigt att den blir genomförd så snart som möjligt så många av förslagen som möjligt

YTTRANDE. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS

YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

YTTRANDE. Dnr Fi2017/04798/FPM. Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm. Stockholm den 19 februari 2018

För Sveriges landsbygder

För Sveriges landsbygder

Dnr S2017/02040/FST. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

YTTRANDE. Dnr Ju2017/05090/L6. Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) slutbetänkande av Integritetskommittén

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018

Region Skåne Näringsliv

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Komplettering till remissvar För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, SOU 2017:1

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Remissyttrande om Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner Delrapport 2 från 2015 års betaltjänstutredning (Fi 2015:02)

Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42)

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer (SOU 2018:46)

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

YTTRANDE. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

Svensk postmarknad 2019

Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Butikerna är en samarbetsorganisation med ca butiksföretagare som medlemmar i olika branscher inom handeln.

Sveriges Föreningars yttrande över delbetänkandet av Riksbankskommittén Tryggad tillgång till kontanter.

En hållbar regional utveckling

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

Till sista utposten postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54)

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Seniorboendefrågor. SPF seniorerna i Ronneby 23 april 2018 Fredrik von Platen. Arkitekt SAR/MSA * Bostadssakkunnig SPFseniorerna

Betänkandet SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (dnr N2017/00222/HK)

Organisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper?

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Kommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015

Bra boende för seniorer

Statliga jobb. till Gävleborg

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag

SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Boendeplan för Skellefteå kommun

Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2007

Näringsdepartementet Regeringskansliet remissvar Stockholm Martinsson/Moberg

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen ,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER Att betala och att ta betalt

Äldrepolitiskt program

Folkhälsa Fakta i korthet

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

4

YTTRANDE. Dnr S2015/05570/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 2 februari 2016

Det här gör Myndigheten för delaktighet

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Utmaningar på bostadsmarknaden

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

Grundläggande kassaservice

Vårt diarienr: R

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

YTTRANDE. SPF Seniorerna delar flera av utredningens bedömningar.

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Uppdrag om viss utrednings- och samordningsverksamhet avseende bostadsbyggandet i Stockholms län

BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018

Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga

Svensk författningssamling

Landsbygdskommittén. I mars 2016 presenterades ett enigt delbetänkande.

RAPPORT. ISSN Nr 2010:9. Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Uppdrag att följa upp statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016

~1 ADRESSÄNDRING. 3. SvAAB:s bedömning

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900)

Skånes Servicerapport Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för att bo och verka i Skåne

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) Remiss från Finansdepartementet

Remissyttrande över promemorian "Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet" (DS 2017:60 ) Fi2016/04244/DF

YTTRANDE. Dnr S2017/01576/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 14 juni 2017

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE

Transkript:

YTTRANDE Dnr N2017/00222/HL Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 22 mars 2017 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att - en vägledning ska utarbetas för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen, - särskilda landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter i landsbygderna bör utredas, - en nationell vägledning ska utarbetas för kommunerna om hur ett serviceperspektiv kan tillföras den kommunala översiktsplaneringen, - förslag som innebär en försämring av postservicen i landsbygderna ska avvisas, samt att - kreditinstitutens ansvar för att tillgodose sina kunders behov av betaltjänster och kontanthantering regleras i lag. Allmänt Sveriges glesbygder avfolkas. I synnerhet yrkesverksamma yngre människor lämnar för städerna, medan en åldrande befolkning stannar kvar på landsbygden. Det är med andra ord hög tid att stärka landsbygderna. Tidpunkten är alltså illa vald för att försämra samhällsviktig verksamhet som postutdelning och postinsamling, grundläggande betaltjänster, apoteksombud samt teletjänster som bredband. SPF Seniorerna Hantverkargatan 25, Box 225 74, 104 22 Stockholm Tel 08-692 32 50 info@spfseniorerna.se Org nr 88 80 00-2830 Pg 607678-0 Bg 5959-0182 www.spfseniorerna.se

5.1. Landsbygderna i den kommunala översiktsplaneringen SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att Boverket ska få i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur landsbygdernas värden och utvecklingsmöjligheter ska kunna redovisas inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen. God samhällsplanering är viktig i alla kommuner, även i landsbygdsdelarna. Översiktsplaneringen är särskilt viktig i landsbygder, vilka riskerar att behandlas styvmoderligt i den fysiska planeringen, särskilt när det finns en dominerande huvudtätort i kommunen. Det är sålunda viktigt att uppdra åt Boverket att utarbeta vägledningar och synsätt. Därvid är det nödvändigt att utgå från att landsbygder är av olika karaktär. De ser olika ut i olika delar av landet. De har olika förutsättningar, bland annat med anledning av om det rör sig om landsbygder som fått sina olika identiteter beroende av de förhärskande näringsgrenarna i förfluten tid eller i nutid. Det kan vara gamla industriorter, serviceorter för jord- och skogsbruk, fiskelägen stationssamhällen, turistorter, sockencentrum etc. Det är viktigt att fastslå att det rör sig om en särskild typ av samhällsplanering. Fysisk planering karaktäriseras ibland som determinativ, respektive konditionell, samhällsplanering. Det är den senare typen som är bäst tillämplig i landsbygdssammanhang, där det är svårare att vara styrande peka med hela handen och säga exakt hur det ska det vara. Istället måste planeringen där passa på att göras saker när tillfällen och lägen ges. Det finns många förutfattade meningar och konventioner om hur bebyggelse ska gestaltas på landsbygden. Bostäder ska vara högst två våningar och ska vara uppförda med trästommar. 150 år av statliga bygg- och brandbestämmelser har dikterat höjden. Därför bor den seniora befolkningen i våra landsbygder i den typen av hisslösa bostäder och därmed är de per definition otillgängliga. Det är omvittnat att hemtjänsten i landsbygder kan vara dubbelt så dyr som den är stadsmässigare sammanhang. Behovet av tillgängliga bostäder är stort, särskilt i landsbygdernas centralorter, vilket bland annat konstaterats i Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Därför anser SPF seniorerna att det i den fysiska planeringen för landsbygder, med stor omsorgsfullhet, bör hitta lokaliseringar för högre bebyggelse lämpliga för seniorhus, trygghetsbostäder eller vad man vill kalla det. Det är det angeläget att framhålla, när allmänna intressen står mot varandra, att bostadsbyggande är ett allmänt intresse, som också ska tillgodoses. De bostäder som den äldre befolkningen lämnar på våra landsbygder kan var attraktiva som bostäder för inflyttande barnfamiljer eller generationsväxlingsbostäder inom företag på orten med mera. 2

5.2.1 Förbättrade krediter för byggande av bostäder i landsbygderna SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att regeringen bör utreda om långivning till boende i landsbygderna underlättas genom införandet av särskilda landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter i landsbygderna. SPF Seniorerna stöder utredningens förslag om att statligt garanterade bostadslån med stor skyndsamhet ska utredas. Banker lånar inte ut till bostadsbyggande på orter som de bedömer som ekonomiskt svaga. Även byggnadsföretag och entreprenörer har svårt att få kreditiv på normala villkor till bostadsbyggande. 6.2.1 Statlig vägledning till kommunernas arbete med lokal serviceutveckling SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att Boverket ska få i uppdrag att utarbeta en nationell vägledning till kommunerna om hur ett serviceperspektiv kan tillföras den kommunala översiktsplaneringen. Merparten av landets äldre vill bo kvar hemma eller i alla fall i området eller samhället där de bor idag. Hos gruppen äldre finns dokumenterat att större förändringar oftare påverkar den psykiska hälsan negativt. Stressen med att tvingas bryta upp från sin hemvanda miljö påskyndar framför allt depressioner och demens, som i sin tur kan leda till svårare somatiska sjukdomar. För att äldre som bor i glesbygd ska kunna bo kvar där är det därför nödvändigt att det finns tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell och offentlig service. Det handlar då främst om dagligvaror, drivmedel, post, bredband, grundläggande betaltjänster och apoteksombud. 6.2.2 Den samhällsomfattande posttjänsten i landsbygderna SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att regeringen i beredningen av 2015 års postlagsutrednings betänkanden avvisar de förslag som innebär en försämring av postservicen i landsbygderna. SPF Seniorerna menar att postverksamheten bör regleras med tanke på dess betydelse för samhället och dess invånare. Förbundet förordar en reglering som i första hand ser till den enskildes behov och bygger på ambitionen att gynna både invånare och samhället. En reglering ska vara till för att garantera postkunderna en godtagbar postservice oavsett var i landet kunden har sin hemvist. Reglering behövs också för att undvika att tillhandahållaren utnyttjar möjlig flexibilitet till förfång för postkunden. Särskilt gäller detta i förhållande till äldre i glesbygd. Behovet hos den åldrande befolkningen i glesbygd bör tillfredsställas på motsvarande sätt som andra invånares behov tillgodoses. Dessutom skulle ett tydligare regelverk i sig underlätta tillsynen av postmarknaden. 3

Det är viktigt att ta hänsyn till att de äldsta är den grupp som generellt har lägst andel internetanvändare. Detta kommer naturligtvis att förändras efter hand som yngre datorvana individer blir äldre. Men än så länge är de äldre en grupp som bör särbehandlas i dessa avseenden. För många äldre är kostnaden påtaglig för dator, bredband och smart telefon. För några är kostnaden oöverstiglig. Teknik ska inte utestänga människor från delaktighet och gemenskap eller från att ta del av grundläggande service. Det ska inte krävas en dator eller smart telefon för att sända brev till varandra. Många människor står utanför den digitala utvecklingen. Visserligen har mer än 90 procent av befolkningen en dator samt tillgång till och använder internet. Den digitala användningen av internet ökar i alla åldersgrupper, men de digitala klyftorna finns kvar bland de äldre. Drygt 600 000 invånare står vid sidan av internet. Hälften av de äldsta (över 75 år) är icke-användare. Skillnaderna mellan generationerna är avsevärd. Var tredje pensionär känner sig delaktig i informationssamhället resten gör det inte. Det är främst bland pensionärerna som icke-användarna av internet finns. Av de som uppger att de inte kan något om datorer är två av tre pensionärer. Här bidrar den digitala klyftan till en konflikt mellan de som står utanför den nya tekniken och de som känner sig och är inkluderade. Hur många som har eller kan få problem med vardagstekniken som omger oss är svårt att säga. Forskning pekar på att gruppen växer. Det handlar bland andra om de med tidig demens eller lindrig kognitiv svikt, personer med utvecklingsstörning samt de som haft en stroke, men även om äldre i allmänhet. Även friska äldre har ibland svårt att hänga med eftersom tekniken utvecklas och uppdateras så fort. 6.2.3 Kreditinstitutens ansvar för betaltjänster och kontanthantering behöver lagregleras SPF Seniorerna stöder utredningens förslag att kreditinstitutens ansvar för att tillgodose sina kunders behov av betaltjänster och kontanthantering regleras i lag, samt att även företag och föreningar ska omfattas av rätten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, som uttag och insättning av kontanter. Betalkontodirektivet ger Europas konsumenter en ovillkorlig rätt att fortsätta använda kontanter från ett betalkonto över disk eller i uttagsautomater. Sverige är som medlemsstat ansvarig för att säkerställa detta. Det framgår av direktivets artikel 17 c). Därutöver ska Sverige enligt betalkontodirektivet se till att kreditinstitut inte diskriminerar konsumenter på någon av de grunder som anges i artikel 21 av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Artikel 15). Stadgans bestämmelse om icke-diskriminering slår fast att All diskriminering på grund av bland annat ( ) funktionshinder, ålder ( ) ska vara förbjuden. I enlighet med betalkontodirektivet (2014/92/EU) ska Sverige se till att alla eller ett tillräckligt antal kreditinstitut erbjuder konsumenterna betalkonton med grundläggande 4

funktioner (Artikel 16). Sådana grundläggande funktioner är bland andra tjänster som möjliggör uttag av kontanter inom unionen från betalkonto över disk eller i uttagsautomater under eller utanför kreditinstitutets öppettider (Artikel 17 c). Två syften med att Sverige ska säkerställa att ett tillräckligt antal kreditinstitut erbjuder kontanthantering anges i direktivet: - att garantera att samtliga konsumenter har tillgång till betalkonton med kontanthantering, och - att förhindra snedvridning av konkurrensen (Artikel 16). SPF Seniorerna anser att möjligheten till att använda kontanta betalmedel genom lag ska fastslås som en individuell rättighet. Om inga krav ställs på kreditinstitutens utbud av kontanttjänster kommer dessa att avvecklas och småningom helt försvinna från marknaden. Bankföreningens statistik visar att över hälften av bankkontoren var kontantlösa vid utgången av 2014. Under 2015 har ännu fler bankkontor gjorts kontantlösa. I länsstyrelsernas årsrapport 2015 Bevakning av grundläggande betaltjänster uppmärksammas att bland andra seniorer, personer med vissa funktionsnedsättningar, nyanlända och personer med dålig ekonomi inte i tillräcklig utsträckning kan ta del av digitala betaltjänster och därför har behov av kontanttjänster. Vidare finns vissa geografiska områden där brister i tekniken och bredbandstäckningen leder till att digitala betalsätt fungerar mindre bra och därmed gör personer, organisationer och företag i sådana områden beroende av kontanter. I dessa områden är det främst tillgången till insättningstjänster som brister eller saknas helt. I nyss nämnda områden är personer, organisationer och företag hänvisade till kreditinstituten för att göra insättningar. När det gäller uttag av kontanter finns oftast fler aktörer som tillhandahåller den tjänsten. SPF Seniorerna anser att det går att utforma en lagstiftning som både säkerställer konsumenters rätt till betalkonto med kontant service samtidigt som den är konkurrensneutral. I detta ärende har förbundsstyrelsen beslutat. Martin Engman, samhällspolitisk chef, har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också sakkunnig Fredrik von Platen deltagit. Christina Rogestam Förbundsordförande 5