Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017
Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund Patienten i centrum Klientcentrerad vård Empati
Hälsa och helhet den personcentrerade vårdens grund Det som skapar hälsa för den enskilda patienten är i fokus för hela vårdteamet. Utifrån en holistisk syn är personcentrerad vård en grund för jämlik vård och hälsa.
Personcentrerad vård Begreppet är en vidareutveckling av patientcentrerad vård och tydliggör att patienten är en person som större delen av sitt liv lever utanför hälso- och sjukvården. En person med en unik livssituation med närstående, vardagsliv, vilja och idéer om hur vården bäst ska utformas. Patientens behov och resurser måste styra vårdens arbetssätt. Vården ska ses som en symbios mellan medicin, omvårdnad, rehabilitering och främjande insatser för att patienten själv ska kunna hantera sin situation.
Alltid person- Ibland patient Patient är en person erhåller eller är registrerad för att erhålla hälsooch sjukvård Definition enligt Socialstyrelsen termbank
Östgötamodell för jämlik hälsa
Vad är viktigt för dig? The treatment of a disease may be entirely impersonal; the care of the patient must be completely personal Ask what matters to you instead of what is the matter with you Dr. Francis Peabody, 1881-1927
Ett hälsofrämjande förhållningssätt Ett förhållningssätt som stärker en patients upplevelse av hälsa, välbefinnande och kontroll över sin situation. Patientens motivation och mål tydliggörs i samtalet som också kan ge kraft att tro på den egna förmågan och stärka känslan av sammanhang. Detta är viktigt för alla patienter, men särskilt viktigt när man har en kronisk sjukdom.
Aktuell forskning Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet- GPCC, http://gpcc.gu.se/ Inger Ekman, (2104) Personcentrering inom Hälso- och sjukvård Anna Hertting & Margareta Kristenson, (2012) Hälsofrämjande möten-från barnhälsovård till palliativ vård Socialstyrelsen (2015), Att mötas i Hälso- och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor 9
Nationella och regionala behandlingsriktlinjer för personcentrerad vård - De flesta riktlinjer från Socialstyrelsen har ett stycke eller avsnitt som tar upp delaktighet i vården men få nämner begreppet personcentrerad vård. - Astma/KOL, Palliativ vård och Demens Evidens - I de vårdprogram från som genomsökts saknas i de flesta fall stycken om delaktighet. Begreppet personcentrerad vård ses i dokumenten. - Demens - Vårdprocessprogram demens och Diabetes vårdprogram.
-drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda Livsvillkor Strategisk plan med treårsbudget 2017-2019 - Framtidens utmaningar består i att kunna möta teknikutveckling, samt nya behandlingsformer och riktlinjer. - Målsättningen är ökad hälsa för medborgarna, vilket innebär hälsoinsatser av olika slag. - Lösningarna för framtidens utmaningar kommer finnas inom olika områden som exempelvis personcentrerad vård, processutveckling och kvalitetsutveckling, e-hälsa och digitalisering, samt att använda kompetenser rätt. 11
Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen/ Patientsäkerhetslagen/ / Lagen om patientnämndverksamhet Högre krav ställs på tillgänglighet, delaktighet och valmöjlighet Patienten ska vara delaktig i sin vård inte bara en del av sin vård Respekt för patientens självbestämmande Information Möjlighet till val av behandling Att arbeta med personcentrerat är att följa hälso- och sjukvårdslagen.
Ex NSCs Strategiska mål Medborgare- Jämlik hälso- och sjukvård Process- Kunskapsbaserad verksamhet Ingångs nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 1 Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Andel patienter (kvinnor och män, totalt) som upplever ett respektfullt och hänsynsfullt bemötande - värde 2016: kliniker VC 92% 89% Mål 2017 Mål 2019 >87 % >91% Källa Nationell patientenkät Period ÅR 29 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyg gande arbete Andel kliniker som använder patientrapporterade mått PROM och/ eller PREM i sin uppföljning Ny indikator Skapa Nuläge 75 % VE redovisni ng DÅ 04, 08, ÅR 13
Mötet med patienten Mötet och samtalet med patienten är grunden för all hälso- och sjukvård. Värdet av hälso- och sjukvård uppstår i mötet och interaktionen mellan patienten och vården. En personcentrerad vård där personalen har ett hälsofrämjande förhållningssätt skapar förutsättningar för professionell och effektiv vård. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Två experter som möts De professionella inom hälso- och sjukvården är specialister på medicinska insatser men patienten är specialist på sitt eget liv. Att vara professionell innebär att kunna göra patienten delaktig utan att abdikera från uppdraget och ansvaret att vara medicinsk beslutsfattare. och sjukvård (HFS)
Den egna vården Berättelsen Behov. Resurser. Motivation. Mål. Livssituation. Förförståelse. Lyssna på berättelsen. Strukturerad dokumentation Partnerskapet Ömsesidig respekt. för patientens kunskap och erfarenheter och för vårdpersonalens och teamets kunskap och erfarenheter. Överenskommelsen Tydliggöra mål, ansvar, aktiviteter och uppföljning. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Vårdplan. Strukturerad dokumentation.
Frågeställningar Vad tar du med dig hem? Vad kan du göra redan imorgon? Vad vill du ska vara annorlunda ett år framåt? 17
Systematiskt arbete För att uppnå personcentrerad vård där alla har ett hälsofrämjande förhållningssätt krävs ett systematiskt arbete och organisatoriska förändringar som kan skapa förutsättningar för alla professioner i hälso- och sjukvården. Vinsterna är många och kan ses i olika perspektiv. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Personcentrerad arbetsmetod Individnivå Berättelsen, öppen kommunikation Utgå från patientens resurser och förutsättningar Tillhandahålla verktyg för delaktighet och egenvård Ge information om vård och behandling Överenskommelser/ vårdplan Vara tillgängliga och transparenta Enhetsnivå- Arbetsplatsen Personcentrerade vårdprocesser - team Patienter får lämna synpunkter och medverka i förbättringsarbete Lokaler och utrustning Vara tillgängliga och transparenta Personcentrerat ledarskap Organisationsnivå Personcentrerat ledarskap Skapa förutsättningar Efterfråga resultat Lokaler och utrustning Vara tillgängliga och transparenta
Övergripande Hälsorådet Utbildningar Yrkesprofessioner Framtida behov, involvera HR och ekonomer Patientdelaktighet Förbättringar när det gäller övergångar patient- befolkningmedarbetar- samt styr- och ledningsperspektivet 20
Exempel från centrala länsdelen i Östergötland Information och diskussion vid flera tillfällen på Närsjukvården centralas ledningsgrupp. Neurologen genomför ett förbättringsarbete för att öka personcentreringen ex bättre patientinformation Öron- näsa och hals vill informera all sin personal och har projekt för att öka personcentreringen ex app. Närsjukvårdsdirektören i centrala jobbar med att frågan alltid skall ställas Vad är viktigt för dig? 21
Exempel från Närsjukvården i västra Östergötland Psykatrin, avd 8, möjlighet till Egen inläggning Psykiatrin, mottagning Motala lasarett, interprofessionella team runt patientens vårdplan Habilitering, focusgruppsintervjuer med föräldrar till barn med många vårdkontakter Rehab Väst - Neuroteam, utveckla teamarbetet mellan yrkesgrupper, pat byter erfarenheter med varandra och att hantera livsomställning Medicinska specialistkliniken, Måltidens betydelse för hälsan, in- och utskrivningssamtalet 22
Östra Östergötland Introduktion på APT på de flesta enheter 2016 (Psykiatrin planerar ett helhetsgrepp 2018) GAVA Kolmårdens VC Rehab Öst planerar studiecirkel för personalen till hösten 23
Utmaningar Många anser redan att de arbetar personcentrerat Att få bra övergångar Individ Medarbetare- Organisation Teamarbete Organisationsförändringar Låg bemanning stress medför tunnelseende försvårar närvaro 24
Referenser Socialstyrelsen (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård HFS (2015). Personcentrerad vård GPCC (2016). Personcentrerad vård Läkartidningen (2014). Partnerskap med patienten gör vården effektivare Läkartidningen (2014). Personcentrerad vård förkortade tiden på sjukhus Svensk sjuksköterskeförening (2010). Personcentrerad vård Vårdhandboken (2013). Personcentrerad vård M.fl. 25
Hälsofrämjande förhållningssätt i personcentrerad vård HTTP://WWW.HFSNATVERKET.SE/SV/HFS- MATERIAL-ATT-LADDA-NER/
Det är viktigare att veta vilken slags person som har en viss sjukdom än att veta vilken sjukdom personen har. Hippokrates, ca. 400 f.kr. Kontaktuppgifter Hälsoprocessledare: Linda Karlsson 31603, 0702-148240 Linda.ev.karlsson@regionostergotland.se Anna-Karin Schöld 38512, 0730-231413 Anna-Karin.Schold@regionostergotland.se Elin Glad 42242, 0727-116810 Elin.Glad@regionostergotland.se