Lt Blekinge Sjukfall > 28 dagar

Lt Blekinge Sjukfall > 28 dagar 2002-2008 Jan Resebo, Kompetenscentrum, Landstinget Blekinge - skrift 2008:2

2 Inledning För elfte året i rad har en sjukfallsinventering i Blekinge län genomförts. Inventeringen avser samtliga sjukfall längre än 28 dagar vid utgången av vecka 46, november 2008. Personer med Sjuk- och aktivitetsersättning (S/A), tidigare begreppet förtidspension, ingår ej i denna undersökning. Denna rapport har för avsikt att, förutom att redovisa utfallet på den senaste inventeringen, även följa utvecklingen över tiden, dvs från år 2002 t o m år 2008. Det bör påpekas att samtliga inventeringar utgör en ögonblicksbild, m a o en bild över det aktuella läget vid en viss bestämd tidpunkt och inte en inventering som speglar samtliga sjukskrivningar som varit aktuella under ett år. Metod Inventeringen av sjukfallen har skett manuellt och har utförts av handläggare av sjukfall vid Försäkringskassan. Dessa har gått igenom samtliga aktuella sjukfall och bokfört de efterfrågade variablerna på de framtagna blanketterna. Underlagen har lämnats till Kompetenscentrum som manuellt har registrerat varje enskild blankett i ett statistikprogram, SPSS. Med hjälp av ITenheten har materialet även kunnat delas upp på fler nivåer såsom förvaltning, befattningsområde och befattningskategori. Resultatet har därefter bearbetats och analyserats. Resultat Av personalkontoren inom respektive kommun, från Landstinget Blekinge och från Länsstyrelsen har erhållits underlag som gjort det möjligt att genomföra vissa bearbetningar. Kommunerna och landstinget har redovisat antalet tillsvidare- och visstidsanställda och Länsstyrelsen har redovisat antalet anställda vid ett tjugotal olika företag i länet. När det gäller privata företag kan konstateras att de uppvisar en genomsnittlig andel sjukskrivna motsvarande 1,5 procent. Merparten, 12 av 14 företag uppvisar en andel sjukskrivna motsvarande 0,6 till 2,9 procent. Något enstaka företag avviker från mängden och uppvisar en sjukskrivningstendens omfattande fyra procent. Förhållandet är mycket mer positivt än vid föregående mätning. Antalet anställda (tillsvidare- och visstidsanställda) och andelen sjukskrivna kommun- och landstingsanställda åskådliggörs härefter. Av uppställningen framkommer även i vilken omfattning sjukskrivningarna förändrats sedan föregående mätning i november 2007. Andelen sjukskrivna vid föregående mätning återfinns inom parentes. Antal anst. Andel sjukskrivna, % Förändring i antal sjukskrivna sedan nov 07, % Karlskrona 5484 3,2 (4,6) - 35 Ronneby 3021 3,9 (5,3) - 24 Karlshamn 2788 3,4 (4,5) - 27 Sölvesborg 1673 2,0 (3,6) - 46 Olofström 1188 2,3 (2,9) - 23 Lt Blekinge 4982 2,4 (3,8) - 34 Totalt 19136 3,0 (4,3) - 32

3 Av uppställningen framkommer att andelen sjukskrivna, kommun- och landstingsanställda, fortfarande minskar. För landstingets del ser sjukfallsutvecklingen sedan år 2002 ut enligt nedanstående figur. Figur 1 Antal sjukfall vid olika mättillfällen Den minskning av antalet fall som skett mellan november 2007 och november 2008 motsvarar 34 procent. Denna minskning beror till något högre del på ett ökat utflöde. Gruppen sjukfall > 365 dagar har minskat från 79 personer till 47. Minskningen motsvarar 41 procent. Antalet nytillkomna sedan föregående undersökning (2007) utgör vid denna undersökning 75 personer jämfört med 105 personer i perioden 2006 till 2007. En minskning med 29 procent. Härefter följer en redovisning utifrån olika variabler och dess förändring över tiden. För vissa variabler sker en jämförelse med länets utfall i samband med novemberundersökningen, 2008.

4 Köns- och åldersfördelning Figur 2 Antal män och kvinnor vid olika mättillfällen Kvinnor utgör den största andelen anställda inom Landstinget Blekinge varför det faller sig naturligt att fördelningen bland de sjukskrivna, procentuellt sett, utgör 88 mot 12 procent (2008). Antalet kvinnliga sjukskrivna har minskat med 34 procent och antalet män med 29 procent. Landstinget karakteriseras också av att personalen har en förhållandevis hög medelålder. Detta medför bl a att merparten av de sjukskrivna återfinns inom åldersintervallet 40 till 60 år. Figur 3 Åldersfördelning (antal) Personal mellan 40 och 60 års ålder svarar för 66 procent av sjukskrivningarna. Vid föregående undersökning utgjorde de även då 66 procent. Antalsmässigt har gruppen 40 59 år minskat med 34 procent. Medelåldern för samtliga sjukskrivna är 52 år.

5 Sjukskrivningsgrad Diskussioner kring nödvändigheten av att sjukskriva personer på heltid har pågått under flera år och ett sätt att påverka socialförsäkringskostnaderna och som ofta debatterats, är att öka antalet deltidssjukskrivningar. Detta givetvis inte enbart med tanke på kostnader utan även som ett led i att fokusera mer på kvarvarande arbetsförmåga istället för på arbetsoförmåga. De anställda inom landstinget har under flera år visat sig vara den klart bästa gruppen, vad avser deltidssjukskrivning, jämfört med länet i övrigt. Figur 4 Andel deltidssjukskrivna Av figuren framgår att för sjätte gången i följd är andelen deltidssjukskrivna större än andelen heltidssjukskrivna bland sjukskrivna landstingsanställda. Siffrorna för Blekinge avser sjukskrivna yrkesverksamma. Sjukskrivningslängd Ur försäkringskassans databas framkommer att de riktigt långa sjukskrivningarna (> 365 dagar), på riksnivå, har minskat med 20,8 procent under det senaste året. Närmare 55520 personer i riket hade, i oktober 2008, varit sjukskrivna i mer än ett år och utgör ca 44,5 procent (46,1 % år 2007) av samtliga sjukskrivningar >29 dagar. För Blekinges del kan i denna undersökning konstateras följande förhållande, nämligen att de 826 personer som har en sjukskrivningslängd som omfattar mer än ett år utgör 43 procent (40,6 % år 2007) av samtliga långtidssjukskrivna i Blekinge. Antalet fall överstigande 365 dagar har minskat i Blekinge med 16,3 procent. Med andra ord en mycket positiv utveckling. Gruppen sjukskrivna landstingsanställda med ett sjukfall överstigande 365 dagar har minskat med 41 procent, från 79 till 47 personer, och deras andel uppgår numera till 39 procent (se figur 5). Detta är en minskning med fyra procentenheter sedan november 2007.

6 Figur 5 Andel sjukskrivna > 365 dagar Inventeringen visar dessutom att 42 procent (20 personer), av de 47 som har ett sjukfall överstigande ett år, befinner sig över tvåårsgränsen, dvs vad vi kan kalla riktigt långa fall. Tvåårsfallen har antalsmässigt minskat med 39 procent jämfört med november 2007. Diagnos Diagnoserna är hämtade från läkarintygen och angivna enligt klassifikationssystemet ICD 10. Den diagnos som anges som huvuddiagnos, exempelvis F 32, M 79 etc, är den som registreras i undersökningen oavsett om en individ har mer än en diagnos. Diagnoserna har grupperats på så sätt att de diagnoser som hänför sig till psykiatriska besvär, depressioner, utmattningssyndrom, ångest, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, etc, återfinns i en huvudgrupp kallad psykisk ohälsa. Besvär från rörelseorgan inklusive värk/smärta, exempelvis lumbago ischias, olika former av arthroser, frakturer i händer, armar och ben, fibromyalgi, värk i rygg, axlar, nacke, kroniskt värksyndrom återfinns i gruppen rörelseorgan/v/s. Cirkulationsdiagnoserna utgörs främst av hjärtinfarkt, hjärninfarkt och angina pectoris. Gruppen övrigt innehåller alla övriga diagnoser. Allra vanligast bland dessa är nervskador i extremiteter, bröstcancer, coloncancer, MS, graviditetsproblematik, Mb Chron (magtarmkanalen) samt psoriasis. Den nedanstående figuren beskriver diagnosfördelningen vid detta senaste mättillfälle.

7 Figur 6 Diagnosfördelning, november 2008 Den modell som använts vid tidigare mätningar och som ger oss möjlighet till jämförelser över tiden framgår av figur 7. Figur 7 Diagnosfördelning vid olika mättillfällen Antalet diagnoser har minskat inom samtliga diagnosområden men minst inom området övrigt vilket förklarar att andelen sjukskrivna inom detta område är högre jämfört med föregående mätning. Antalet personer sjukskrivna för psykisk ohälsa har minskat med 33 procent och de med problem inom rörelseapparaten har minskat med 35 procent.

8 Sjukskrivande instanser Fördelningen av vilka instanser som sjukskriver har följts vid samtliga mätningar och små variationer har förekommit. Sedan mätningen i november 2002 framgår variationerna i nedanstående figur. Figur 8 Sjukskrivande instanser Jämfört med den sjukskrivna populationen i övrigt framkommer att de landstingsanställda i mycket högre utsträckning sjukskrivs av företagshälsovården för sina besvär och i ganska liten omfattning vänder sig till privatpraktiserande läkare. M a o återfinns nästan var tredje sjukskriven landstingsanställd hos företagshälsovården. Till antalet utgör de 38 personer. Drygt 47 procent av de anställda som sjukskrivs av FHV är sjukskrivna inom diagnosområdet psykisk ohälsa och samma förhållande råder inom området rörelseorgan.

9 Var i organisationen återfinns de sjukskrivna? Antalet sjukskrivna, på förvaltningsnivå, vid de olika mättillfällena framgår av nedanstående bild. Några förvaltningar har så få sjukskrivna varför de i denna redovisning bakas ihop och benämns Övriga. Figur 9 Fördelning på förvaltningsnivå Förändringen av antalet sjukskrivna varierar men inom samtliga förvaltningar har antalet långtidssjuka minskat. Inom BLS har antalet sjukskrivna mellan mättillfällena i november 2007 och 2008 minskat med 28 procent, 22 personer. Motsvarande för primärvård, psykiatri och övriga är 40 procent (12 personer), 31 procent ( 9 personer) samt en minskning inom den sammanslagna gruppen övriga motsvarande 42 procent (19 personer). Den totala andelen långa fall (>365 dagar) har minskat inom några förvaltningar och speciellt inom primärvården. Fördelningen ser ut enligt nedan (år 2007 inom parentes). BLS 36 % (40 %) PV 44 % (60 %) PS 40 % (45 %) Övr 38 % (36 %) En intressant bearbetning är givetvis att utifrån antalet sjukskrivna inom respektive förvaltning åskådliggöra andelen sjukskrivna, den s k sjukligheten inom respektive förvaltning. Den bild som framträder vid en jämförelse mellan undersökningarna i november 2002 till november 2008, uppvisar följande resultat ( se figur 10 på nästa sida).

10 Figur 10 Andel sjukskrivna av antal anställda Samtliga förvaltningar har minskat sin andel sjukskrivna och detta inte enbart beroende av att fler sjukfall avslutats utan även att inflödet har minskat. Befattningsområde En kodning på befattningsområde har genomförts och fördelningen av de sjukskrivna återges nedan. Några befattningsområden redovisas ej då antalet sjukskrivna är för få. (År 2007 inom parentes). Befattningsområde Antal anställda Antal sjukskrivna Sjuklighet % Hälso- och sjukvård 2638 75 (103) 2,8 (3,8) Administration 720 18 (28) 2,5 (3,9) Ekonomi o trpt 312 12 (23) 3,8 (6,7) Sedan november 2007 har andelen sjukskrivna minskat inom samtliga befattningsområden.

11 Nedanstående tabell, på nivån befattningsområde, visar hur de olika diagnoserna fördelar sig inom några av befattningsområdena. Tabell 1 Diagnosfördelning/befattningsområde Diagnos rörelseorg cirkulation övrigt psyk ohälsa Total Hälso och sjv Antal 28 3 19 25 75 % 37,3% 4,0% 25,3% 33,3% 100,0% Administration Antal 9 0 5 4 18 % 50,0%,0% 27,8% 22,2% 100,0% Ek/trp Antal 4 1 2 4 11 % 36,4% 9,1% 18,2% 36,4% 100,0% Jämfört med föregående undersökning, 2007, så har antalet sjukskrivna, oavsett diagnos minskat inom samtliga befattningsområden. Figur 11 Andel sjukskrivna > 365 dagar Av figuren framkommer att det skett varierande förändringar inom de olika befattningsområdena. Den största reella förändringen har skett inom området Tandvård. Där finns vid denna undersökning inte någon med en sjukskrivningslängd överstgigande ett år.

12 Totalt sett, som tidigare påtalats, är landstingsanställda sjukskrivna en grupp som till förhållandevis stor del är deltidssjukskrivna. Är det då någon större skillnad mellan befattningsområdena? Följande tabell visar förhållandet hel/deltidssjukskrivningar inom respektive befattningsområde. Tabell 2 Sjukskrivningsgrad/befattningsområde Sjukskrivningsgrad Heltid Partiellt Total Hälso och sjv Antal 34 41 75 % 45,3% 54,7% 100,0% Administration Antal 5 13 18 % 27,8% 72,2% 100,0% Ek/trp Antal 2 9 11 % 18,2% 81,8% 100,0% En förhållandevis hög andel deltidssjukskrivningar återfinns inom samtliga områden. Utöver indelning på förvaltningsnivå och befattningsområde finns möjlighet till nedbrytningar på området befattningskategori. Detta innebär att olika variabler kan presenteras utifrån yrkeskategori, dvs sjuksköterska, barnmorska, läkare, läkarsekreterare etc. Allt material går ej att presentera i rapportform utan måste ses som arbetsmaterial då det inom vissa yrkeskategorier finns alldeles för få sjukskrivna. Några förhållanden går dock att redovisa. Bland de befattningskategorier som har fler än tio sjukskrivna utgör andelen sjukskrivna följande. År 2007 återfinns inom parentes Kategori % Hälso-o sjvpersonal 3,9 (4,5) Ekonomi o trpt 4,1 (7,2) Ssk, barnm, biomed.anal 2,3 (3,4) Adm.personal 3,7 (3,9) Av uppställningen framgår bl a att andelen sjukskrivna minskat inom samtliga kategorier. Flest antal sjukskrivna återfinns inom befattningsområdet sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker, 41 personer eller 34 procent. Övrig hälso- och sjukvårdspersonal utgör 28 procent av de sjukskrivna, tillsammans 62 procent av alla sjukskrivna. En genomgång av materialet, när det gäller dessa grupper, visar följande.

13 Ssk, barnm, biomed.ana Övr. sjukv.personal Ålder, 50 år eller äldre 61 % 85 % Deltidssjukskrivna 54 % 56 % Sjukskrivningslängd > 365 dag. 37 % 35 % Psykisk ohälsa 42 % 24 % Rör.organ/värk/smärta 32 % 44 % Kortfattat framgår att de sjukskrivna i sjuksköterskegruppen, i förhållande till övrig sjukvårdspersonal, är något yngre, något mindre deltidssjukskrivna, något längre sjukskrivningsperioder, till mycket större del är sjukskrivna för psykisk ohälsa och till mindre del för besvär i rörelseorganen med tillhörande värk/smärta. Avslutande kommentarer Denna sjukfallsinventering är som tidigare nämnts en totalinventering av pågående sjukfall längre än 28 dagar vid ett visst givet datum (i detta fall 17 november 2008). Detta speglar inte den totala sjukfrånvaron under ett år men ger ändå tillgång till värdefull information. Inventeringen ger möjlighet till jämförelser på flera olika nivåer samt även möjlighet att studera utvecklingen för sjukskrivna landstingsanställda över tiden. Sjukskrivningar kostar förutom lidandet för den enskilde stora pengar för alla inblandade. Det känns därför tillfredsställande att årets sjukfallsinventering återigen uppvisar ett minskat antal sjukfall. Totalt för landstingets del med 34 procent. Denna minskning beror till något högre del på ett ökat utflöde men även antalet nytillkomna sedan föregående undersökning (2007) har minskat (29 %). Den s k sjukligheten, dvs antalet sjuka per etthundra anställda, varierar något mellan de olika förvaltningarna och de största positiva förändringarna återfinns inom Primärvård, Psykiatri och bland Övriga förvaltningar som minskat sin andel sjukskrivna med nästan två procentenheter. Bland de olika befattningsområdena återfinns högst andel sjuklighet, precis som tidigare inom Ekonomi & transport, 3,8 procent men positivt är att andelen minskat sedan föregående mätning då resultatet var 6,7 procent. Regeringen lade i mars 2003 fram en proposition om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. Bl a skulle fokus läggas på kvarvarande arbetsförmåga istället för arbetsoförmåga. Utgångspunkten var att använda partiell sjukskrivning i stället för heltidssjukskrivning när så var möjligt. Denna studie visar att andelen partiellt sjukskrivna under de senaste åren har ökat och det finns ingen annan grupp än sjukskrivna landstingsanställda som kan uppvisa ett sådant resultat som 60 procent deltidssjukskrivna. Ett observandum är dock att det finns en tendens att deltidssjukskrivning leder till längre sjukfall. Medelsjukskrivningslängden, vid tiden för

14 denna undersökning, var för heltidssjukskrivna 285 dagar och motsvarande för deltidssjukskrivna 441 dagar. En positiv utveckling utgör de riktigt långa fallen, dvs sjukfall >365 dagar. Denna undersökning visar att dessa fall numera utgör 39 procent (föregående undersökning 43 procent) av samtliga sjukskrivna. Antalsmässigt är det en minskning motsvarande 39 procent. Den psykiska ohälsan som tidigare tenderat att öka oroväckande har även denna gång antalsmässigt minskat kraftigt (33 %). Då antalet sjukskrivna minskat inom samtliga diagnosgrupper så utgör den psykiska ohälsan vid detta tillfälle 31 procent. Störst andel sjukskrivna återfinns inom området rörelseorgan (40 %). Högst antal sjukskrivna, 75 personer, återfinns som tidigare påpekats, inom området Hälsooch sjukvård och vid en uppdelning av detta befattningsområde kan konstateras att i sjuksköterskegruppen återfinns psykisk ohälsa till 42 procent. Med andra ord så är fyra av tio, i denna grupp, sjukskrivna för besvär som kan kategoriseras som psykisk ohälsa. Förhållandet måste fortfarande ses som allvarligt då dessa diagnoser dessutom tenderar att resultera i riktigt långa sjukfall. Det är givetvis viktigt att komma till ett avslut i sjukfallen så att de inte i onödan tilltar i längd. En viktig faktor att tänka på är att orsak till sjukfrånvaro inte bara är hälsorelaterad, utan har samband med flera olika faktorer såsom exempelvis arbetsmiljö, ålder, personliga faktorer och även förändringar inom socialförsäkringssystemet och arbetsmarknaden. Vilka vägar finns då att lösa det stora problemet med långvariga sjukskrivningar? Problemet gäller inte bara de som är inne i systemet utan att dessutom ytterligare motverka inflödet av nya sjukfall. Några viktiga faktorer som återigen bör påpekas är att tidiga insatser med att aktivt hjälpa den sjukskrivne åter i arbete, skapandet av rätt förväntningar samt coaching kan innebära att ett sjukfall lättare kan avslutas inom rimlig tid. Försäkringskassans omorganisation samt inrättandet av personliga handläggare bör komma väl till pass i det fortsatta arbetet. Erfarenheten visar att moment som tidiga avstämningsmöten, handlingsplaner etc är oerhört viktiga. En annan möjlig och förmodligen framkomlig väg är att ytterligare förbättra samarbetet mellan Försäkringskassan och sjukvården. Läkarna utgör en viktig målgrupp när det gäller sjukskrivningar och här har Försäkringskassan sedan några år bedrivit dialoger bl a kring sjukskrivning och läkarintyg. Det är också viktigt att den inrättade Försäkringsmedicinska kommittén intensifierar sitt arbete kring det av Socialstyrelsen framtagna beslutsstödet. De redan påbörjade dialogerna med företrädare inom sjukvården kommer att fortsätta under år 2009. Det resurskrävande arbetet med att hejda antalet långa sjukskrivningar, >365 dagar måste fortsätta i oförminskad takt. Detta innebär inte att enbart den personal som tillhör Försäkringskassan utan samtliga involverade, läkare, övrig sjukvård, arbetsgivare och inte minst de sjukskrivna själva, fortfarande behöver höja sitt engagemang och förbättra sina ansträngningar för att sjukskrivningarna både skall kunna förkortas och i bästa fall ej ens uppstå.

15 Tabellbilaga

16 Förvaltning * Kön Man Kön Kvinna Total Primärvård Count 1 17 18 % 5,6% 94,4% 100,0% BLS Count 9 49 58 % 15,5% 84,5% 100,0% Psykiatri Count 4 16 20 % 20,0% 80,0% 100,0% Övriga Count 1 25 26 % 3,8% 96,2% 100,0% Total Count 15 107 122 % 12,3% 87,7% 100,0% Förvaltning * Åldersklass åldersklass 19-29 30-39 40-49 50-59 60- Total Primärvård Count 0 3 0 11 4 18 %,0% 16,7%,0% 61,1% 22,2% 100,0% BLS Count 1 8 11 26 12 58 % 1,7% 13,8% 19,0% 44,8% 20,7% 100,0% Psykiatri Count 0 2 6 9 3 20 %,0% 10,0% 30,0% 45,0% 15,0% 100,0% Övriga Count 1 2 6 11 6 26 % 3,8% 7,6% 23,1% 42,3% 23,1% 100,0% Total Count 2 15 23 57 25 122 % 1,6% 12,3% 18,9% 46,7% 20,5% 100,0%

17 Förvaltning * Sjukskrivningsgrad Sjukskrivningsgrad Heltid Partiellt Total Primärvård Count 8 10 18 % 44,4% 55,6% 100,0% BLS Count 23 35 58 % 39,7% 60,3% 100,0% Psykiatri Count 8 12 20 % 40,0% 60,0% 100,0% Övriga Count 10 16 26 % 38,5% 61,5% 100,0% Total Count 49 73 122 % 40,2% 59,8% 100,0% Förvaltning * Sjukskrivningslängd sjukskrivningslängd, klassindelat 29-90 91-180 181-365 366- Total Primärvård Count 3 3 4 8 18 % 16,7% 16,7% 22,2% 44,4% 100,0% BLS Count 16 9 12 21 58 % 27,6% 15,5% 20,7% 36,2% 100,0% Psykiatri Count 6 1 5 8 20 % 30,0% 5,0% 25,0% 40,0% 100,0% Övriga Count 4 4 8 10 26 % 15,4% 15,4% 30,8% 38,5% 100,0% Total Count 29 17 29 47 122 % 23,8% 13,9% 23,8% 38,5% 100,0%

18 Förvaltning * Diagnos Diagnos rörelseorg cirkulation övrigt psyk ohälsa Total Primärvård Count 7 0 3 8 18 % 38,9%,0% 16,7% 44,4% 100,0% BLS Count 21 4 16 17 58 % 36,2% 6,9% 27,6% 29,3% 100,0% Psykiatri Count 7 0 7 6 20 % 35,0%,0% 35,0% 30,0% 100,0% Övriga Count 14 1 4 7 26 % 53,8% 3,8% 15,4% 26,9% 100,0% Total Count 49 5 30 38 122 % 40,2% 4,1% 24,6% 31,1% 100,0% Förvaltning * Sjukskrivande läkare Sjukskrivande läkare Läkare i Läkare i Läkare på Företagsläk Privat primärvård psykiatri sjukhus are läkare Total Primärvård Count 1 4 7 5 1 18 % 5,6% 22,2% 38,9% 27,8% 5,6% 100,0% BLS Count 10 5 26 16 1 58 % 17,2% 8,6% 44,8% 27,6% 1,7% 100,0% Psykiatri Count 4 0 9 7 0 20 % 20,0%,0% 45,0% 35,0%,0% 100,0% Övriga Count 4 2 9 10 1 26 % 15,4% 7,6% 34,6% 38,5% 3,8% 100,0% Total Count 19 11 51 38 3 122 % 15,6% 9,0% 41,8% 31,1% 2,5% 100,0%