Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Relevanta dokument
Vi är Försäkringskassan

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson


Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Försäkringskassans vision

1. Rehabiliteringsrutiner

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

CHECKLISTA REHABILITERING

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

en handbok om rehabilitering

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Information nollplacerade På rätt väg

Vad händer om jag blir sjuk?

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

REHABILITERINGS- POLICY

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter:

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

REHABILITERINGSPOLICY

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Frukostmöte 12 oktober syftar till att skapa förståelse och acceptans för varandras uppdrag och kompetens

Transkript:

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsningar Arbetsförmågebedömning Anna Tölli, Carina Appelqvist 2

Rätten till sjukpenning? Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) max 7,5 basbelopp Basbelopp 2017: 44 800kr Max SGI: 336 000 kr/år Ändringen 2016 Försäkringskassan inte längre kan betala ut sjukpenning under tiden de utreder rätten till sjukpenning. Sjukpenning kan betalas under utredningstid om det sannolikt finns rätt till sjukpenning. Handläggaren ska då ta ett interimistiskt (tillfälligt) beslut. Sjukdom föreligger och sjukdomen skall vara styrkt med läkarintyg Läkarintyg beskriver hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan (funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar) Arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst 25% Anna Tölli, Carina Appelqvist 3

Rätten till sjukpenning? Sjukpenning på normalnivå l högst 365 dagar under en period av 450 dagar (ramtid) l ersättningsnivå 80 % Sjukpenning på fortsättningsnivå l kan beviljas efter ansökan (synnerliga skäl) l ersättningsnivå 75 % Fler dagar med sjukpenning på normalnivå från dag 366 kan beviljas efter ansökan (allvarlig sjukdom) ersättningsnivå 80 % Anna Tölli, Carina Appelqvist 4

Bedömning av arbetsförmåga Anställda dag 1-90 mot ordinarie arbetsuppgifter dag 91-180 mot anpassade arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare dag 181-365 mot hela arbetsmarknaden Egna företagare dag 1-180 mot ordinarie arbetsuppgifter dag 181-365 mot hela arbetsmarknaden Arbetslösa Dag 1-365 mot hela arbetsmarknaden Anna Tölli, Carina Appelqvist 5

Anna Tölli, Carina Appelqvist 6

Kontaktmöte: Samarbetsform mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för anställda och arbetslösa För arbetssökande ska kontaktmötet hållas under de 90 första dagarna Försäkringskassan erbjuder den försäkrade ett Kontaktmöte med Arbetsförmedlingen från dag 91 Försäkringskassan bokar tid för Kontaktmötet hos Arbetsförmedlingen Dag 1-90 Dag 91-180 Dag 181-365 09-11-08 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader 7 Anna Tölli, Carina Appelqvist 7

Arbetslös Om man blir arbetslös under sjukskrivning påverkas sjukpenningen, kontakta FK För att behålla sjukpenning är det viktigt att: anmäla sig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen inom 3 månader efter att du slutat arbeta anmäla sig till Arbetsförmedlingen första vardagen du är friskskriven Anna Tölli, Carina Appelqvist 8

Försäkringskassan och arbetsgivaren Arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen att utreda anpassningsoch omplaceringsmöjligheter för att den anställde skall komma åter i arbete. Försäkringskassan har en lagstadgad skyldighet att utreda om det finns några möjligheter att anpassa ordinarie arbetsuppgifter alternativt omplaceringsmöjligheter hos arbetsgivaren. Se rehabiliteringskedjans tidsgränser. Samtliga parter (sjukvård, arbetsgivare, Försäkringskassan) kan uppmärksamma behovet av att ett avstämningsmöte ordnas. Försäkringskassans handläggare avgör om det finns behov av att denne medverkar vid mötestillfället. Anna Tölli, Carina Appelqvist 9

Ansvarsfördelning Sjukvården Försäkringskassa Arbetsgivaren eller Arbetsförmedling Kommunen Patienten Ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen samt bistår med försäkringsmedicinsk dokumentation. Bedömer rätten till ersättning och utövar tillsyn över rehabiliteringsprocessen. Ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Ansvarar för den sociala rehabiliteringen. Ansvarar för att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och efter bästa förmåga ta egna initiativ samt aktivt medverka i sin rehabilitering Anna Tölli, Carina Appelqvist 10

Rehabilitering, arbetsåtergång Avstämningsmöte: patient, sjukvård (läkare, arbetsterapeut), försäkringskassan och arbetsgivare eller arbetsförmedlingen. Ibland Facket. Arbetsprövning avskaffades nov-16 Arbetsträning ska leda till arbete 1. Anställda Tillbaka till arbete genom arbetsträning i ordinarie arbetsuppgifter: max 3 månader andra arbetsuppgifter: arbetsträning kan bli längre än 3 mån Sjukpenningen byts ut till rehabiliteringsersättning t.ex. arbetsträning 25% (rehabiliteringspenning 25%, sjukpenning 75%) 2. Egna företagare 3. Presumtivt arbetslösa/arbetslösa Tillbaka till arbete via samverkan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Rehabiliteringspenning under max 1 år Anna Tölli, Carina Appelqvist 11

Sjukdom/skada 1. Funktionsnedsättningar 2. Aktivitetsbegränsningar Att se Att lyssna Att förvärva färdigheter Att fokusera uppmärksamhet Att företa en enstaka uppgift Att företa mångfaldiga uppgifter (hantera och utföra många arbetsuppgifter samtidigt eller i följd) Att genomföra daglig rutin: genomföra, planera, anpassa aktivitetsnivå Att hantera stress Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift Anna Tölli, Carina Appelqvist 12

Sjukdom/skada Aktivitetsbegränsningar forts Att ändra grundläggande kroppsställning Att bibehålla en kroppsställning Att lyfta och bära föremål Handens finmotoriska användning: plocka, gripa, manipulera, hantera Användning av hand och arm Att gå Att förflytta sig till och från en plats utanför hemmet, med eller utan färdmedel Att sköta personlig vård Att hantera mellanmänskliga interaktioner och relationer Anna Tölli, Carina Appelqvist 13

Att bedöma en persons färdigheter vid utförande i arbete Anna Tölli, Carina Appelqvist 14

SensoMotoriska färdigheter Insikt - selfawareness, förmåga att tänka om framtid, jämföra Kognitiva Ett dolt färdigheter handikapp -minne -exekutiva funktioner -uppmärksamhet Kommunikativa färdigheter Motivation Emotionell påverkan -irritabilitet -stress Mental uthållighet Tempo Anna Tölli, Carina Appelqvist 15

SYFTE Att via observation bedöma en klients färdigheter vid utförande av arbete Motoriska färdigheter Processfärdigheter Kommunikations/Interaktions färdigheter. Anna Tölli, Carina Appelqvist 17

Bedömning med AWP Patienten ska vara delaktig i och kunna påverka valet av uppgift. Uppleva uppgift som meningsfull. Patienten ska vara informerad om syfte med bedömning. Patienten ska ges rimlig tid för att lära arbetsuppgift innan bedömning. Anna Tölli, Carina Appelqvist 18

Skattning Fyrgradig skala. 4= Kompetent utförande. Ingen tvekan hos bedömaren. Kompetent, ändamålsenligt utförand. Ger ett gott resultat. 3= Tveksamt utförande, vilket får bedömaren att ifrågasätta det riktiga i utförandet. Vag känsla av osäkerhet beträffande klientens utförande. 2= Inneffektivt utförande. Ger ej tillfredställande resultat. 1= Inkompetent utförande. Genomförande är ej ändamålsenligt och/eller effektivt. Ger ett oacceptabelt resultat. Anna Tölli, Carina Appelqvist 19

Motoriska färdigheter Kroppsställningar Rörlighet Koordination Styrka, hantering av föremål Energi - Stabilisera, inta position - Gå, böja - Koordination, manipulera, vara -Greppa-, skjuta-, dra-, lyfta och transportera föremål. Anpassa muskelstyrka, hastighet rörelseomfång. - Vara uthållig, bibehålla tempo Anna Tölli, Carina Appelqvist 20

Processfärdigheter Energi Kunskap Tidsorganisation Planering av arbetssituation Anpassning - Vara uthållig Bibehålla uppmärksamheten - Välja och använda Efterfråga information, slutföra - Initiera, fortsätta, avsluta att utföra i ordningsföljd - Planera, iordningställa - Notera och reagera. Anpassa beteende Anpassa miljö Anna Tölli, Carina Appelqvist 21

Kommunikations- och interaktionsfärdigheter Fysisk kommunikation och interaktion Språk Sociala kontakter - Gestikulera, använda ögonkontakt, närma sig, inta kroppställningar, kontakt. - Anpassa språk. Anpassa tal. Fokusera. -Etablera och bibehålla kontakt Anpassa beteende Samarbeta Informationsutbyte - Fråga, delge Anna Tölli, Carina Appelqvist 22

Vad händer Remiss Inskrivningssamtal Bedömning och kartläggning av Rehabteam Planeringskonfers Rehabilitering ELLER Rekommendationer om andra åtgärder -Patientens beskrivning av aktivitets,- och funktionsnedsättning -egna mål för rehabilitering Osäker om att komma tillbaka till tidigare arbetssituation, kunna hantera flertal projekt". Eventuellt arbeta med liknande arbetsuppgifter, "men inte fullt ut" eller kanske med "något annat och må bra". Anna Tölli, Carina Appelqvist 23

Arbetsförberedande program Pröva arbetslika uppgifter och situationer -liknande krav som ställs i arbete och arbetsmiljö -träna för att använda strategier Arbetsplatsbesök Avstämningsmöte - Arbetsgivare & Försäkringskassa. -Arbetsförmedling & Försäkringskassan i samarbete. Arbetsgivare- Man måste vara social och lyhörd i kontakter. Kunna prata för vara, motivera, beskriva, berätta på ett säljande professionellt sätt. Kunna räkna, snabbt göra överslagsräkningar. Behöver kunna hantera stress. Anna Tölli, Carina Appelqvist 24

Tillsvidare sjukersättning Aktivitetsersättning Ålder 30 64 Ålder 19 29 Alla rehabiliteringsmöjligheter att återgå till arbete är uttömda Alla rehabiliteringsmöjligheter att återgå till arbete är uttömda Arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt och bedöms i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden Ersättningsnivå 100%, 75%, 50% eller 25% gäller tills man uppnår 65 år Arbetsförmågan ska vara nedsatt minst i 1 år i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden Ersättningsnivå 100%, 75%, 50% eller 25% kan beviljas som längst 3 år i taget Anna Tölli, Carina Appelqvist 25

anna.tolli@sll.se carina.appelqvist@sll.se Anna Tölli, Carina Appelqvist 26