Förslag till kommunalt program för utveckling av Singö-bygden

Förslag till kommunalt program för utveckling av Singö-bygden Samrådsversion 2008-11-24

Tyck till om förslag till kommunalt program för utveckling av Singöbygden! Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att ett förslag till kommunalt program för utveckling av Singöbygden ska hållas utställt för samråd. Kommunstyrelsens arbetsutskott har inte tagit ställning till innehållet i programmet. Detta kommer man att göra efter remissbehandlingen. Programmet hålls utställd i kommunhusets reception, Estunavägen 14 i Norrtälje. Programmet finns tillgänglig på kommunens hemsida www.norrtalje.se. Det kan också hämtas i receptionen i kommunhuset Ankaret, Estunavägen 14, Norrtälje stad eller beställas av kontaktcenter, tel 0176-????. Vi vill betona att inget i programmet är beslutat och att alla förslag till ändringar, tillägg mm kommer att prövas och användas till att förändra och utveckla programmet. Vi vill också framhålla värdet av en samrådsprocess med aktiv dialog så att programmet kan förankras och därigenom bidra till en utveckling av Singöbygden. Vår förhoppning är att så många som möjligt skall engagera sig och lämna synpunkter på materialet. Ju fler synpunkter, desto bättre kvalité och förankring kommer den slutliga versionen av programmet att ha. Vi ser gärna att det anordnas möten där programmet kan diskuteras och ansvariga för kommer gärna och deltar. Kontakta Peter Häggberg (0176 711 78) eller Gunnel Löfqvist (0176 711 68) om det finns intresse av att arrangera ett möte. Synpunkter på programförslaget ska sändas skriftligen till Norrtälje kommun, Ledningskontoret, Box 800, 761 28 Norrtälje eller e-postas till kommunstyrelsen@norrtalje.se. Det går också att ge synpunkter via kommunens hemsida. För att vi ska kunna beakta era synpunkter måste de vara oss tillhanda senast den 28 februari 2009. Peter Häggberg Projektledare 2

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Process och syfte... 4 3 Planeringsförutsättningar... 5 4 Övergripande mål...7 5 Prioriterade områden... 7 5.1 Befolkning och boende... 7 5.2 Fritidsboende, deltidsboende och besöksnäring... 8 5.3 Distansarbete... 9 5.4 Näringsliv... 9 5.5 Kommunal service... 10 5.6 Byskola... 10 5.7 Butik med tillhörande service... 11 5.8 Kollektivtrafik... 11 5.9 Naturmiljö och friluftsliv... 11 5.10 Föreningsliv och kultur... 12 5.11 Energiproduktion... 13 5.12 IT-kommunikation... 13 5.13 Båtplatser... 13 6 Finansiering och genomförande... 14 BILAGA: Lokal utvecklingsplan för Singö, Fogdö och kringliggande öar framtagen av en lokal utvecklingsgrupp på Singö (Levande Roslagsbygd) 3

1 Bakgrund Singö och Fogdö är den nordligaste bygden i kommunen och är belägen ut mot Ålands hav. Öarna utgör ett av kommunens mer perifera områden. Den bofasta befolkningen uppgår till cirka 370 personer. Det finns cirka 750 fritidshus som används av uppskattningsvis 2500 deltidsboende. 1 Det finns dock uppskattningar att antalet är högre, uppemot 4000. Oavsett harr denna grupp en stor betydelse för Singöbygdens fortsatta utveckling. Majoriteten av de Singöbor som har ett förvärvsarbete, cirka 130 personer, pendlar ut från Singö socken till sitt arbete. I Singöbygden finns det ungefär 50 sysselsättningstillfällen och 30 av dessa sysselsätter boende i Singö socken. Resterande 20 arbetstillfällen sysselsätter inpendlare. De främsta näringsgrenarna är handel och kommunikation samt bygg och jordbruk. 2 Här är det troligtvis så att många av männen har egen verksamhet inom bygg och jordbruk och att kvinnorna ofta arbetar inom handel och kommunikation. Singö har lågstadieskola och kyrka. Den dagligvarubutik som fanns är nyligen stängd men det pågår ett lokalt arbete för att återigen få till stånd en butik. Närmaste vårdcentral ligger i Älmsta. De äldre vårdas i hemmet via hemtjänsten och distriktssköterskor. Postservice hanteras av lantbrevbärare och försörjningen av kollektivtrafik sker via busslinje 637. Singö har ett omfattande föreningsliv som utgör ett viktigt socialt kitt och ger öarna ett icke obetydligt kulturellt inslag. Bygdegården i Backbyn och Församlingshuset i Söderbyn, kommunens mest nordligt belägna samlingslokal, utgör centra för dessa aktiviteter. Vid Ellan på en av Singös norra uddar finns båtplatsen för scoutrörelsens Vässaröläger. Skolans fortsatta drift har diskuterats vid upprepade tillfällen och är också högaktuell hösten 2008. Butiken har också varit hotad vid flertalet tillfällen men gemensamma ansträngningar har tills nyligen lett till fortsatt butiksverksamhet. Tyvärr är dock butiken numera nedlagd. Hotbilden med nedläggningar har lett till en lokal mobilisering och Singö har numera en engagerad och kreativ lokal utvecklingsgrupp. Denna grupp, Levande Roslagsbygd (denna grupp kallas för lokal utvecklingsgrupp för Singö i detta program eftersom Roslagen omspänner en väsentligt större geografisk yta) har bl a arbetat fram den lokala utvecklingsplan som redovisas i bilaga 1 och som utgör underlaget till detta program. För en utförligare redovisning av bakgrund hänvisas till bilagd lokal utvecklingsplan för Singöbygden framtagen av Levande Roslagsbygd. 2 Process och syfte År 2007 beslutade kommunstyrelsen att det skulle tas fram ett landsbygdsprogram för Norrtälje kommun. Beslutet innehöll också att det skulle tas fram en utvecklingsplan för Grisslehamn Singö. Under arbetets inledande fas blev det tydligt att det var lämpligt att tudela planarbetet och att ta fram en plan för respektive Singö och Grisslehamn istället för en gemensam. Fokus har lagts på utvecklingsprogram på Singö eftersom det här finns en tydlig koppling mot kommunens landsbygdsprogram. Ett kommande framtagande av en fördjupad översiktsplan för Grisslehamn får i stället göras utanför detta uppdrag. Det har under arbetets gång visat sig lämpligt att Singös lokala utvecklingsgrupp har sin egen plan och med denna som tungt vägande underlag ta fram ett kommunalt program för Singöbygden i ett eget 1 Enkätundersökningar har visat att genomsnitt 3 personer använder ett fritidshus. 2 Enligt SCB officiella statistik. Det som kan vara missvisade är när ett företag har sitt säte på Singö men inte sin verksamhet. Det kan medföra att antalet sysselsättningstillfällen på Singö överskattas. 4

dokument. Denna uppdelning möjliggör en renodling av lokala respektive kommunala ställningstaganden. Det gör det tydligare vilka ställningstaganden och åtaganden som kommunen är beredd att göra samt vilka frågor som den lokala utvecklingsgruppen har ansvaret för. Eventuella skillnader i uppfattningar och ambitioner mellan kommunen och den lokala utvecklingsgruppen lyfts också fram vilket förhoppningsvis inte ska leda till motsättningar utan till en konstruktiv dialog. Inriktningen är dock givetvis att uppnå så stor samstämmighet som möjligt och därigenom påverka utvecklingen i önskad riktning. Syftet med det kommunala programmet för Singöbygden är således att med det kommunala landsbygdsprogrammet för Norrtälje kommun och Singös lokala plan som grund redovisa kommunens mål och åtgärder för att utveckla Singöbygden till en livskraftig bygd. 3 Planeringsförutsättningar Kartan på nästa sida redovisar följande: områden med totalförsvarsintresse (hela Singö) områden av riksintresse för kulturmiljövården områden av lokalt kulturmiljöintresse naturreservat särskilt värdefulla havsvikar områden med andra naturvärden som ska bevaras områden av regionalt friluftsintressen Dessa områden är hämtade från kommunens översiktsplan och ska användas som underlag för att ta fram en fördjupad översiktsplanekarta för Singö när detta program vidareutvecklas till en fördjupad översiktsplan. För en mer detaljerad beskrivning av redovisade områden hänvisas till kommunens gällande översiktplan. 5

6 18 Sva Storläget 18 Skaten Långören Stor-Skarpen Pälsen Skarpgrynnan 25 Kalvskäret 19 16 Singö Långör Myntan Alskäret Gåssten 21 L. Eskiln St. Eskiln 16 25 Trutklubben Tranvikholmen 1,01 näset Tranvikfjärden Söderfjärden Vaden Labbholmen Lotsstn Lotsberget Singö Turhuvudet Söderörarna Ytterfjärden Örsten Örsten Riddarskäret Enholmen Kors- 11 Stångskäret Skollholmen Stornotsand Kittelörarna Järnklubben Viten Gåsstensredden Fisö 13 Råstensudde 18 37 8 26 11 12 Verka Sticklarna Ängshälludden Bodudden Finnarsören Tranvik Hembygdsgård Backby Hörnängen Singsundet Norrvreta 7,4 30,5 Storträsket Singö Stäpeludden Skollholmen 13 Gråsilla 34 20 Jössan Naturreservat 9,27 Boda Väster- Åmyren Norrsilla Bodah. Boda Råsvärna Västeräng Ellan Prästholmen Dalviken Gruvudden 12 Grisslan 12 Långören Skötgrunden udden Brännäset Ellaströmmen 15 Själgrundet 21 Halvvägsggrundet 16 Halvvägen Norrfjärden 15 20 Rönnören Skabban Ramsan Rotholmsbådarna 34 Ytterörarna Lågörarna Norrgården Fogdö 12 Riten Singö 18,87 Björkholmen Brudhällen husen Söder- Granskäret Söderby Askholmen Lill-Enskäret 14 Stor-Enskäret Söder-Loskäret Norr-Loskäret Kråkskallarna ärden Skallen Singöbygden Totalförsvarsintresse Riksintresse för kulturmiljövården Lokalt kulturmiljöintresse Naturreservat Särskilt värdefulla havsvikar Andra naturvärden Regionalt friluftslivsintresse Gällande detaljplaner

4 Övergripande mål Kommuns inriktning för Singö, vilket är i överensstämmelse med den lokala utvecklingsplanen, är : Att uppnå ett befolkningsunderlag, uppskattningsvis minst 750 bofasta invånare samt en fritidsbefolkning på minst nuvarande nivå, som långsiktigt säkerställer underlaget för skola, affär och det lokala näringslivet dvs en livskraftig bygd med framtidstro. 5 Prioriterade områden 5.1 Befolkning och boende Att åstadkomma ett varierat utbud av bostäder som möjliggör uppfyllelse av det övergripande målet med minst 750 invånare samt bibehållande av fritidsbefolkning på minst nuvarande nivå. År 2006 uppgick befolkningen till ungefär 370 invånare i Singö församling. Denna befolkning fördelar sitt boende på cirka 75 lantbruk, 160 småhus och 790 fritidshus. Uppskattningsvis är det cirka 750 fritidshus som används för sitt ursprungliga syfte. Dessa hus utgör en intressant boenderesurs. Många har en så god standard att de väl lämpar sig för åretruntboende. En pågående trend sedan länge är vissa fritidsboende valt att permanent bosätta sig på öarna efter sin pensionering. Därigenom ökar den bofasta befolkningen med äldre. Enligt undersökningar som Levande Roslagsbygd gjort finns det ett stort intresse för hyresbostäder från dels äldre som vill byta bostad men också yngre som vill etablera ett eget boende. För att få en balanserad befolkningsutveckling krävs det både barnafödande och framförallt inflyttning av barnfamiljer. För att det sistnämnda ska ske krävs det ett antal förutsättningar uppfylls som exempelvis utbud av lämpliga bostäder till överkomliga priser, möjlighet till försörjning, bra miljö för barn, närhet till barnomsorg och skola. För att uppnå målet för befolkning behöver det tillskapas nya bostäder så att utbudet breddas. Det åstadkoms genom att flyttkedjor möjliggörs. Det behövs bostäder som är anpassade för äldre men även för yngre som vill kunna bo kvar i bygden. Det krävs också att tillgängligheten ökas till boende som är attraktivt för barnfamiljer och i form av de upplåtelseformer som efterfrågas. Detta kan åstadkommas genom att: Kommunen är positiv till Singö utvecklingsgrupps arbete att tillskapa lämpliga bostäder både för äldre som ännu omfattar förmågan att helt eller med visst stöd klara ett eget boende och för yngre. Lämplig lokalisering är centralt i Söderbyn, Singös centralort. Singö har stora markområden som lämpar sig väl för nya enskilt uppförda och ägda bostäder både för bofasta och för fritidsboende. De traditionella byarna bör kunna förtätas på ett fördelaktigt sätt genom ytterligare bostäder. Frågan om mark för framtida nya bostäder behöver utredas i samråd med lokala markägare. Processen bör inledas med att ägare till strategisk intressant mark på Singö inbjuds till ett startmöte av Singö utvecklingsgrupp. En bruttolista på markområden där markägaren är villig att exploatera upprättas. Därefter ska dessa områden i dialog mellan markägare och kommun bedömas utifrån lämplighet att bebyggas. När detta är gjort kan det tas 7

fram kartor som anger områden som är lämpliga för bebyggelse vilket sedan ska underlätta detaljplanläggning och prövning av bygglov. Kartan med angivna områden lämplig för bebyggelse kommer att utgöra en viktig del när detta program utvecklas till en fördjupad översiktsplan. Kommunen ska i samråd med Singö utvecklingsgrupp få fram en överblick av tekniska lösningar för VA som är godkända. Kommunen är beredd att på sedvanliga ekonomiska villkor markanvisa kommunal mark (område av Norrvreta 1:6) till intressent som önskar uppföra ett flerbostadshus enligt Singö utvecklingsgrupps idéer. Krav enligt PBL och Miljöbalk ska uppfyllas. Kommunen kommer inte att göra några ekonomiska åtaganden. Kommunen är positiv till att utreda möjligheterna att detaljplanelägga ett eller flera nya bostadsområden med tillhörande vägar och annan infrastruktur i anslutning till Söderby/Norrvreta enligt Singö utvecklingsgrupps idéer. Kommunen kommer inte att göra några ekonomiska åtaganden. 5.2 Fritidsboende, deltidsboende och besöksnäring Att fritidsbefolkningen ökar sin vistelsetid i sina hus och att antalet tillfälliga besökare på Singö och Fogdö ökar. Singö och Fogdö har idag mellan 3000-4000 fritidsboende. Merparten av dessa vistas i sina fritidshus under semestrar, långhelger och veckoslut, främst under sommarhalvåret. Sammantaget kan det under ett år handla om två till tre månader under ett år. Många fritidshus har en standard som medger att de med bekvämlighet kan bebos under hela året och en ökande andel av de fritidsboende vistas i sina fritidshus under allt längre tid och kan därigenom sägas vara deltidsboende. Dels handlar det om äldre som efter sin pensionering väljer att vistas allt mer i sina fritidshus utan att permanent flytta ut och bli fastboende. Deras vistelse i fritidshuset kan vara sex månader eller mer. Dels handlar det yngre som med hjälp av modern kommunikationsteknologi kan utföra delar av sitt arbete från en plats de själva väljer och då föredra att dröja kvar i fritidshuset under förlängda veckoslut eller hela arbetsveckor. Deras vistelse i fritidshuset kanske ökar från tre till fyra, fem eller fler månader. Också denna grupp övergår från att vara fritidsboende till att vara deltidsboende. De deltidsboende utgör en ökande andel av befolkningen på Singö och Fogdö. Deras närvaro blir än viktigare för öarnas möjlighet att utveckla det sociala och kulturella livet samt upprätthålla servicen med lokal butik mm. Många besöker Singö och Fogdö på sin fritid utan att äga eller hyra ett fritidshus. Singö camping är ett exempel på detta. Vissa har campingplatsen som fritidsbostad. Andra kommer för kortare tid. Några få stugor att hyra för enstaka nätter finns utspridda på öarna. Fiske och friluftsliv är en av dragningskrafterna. För andra kan det handla om att besöka vänner och släktingar men ändock bo med viss själständighet. Det bör finnas utrymme och intresse för fler att besöka öarna under en kortare tid utan att äga eller hyra ett fritidshus. Det bör också vara intressant att till Singö och dess församlingshus/bygdegård förlägga kurser och konferenser som varar mer än en enstaka dag. Men detta förutsätter att det också finns möjligheter till övernattning samt matservering. : Kommunen är positiv till att fritidsboende övergår till att vara deltidsboende (enligt ovanstående resonemang) och därigenom bidrar till att det sociala och kulturella livet utvecklas samt att underlaget för olika former av service utökas. Kommunen är positiv till att besöksnäringen utvecklas enligt intentionerna i kommunens landsbygdsprogram. Att det etableras övernattningsmöjligheter i anslutning till att kurs- och konferensverksamhet växer fram är positivt. 8

5.3 Distansarbete Att åstadkomma goda förutsättningar för distansarbete i Singöbygden Ett förhållandevis nytt inslag är att yrkesverksamma bofasta utför sitt arbete på distans kombinerat med viss pendlig. En avgörande förutsättning för deras bosättning på öarna är tillkomsten av modern datateknik. Dessa etableringar förebådar en livstilsförändring som innebär att man kan förverkliga drömmar om ett boende på en ort med stor social trygghet och närhet till natur samtidigt som man kan utföra kvalificerade arbeten av mycket skiftande karaktär och inriktning. Det finns anledning tro att denna grupp av bofasta kommer att öka. Vanligtvis handlar det om fritidsboende som mer eller mindre permanent bosätter sig i sitt fritidshus. Inte sällan behåller de en mindre bostad på den ort där de tidigare varit permanentboende. Singös utvecklingsgrupp menar att en lokal där distansarbetare kan erbjudas uppkopplade arbetsplatser kan vara ett sätt att konstruktivt underlätta för distansarbete. I en sådan lokal kan distansarbetare hyra in sig på en arbetsplats och dela gemenskap med andra även om deras verksamhetsinriktningar kan vara mycket olika. Möjligheterna att stötta och komplettera varandra är stora. Tillsammans har gruppen större omvärldskontakter än var och en för sig. Ur detta växer lätt nya fruktbara samband. Kommunen stödjer denna inriktning och ser positivt på ett tillskapande av en lokal för distansarbetare. Konceptet bör kunna prövas som ett projekt inom ramen för Leader. 5.4 Näringsliv Ett livskraftig lokalt näringsliv med stark entreprenörsanda och funktionella stärkande nätverk mellan företagare, föreningar och befolkning. Kommunen ska stödja Singös utvecklingsgrupp att etablera ett nätverk för företagare, distansarbetare och andra resurspersoner inom ramen för det lokala utvecklingsarbetet. Det kan innebära att kommunen ska delta i träffar och i övrigt bidra med olika typer av råd. De lokala hantverkare som är sysselsatta med bygg- och fastighetsförvaltning har ofta så stor beläggning att de inte hinner ta emot alla som ringer eller på annat sätt söker kontakt för uppdrag. Detta tyder på att de lokala hantverkarna skulle kunna utvidga omfattningen av sin verksamhet. Redan nu är de i många fall sysselsatta också långt utanför Singö även om de har sin bas på ön. Ett sätt att stödja denna utveckling skulle vara att upprätta en för dem gemensam sambandscentral som kan notera samtal och beställningar mm. Till denna central skulle det också vara möjligt att förlägga för dessa hantverkare och kanske även andra vissa administrativa tjänster som bokföring mm. Centralen bör kunna kombineras med den gemensamma lokalen för distansarbetare. Kommunen stödjer denna inriktning och ser positivt på ett tillskapande av en sambands- och servicecentral för de lokala hantverkarna. Konceptet bör kunna prövas som ett projekt inom ramen för Leader. Singös utvecklingsgrupp menar att det behöver utredas vilka förutsättningar det kan finnas för att utveckla besöksnäringen, hästverksamhet och lokal livsmedelproduktion. Kommunen ska bidra till detta enligt intentionerna i det kommunala landsbygdsprogrammet. Leader och länsstyrelsens 9

landsbygdsprogram kan troligtvis användas för delfinansiering av förstudier, utredningar, vissa investeringar mm. 5.5 Kommunal service En välfungerande lokal kommunal service som är organiserad så att den stärker bygden och ger möjlighet till stärkt lokal sysselsättning och lokalt företagande. Kommunen är positiv till lokala lösningar beträffande kommunal service där så är möjligt. Det kan gälla barn- och äldreomsorg samt underhåll och drift av kommunala fastigheter. Om möjligt ska även annan social och kulturell service erbjudas lokalt. Bokbussen är exempel på detta. Fortsatta utredningar om lokal utveckling på Singö behöver stämmas av med kommunens ansvar, organisation och kostnader för kommunal service. Lokala lösningar som gynnar den kommunala ekonomin bör kunna medverka till att den samlade kommunala servicen på Singö både säkerställs och kan utvecklas. 5.6 Byskola Att skolan, förutsatt tillräckligt elevunderlag, kan bibehållas och att fortsatt drift av skolan säkerställs långsiktigt genom tillräckligt elevunderlag, lämplig organisation och ekonomiska åtgärder till gagn för hela bygdens positiva utveckling. En viktig drivkraft för en bygd och det lokala näringslivet är att det finns en framtidstro. Invånare och näringsidkare som tror på att bygden kan utvecklas tänker positivt och vågar göra olika typer av investeringar, köpa bostäder mm. Singö skola har här en central roll för Singö både praktiskt och symboliskt. Tillgängligheten till barnomsorg och skola är en betydelsefull komponent när barnfamiljer väljer var de ska bo. Få väljer ett boende som resulterar i att barnen får skolresor som är långa eller upplevs som trafikfarliga. Närhet till barnomsorg och skola är därför en bärande faktor för lokal bygdeutveckling. Inriktningar Samordning för att uppnå synergieffekter med skolan i Grisslehamn ska fortlöpande analyseras och vägas in. Enligt politiska majoriteten ska Singö skola drivas fram t o m år 2009/2010. Därefter ska skolan drift prövas utifrån om det finns tillräckligt elevunderlag. Det är således mycket angeläget att få till ett ökat elevunderlag genom inflyttning av barnfamiljer samt i övrigt arbete enligt nedan angivna åtgärder. Att behålla skolfastigheten i sådant skick och utformning så att skolverksamhet kan bedrivas. Vid upphörd drift ska alternativa användningsområden övervägas. Att med Singö utvecklingsgrupp diskutera olika möjligheter till att kunna sänka den kommunala kostnaden för skolans drift kan sänkas genom lokala initiativ och lösningar. Om lokala lösningar kan sänka kostnader för drift och underhåll ska dessa implementeras. Att fortlöpande arbeta för skolans attraktivitet, profilering och pedagogiska kvalité och lyfta fram detta med aktiv marknadsföring. Vid prövning av elevunderlag ska även möjligheten till om Singö skola kan ha ett större upptagningsområde beaktas. 10

5.7 Butik med tillhörande service Att affär återigen öppnas och att fortsatt säkerställs utifrån rimlig lönsamhet. En affär på Singö är av största vikt för öarnas liv och det är mycket olyckligt att denna för närvarande är stängd. Under senare år hade affären i ny regi utvecklat en förbättrad service som mottagits väl av både bofast befolkning och fritidsboende. Butiken har också tillhandhållit tjänster som utdelningsställe för exempelvis systembolag och apotek. Det är givetvis angeläget att denna service återställs. En affär är ofta den centrala punkt där lokal information kan tillhandahållas och vinna spridning och har därigenom en viktig social funktion. En avgörande förutsättning för att en affär skall kunna återöppnas och finnas kvar och spela sin viktiga sociala roll är att Singös bofasta och fritidsboende är köptrogna. En ökad befolkning av bofasta och fritidsboende påverkar också en affärens möjligheter att överleva och utvecklas. Kommunen saknar direkta möjligheter att stödja butiker på landsbygden. Det är givetvis angeläget att butiken öppnas igen och kan finnas kvar långsiktigt och kommunen ska bidra till detta enligt intentionerna i det kommunala landsbygdsprogrammet. Den lokala utvecklingsgruppen ska tillsammans med kommunen framhålla både för de bofasta och för fritidsbefolkningen att en lokal butik är bra för deras egen komfort, för bygdens sociala sammanhållning och att fastighetspriserna kan påverkas negativt om bygden saknar den service som en lokal butik innebär.. 5.8 Kollektivtrafik Tillräckligt utbud av kollektivtrafik för arbets- och skolresor, serviceresor samt resor till och från fritidshusen. De kollektiva kommunikationerna är mycket viktiga för Singös alla funktioner. För den som är hänvisad till de kollektiva kommunikationerna är bussarnas turtäthet begränsande för livets praktiska nödvändighet. En utökad turtäthet skulle på ett väsentligt sätt förbättra förhållandena för både arbetande, pensionärer, fritidsboende, skolbarn och alla andra. Kommunen ska fortlöpande ha en dialog med Singös utvecklingsgrupp om behoven av kollektivtrafik samt framföra dessa behov till SL. Högst prioritet har förlängningen av 12.30 turen från Grisslehamn till Ellan 5.9 Naturmiljö och friluftsliv Att bevara och utveckla naturmiljön som en vital del av Singös särskilda karaktär samt göra naturmiljöns kvaliteter tillgängliga för alla En av Singös stora kvaliteter är öarnas naturmiljö där kontakten med vattnet är särskilt viktig. Många stränder, inte minst på de många små öarna i omgivningen till Singö och Fogdö, är obebyggda och i enlighet med allemansrätten därför tillgängliga för det rörliga friluftslivet både via strövtåg och genom 11

båtfärd. Det är väsentligt att dessa ständer förblir en gemensam resurs och att de görs tillgängliga genom tillkomsten av gemensamma bryggor och badplatser. Samtidigt måste stränderna skötas och detta kan inte enbart åvila fastighetsägarna utan kan kräva ett bredare lokalt engagemang. Öarna består också av skogar och ängar som är viktiga strövområden. Samtidigt måste skogarna skötas och ge avkastning åt skogsägare. Levande Roslagsbygd har stakat ut vandringsleder vilket blivit en stor framgång och förmått många fler att vandra i markerna. Ängsmarker i form av skogsgläntor och strandängar måste skötas för att inte växa igen. På vissa delar av öarna utgör betande djur ett verkningsfullt och kulturellt värdefullt medel för att hålla landskapet öppet. Singöbygdens oexploaterade stränder utgör en attraktiv resurs och skall värnas. Kommunen är positiv till att inom ramen för framtagande av en fördjupad översiktsplan i samråd med Singö utvecklingsgrupp peka ut fler gemensamma bryggor och badplatser. Hänsyn ska tas till allmänna intressen såsom strandskydd, det rörliga friluftslivet, natur- och kulturmiljöintressen mm. Kommunen kommer inte att göra några ekonomiska åtaganden. Kommunen är positiv till att ängsmarker hålls öppna så att kulturlandskapet lever vidare. Det kan delvis handla om djurhållnings om måste organiseras på ett sådant sätt att djuren sprids till de platser där de behövs. Djurhållningen måste också organiseras så att djurbesättningar kan bevaras och skötas under vinterhalvåret. En samordnat system i sådan djurhållning kan utvecklas till inom ramen av Leader förutsatt lokalt engagemang. Kommunen kommer inte att göra några ekonomiska åtaganden 5.10 Föreningsliv och kultur Föreningslivet och kulturen på öarna utvecklas som en viktig kraft för bygdens socialt liv och utveckling Singö och Fogdö har ett flertal livskraftiga föreningar som betyder mycket för det sociala och kulturella livet på öarna. Hembygdsföreningen med Matsgården i Backbyn har intressanta samlingar av föremål och dokument som vittnar om äldre tiders liv på öarna. Föreningens medlemmar besitter stora kunskaper som fortlöpande vidareutvecklas och dokumenteras. Särskilt på somrarna bedrivs en aktiv utåtriktad verksamhet som vänder sig inte bara till de bofasta utan också till fritidsboende och andra besökare på Singö. Föreningen Singö Församlingshus/bygdegård äger och förvaltar Församlingshuset som ligger granne med kyrkan och skolan. Församlingshuset är den nordligaste samlingslokalen i Norrtälje kommun. Huset är centrum för många aktiviteter och används både av kyrkan, olika föreningen samt många privatpersoner för fester av olika slag. Huset, som är på väg att handikappanpassas har potential att användas i större omfattning bl a för sammankomster och konferenser av olika slag. Singö Skärgårdsslöjd organiserar sedan många år öarnas hantverkare vilka varje sommar ordnar en utställning i Singö skola med försäljning av lokalt tillverkade hantverksprodukter. Levande Roslagsbygd är en förhållandevis ny förening som driver en rad frågor om bygdens utveckling men även står för sådana arrangemang som valborgseld, midsommarfirande och allemanut. 12

Föreningen har kraftfullt engagerat sig i försvar av Singö skola och andra frågor om öarnas utveckling. Kyrkan verksamhet är också en viktig del av öarnas sociala, kulturella och självklart även dess kyrkliga liv. Förutom gudstjänster, bröllop, dop och begravningar erbjuds också regelbundet musikarrangemang i kyrkan. Till den kyrkliga verksamheten hör också en aktiv syförening och en framgångsrik barnkör. Därutöver finns en lång rad andra föreningar för fiske, bastubad, idrott och mycket annat samt en rad samfälligheter och föreningar lokala vägar, bryggor mm. Det kommunala bibliotekets bokbuss besöker regelbundet Singö och Fogdö och utgör ett bra kulturell service. Kulturlivet på öarna är i mycket hög grad integrerat med och beroende av det lokala föreningslivet. Förutom arrangemang där öns egen befolkning, bofasta och fritidsboende, aktivt medverkar, förkommer också arrangemang, teaterföreställningar mm, med externa aktörer som gästar öarna. Nästan alltid är en eller flera av de lokala föreningarna medarrangörer vid dessa tillfällen. : Kommunen är positiv till det lokala föreningslivet och det sätt på vilket dessa föreningar bär upp öarnas sociala och kulturella liv. Kommunen är positiv till att bidra stärkta förutsättningar för lokalverksamhet genom att dess förvaltningar vid lämpliga tillfällen förlägger sina möten till Singö och dess församlingshus. 5.11 Energiproduktion Att större delen av Singös energibehov kan tillgodoses genom lokal produktion. Singö ligger i havsbandet och är omgivet av vatten. Ett antal olika tekniker för att utvinna energi ur vind och vatten finns redan utvecklade. Vindkraftverk kan vara den enklaste och mest lönsamma vägen att producera energi lokalt. Det bör finnas goda möjligheter att lokalt producera tillräckligt med energi för att göra Singö oberoende av omvärlden och därmed kontrollera öarnas energikostnader. En bra förutsättning för att realisera lokalt producerad energi är att alla fastighetsägare bereds möjlighet att engageras sig i denna produktion och få ta del av dess fördelar. Kommunen stödjer ambitionen beträffande en ökning av lokalt producerad energi. I kommunens policy för vindkraft anges kommunens syn på vindkraft. 5.12 IT-kommunikation Att tillgång till IT-kommunikation kan tillhandahållas motsvarande den efterfrågan som finns. Kommunen ska fortlöpande bevaka vilka behov som finns och att dessa kan tillgodoses genom WIMAX-utbyggnaden. Det är speciellt angeläget att skolan och planerad lokal med arbetsplaster för distansarbetare ges uppkopplingar med tillräckligt hög kapacitet. 5.13 Båtplatser Öka tillgången till båtplatser så att närheten till havet kan användas som en strategisk faktor för utvecklingen av bygden 13

En viktig kvalitet för alla boende på Singö är närheten till vatten. Alla har dock inte tillgång till en båtplats, det gäller både bofasta och fritidsboende. Tillgång på mark utgör ett problem och ägarformerna för äldre existerande strandnära samfälligheter ett annat problem. Flera olika former av lösningar finns utvecklade utan att vara tillräckligt formaliserade och utvecklingsbara. Planer finns för att utforma en större brygganläggning i anslutning till bron och Singö Camping. Att inom ramen för framtagande av en fördjupad översiktsplan utreda och ange lämpliga lägen, i samråd med Singö utvecklingsgrupp; för ytterligare kapacitet beträffande marinor. Hänsyn ska tas till allmänna intressen såsom strandskydd, det rörliga friluftslivet, natur- och kulturmiljöintressen mm. Kommunen kommer inte att göra några ekonomiska åtaganden 6 Finansiering och genomförande Kommunens roll är i huvudsak att biträda och stödja Singös utvecklingsgrupp i dess arbete att utveckla bygden. Kostnader för vidare framtagande av fördjupad översiktsplan utifrån detta program finansieras via anslag i budget till ledningskontoret inom ordinarie verksamhet. Andra eventuella kommunala kostnader för genomförande av åtgärder ska fortlöpande prövas i kommunens ordinarie budgetprocess. Möjligheter till finansiering via Leader, Länsstyrelsens landbygdsstrategi samt övriga EU-program och fonder samt andra fonder och stödåtgärder ska sökas. Kommunen ska biträda Singö utvecklingsgrupp i att finna lämpliga bidrag till finansiering. 14