FÖRDJUPAD MARKUNDERSÖKNING SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Ursviken 2:1, Ursviken 3:22

FÖRDJUPAD MARKUNDERSÖKNING SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Ursviken 2:1, Ursviken 3:22 Umeå 2002-10-21 Reviderad 2003-02-20 Fördjupad markundersökning Scharins industriområde Uppdragsansvarig: Ulf Wiklund Handläggare: Nina Nilsson Martin Larsson Tyréns Infrakonsult AB

2 (71) SAMMANFATTNING Vid Scharins industriområde i Ursviken utanför Skellefteå har industriell verksamhet bedrivits sedan 1800-talet. Verksamheterna har bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av board. Föroreningar inom området omfattar metaller, framförallt arsenik, bly, krom, koppar och zink, PAH, klorfenoler och dioxin. Även oljeförorening förekommer inom en del av området som resultat av läckage från oljecisterner. Inuti byggnaderna finns materialrester förorenade med metaller, främst kvicksilver. Under hösten 2002 har Tyréns Infrakonsult AB på uppdrag av Skellefteå kommun utfört en fördjupad miljögeoteknisk undersökning av mark, grundvatten och byggnader. Syftet med undersökningen har varit att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord och grundvatten. Utifrån resultaten av provtagningar och analyser har åtgärdsmål, åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder tagits fram. I undersökningen har även ingått en inventering av förekommande materialrester i sliperi- och boardfabriksbyggnaderna, samt miljöstörande material inom hela fastigheten 3:22. Inuti sliperi- och boardfabriksbyggnaderna har materialrester påträffats med mycket höga halter kvicksilver. Inom området finns mycket stora mängder förorening i marken. Halterna varierar men överstiger inom stora delar Naturvårdsverkets riktvärden för allvarligt tillstånd. Områden där tillståndet bedöms som allvarligt och mycket allvarligt har identifierats och avgränsats. Undersökningen har visat att arsenikhalterna är styrande vad gäller utbredningen av metallförorening. Arsenik har därför bedömts kunna användas för avgränsning av de förorenade massorna vid kommande sanering. Avgränsning har dock inte kunnat göras gällande utbredningen av klorfenoler och dioxin inom ramen för denna undersökning. En utvärdering av spridningsförutsättningarna inom området tyder på att föroreningarna sitter fast bundna till marken, mycket beroende på det stora innehållet organiskt material. Inga höga halter föroreningar har heller påträffats i grundvattnet nära Skellefteälven. Däremot uppvisas grundvattnet vid platsen för doppning klart förhöjda halter klorfenoler.

3 (71) Jämförelse har gjorts av förutsättningarna i området och de som gäller för Naturvårdsverkets generella riktvärden samt för de exponeringsvägar som är aktuella för respektive markanvändning. Resultaten visar att riktvärden inte finns framtagna för någon representativ markanvändning men att de generella riktvärdena kan vara användbara för området. Föreslagen säkerhetsnivå utgörs av mindre känslig markanvändning, MKM. Detta utgör, ur hälsomässig synvinkel, i allmänhet en överskattning av riskerna. En sanering ner till säkerhetsnivån MKM medför ett antal begränsningar för området, exempelvis kan inte bostäder byggas inom området och ingen odling av grönsaker el. dyl. får ske. De åtgärder som föreslås utifrån den antagna säkerhetsnivån (MKM) utgörs, vid området för sågverk, flisupplag och hamnmagasin av urgrävning av samtliga massor med föroreningshalter överstigande MKM. Den enda tillgängliga behandlingsmetoden för de massor vid sågverket och flisupplaget som består främst av bark och spån är förbränning. För jordmassorna vid hamnmagasinen föreslås jordtvätt som en lämplig metod. Oljeföroreningarna vid oljecisternerna föreslås efterbehandlas in-situ. En grov kostnadsuppskattning visar att kostnaden för en sanering av Scharins industriområde uppgår till minst 15 22 Mkr. I denna kostnad ingår inte kostnader för omhändertagande av massor förorenade med klorfenoler och dioxin. För saneringen av byggnader är endast kostanden för omhändertagande av de förorenade massorna medräknade, tillkommer gör kostnader för själva saneringsentreprenaden inomhus.

4 (71) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1 UPPDRAG OCH SYFTE... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Bakgrund och syfte... 7 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 8 2.1 Läge... 8 2.2 Historik för fastigheten... 8 2.2.1 Allmänt... 8 2.2.2 Kemikaliehantering... 9 2.2.3 Avfallshantering... 9 2.2.4 Kända spill och läckage... 9 2.3 Ägarförhållanden... 12 2.4 Markens nuvarande och framtida markanvändning... 12 3 MARK- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN... 12 3.1 Markförhållanden... 12 3.2 Ytvatten... 13 3.3 Grundvattenförhållanden... 13 4 UNDERSÖKNINGAR... 14 4.1 Tidigare utförda undersökningar... 14 4.2 Undersökningar genomförda inom detta projekt... 15 4.2.1 Undersökningar i byggnader... 15 4.2.2 Undersökningar i mark och grundvatten... 15 4.3 Undersökningar inom MCN... 18 5 KLASSIFICERING OCH RIKTVÄRDEN... 18 5.1 Förenklad eller fördjupad riskbedömning?... 20 6 FÖRORENINGAR I BYGGNADER... 22 6.1 Sliperi (2.2)... 22 6.2 Boardfabrik (2.3)... 24 7 FÖRORENINGAR I MARK OCH GRUNDVATTEN... 24 7.1 Referenspunkt... 25 7.2 Sågverksområde (2.1)... 26 7.2.1 Förorening i mark... 26 7.2.2 Förorening i grundvatten... 33 7.3 Område för flisupplag (1.3)... 34 7.3.1 Förorening i mark... 34 7.3.2 Förorening i grundvatten... 36 7.4 Område för hamnmagasin (2.21)... 36 7.4.1 Förorening i mark... 37 7.4.2 Förorening i grundvatten... 39 7.5 Utanför boardfabriken (2.3)... 40 7.6 Område vid oljecisterner (8.0)... 41 7.7 Härvelträsket (1.1)... 42 8 FÖRORENINGSMÄNGD... 43

5 (71) 8.1 Föroreningsmängd i byggnader... 43 8.2 Föroreningsmängd i mark... 43 8.2.1 Metallförorenad jord... 43 8.2.2 Jord förorenad med organiska föroreningar... 45 9 UTVÄRDERING / RISKBEDÖMNING... 45 9.1 Föroreningarnas farlighet... 45 9.2 Spridningsförutsättningar; Byggnader... 47 9.3 Spridningsförutsättningar; Mark och grundvatten... 48 9.3.1 Område för sågverk, flisupplag och hamnmagasin... 48 9.3.2 Område för oljecisterner... 51 9.3.3 Härvelträsket... 51 9.4 Känslighet / skyddsvärde... 51 9.5 Sammanvägd riskbedömning... 52 10 ÅTGÄRDSMÅL OCH ÅTGÄRDSKRAV... 53 10.1 Övergripande åtgärdsmål... 53 10.2 Mätbara åtgärdsmål... 54 10.3 Konsekvenser av föreslagna åtgärdsmål... 55 10.4 Åtgärdskrav... 56 11 ÅTGÄRDSUTREDNING... 56 11.1 Område för sågverk och flisupplag... 57 11.1.1 Förbränning... 58 11.1.2 Sanering av grundvatten... 58 11.1.3 Minskning av damningssrisk... 59 11.2 Hamnmagasin... 59 11.2.1 Elektrokinetik... 59 11.2.2 Vitrifiering... 60 11.2.3 Jordtvätt... 60 11.2.4 Deponering... 61 11.2.5 Rekommendation... 62 11.3 Område vid oljecisterner... 62 11.3.1 In-situsanering... 63 11.3.2 Kompostering... 63 11.3.3 Rekommendation... 63 11.4 Område utanför boardfabrik... 64 11.4.1 Biologisk behandling Kompostering... 64 11.5 Härvelträsket... 64 11.6 Byggnader... 65 11.6.1 Förbränning... 65 12 KOSTNADSUPPSKATTNING... 65 12.1 Område för sågverk och flisupplag... 65 12.2 Hamnmagasinet... 66 12.3 Oljeförorenad jord... 67 12.4 Inifrån byggnader... 69 12.5 Total kostnadsuppskattning ALTERNATIV 1... 69 12.6 Total kostnadsuppskattning ALTERNATIV 2... 70 13 FORTSATT ARBETE... 71

6 (71) BILAGOR 1. Plankartor, G001 Hela industriområdet skala 1:2000 G002 Delplan skala 1:500 G003 Delplan skala 1:500 2. Borrhålsritningar G004 Sågverksområdet G005 Område för flisupplag G006 Hamnmagasin G007 Område utanför boardfabrik G008 Område vid oljecisterner G011 Härvelträsket 3. Laboratorieanalyser av massa utomhus samt laboratorieundersökning av massa från MoDo AB. 4. Laboratorieanalyser av jordprover 5. Laboratorieanalyser av grundvattenprover 6. Analysresultat XRF 7. Analysresultat PetroFLAG 8. Analysresultat PID 9. Jämförelse mellan XRF- och laboratorieanalyser 10. Lak- och tillgänglighetstest. SGI Rapport 11. Planskiss för omfattning av urgrävning G009 Område vid såg, flisupplag och hamnmagasin, skala 1:500 G010 Område utanför boardfabrik och vid oljecisterner, skala 1:500 12. Kvalitetsplan och checklistor 13. Resultatsammanställning från Materialsammanställningen

7 (71) 1 UPPDRAG OCH SYFTE 1.1 Inledning Detta projekt har genomförts på uppdrag av Skellefteå kommun. Kontaktperson på Skellefteå kommun har varit Christer Svensson, Bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen. Projektet har genomförts av Tyréns Infrakonsult AB's Umeåkontor. 1.2 Bakgrund och syfte Vid Scharins industriområde i Ursviken utanför Skellefteå har industriell verksamhet bedrivits sedan 1800-talet. Verksamheterna har bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av board. Med tanke på områdets historik och användning av miljöstörande ämnen har undersökningar utförts för att få en uppfattning om utbredningen av föroreningar i mark och i byggnader. Under år 2001 utfördes provtagning i mark av Sycon Teknikkonsult AB där några områden identifierades som förorenade och i behov av vidare utredning. Syftet med denna undersökning är att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord och grundvatten. Att utifrån resultaten av provtagningar och analyser ta fram åtgärdsmål, åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder. De föreslagna åtgärdsmetoderna skall även kostnadsuppskattas. I undersökningen ingår även en noggrann inventering av förekommande materialrester i sliperi- och boardfabriksbyggnaderna, samt miljöstörande material inom hela fastigheten 3:22. Markundersökningarna omfattar följande områden, numrering enligt Figur 1: - 2.1 Sågverksområdet - 1.3 Flisupplaget - 2.21 Hamnmagasinet - 8.0 Oljecisterner - 2.3 Utanför boardfabriken

8 (71) Installation av grundvattenrör sker även inom Härvelträsket (område 1.1) för att kontrollera eventuellt utläckage av föroreningar från området till Skellefteälv. 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Läge Industriområdet är beläget i Ursviken, c:a 15 km från Skellefteå centrum. Industriområdet ligger i anslutning till Skellefteälv, på dess norra sida. Området ligger inom två fastigheter, Ursviken 2:1 samt Ursviken 3:22. Bostadsbebyggelse är belägen som närmast c:a 100 m ifrån industriområdet. Området och byggnader är dock lättillgängliga för allmänheten även om staket finns runt delar av området. 2.2 Historik för fastigheten 2.2.1 Allmänt Vid Scharins industriområde i Ursviken utanför Skellefteå har industriell verksamhet bedrivits sedan 1800-talet. Verksamheterna har bestått av sågverksamhet, massatillverkning samt tillverkning av hård och porös board. Sågverksamheten bedrevs fram till 1960, massatillverkningen och tillverkningen av hård board avvecklades i början av 1980-talet, då det ursprungliga företaget AB Scharins Söner hade gått i konkurs. I slutet av 1992 flyttades den kvarvarande produktionen till Ljusne efter ett uppköp av Ljusne-board. Från 1993 har verksamheten bestått av diverse hyresgäster, bland annat bearbetning av MDF-plattor, plåtslageri, bilverkstad m.m. En mer noggrann beskrivning av historik och ägarförhållanden finns i Skellefteå kommuns Rapport 2001/01 1, vilken även innehåller utredning gällande det miljörättsliga ansvaret. 1 Skellefteå kommun Rapport 2001/01. AB Scharins & söners industriområde Utredning av potentiellt förorenade områden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom området.

9 (71) 2.2.2 Kemikaliehantering Ett antal olika kemikalier har hanterats inom verksamheterna. Vid sågverket användes doppning för att förhindra blånad. Som doppningskemikalie har klorfenoler angivits, samt ett kvicksilverhaltigt preparat under en kortare tidsperiod. Uppgifter finns även om att telefonstolpar kan ha impregnerats under en period. Vilket impregneringsmedel som använts är okänt. Som smörjmedel till kättingar etc. användes stenkolstjära. Den mekaniska massan har impregnerats med Pulpasan, ett preparat innehållande fenylkvicksilver. Massan har även blekts, troliga blekkemikalier utgörs av natriumsulfit, -bisulfit eller diotonit. Vid boardtillverkningen har en viss impregnering skett för den del av boarden som transporterades till "sydligare nejder". Impregneringsmedel kan ha utgjorts av arsenikhaltigt medel eller Pulpasan. Transformatorer där PCB-haltiga oljor tidigare använts förekommer inom området. Eldningsoljor och smörjoljor har hanterats inom området. Samtliga oljecisterner skall vara tömda och sanerade. 2.2.3 Avfallshantering Avfall inom området har deponerats inom tre olika områden enligt muntliga uppgifter. Fram till 1970-talet användes den östra delen av området, även kallat Härvelträsket (1.1 enligt figur 1), som deponi för rivningsavfall och annat avfall. I samband med att sedimentbassäng anlades 1975, anvisade kommunen ett annat område, norr om sedimentbassängen (1.2 enligt figur 1), som deponi. Här har slam från bassängen, stoft från cykloner och aska från fastbränslepannan deponerats. Det område som benämns 1.3 enligt figur 1, har utpekats av tidigare anställd på företaget som möjlig nedgrävningsplats av kreosothaltigt material. 2.2.4 Kända spill och läckage Enligt uppgift hände det att doseringscisternerna i sliperiet innehållande Pulpasan svämmade över då och då och kvicksilverhaltig vätska rann ut på fabriksgolvet.

10 (71) Inga övriga kända spill eller läckage har rapporterats från driftstiden. I Boardfabrikens östra källare står dock två cisterner med tallolja vilka har svämmat över och talloljan spridit sig utanför byggnaden. Misstanke om läckage finns även vid den stora oljecisternen på panncentralens östra sida, där tecken tyder på läckage från ett rör.

11 (71) Figur 1. Plankarta över Scharins Industriområde.

12 (71) 2.3 Ägarförhållanden Industriområdet ligger inom två fastigheter varav Ursviken 2:1 ägs av Skellefteå kommun. Fastigheten Ursviken 3:22, vilken utgör det egentliga industriområdet där byggnaderna och huvuddelen av de förorenade markområdena ligger, står för närvarande herrelös eftersom konkursen avslutades utan någon köpare av verksamheten. 2.4 Markens nuvarande och framtida markanvändning Området ligger inom detaljplanerat område och är planlagt för industriändamål, i detaljplan fastställd 1979-10-11. För närvarande förekommer verksamhet inom området i form av bilverkstad, förrådsutrymme samt klubblokal för en motorcykelklubb. Området där flisupplaget har legat brukar användas som motorcrossbana. Sliperiet används ibland för paintball-skjutning. För områdets framtida användning har ingen detaljplan fastställts, däremot finns en "framtidsplan" framtagen av Skellefteå kommun. I framtidsplanen föreslås området utgöras av en blandning av parkområde, gästhamn med strandcafé samt eventuella arbetsplatser/verksamhetslokaler. Bostäder kan komma att vara aktuellt inom områdets norra del, dock inte inom de områden som omfattas av denna fördjupade markundersökning. I dagsläget betraktas markanvändningen som mindre känslig markanvändning vilket även kan sägas gälla i framtiden med avseende på hälsoeffekter för de personer som vistas inom området. Däremot gör närheten till Skellefteälven att läget ur miljösynpunkt är något känsligare. 3 MARK- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN 3.1 Markförhållanden Marken består av utfyllnader på silt och lersediment. Sedimenten underlagras av morän. Mäktigheten av sedimenten är störst i östra änden och minskar mot väster. I västra delen förekommer moränen direkt under fyllningen.

13 (71) Fyllningens kvalitet varierar inom området. Inom sågverksområdet och flisupplaget är ytan delvis asfalterad och delvis täckt av spån och bark. Fyllningarna består av c:a 0,5-1 m ren spån och/eller bark ovan barkinblandad siltig grusig sand och trärester. Fyllningstjockleken uppgår till c:a 2 m inom större delen av dessa områden. Inom området där hamnmagasinet tidigare har stått utgörs fyllningen mestadels av siltig grusig sand och grusig sand med trä- och kolrester ner till c:a 2 m. Området är asfaltsbelagt. Området vid oljecisternerna har fyllts med siltig grusig sand och siltig sandig morän ner till 5 m djup. 3.2 Ytvatten Industriområdet ligger i direkt anslutning till Skellefteälv. Vattenföringen i älven har hämtats från Vattenföringen i Sveriges floder och redovisas nedan i Tabell 1. Tabell 1. Vattenföringsdata för Skellefteälv. Vattenföring [m 3 /s] Högsta högvattenföring 720 Normal högvattenföring 470 Normal lågvattenföring 160 Lägsta lågvattenföring 20 Klimatdata för området baseras på statistiska mätningar mellan åren 1961 1990. Nederbörden uppgår årligen till mellan 600 och 650 mm. Avdunstningen uppgår till 300 350 mm/år. Detta resulterar i en nettonederbörd i storleksordningen 300 mm/år. 3.3 Grundvattenförhållanden Grundvattnet strömmar mot älven. Grundvattenytan är inom själva industriområdet belägen c:a 1 m under markytan. Grundvattenytan ligger således i fyllnadsmassorna. Grundvattenströmningen är långsam i bark- och spånfyllningen och i de naturliga silt- och lersedimenten. SLUG-test inom sågverksområdet antyder att den hydrauliska konduktiviteten i fyllningen ligger i storleksordningen 2 x 10-6 m/s motsvarande 1,5 m/år under naturliga

14 (71) grundvattengradientsförhållanden. I de underliggande siltsedimenten uppgår konduktiviteten till 10-7 10-9 m/s. I de sandiga fyllningarna under hamnmagasinet är grundvattnets konduktivitet något högre, uppskattningsvis i storleksordningen 10-4 10-6 m/s. Det totala grundvattenflödet ut mot Skellefteälven har genom hydrologiska beräkningar i Modflow uppskattats till 0,005 0,01 m 3 /s. Modellen omfattar industriområdets hela infiltrationsområde. 4 UNDERSÖKNINGAR 4.1 Tidigare utförda undersökningar Nedanstående undersökningar har tidigare genomförts och omfattar mark och byggnader inom Scharins Industriområde: Miljöutvärdering av mark och byggnader. KM Miljöteknik AB, 1998-09-24 AB Scharins & söners Industriområde utredning av potentiellt förorenade markområden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Skellefteå kommun, rapport 2001/01 Markundersökning Scharins Industriområde, Ursviken 2:1 och 3:22. Sycon Teknikkonsult AB, 2001-11-14. Skellefteå kommun har även låtit Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå utföra följande elevarbeten i kursen Marksanering D: Scharins Industriområde En fallstudie ur marksaneringsperspektiv. SLU Umeå, institutionen för skogsekologi. A. Drott et.al., 2002-03-12 Oljecisterner på Scharins industritomt: Ett förslag på åtgärder. SLU Umeå, institutionen för skogsekologi. D. Eriksson et.al., 2002-03-13

15 (71) 4.2 Undersökningar genomförda inom detta projekt 4.2.1 Undersökningar i byggnader Sliperiet och boardfabriken har inventerats dels med avseende på materialrester och miljöfarliga lämningar och dels med avseende på diverse skrot och material som finns kvarlämnat i byggnaderna. Betonggolvet har analyserats med hjälp av XRF på ett antal ställen, både i sliperiet och i boardfabriken. Betongproppar har även tagits ut och skickats till laboratorium för analys av metaller. Materialrester inne i byggnaderna har provtagits och analyserats med avseende på metaller, både med XRF och på laboratorium, samt med avseende på organiska föroreningar på laboratorium. I sliperiet analyserades 19 prover med XRF och till laboratorium skickades 10 prover för metallanalys och 2 prover för screening av organiska föroreningar. I boardfabriken analyserades 17 prover med XRF och till laboratorium skickades 6 prover för metallanalys och 2 prover för screening av organiska föroreningar, varav det ena var ett vattenprov. Materialresterna utgörs främst av massarester i golvbrunnar och ledningar. Prover togs även av massa- och spånrester utomhus för att få en uppfattning om bakgrundshalterna. Resultatet av dessa inventeringar och analyser finns sammanställt i separat rapport Materialsammanställning Scharins industriområde, Tyréns Infrakonsult AB. 2002-09-19. Se även resultatsammanställning från denna rapport i bilaga 13. 4.2.2 Undersökningar i mark och grundvatten Fältundersökningar har utförts vid två skilda tillfällen. Dels i form av skruvprovtagning med borrbandvagn Geotech 604D, och dels i form av provgropsgrävning. Skruvprovtagningen utfördes under ledning av Markku Jämsä och Nina Nilsson i augusti månad 2002. Provgropsgrävning under ledning av Nina Nilsson utfördes i september månad 2002.

16 (71) Skruvprovtagningspunkter placerades ut efter utvärdering av resultaten från tidigare undersökningar. Målet var att avgränsa föroreningen helt i alla delområden. Målet kunde dock inte klaras fullt ut men efter komplettering med provgropar för ett delområde återstår endast mindre brister i avgränsningarna av föroreningar. Skruvprovtagningen har utförts till 2-3 m inom sågverks- och flisupplagsområdena och till 1 alternativt 3 m vid hamnmagasinet. Utanför boardfabriken togs prover ner till 2,5 m djup och vid oljecisternerna till mellan 2 och 5 m djup. Jordprov har tagits som samlingsprov för i stort sett varje borrad halvmeter. Olika jordartslagar har inte blandats. Den totala omfattningen av provtagningen var enligt följande: Skruvprovtagning 73 st. punkter Provgropsgrävning 10 st. punkter Nedsättning av 10 st. grundvattenrör Totalt antal jordprover, 285 st. Samtliga uttagna jordprover har analyserats med PID med avseende på lättflyktiga kolväten. Samtliga uttagna jordprover inom sågverks-, flisupplags- och hamnmagasinsområdena (totalt 226 st.) har analyserats med XRF. XRF-analyserna har utförts som dubbelprover på torkade och siktade prover av MRM Konsult i Luleå. Ett urval av jordprover från hamnmagasinet, utanför boardfabriken och vid oljecisternerna har analyserats med PetroFLAG för att kontrollera halter av tyngre kolväten och få indikation om närvaro av PAH. Sammanlagt har 24 jordprover analyserades med PetroFLAG. Med ledning av resultaten från fältanalyserna har ett urval av jordproverna skickats till AnalyCen Nordic AB för laboratorieanalys. Till laboratorium skickades, för metallanalys, dels prover med hög halt och dels prover med halt nära riktvärdesgränserna. Proverna är även valda för att få en viss spridning över området. Proverna för analys av klorfenol, dioxin och PAH valdes främst där föroreningen kunde förväntas. Totalt har laboratorieanalyserna omfattat: JORDPROVER: 21 st. Metallpaket Al, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Ni, Pb, V, Zn 6 st. Klorfenoler och pentaklorfenol 1 st. Dioxin 13 st. PAH, 16 st. fraktionerade cancerogena och övriga

17 (71) 6 st. Oljepaket, BTEX, Alifater fraktionerade och aromater fraktionerade 15 st. Torrsubstans, ph, glödningsrest, Al, Fe och S Grundvattenprover togs vid två olika tillfällen, dels 2002-08-29 och dels 2002-09-19. Filtrering utfördes på laboratoriet. Provtagningar är gjorda efter en ovanligt nederbördsfattig och varm sommar. Laboratorieanalyser har omfattat: GRUNDVATTENPROVER: 20 st. Metallpaket As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V, Zn 20 st. PAH, 16 st. fraktionerade cancerogena och övriga 4 st. Klorfenoler 13 st. ph, konduktivitet, N-tot, P-tot, COD 3 st. salinitet Placering av provpunkterna redovisas i plankarta G001 G003 i bilaga 1. Provtagningsdjup och jordartsbedömning redovisas i borrhålsritningar G004 G008 i bilaga 2. Resultat från laboratorieanalyserna av jordprover redovisas i bilaga 4 och av grundvattenanalyser i bilaga 5. Resultat från fältanalyser med XRF, PetroFLAG och PID redovisas i bilaga 6, 7 respektive 8. Inmätningar av borrpunkter och grundvattenrör har utförts med totalstation utifrån kända hushörn inom sågverks-, flisupplags- och hamnmagasinsområdena samt i Härvelträsket. Hushörnen har lägesbedömts utifrån Skellefteå kommuns grundkarta över området. Utanför boardfabriken och vid oljecisternerna har inmätning utförts med måttband från hushörn. Som höjdfix har Skellefteå kommuns fix 336, med höjden +9,282, använts. Redovisningarna är gjorda med koordinatsystem RT90 2,5 gon V och höjdsystem RH00. På planritningarna redovisas även provtagningspunkter från tidigare undersökning. Med undantag från Sycons punkter 1.3 X, har punkterna lagts in enligt tidigare inmätning. Lägena är dock osäkra i vissa fall då karta och verklighet verkar misstämma. Provpunkterna märka 1.3 X har på planritning G002 och G009 korrigerats utifrån inmätning av befintligt grundvattenrör.

18 (71) 4.3 Undersökningar inom MCN I samband med fältundersökningarna deltog doktorander från Marksaneringscentrum i Norr (MCN) och tog jordprover för att använda inom interna forskningsprojekt. Resultaten från denna forskning finns inte tillgänglig inom tiden för detta projekt, men kan komma till användning vid senare skeden. Undersökningar som utförs inom MCN omfattas av: Analys av metaller. Jurate Kumpiene och Solvita Ore, Luleå tekniska universitet, avdelningen för avfallsteknik. Sammansättning och spridning av dioxin och klorfenoler. Ylva Persson, Umeå Universitet, avdelningen för miljökemi. Alternativa analysmetoder för PAH. Malin Nording, Umeå Universitet, avdelningen för Miljökemi. I Ylva Persson's forskningsprojekt ingår analys av jordprover med avseende på dioxin. Provtagning har skett i punkterna 2.1-T1, 2.1-T2, 2.1-T4, 2.1-T6, 2.1-T8 samt 2.1-T16. I ett första skede utför Ylva analyser från prover på två olika djup i punkten 2.1-T4. 5 KLASSIFICERING OCH RIKTVÄRDEN Naturvårdsverket har utarbetat en metod för klassning av förorenade området, MIFO 2. Vid bedömningen av tillstånd bedöms riskerna relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan innebära. För närmare beskrivning hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 4918. Tillstånden benämns från mindre allvarligt till mycket allvarligt. Naturvårdsverket har även tagit fram generella riktvärden för förorenade markområden 3. Riktvärdena kan betraktas som haltnivåer under vilka negativa effekter på människa eller miljö inte riskeras vare sig på kort eller på lång sikt. Dessa riktvärden är beräknade utifrån vissa antaganden gällande spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet och exponering. Riktvärdena finns framtagna för olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM), mindre känslig markanvändning (MKM) samt mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd (MKM GV). Svenska petroleuminstitutet har, inför arbetet med sanering av nedlagda bensinstationer, tagit fram riktvärden 2 Naturvårdsverket Rapport 4918. Metodik för inventering av förorenade området. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. 1998 3 Naturvårdsverket Rapport 4638. Generella riktvärden för förorenad mark. 1997

19 (71) för några kompletterande föroreningar och markanvändningar, bl. a. för parkmark. Mark som klassas som KM skall kunna lämnas helt utan restriktioner vad avser användningen av marken, utan risk för att negativa effekter skall uppstå. Exempelvis skall marken kunna odlas och dricksvattenuttag kunna ske från området. Mindre känslig markanvändning motsvarar mark som används till kontor och industrier, d.v.s. där man vistas under begränsade tider och inte kommer i kontakt med jorden i någon större utsträckning. Det aktuella området förväntas i framtiden utgöras av parkmark, gästhamn, café och dylikt. Människor kommer således endast att vistas under begränsande tider inom området. Vidare kommer inget grundvattenuttag att ske, ingen djurhållning inom området eller någon odling av grönsaker att ske. I Tabell 2 nedan jämförs aktuella exponeringsvägar för de generella riktvärdena med de som är aktuella i detta fall. Tabell 2. Exponeringsvägar för Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, MKM GV, MKM och Park jämfört med bedömda exponeringsvägar för Scharins industriområde. EXPONERINGSVÄG KM MKM GV MKM PARK A SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Människor: Intag av jord X X X X X Hudkontakt X X X X X Inandning av damm X X X X X Inandning av ångor X X X X X Intag av grundvatten X X X Intag av grönsaker X X Intag av fisk X X X Miljön: Effekter inom området högt B lägre lägre högt X Effekter i högt lägre lägre högt X ytvattenrecipient Antal exponerade 365 / 129 / 129 / 20 / 20 dagar/år. vuxna/barn 180 60 60 A Framtaget för förorenade bensinstationer 4. B Enligt Naturvårdsverket Rapport 4889. Förslag till riktvärden för förorenade besninstationer. Den markanvändning som är mest anpassad för detta fall kan sägas vara en kombination av mindre känslig markanvändning och parkmark. 4 Naturvårdsverket Rapport 4889. Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Svenska Petroleum Institutet, 1998.

20 (71) Riktvärden för parkmark finns dock endast framtagna för föroreningar typiska för bensinstationer, d.v.s oljeföroreningar och PAH. Parkmark innebär en mycket god säkerhetsnivå ur ett omgivningsperspektiv medan MKM har större säkerhetsnivå mot människor som exponeras i området. I och med att riktvärden för metaller ej finns framtagna för parkmark finns en osäkerhetsfaktor gällande vilka metallhalter som kan accepteras för att uppnå skydd för recipienten i klass med riktvärdet för parkmark. Här spelar föroreningarnas spridningsbenägenhet en viktig roll, vilket diskuteras vidare under kapitel 9.3. 5.1 Förenklad eller fördjupad riskbedömning? Vid riskbedömning av ett område kan förenklad eller fördjupad riskbedömning användas enligt MIFO-modellen. Vid den förenklade riskbedömningen används de generella riktvärden som finns framtagna av Naturvårdsverket för tre olika typer av markanvändning. I de fall dessa typer av markanvändning inte överrensstämmer med den tilltänka samt om de aktuella mark- och spridningsförhållandena skiljer sig från de som antagits vid beräknandet av de generella riktvärdena, bör platsspecifika riktvärden tas fram d.v.s fördjupad riskbedömning. Som hjälp för att bedöma om förutsättningarna för området har Naturvårdsverket satt upp elva frågor. Nedan följer en genomgång av frågorna och huruvida en förenklad riskbedömning kan tillämpas. 1. Finns generella riktvärden för föroreningarna i fråga? För samtliga föroreningar som identifierats inom området finns riktvärden beräknade gällande förekomst i mark. Däremot saknas riktvärden för klorfenoler i grundvatten. De olika sorters markanvändning som riktvärdena är framtagna för överrensstämmer dock inte till fullo med detta området. 2. Finns samverkanseffekter mellan de förekommande föroreningarna? Inom sågverksområdet förekommer både förorening av metaller, klorfenoler och dioxin inom samma område. Samverkanseffekter mellan dessa föroreningar är lite studerade och slutsatser således svåra att dra. 3. Är föroreningarna lättillgängliga? Tillgängligheten av föroreningarna skiljer sig något inom området. I de sandiga fyllningarna under hamnmagasinet är metallerna något mer

21 (71) lättillgängliga än inom områdena med hög andel organiskt material. Föroreningar binds i högre grad till organiskt material vilket minskar tillgängligheten. Föroreningshalterna är dock högst i ytan vilket gör dem lättillgängliga för exponering, exempelvis via damning. 4. Är andelen organiskt kol densamma som modellens? Naturvårdsverkets beräkningar utgår från en halt av organiskt material på 2 %. Inom stora delar av området är andelen organiskt material betydligt större och varierar mellan 1 97 %. I fyllningsmaterial vid sågverks-, och flisupplagsområdena ligger medelhalter i storleksordningen 35 % och vid hamnmagasinet 5 %. 5. Är utspädningen av ämnen i por- och grundvatten i närbelägen brunn mycket större eller mindre än modellens? Dricksvattenuttag av grundvatten från området är inte aktuellt. Inga brunnar har identifierats inom området. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns en äldre brunn belägen uppskattningsvis 600 m norr om industriområdet. Osäkerhet råder huruvida brunnen har någon användning i dagsläget. Med tanke på grundvattnets strömningsriktning bedöms inte förorening från Scharins ha någon påverkan på vattenkvaliteten i brunnen. 6. Är utspädningen av ämnen i grund- och ytvatten mycket större eller mindre än modellens? Skellefteälven är ett vattendrag med relativt stor vattenföring och utspädningen är således större än till en mindre sjö, vilket antas i modellen. Utspädning är i storleksordningen 1/15000 i jämförelse med modellens 1/4000. Däremot förekommer föroreningarna, speciellt inom hamnmagasinet, närmare recipienten än i modellen. 7. Är risken för upptag via inandning av damm onormalt stor? För närvarande består marken i stora delar av bark och spån. Spån virvlar lätt upp vilket gör att risken för inandning av damm är större än normalt. 8. Hur påverkar markens surhetsgrad rörligheten av föroreningarna? Markens ph-värde varierar mellan 5,0 7,8 med ett medelvärde på 6,0. Rörligheten av CCA-föroreningar är relativt låg vid detta ph-värde. Klorfenoler har låg vattenlöslighet vid lågt till neutralt ph.

22 (71) 9. Gäller samma exponeringsvägar som i modellen? Ja, i stort gäller samma exponeringsvägar inom området som i modellen, se även Tabell 2 ovan. 10. Är människor i området extra känsliga? Nej. Området kommer att användas av allmänheten. 11. Är andra organismer eller ekosystem i området extra känsliga eller skyddsvärda? Inom själva området finns inga speciellt skyddsvärda organismer eller ekosystem. Området gränsar dock till Skellefteälven, vilket är ett skyddsvärt vattendrag. Svaren på ovanstående frågor antyder att en förenklad riskbedömning kan vara tillämplig inom området men att ingen av de olika typerna av markanvändning passar in på objektet. Frågorna visar även att flera faktorer innebär att de generella riktvärdena utgör en överskattning av riskerna medan det omvända gäller i vissa fall, som exempelvis gällande damning. Vid användandet av riktvärdena för mindre känslig markanvändning innebär det, ur hälsomässig synpunkt, en väl tilltagen säkerhetsnivå förutsatt att åtgärder tas för att förhindra damning. Däremot finns osäkerhet om MKM ur miljösynpunkt ger tillräcklig riskreducering. Ur recipientperspektiv utgör parkanvändning en mycket bättre säkerhetsnivå, men med en viss överskattning av riskerna. Riktvärden gällande metaller finns dock inte framtagna för park. För att gå vidare i bedömningen av vilka massor som ska omfattas av åtgärder samt vilka åtgärderna bör vara kommer området i fortsättningen att betraktas som mindre känslig, MKM. Hänsyn bör dock tas till att osäkerhet råder om riktvärdet ger tillräcklig säkerhet gällande läckage av föroreningar till recipienten. Se även vidare diskussion under kapitel 9.5. 6 FÖRORENINGAR I BYGGNADER 6.1 Sliperi (2.2) Provtagning av materialrester inne i byggnaden visar på mycket höga halter av metaller, framförallt kvicksilver med halter mellan 2 och 370 mg/kgts enligt laboratorieanalys. De provtagna materialresterna utgörs främst av massarester i ledningsgravar och brunnar. Prover har

23 (71) analyserats med XRF och ett urval av proverna har skickats till laboratorium för analys. Överrensstämmelsen mellan laboratorieanalys och XRF-mätning har varit dålig. Troligtvis beror detta på att XRF är kalibrerad mot ett jordmaterial och inte mot de massarester som analyserna har utförts på i detta fall. Laboratorieanalyserna ger dock en bild av att kvicksilverföroreningen är så pass utbredd att samtliga kvarvarande materialrester bör behandlas som mycket förorenade. Samtliga analysresultat redovisas i separat rapport Materialsammanställning Scharins industriområde, Tyréns Infrakonsult AB, 2002-09-19. I byggnaden finns även ett flertal kvarlämnade fat med olja, smörjfett och liknande. Analyser har även utförts av betonggolvet, både i form av XRFmätningar direkt på golvet och genom laboratorieanalyser av borrkärnor. Även för betongen visar jämförelse på stora skillnader mellan XRF- och laboratorieanalyser, varför XRF-analyserna inte kan anses vara pålitliga. Utifrån laboratorieanalyserna bedöms inte betonggolvet vara förorenat till den grad att betongavfall behöver behandlas särskilt från övrigt rivningsavfall. Från sliperiets sydöstra ände går en spillvattenledning mot pumpstation belägen vid hamnmagasinet västra kant. Provtagning av sediment i denna ledning har utförts ett tiotal meter från husknuten, via brunnslock utomhus. Analys visar på förhöjda halter av flertalet metaller, däribland arsenik och kvicksilver, se Tabell 3 nedan. Tabell 3. Laboratorieanalys av sedimentprov från spillvattenledning. Förorening As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Zn Halt [mg/kgts] 100 2,1 13 52 190 2,3 24 420 890 För att säkerställa att höga metallhalter i massaresterna inte beror på höga bakgrundshalter har prov skickats för laboratorieanalys dels från massa- och spånrester lagrade utanför sliperibyggnaden och dels från spån i magasin för inkommande spån (nedanför boardfabriken). Placering av provpunkterna redovisas i planritning G001, bilaga 1. Resultat från analyserna visar på låga bakgrundshalter av samtliga metaller, se analysprotokoll i bilaga 3. Analysresultat av metallinnehåll i pappersmassa har även erhållits från Domsjö Fabriker, vilka också visar på låga halter. Även dessa redovisas i bilaga 3.

24 (71) 6.2 Boardfabrik (2.3) Provtagning av materialrester visar på mycket höga halter av metaller, framförallt kvicksilver med halter mellan 3 mg/kgts och 5 g/kgts enligt laboratorieanalys. Den högsta halten uppmättes i mittenkällaren, där även kvicksilver i fri fas påträffades. Prover har analyserats med XRF och ett urval av proverna har skickats till laboratorium för analys. Överrensstämmelsen mellan laboratorieanalys och XRF-mätning har varit dålig. Laboratorieanalyserna ger dock en bild av att kvicksilverföroreningen är så pass utbredd att samtliga kvarvarande materialrester bedöms som mycket förorenade. Samtliga analysresultat redovisas i separat rapport Materialsammanställning Scharins industriområde, Tyréns Infrakonsult AB, 2002-09-19. I byggnaden finns även ett flertal kvarlämnade fat med olja, smörjfett och liknande. I östra källaren finns två cisterner med tallolja vilka har svämmat över. Analys av ett materialprov från östra källaren visade på ph 11, vilket är mycket frätande. En dunk med natriumhydroxid har spillts ut på övervåningen och kan ha spridits via ledningssystemet till källaren, vilket kan vara en möjlig orsak. Hänsyn måste således tas till att materialrester i byggnaden kan vara frätande. Analyser har även utförts av betonggolvet, både i form av XRFanalyser direkt på golvet och genom laboratorieanalyser av borrkärnor. Även för betongen visar jämförelse på stora skillnader mellan XRFoch laboratorieanalyser. XRF-mätningarna kan därför inte betraktas som pålitliga. Utifrån laboratorieanalyserna bedöms inte betonggolvet vara förorenat till den grad att betongavfall behöver behandlas särskilt från övrigt rivningsavfall. 7 FÖRORENINGAR I MARK OCH GRUNDVATTEN Inom samtliga områden kan man se tydliga tendenser att halterna av koppar, krom och bly följer utbredningen av arsenik. Arsenik är den metall som har störst utbredning och som förekommer i högst halter. Vid eventuell sanering av arsenik tas även de övriga metallerna om hand. Av den anledningen används i fortsättningen arsenik för att beskriva utbredningen av metallförorening. XRF är kalibrerad mot en jordmatris vilket gör den betydligt bättre anpassad för analys av jordprover jämfört med de materialprover som

25 (71) finns i byggnaderna. Uppföljning av resultatjämförelse mellan laboratorieanalyser och XRF-mätningarna har visat på en, i allmänhet, god samstämmighet. Från undersökningarna finns ett stort antal XRF-analyser men endast ett fåtal laboratorieanalyser av metaller. Jämförelse mellan XRF- och laboratorieanalyser antyder att storleksnivån på halterna sammanfaller väl för arsenik, koppar bly och zink samt att XRF i de flesta fall överskattar halten. I bilaga 7 redovisas en jämförelse mellan XRF- och laboratorieanalyser där man kan se att även om halterna uppmätta med XRF och på laboratorium i medeltal skiljer med en faktor 2, så påverkas inte klassningen efter Naturvårdsverkets riktvärden i någon större omfattning. I de fall klassningen inte överrensstämmer innebär XRF-mätningen i allmänhet en överskattning. Nämnas kan även att höga halter av bly gör att arsenikhalterna kan överskattas. För krom är det dock svårare att dra några slutsatser. På grund av den strålkälla som XRF:ens utnyttjar sig av är resultaten gällande både krom och nickel opålitliga. Uppskattningar gällande dessa halter kan därför inte göras med hjälp av XRF. Som underlag i följande diskussioner kommer XRF-analyserna att användas i första hand. För kvicksilver ser situationen dock något annorlunda ut när det gäller XRF:en användning. Detektionsgränser med XRF ligger i storleksordningen 25 ppm. XRF-mätningar kan således endast bekräfta att föroreningshalter i den storleksordningen inte är utbredda inom området. Vid diskussion av medianvärden och percentilvärden måste hänsyn tas till att en stor del av jordproverna uppvisar halter under XRF:ens detektionsnivå. Vid beräkning av jämförvärden har samtliga mätvärden lägre än detektionsnivån satts till XRF:ens uppskattade detektionsnivå; arsenik 10 ppm, koppar 60 ppm, bly 20 ppm och zink 50 ppm. 7.1 Referenspunkt Analyser av metaller har utförts vid en referenspunkt norr om industriområdet, för att få en uppfattning om gällande bakgrundshalter. Prover togs ut från 4 punkter inom ett c:a 2 m 2 stort område. XRFanalys gjordes på samtliga prover och ett samlingsprov skickades till

26 (71) laboratorium. Halterna mätta med XRF låg i allmänhet under detektionsnivån för de flesta metallerna. Laboratorieanalyserna tyder på en relativt hög bakgrundshalt av arsenik (13 mg/kgts enligt laboratorieanalys). Höga bakgrundshalter av metaller förekommer allmänt inom detta område beroende på närheten till Rönnskärsverken 5 6 och att jordmånen härstammar från de mineralrika Skelleftefälten. 7.2 Sågverksområde (2.1) Vid sågverket har under tidigare verksamhet träprodukter impregnerats genom doppning i klorfenol. Doppningen ägde, enligt uppgift, rum vid den västra gaveln av sågverket. Impregnerat virke lagrades sedan norr och öster om byggnaden. Enligt vissa uppgifter kan även kvicksilverhaltig kemikalie ha använts under en kortare tidsperiod. Muntliga uppgifter antyder även att impregnering av telefonstolpar kan ha ägt rum inom området. Impregneringsmedlet är dock okänt. Den tidigare undersökningen visade att jordprover inom området innehåll förhöjda halter av arsenik och koppar. Grundvattenprover visade på höga halter klorfenoler och PAH inom det område där doppningen antas ha ägt rum. Även halterna av arsenik, kvicksilver och koppar var förhöjda i grundvattnet. 7.2.1 Förorening i mark 7.2.1.1 Metallförorening Sågverksområdet är förorenat med arsenik, koppar, bly och zink. En sammanställning av resultaten från XRF-mätningarna redovisas nedan i Tabell 4 och Figur 2. Halterna är till största delen inom måttligt allvarligt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7, men inom vissa delar av området förekommer haltnivåer där tillståndet klassas som allvarligt till mycket allvarligt. Dessa delar ligger främst norr om sågverksskjulet, se plankartor med tolkad föroreningsutbredning på 0 0,5 m djup, 0,5 1 m djup och 1 2 m djup i Figur 3, Figur 4 respektive Figur 5. De högsta halterna uppträder 5 Miljöforskargruppen. Rönnskärsverkens påverkan på miljön Sammanställning av undersökningar. 1996. 6 Naturvårdsverket Rapport 4778. Tillståndet i svensk åkermark. 7 Naturvårdsverket Rapport 4918. Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. 1999

27 (71) till övervägande delen inom den översta metern av jordprofilen. Spridningen av metallföroreningar till djup större än 2 m är mycket liten med halter överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för måttligt allvarligt tillstånd endast i enstaka punkter. Tabell 4. Sammanställning av XRF-analyser inom sågverksområdet (2.1). XRF-analyser både från undersökning av Sycon och av Tyréns. As Cu Pb Zn [mg/kgts] [mg/kgts] [mg/kgts] [mg/kgts] Max 329 880 285 1140 Median < det. C < det. C 28 738 90 percentil 41 69 90 1060 Riktvärde KM A 15 100 80 350 Riktvärde MKM A 45 200 300 700 Referensprov B 13 16 12 36 A Enligt Naturvårdverkets generella riktvärden för förorenad mark 8. B Referensprov taget i naturlig morän i norra delen av fastighet 3:22, se planritning G001 i bilaga 1. C Mindre än detektionsgränsen. Figur 2. 50 40 XRF-analyser inom sågverksområdet (2.1). Antal förorenade prover i procent. Totalt antal prover 181 st. för arsenik och 93 st. för övriga. XRF-analyser både från undersökning av Sycon och av Tyréns. % över KM % över MKM GV % över MKM 30 20 10 0 As Cu Pb Zn 8 Naturvårdsverket Rapport 4638. Generella riktvärden för förorenad mark. 1997

28 (71) Höga halter av kvicksilver har påträffats i enstaka punkter. I ett av proverna som skickades för laboratorieanalys uppmättes 35 mg Hg/kgTS (XRF-mätning angav 31,4 ppm). XRF-analyserna har dock endast antytt kvicksilverhalter av den storleksordningen i ytterligare en punkt. I efterföljande figurer redovisas tolkad föroreningsutbredning av arsenik. Interpoleringen mellan mätpunkterna utfördes i ArcView med metoden natural neighbour. Metoden är lämplig vid oregelbundet fördelade provpunkter och ger en rimlig bild av föroreningssituationen. Interpolationen sker med hänsyn till både avstånd och mätvärdenas storlek. Metoden kan därför ge en viss överskattning av utbredningen i områden där det är glest mellan provpunkterna men med mycket höga halter. Data som ligger i utkanten av provtagningsområdet extrapoleras inte, vilket medför en viss beskärning utmed randen.

29 (71) Figur 3. Datormodell av utbredningen av arsenik 0 0,5 m. Frågetecken indikerar värden mindre än KM. Utbuktningen med höga halter norr om hamnmagasinet utgör en överskattning av utbredningen beroende på glesa provpunkter inom det området.

30 (71) Figur 4. Datormodell av utbredningen av arsenik 0,5 1 m. Frågetecken indikerar värden mindre än KM.

31 (71) Figur 5. Datormodell av utbredningen av arsenik 1 2 m. Frågetecken indikerar värden mindre än KM.

32 (71) 7.2.1.2 Organiska föroreningar I den tidigare undersökningen analyserades två jordprover med avseende på klorfenoler, i båda proverna var halterna under detektionsgränsen. I denna undersökning har 5 st. jordprover skickats till laboratorium varav 4 st. från området där doppningen skall ha ägt rum och 1 prov från upplagsplatsen. Närvaro av klorfenoler detekterades i tre av proverna och halten av pentaklorfenol klassas enligt Naturvårdsverkets som måttlig allvarligt i några punkter. En sammanställning av resultaten kan ses i Tabell 5. Tabell 5. Analyser av pentaklorfenol och summa klorfenoler inom sågverksområdet (2.1). Totalt antal analyser 5 st. Pentaklorfenol [mg/kgts] Summa klorfenoler [mg/kgts] Max 0,44 1,8 Median 0,13 0,84 Riktvärde KM A 0,1 2 Riktvärde MKM A 3 10 A Enligt Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark 9. Dioxin förekommer i impregneringsmedel med klorfenol och påträffas därför ofta tillsammans med klorfenoler inom förorenade områden. Analys av dioxin har här endast utförts i en punkt (2.1-T2). Den uppmätta halten var mycket hög, 250 000 ng/kg PCDD och toxicitetsekvivalent 2 300 ngte/kg. Den stora skillnaden mellan totalhalten och toxicitetsekvivalenten tyder på att det är mindre toxiska dioxiner som dominerar. Exempel på mindre toxiska dioxiner är heptaoch oktadioxin vilka är vanliga där impregneringsmedel med klorfenol använts 10. Som jämförelse kan nämnas att Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning är 250 ng/kg TCDD. Klorfenolanalyser i denna punkt visade inte på någon närvaro av klorfenoler. Då muntliga uppgifter har antydd att impregnering även kan ha ägt rum med kreosot har även PAH undersökts inom området. I den tidigare undersökningen analyserades ett jordprov med avseende på PAH utan att ge något utslag. I denna undersökning har ytterligare 4 jordprover 9 Naturvårdsverket Rapport 4638. Generella riktvärden för förorenad mark. 1997 10 Muntlig uppgift. Ylva Persson, doktorand Umeå Universitet, avdelningen för Miljökemi.

33 (71) skickats för analys. En sammanställning av resultaten kan ses i Tabell 6. Analysresultaten visar att förorening av PAH finns inom området med halter motsvarande måttligt till mycket allvarligt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Samtliga prover understiger dock de riktvärden som finns framtagna för mindre känslig markanvändning och för parkmark, se Tabell 6. Tabell 6. Analyser av PAH inom sågverksområdet (2.1). Totalt antal analyser 5 st, både från undersökning av Sycon och av Tyréns. PAH cancerogena [mg/kgts] PAH övriga [mg/kgts] Max 3,8 4,5 Median 0,85 1,2 Riktvärde KM A 0,3 20 Riktvärde MKM B 7 40 A Enligt Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark 11. B Enligt riktvärden för förorenade bensinstationer 12. 7.2.2 Förorening i grundvatten I den tidigare undersökningen placerades två grundvattenrör inom området, på var sida om sågverksskjulet. Analyser av klorfenol, PAH och metaller visade att grundvattnet inom området där doppning skall ha ägt rum är förorenat med klorfenol och PAH samt bly (680 µg/l, 2,2 µg/l respektive 47,9 µg/l). Även på andra sidan skjulet detekterades klorfenol, men i lägre halt (0,13 µg/l). Naturvårdverket har inte utarbetat några riktvärden gällande klorfenoler i grundvatten. Grundvattnet är dock att betrakta som förorenat eftersom klorfenoler inte förekommer naturligt och förekomsten i grundvattnet har orsakats av verksamheten på platsen. I denna undersökning har grundvattenrören placerats mellan sågverksområdet och hamnmagasinet för att få en uppfattning av eventuell spridning mot älven. Relativt låga halter av klorfenol (0,21 µg/l) påträffades i det rör som står närmast doppningsområdet. Halten av pentaklorfenol understeg detektionsnivån i båda rören. PAH detekterades inte i något av rören och samtliga metaller understeg 11 Naturvårdsverket Rapport 4638. Generella riktvärden för förorenad mark. 1997 12 Naturvårdsverket Rapport 4889. Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Svenska Petroleum Institutet, 1998.

34 (71) riktvärdet för mindre allvarligt tillstånd. Proverna filtrerades på laboratorium vilket kan innebära en viss underskattning av metallhalterna då oxider kan ha fällts ut till vilka metallerna kan adsorbera. Metallhalterna ligger dock så långt under Naturvårdsverkets riktvärden att även om detta har skett påverkar det inte bedömningen. Vid området där själva impregneringen ägde rum påvisas således höga halter klorfenol i grundvattnet medan halterna i jorden är mycket låga, om ens påvisbara. Nedbrytning av klorfenol sker fortgående i marken och vid nedbrytningen omvandlas molekylerna till mer lättlösliga former. Klorfenolerna får således med tiden en allt större tendens att övergå till vattenfas. 7.3 Område för flisupplag (1.3) Inom det område som använts som flisupplag finns muntliga uppgifter om att kreosothaltigt material kan ha grävts ner. I undersökningen utförd av Sycon påträffades förhöjda halter av arsenik och koppar i jordproverna. Lukt av stenkolstjära noterades inom området mellan flisupplaget och älven. I grundvattnet påträffades förhöjda halter av arsenik, koppar och PAH. 7.3.1 Förorening i mark Markundersökningarna har visat att marken inom området är förorenad med metaller, främst arsenik. Föroreningsnivån understiger dock inom större delen av området riktvärden för allvarligt tillstånd enligt Naturvårdsverket. En sammanställning av analysresultaten kan ses i Tabell 7 och Figur 6. Tabell 7. Sammanställning av XRF-analyser inom flisupplaget (1.3). XRFanalyser både från undersökning av Sycon och av Tyréns. As Cu Pb Zn [mg/kgts] [mg/kgts] [mg/kgts] [mg/kgts] Max 126 1325 257 2850 Median < det. C < det. C 23 70 90 percentil 36 61 56 220 Riktvärde KM A 15 100 80 350 Riktvärde MKM A 45 200 300 700 Referensprov B 13 16 12 36