Notiser Nr 2/2009 Årgång 36 Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 69 019-602 24 59 Fax: 019-12 04 04 E-post: Hemsida: www.orebroll.se/amm amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health Kapstaden, mars 2009...4 Notiser Gravallvarligt Antalet dödsolyckor i arbetet sjunker internationellt...6 Paradoxal biostatistisk diskrepans Högre incidens mesotheliom i Sverige än i USA...6 Karmar och spröjs anno dazumal Bly i gammal fönsterfärg - blyarbete?...6 Kolofoniumastma bara på papperet? Kolofonium i papper knappast astmarisk...7 Är rehabilitering lönsam? Multi-discplinärt rehab-program bäst...8 Juridiska rökridåer Tobaksrök på jobbet - konflikt mellan lagparagrafer... 8 Nebulösa oljedimmor Skärvätskor bildar kemiskt komplex aerosol... 9 Obstruera inte astmautredning Nya astmafall bör utredas arbetsmedicinskt... 9 Vad är vi bra för? Arbetsmedicinska klinikers uppdrag och värde... 10 Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström
Ledare Sverige står mitt uppe i en ekonomisk kris som kommer att leda till stora strukturförändringar av näringsliv och arbetsmarknad. Förändringarna skapar oro och utmanar hälsan. Även sjukvården drabbas av besparingar. Då är det extra viktigt att göra rätt prioriteringar. Mindre än en procent av sjukvårdens budget avsätts för direkt förebyggande verksamhet. Kan man skära ner i verksamheten? (Javisst. De allra flesta drabbas inte av en arbetsrelaterad åkomma.) Frågan går inte att ställa på det sättet. I så fall kan man lika gärna fråga: Kan man skära ner på höftledsoperationer? (Javisst. De allra flesta drabbas inte av höftledsartros.) Men det går inte att ställa det ena mot det andra. Motsatsen till förebyggande verksamhet är inte sjukvård utan sjukdom. Och sjukdom fordrar sjukvård som kostar väldigt mycket pengar Den 14 maj 2009 uttalade sig Lars-Erik Holm generaldirektör för Socialstyrelsen i radions Dagens Eko och på DN debatt i en rapport till regeringen. Jämfört med andra länder står sig den svenska sjukvården bra säger Socialstyrelsen, men är ändå kritisk på tre huvudområden: - Den fragmentiserade sjukvården sätter inte patientens behov i centrum. - Det handlar för mycket om behandlande insatser istället för förebyggande. - De sociala skillnaderna leder till oacceptabla skillnader i människors hälsa. Arbets- och miljömedicinska kliniken arbetar med att förebygga negativa hälsoeffekter av arbete och miljö. Verksamhetsområdet är försvagat sedan Arbetslivsinstitutet lades ner och Arbetsmiljöinspektionen fått kraftigt reducerade anslag. Vi vill undersöka miljöfaktorers inverkan på hälsan med tillämpad forskning och uppslag till sådan kommer ofta från klinikens patientmottagning eller frågor från företagshälsovården. Lars-Gunnar Gunnarsson Klinikchef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Lena Andersson Yrkeshygieniker: Peter Berg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Landstingshälsan Centrallasarettet Södra Klaragatan 1 A Lungmottagningen 653 40 KARLSTAD 721 89 VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Överläkare: Anders Seldén Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen 701 85 ÖREBRO Mälarsjukhuset 631 88 ESKILSTUNA Besök vår hemsida: www.orebroll.se/amm
Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 ICOH uttolkas International Commission on Occupational Health och är en anrik sammanslutning med cirka 2.000 medlemmar från 93 länder. Den grundades 1906 i Milano och har sedan dess organiserat världskongresser vart tredje år, nu senast i Kapstaden. ICOH har 35 vetenskapliga kommittéer, t.ex. för Ageing and Work, Indoor Air, Occupational Health Nursing och Toxicology of Metals. Svensk nationell sekreterare är Håkan Westberg här på kliniken. De fem dagarna inleddes med totalt 16 keynotes, d.v.s. översikter och reviewer, som alla höll hög klass. Bild 1 Översikter Den första, av sir Michael Marmot, London, förtjänar att särskilt citeras. Den bar rubriken Social inequities in a globalizing world of work. - Social injustice is killing people on a grand scale - Powerty, unemployment, unstable and temporary work are the main health determinants. Occupational hazards are a minor part. Globalt är således anställningsförhållandena den viktigaste hälsofaktorn. - Ett humanitärt anslag: The right to decent work Health as a human right. - WHO:s projekt WHO. Workers health: global plan of action 2008-2017 - closing the gap in one generation. De sociala hälsogradienterna finns såväl mellan olika länder som inom länder. Kunskaperna finns men åtgärder vidtas inte i tillräcklig omfattning: We ve got the hands (methods), the head (knowledge) but not the will to make a change. PA Bertazzi betonade att den europeiska statistiken över arbetsrelaterade sjukdomar och dödsfall är notoriskt opålitlig. Vi ser en övergång från yrkessjukdomar (occupational diseases) till arbetsrelaterad ohälsa (work related illness). Andelar dödsfall orsakade av arbete är trots detta fortfarande höga. Dagens viktigaste arbetsrelaterade sjukdomar torde vara astma, belastningbesvär, cancer, psykosocial stress och infektioner. Nya sjukdomar är popcornlunga och neuropati vid svinslakt (immunologisk reaktion mot svinhjärna). Nya utmaningar kommer från nanomaterial och det krävs nya biomarkörer och mer molekylärgenetik, samt hänsyn till äldre och invandrad arbetskraft. Balansen mellan arbete och familj är också viktig. Jorma Rantanen (president för ICOH) avhandlade utsatta grupper, t.ex. äldre kvinnor och invandrare, globaliserad ekonomi med outsourcing och downsizing samt orättvisor i arbetslivet. Allt fler egenföretagare och tillfälliga anställningar och mer arbetsstress kan förutses. Man räknar med 2,3 miljoner arbetsbetingade dödsfall per år i världen med dominans av nya riskmönster. Endast 10-15% av yrkesaktiva globalt har tillgång till FHV. Viktigt att FHV koncentrerar sig på prevention i första hand, hälsopromotion i andra hand och rehabilitering i sista hand. FHV ska inte ses som en börda utan som en resurs i produktionen.
Tema Axplock Inomhusklimat: Sensorisk irritation uppnås först vid betydligt högre halter än vad vi normalt hittar i innemiljöer, möjligtvis med undantag för formaldehyd. Odören är viktig men folk kan inte skilja på lukt och irritation. Lösningsmedel: Chronic Toxic Encephalopathy har i det finska institutets register blivit allt ovanligare från ett 30-tal per år på 80-talet till färre än 10 per år de senaste tio åren. Ett Guideline-dokument ska publiceras med rekommendation om minst två nationella validerade tester och krav för samband att ingen fortsatt försämring skett vid ny bedömning efter minst ett år. Råttor exponerade för kombination av buller och flygbränslet JP-8 eller syntetiskt bränsle visade att aromater är ototoxiska. Metaller: Rundmasken C. elegans fick med immunofluorescens demonstrera hur mangan påverkar dess åtta (!) dopaminerga neuron. Mangan tar sig in i nervsystemet dels med transferrin men även med DMT och citrat. Psykosociala faktorer i arbetet: Detta var den största sessionen med 73 bidrag. Personal i flygkabiner visade starka samband mellan huvudvärk, trötthet och magbesvär och job strain enligt krav-kontrollmodellen. Risken för utmattning ökade med tidspress, bristande support och inflytande bland call center-operatörer. Ökad Effort Reward Inbalance (ERI) korrelerade med ökad risk för depression. Värdet av hälsofrämjande åtgärder och rehabiliteringsprogram belystes i åtta rapporter från Holland. Malin Josefsson från Uppsala visade att måttliga krav, uppskattning av överordnad och hygglig ergonomi skyddade mot muskuloskeletala besvär i en 3-årsuppföljning av drygt 800 anställda inom offentlig sektor. Carl-Göran Ohlson Asbest: Moderatorn konstaterade att det brukar kunna gå hett till vid asbestmöten, men uppmanade deltagarna att uppträda civiliserat. - Diskussionen visade att asbest fortfarande väcker heta känslor i forskarvärlden. Bild nr 2
Notiser Gravallvarligt Från USA meddelas att antalet dödsolyckor i arbetet under år 2007 var det lägsta sedan 1992, då jämförbar statistik upprättades första gången. För 2007 noterades således knappt 5.500 arbetsolyckor med dödlig utgång, vilket motsvarade 3,7 dödsfall per 100.000 arbetare (1). Mord eller dråp utgjorde den tredje vanligaste dödsorsaken baserat på 610 fall (11,1%) av arbetsolyckorna. Amerikanska soldater dödade i tjänst har däremot inte ingått i statistiken. Under samma år, 2007, registrerades i Sverige 82 dödsolyckor i arbetet, varav 75 anges ha drabbat svensk arbetskraft (2). Det motsvarar 1,7 dödsfall per 100.000 förvärvsarbetande. Rubriken mord eller dråp redovisas inte i den svenska statistiken, men åtminstone 3 av de 75 dödsfallen (4,0%) synes tillhöra denna kategori. I början av 1970-talet hade Sverige en dödsfallsstatistik i arbetslivet, som låg högre än dagens amerikanska. Statistiken innehåller sannolikt både systematiska och slumpmässiga skillnader mellan de båda länderna, men både USA och Sverige förefaller ha en långsiktigt gynnsam utveckling beträffande allvarliga arbetsolyckor. Även inom EU finns motsvarande positiva tendens (2). Referenser: 1. www.bls.gov/news.release/ pdf/cfoi.pdf 2. Arbetsmiljöverket, Rapport 2008:2 samt www.av.se Anders Seldén Paradoxal biostatistisk diskrepans Även för maligna mesoteliom, den kanske mest typiska formen av arbetsrelaterad cancer, finns möjlighet till jämförande statistik mellan USA och Sverige. I USA anges antalet dödsfall i maligna mesoteliom under första halvan av 2000-talet ligga relativt stabilt kring strax under 14 per miljon invånare och år. Det är samtidigt stora skillnader mellan delstaterna och en tydlig nord-sydgradient (1). Motsvarande siffra för Sverige ligger på 19,8 fall (2). Sverige har i princip haft ett förbud mot nyanvändning av asbest sedan trettio år, medan USA fortfarande år 2007 använde 1.700 ton (2). Skillnaderna mellan nationerna i dödligheten i denna sjukdom ter sig därför paradoxal. Diagnosen malignt mesoteliom är ibland svår men olika diagnostiska kriterier kan knappast vara huvudorsaken till denna diskrepans. Det ter sig mer sannolikt att andra systematiska skillnader, t.ex. sjukvårdens organisation, är av betydelse i sammanhanget. Referenser: 1. MMWR 2009;58(15):393-6 2. www.socialstyrelsen.se/ statistik Anders Seldén Karmar och spröjs anno dazumal En FHV ställde frågan om renovering av gamla fönster kan medföra blyexponering? Fönsterfärgen slipas och för säkerhets skull har bly i blod analyserats vilket visade låga halter, dock lite högre än oexponerade referenters.
Notiser Kolofoniumastma bara på papperet? Gammal färg före 1950 innehöll säkert bly, gäller särskilt blyvitt (blykarbonat). Det är inte osannolikt att sådan gammal färg inte tidigare skrapats bort och ersatts av ofarlig färg under senare decennier. Ett första steg bör således vara att analysera slipdammet eller personburet luftprov med avseende på blyhalt. En fråga från en företagsläkare gällde en man med atopi och astma som fått allergi och försämring av sin astma när han paketerar varor i lådor av kartongpapp. Det finns bara enstaka fallrapporter om luftvägsbesvär vid pappershantering. Dock anses exponering för höga halter pappersdamm (d.v.s. minst 5 mg/m 3 under många år) öka risken för lungfunktionsförsämring, ev. av KOL-typ. Osäkert således om pappersdamm verkligen ökar risken för astma. kontaktdermatit (eksem). Lödrök kan även ge sensitivisering i luftvägarna, t.ex. rinit, bronkit och astma ( lödröksastma inom elektronikindustrin). I arbete med paketering där limtejper och inplastning ingår har vi uppmätt dammhalter lägre än 0,1 mg/m 3, d.v.s. några procent av gränsvärdet 2 mg/ m 3. Mängden hartsyror på arbetsytorna var som väntat mycket låga, runt 0,01 μg/g. Blykungörelsen (AFS 1992: 17) och Medicinska Kontroller i Arbetslivet (2005:6 12-17 ) definierar blyarbete som arbete med material med > 1% bly och under > 5 timmar/vecka, och oftare än tillfälligt/sporadiskt. I detta fall kan det således vara svårt att fastställa om denna fönsterrenovering är ett blyarbete Carl-Göran Ohlson I pappersdamm finns rester av kolofonium, som är en blandning av hartssyror, främst några abietinsyror. De är knappast flyktiga men följer med damm från papper som framställts genom sulfatprocess. De finns även i kosmetika, limmer och i flussmedel runt lödtråd. Det är framförallt en oxiderad abietinsyra som svarar för den allergena effekten, nämligen 7-oxodehydroabietinsyra, som naturligtvis finns särskilt mycket i lödrök. Kolofonium är främst ett hudallergen eftersom de oxiderade hartsyrorna ger upphov till Kolofonium är således ett välkänt hudallergen och lödrök kan ge rinit och astma men det är tveksamt om måttliga nivåer av pappersdamm ens kan försämra en existerande astma. Referenser: Två akademiska avhandlingar: Torén K. 1992 och Hagström K. 2008. Carl-Göran Ohlson
Notiser Är rehabilitering lönsam? I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Pain har man studerat kostnadseffektiviteten av två olika rehabiliteringsprogram i Sverige. Det ena använde ortopedisk manuell terapi (OMT) och det andra var ett multidisciplinärt rehabiliteringsprogram. Båda programmen siktade på återgång i arbete. Syftet var att med en sju årsuppföljning studera kostnadseffektiviteten genom att använda matchade kontroller samt att jämföra de två olika programmens behandlingseffektivitet. Resultaten visade att endast det multidisciplinära programmet var kostnadseffektivt, men bara om man genomförde rehabiliteringsinsatsen. Dock kunde man endast uppnå en kostnadseffektivitet om man genomförde rehabiliteringsinsatsen innan sjukskrivningstiden hade överstigit två månader. Under dessa förutsättningar kunde man visa en kostnadsbesparing av 944.949 kr per patient under sju årsuppföljningen jämfört med kontrollgruppen. Patienter som behandlades i OMTgruppen hade en högre kostnad än kontrollgruppen. Studien visar vikten av en tidig rehabiliteringsinsats, helst före två månaders sjukskrivning samt att det spelar stor roll vilken typ av rehabiliteringsinsats patienten får. Referens: Pain 2009;142:202-8. Thomas Overmeer Juridiska rökridåer En fråga från en FHV-enhet gällde personliga assistenter som besvärades av tobaksrök i kedjerökande vårdtagares lägenhet. Tobakslagen 1992/93:185 säger att ingen ska behöva utsättas för obehag till följd av tobaksrök mot sin vilja. Av 2 framgår att rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för gemensamt bruk, och av 5 att bestämmelserna inte gäller bostäder. Den som bor i en bostad och betalar hyra kan inte förbjudas att röka i bostaden (Hyreslagen i Jordabalken). Av 8 framgår att arbetsgivaren svarar för att arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök. Den centrala tillsynen över denna lag utövas av Arbetsmiljöverket, men här finns en avgränsning. Enligt 6 omfattas inte heller de boendes egna rum i servicehus eller i fängelser av tobakslagen och av 19 följer att Arbetsmiljöverket saknar tillsynsansvar i denna del, och kan heller inte kräva att de boende undviker rökning i samband med att personliga assistenter gör hembesök. Det finns, enligt tobakslagen, således inget hinder för att en arbetstagare frivilligt arbetar i sådan miljö. Så långt tobakslagen. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och att detta även gäller gentemot den som har skyddsansvar. Socialtjänstlagen, slutligen, föreskriver en skyldighet för kommunen att tillhandahålla hjälp och assistans till behö-
Notiser Nebulösa oljedimmor vande vårdtagare, t.ex. i form av personlig assistent. Denna rätt till vård gäller dock inte formerna för denna, vilket innebär att socialnämnden kan välja insatser i annan form än personlig assistans i hemmet, t.ex. på vårdinrättning. Det verkar således råda en konflikt mellan arbetsmiljölagen/ tobakslagen och socialtjänstlagen. Dock följer det av lagarnas konstruktion att arbetsmiljöskäl inte kan påverka kommunens ansvar för de boendes rätt till bistånd. Socialtjänstlagen tar således över arbetsmiljölagen! Ett problem uppstår om ingen av de personliga assistenterna frivilligt ställer upp på arbete i den aktuella, och säkert mycket rökinpyrda, hemmiljön. Eftersom arbetsgivaren inte får beordra någon detta mot sin vilja, återstår väl bara två lösningar: Antingen att vårdtagaren erbjuds (d.v.s. ultimativt ställs inför) flytt till annan vårdform eller att hemmet förses med sådan ventilation att arbetsmiljön kan anses uppfylla arbetsmiljölagens krav (att vårdtagaren i detta fall skulle minska sin rökning har bedömts som osannolikt). Carl-Göran Ohlson En ung metallarbetare utan tidigare luftvägsproblem utvecklade luftvägsbesvär på arbetet efter bara ett och ett halvt år. Besvären visade sig vara astmatiska och en serie PEFmätningar (Peak Expiratory Flow) gav starkt stöd för ett tidssamband med arbetet som svarvare. Patientens familjeläkare anade snabbt sambandet med arbetsmiljön och remitterade honom till företagsläkaren. Dokumentation från arbetsplatsen tydde på betydande exponering för rök från upphettade skärvätskor. Patienten lyckades själv utverka förändringar på arbetsplatsen en ny och mer skyddad svarv samt byte av skärvätska och hans astmaproblem minskade väsentligt. Uppgifter om liknande bekymmer hos några arbetskamrater kunde av olika skäl inte undersökas närmare. Moderna skärvätskor och -oljor innehåller ofta tillsatser som vid värmeutvecklingen under metallbearbetningen bildar en komplex atmosfär med svårfångade sönderdelningsprodukter. I det enskilda fallet kan det därför vara svårt att identifiera (d)en sjukdomsframkallande komponent(en). En kortfattad men kliniskt användbar litteraturöversikt över luftvägsproblem vid exponering för skärvätskor/-oljor har nyligen publicerats. Referens: Curr Opin Allergy Immunol 2009;9:97-102 Anders Seldén Obstruera inte astmautredning Yrkesastma, d.v.s. astma orsakad av eller försämrad av luftburna agens i arbetsmiljön, är ett återkommande tema i både den lungmedicinska och den arbetsmedicinska litteraturen. American College of Chest Physicians, en ledande lungläkarorganisation, har tillsammans med andra nordamerikanska kollegier uppdaterat sitt konsensusdokument från 1995 om handläggning av patienter med misstänkt yrkesastma.. Slutsatsen är att: Yrkesastma bör övervägas hos alla patienter i yrkesverksamma åldrar som nyinsjuknat i astma eller där en befintlig astma blivit försämrad. Kort sagt bör de ges möjlighet till en yrkes(arbets-)medicinsk utredning. - Vi instämmer. Referens: Chest 2008;134(suppl):1-41 Anders Seldén
Notiser Vad är vi bra för? En särskild utredning 1963 föreslog utbyggnad av yrkesmedicinen som skulle koncentreras till regionsjukhusen. Den blev en rikslikare och låg till grund för utvecklingen av specialiteten. Verksamhetens fokus blev att inte endast bota skador utan också att anpassa arbetsmiljön till individen. I SOU 1980:22 Utbyggnad av Yrkesmedicinen formulerades yrkesmedicinens fundament: - Utredningar av arbetsmiljöbetingad ohälsa avseende grupper eller enskilda fall - Värdering av miljöfaktorer som underlag för elimination och kontroll av kända risker - Forsknings- och utvecklingsarbete - Information och utbildning I utredningen beskrevs också Yrkesmedicins särdrag: - En utpräglat förebyggande inriktning - Integrering av medicin och teknik - Samordning av resurserna för att lösa problem som uppstår i arbetsmiljön - Arbetet bedrivs till stor del utanför sjukhuset - God kännedom om arbetsmiljön och fortlöpande kontakter med arbetslivet - Nära samarbete med skyddsorganisationen i företagen, Yrkesinspektionen och företagshälsovården - Omfattande informationsoch utbildningsuppgifter En medicinsk specialitet gemensam med företagshälsovården skapades 2006 och fick namnet arbets- och miljömedicin. Därmed ålades ett utbildningsansvar för läkare, sköterskor och yrkeshygieniker. Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön liksom för medicinska kontroller regleras av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och bygger på att det finns arbets-/yrkesmedicinsk expertis som ett stöd till företagshälsovården. Från Internationell Labour Organisation (ILO Convention 187) betonas värdet av en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall och är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Detta behandlas i regeringens proposition 2007/08:69 och i en skrivelse från Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljön och utanförskapet - en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken (DS 2008:16). Anslagsgivarna FAS och AFA har för 2009 identifierat fyra prioriterade områden för FOU: - Kemiska risker: nanopartiklar, dieselavgaser, epoxihartser, hudupptag och carcinogener. - Biologiska risker: globala epidemier, dålig riskvärdering av biologiska agens, avfallshantering och inomhusluft. - Fysikaliska/ergonomiska risker: brist på fysisk aktivitet, gränssnittet människa - maskin, klimat, UV, buller, vibrationer. - Psykosociala risker: nya anställningsformer, åldrande arbetskraft, stress, emotionella krav. Lars-Gunnar Gunnarsson
Personal Tfn: 019-602 24 69. Fax: 019-12 04 04. E-post: amm@orebroll.se Namn Befattning Telefon E-post Andersson Lena Yrkeshygieniker 019-602 35 92 lena.andersson4@orebroll.se Andersson Lennart Yrkeshygieniker 019-602 24 85 lennart.andersson@orebroll.se Arvidsson Helena Leg biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 helena.arvidsson@orebroll.se Axelsson Sara Kemist 019-602 24 61 sara.axelsson@orebroll.se B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör 019-602 24 65 sten.b-dankvardt@orebroll.se Berg Krister Avdelningschef, 019-602 35 94 krister.berg@orebroll.se leg biomed analytiker Berg Peter Yrkeshygieniker 019-602 24 89 peter.berg@orebroll.se Bergström Bernt Laboratorieingenjör 019-602 24 32 bernt.bergstrom@orebroll.se Blomberg Carolina Leg läkare, spec i ögon 019-602 24 82 carolina.blomberg@orebroll.se Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent 019-602 24 70 ing-liss.bryngelsson@orebroll.se Duberg Cecilia Leg psykolog 019-602 36 07 cecilia.duberg@orebroll.se Fagerlund Inger Forskningsassistent 019-602 24 95 inger.fagerlund@orebroll.se Gelin Annika Informatör 019-602 35 84 annika.gelin@orebroll.se Gritsko Nina Avdelningsläkare 019-602 24 81 nina.gritsko@orebroll.se Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef 019-602 24 08 lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Eriksson Anna Leg biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 anna.eriksson4@orebroll.se Hagström Katja Yrkeshygieniker 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Husby Bente Kemist 019-602 24 73 bente.husby@orebroll.se Isaksson Britt-Marie Leg biomedicinsk analytiker 019-602 24 75 britt-marie.isaksson@orebroll.se Karlsson Leif Instrumenttekniker 019-602 24 80 leif.karlsson2@orebroll.se Keloushani Anahita ST-underläkare 019-602 24 67 anahita.keloushani@orebroll.se Klaesson Birgitta Enhetschef 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Loodh Sofia Enhetschef, miljösköterska 019-602 24 64 sofia.loodh@orebroll.se Löfstedt Håkan Överläkare 019-602 24 76 hakan.lofstedt@orebroll.se Mölleby Göte Miljösköterska 019-602 24 71 gote.molleby@orebroll.se Norberg Carin Kemiingenjör 019-602 35 91 carin.norberg@orebroll.se Norman Kerstin Lektor i arbetsvetenskap 019-602 24 78 kerstin.norman@orebroll.se Nyström Anita Assistent 019-602 24 90 anita.nystrom@orebroll.se Nyström Marita Läkarsekreterare 019-602 24 69 marita.nystrom@orebroll.se Ohlson Carl-Göran Överläkare 019-602 24 68 carl-goran.ohlson@orebroll.se Overmeer Thomas Ergonom 019-602 24 79 thomas.overmeer@orebroll.se Porat Anne-Marie Miljösköterska 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se Seldén Anders Överläkare 019-602 24 94 anders.selden@orebroll.se Stridh Göran Fil dr 019-602 35 88 goran.stridh@orebroll.se Söderqvist Christina Läkarsekreterare 019-602 24 59 christina.soderqvist@orebroll.se Warg Lars-Erik Docent i psykologi 019-602 24 83 lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef 019-602 24 93 hakan.westberg@orebroll.se Westberg Linda Medicinsk sekreterare 019-602 24 67 linda.westberg@orebroll.se Westerlund Jessica Leg biomedicinsk analytiker 019-602 24 86 jessica.westerlund@orebroll.se Vihlborg Per ST-underläkare 019-602 24 82 per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Leg biomedicinsk analytiker 019-602 24 87 lisbet.viklund@orebroll.se