Presentation Ljusdals kommun SSE-C 15 Februari 2017 Ljusdals kommun Stefan Wennerstrand, VD Ljusdals kommuns näringslivspolitiska stiftelse NärLjus På uppdrag från Ljusdals kommun.
Innehåll Ljusdals kommun en introduktion Vad vi har gjort i detta sammanhang Vad vi tror att vi kan bidra med Våra förväntningar på SSE-C
Ljusdals kommun
Ljusdals kommun - Geografi och fakta Bildades 1971 19 000 invånare 5 642 km² Centralort Ljusdal Tätortstriangeln består av: Ljusdal, Järvsö och Färila 340 km till Stockholm
Ljusdals kommun I ett nötskal Många små företag Några världsledande företag Bra väg-, tåg- och bussförbindelser Stor yta med mycket mark 1 nationalpark och 51 naturreservat Rikt kulturarv och kulturliv Stort utbud av fritidsaktiviteter Korta avstånd mellan arbete, hem, skola, förskola och fritidsaktiviteter Starkt ideellt engagemang Natursköna omgivningar
Aquaponi Energi Etableringsplats Ljusdal.. Ljusnan Fas 2 Mot Ljusdal Växt & fisk odling Växt & fisk odling Växt & fisk odling Riksväg 84 Mot Färila Växt & fisk odling Växt & fisk odling Fas 1 Mark såld Snatens Lantbruk AB Riksväg 84 Växthus & fiskodling på ca 18,5 ha Energi,Service & Personal Etc etc Lars Wallberg, Bränta AB Snatens Lantbruk AB Wallens gård Ljusdals kommun kan tillhandahålla 220 ha sammanhängande mark som är platt och består av sandmorän, nära vatten. Stora synergier finns med Wallbergs samt Snatens lantbruk vilket är en av våra konkurrensfördelar. Här kan vi bygga ca 100 ha produktions anläggningar
Alla branscher 2008-2015 Personalandel 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Ljusdal 2008 Ljusdal 2009 Ljusdal 2010 Ljusdal 2011 Ljusdal 2012 Ljusdal 2013 Ljusdal 2014 Ljusdal 2015 Generella noteringar Konkurrenskraft bättre än marknadens förväntningar under perioden 2015, en förbättring kan noteras från 2014 Det kostar 93 öre att tjäna 1 Sek för näringslivet i Ljusdals kommun under 2015 Förändringar från 2014-2015 Tillväxt i antal anställda: +3,39% Tillväxt i antal företag: +2,76% (från 871 till 895 AB i kommunen) Tillväxt i förädlingsvärde: +4,17% Omsättning -4,70% 0 Kapital- 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 andel
Alla branscher 2008 2015 nyckeltal.. Radie, cirkel 0,00025 Företag Ljusdal Ljusdal Ljusdal Ljusdal Ljusdal Ljusdal Ljusdal Ljusdal År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 6 327 124 5 827 152 6 466 444 6 615 063 7 151 432 7 128 452 7 370 820 7 024 614 Resultat efter avskrivnin 253 901 172 138 402 486 463 655 481 782 465 513 545 620 444 310 Personalkostnader 1 418 242 1 379 049 1 470 188 1 467 243 1 583 691 1 579 086 1 592 048 1 666 134 Finansiella intäkter 203 356 108 098 109 633 171 816 139 138 117 849 29 198 146 789 Förädlingsvärde 1 875 499 1 659 285 1 982 307 2 102 714 2 204 611 2 162 448 2 166 866 2 257 233 Totalt kapital 6 246 799 6 201 446 7 003 995 7 062 763 9 733 039 10 381 280 10 907 326 9 207 067 Eget kapital, inkl. mino 1 945 866 1 951 564 2 100 297 1 994 869 3 398 569 3 854 272 3 993 754 3 595 089 Obeskattade reserver 566 297 542 138 646 958 671 331 778 041 807 964 859 507 622 777 Främmande kapital 4 300 933 4 249 882 4 903 698 5 067 894 6 334 470 6 527 008 6 913 572 5 611 977 Kapitalkostnad 454 430 411 342 431 500 404 758 509 643 617 869 601 193 429 084 KK/FV 0,24 0,25 0,22 0,19 0,23 0,29 0,28 0,19 PK/FV 0,76 0,83 0,74 0,70 0,72 0,73 0,73 0,74 Radie 0,34 0,32 0,35 0,36 0,37 0,37 0,37 0,38 FK/FV 1,00 1,08 0,96 0,89 0,95 1,02 1,01 0,93 FG 30% 28% 31% 32% 31% 30% 29% 32% Soliditet 31% 31% 30% 28% 35% 37% 37% 39% Värdeavstånd 2 827 (131 106) 80 619 230 713 111 277 (34 507) (26 375) 162 015 Rtot 4% 3% 6% 7% 5% 4% 5% 5% Antal anställda 3 726 3 616 3 719 3 660 3 739 3 730 3 595 3 717 Antal företag 653 667 704 737 780 808 871 895 Procentuell förändring 2008-2015 Procentuell förändring 2014-2015 Antal anställda -0,24 % Antal anställda 3,39 % Antal företag 37,06 % Antal företag 2,76 % Förädlingsvärde 20,35 % Förädlingsvärde 4,17 % Omsättning 11,02 % Omsättning -4,70 %..lågkonjunkturen 2008 påverkade ej näringslivet i någon större omfattning
Innehåll Ljusdals kommun en introduktion Vad vi har gjort i detta sammanhang Vad vi tror att vi kan bidra med Våra förväntningar på SSE-C
RFI-processen skapar attraktivitet på marknaden och ger värdefull information Vad? Till vem? Varför? Hur RFI står för Request for Information, dvs. begäran om information. En RFI består av en rad frågor samt information som avsändaren vill ha svar på kring uppdraget i fråga men även om den svarande parten och dennes kapacitet. En Request for Information är därför ett sätt att inhämta information för att belysa de valmöjligheter som finns i utformandet av ett projekt utan att binda sig eller formellt starta en process. Genom att publicera en RFI får alla som vill en möjlighet att ta del av tankarna kring ett projekt samtidigt som de får en möjlighet till påverkan genom att inkomma med ett skriftligt svar på denna förfrågan. En RFI är öppen, men får också innehålla dialog. Inga direkta formkrav finns. RFI är ett verktyg skapat för att beslutsfattare, utförare mottagare/kunder samt övriga intressenter skall ges möjlighet att utbyta information innan vare sig former eller omfattning för processen är beslutade. Alla med ett intresse eller åsikt i ämnet är välkommen att svara på hela eller delar av RFI. Riktar sig främst till de aktörer som verkar på den aktuella marknaden. En RFI kan bland annat fungera som en kanal för att ta om hand frågor som uppkommit i marknaden kring ett projekt så att beslutsfattare kan ta dem i beaktande. Därmed får också fler intressenter chansen att deltaga. Samtidigt ger en RFI också en översyn och en uppdaterad blick av marknadsläget dvs. den privata marknadens intresse, kapacitet och insikter. Förhoppning är således att en RFI ska understödja ett grundligt och utförligt beslutsunderlag. En RFI kan även ta om hand många av de frågor som framkommit i media och genom annan kommunikation där privata leverantörer, politiker samt andra intressenter. Eftersom denna RFI är tänkt att vara helt öppen, dvs. ej konfidentiell, är det viktigt att den är väl formulerad och genomtänkt så att inte fel signaler sänds ut. Beställaren, Ramböll och KPMG bör mycket tidigt i processen ha ett par hypoteser om målbilden klara för sig. Hypoteserna utgör sedan grunden för RFI underlaget och de frågor som följer därav. På nästa sida visas översiktligt hur en RFIprocess skulle kunna utformas. Vårt syftet är att komma i dialog med marknadens aktörer.
Innehåll Ljusdals kommun en introduktion Vad vi har gjort i detta sammanhang Vad vi tror att vi kan bidra med Våra förväntningar på SSE-C
Att förklara en hypotes eller en idé är ofta ett mycket utmannande arbete..vår hypotes var en cirkulär hållbar matproduktion med minimal miljöpåverkan som kan skapa ett stort antal arbetstillfällen och en ny Svensk industri
Vi definierade en analysprocess. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Process. Service Marknad Förutsättningar Affären Sänkta kost Ökade intäkter Bättre utnyttjande Högre Intjäning Sänkt kost Tillväxt och arbetstillfällen Analys av hypotes (Verksamhet & affär) 2000 Verksamhet med konkurrenskraft 0 1996 1997 1998 1999 2000 Total Minimum Maximum Kostnad samt intäkter Större värde Till Ljusdals Kommun & skattebetalarna 1. Varför skall vi starta projektet? 2. Vilka är fördelarna (Verksamhet & Affär) 3. Vilka är kostnaderna? 4. Hur bra är våra förutsättningar? 5. Vilka risker kan vi se? Cash flow projicering 1 2 3 Hypotes och målsättningar Projekt design..för att kunna presentera förutsättningarna för Kommunfullmäktige i Ljusdals kommun behövde vi ge svar på fem frågor...
Förts identifierade vi alla pusselbitar Ljusdal energi Ljusdal energi Vatten från Ljusnan Flockningsanläggning Maggotsodling Akvakultur i slutna system Snatens lantbruk AB Ljusdals kommun Kobajs Råvara Fiskfoder Näringsrikt Vatten Matavfall..men hur passar dom ihop och vilka är fördelarna!
Därefter analyserades alla pusselbitar... Process effektivitet Nu- /Ny-läge gap analys Markpriser Energilösningar Samverkan mellan olika aktörer Arbetskraft Service effektivitet Nu- /Ny-läge gap analys Marknads strategi Nu- /Ny-läge gap analys Förutsättningar Nu- /Ny-läge gap analys Affärsutveckling Nu- /Ny-läge gap analys Sänkta kostnader Ökade intäkter Bättre utnyttjande av tillgångar Högre Intjänings förmåga Sänkt kostnads massa Verksamhet Med en stark konkurrenskraft Tillväxt och arbetstillfällen Större värde till Ljusdals kommun och skattebetalarna..som även blev grunden för en jämförelse gentemot andra orter för att ge insikt och kunna svara på frågan varför Ljusdal
Vårat business case Renat vatten Organiskt restavfall Fiskavfall Vatten från Ljusnan Näringsrikt vatten Slam/flock restavfall Snatens lantbruk AB Ljusdal energi Ljusdals kommun Hortikultur i slutna system Ljusdal energi Maggots- Kospillning odling Matavfall Det som kostar att bli av med för vissa blir en utebliven kostnad för andra. Resultatet en bättre Flockningsanläggning ekonomi för helheten och för involverade Fiskfoder företag/organisationer Näringsrikt Vatten Kompost Råvara Fiskfoder Akvakultur i slutna system Vatten och slam med kväve samt fosfor Energiutbyte och intern energiåtervinning Energi Energi Biobränsle Energilager Värmepump Elektricitet
För beslut i kommunfullmäktige Tog vi fram ett business case.. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Process. Service Marknad Förutsättningar Affären Sänkta kost Ökade intäkter Bättre utnyttjande Högre Intjäning Sänkt kost Tillväxt och arbetstillfällen Verksamhet med konkurrenskraft 0 1996 1997 1998 1999 2000 Total Större värde Till Ljusdals Kommun & skattebetalarna Minimum Maximum Kostnad samt intäkter Analys av hypotes (Verksamhet & affär) Cash flow projicering 1. Varför skall vi göra detta? 2. Vilka är fördelarna (Verksamhet & Affär) 3. Vilka är kostnaderna? 4. Hur bra är våra förutsättningar? 5. Vilka risker kan vi se? 1 2 3 Hypotes och målsättningar Projekt design
Under RFI processen har vi analyserat. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Process. Service Marknad Förutsättningar Affären Sänkta kost Ökade intäkter Bättre utnyttjande Högre Intjäning Sänkt kost Tillväxt och arbetstillfällen Verksamhet med konkurrenskraft 0 1996 1997 1998 1999 2000 Total Större värde Till Ljusdals Kommun & skattebetalarna Minimum Maximum Kostnad samt intäkter Analys av hypotes (Verksamhet & affär) Cash flow projicering 1. Varför skall vi göra detta? 2. Vilka är fördelarna (Verksamhet & Affär) 3. Vilka är kostnaderna? 4. Hur bra är våra förutsättningar? 5. Vilka risker kan vi se? 1 2 3 Hypotes och målsättningar Projekt design Vilket innebär att vi kan ge nyanserade svar på de fem frågorna ovan till intressenter
Designa av projektet tillsammans med intressenter 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Process. Service Marknad Förutsättningar Affären Sänkta kost Ökade intäkter Bättre utnyttjande Högre Intjäning Sänkt kost Tillväxt och arbetstillfällen Analys av hypotes (Verksamhet & affär) Verksamhet med konkurrenskraft 0 1996 1997 1998 1999 2000 Total Större värde Till Ljusdals Kommun & skattebetalarna Minimum Maximum Kostnad samt intäkter 1. Varför skall vi göra detta? 2. Vilka är fördelarna (Verksamhet & Affär) 3. Vilka är kostnaderna? 4. Hur bra är våra förutsättningar? 5. Vilka risker kan vi se? Cash flow projicering 1 2 3 Vi är här idag! Hypotes och målsättningar Projekt design.vilket kommer att ske i dialog form med intressenter
Innehåll Ljusdals kommun en introduktion Vad vi har gjort i detta sammanhang Vad vi tror att vi kan bidra med Våra förväntningar på SSE-C
Våra förväntningar på SSE-C Ljusdals kommun har följande förväntningar på ett medlemskap i SSEC, nämligen: Att Ljusdal får del av alla intressenter som hör av sig till SSE-C Att SLU satsar på forskning d v s att det finns en plan och insatser som visar att SLU satsar på ny hållbar livsmedelsproduktion samt - Ljusdal får ta del av forskningsresultat Att Ljusdal kan ta del av de kontakter som tas med berörda i regering, och offentliga institutioner, samt att SLU visar en handlingsplan när detta tas upp Identifiera frågor/utmaningar som behöver drivas på en nationell nivå.