DEN ÖPPNA EKONOMIN
YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen mätt över några år skall vara kring noll eller inte överskrida en viss bestämd gränsàbegränsar utlandsskuldà begränsar handlingsutrymmet för stabiliseringspolitiken Skapar en målkonflikt mellan yttre och inre balans och begränsar expansiv politik Expansionspolitiken försvagar även bytesbalansen Stimulanspolitikà mer köpkraftà mer import Mer köpkraftà inflationà sämre internationell konkurrenskraft
YTTRE OCH INRE BALANS Utlandsbelåning var tidigare svårare och ledde ofta till direkt åtstramning av ekonomin Rörliga växelkurser, avreglerad kreditmarknad och därför är synen på utlandsskuld är mildare än förut Utlandsskuld kan också vara något positivt om upplåningen sker till lönsamma projekt För att ett land skall kunna få lån måste det vara kreditvänligt: kunna betala räntor och amorteringar
KONKURRENSKRAFT OCH ATTRAKTIONSKRAFT God konkurrenskraft: producera bra och prisvärda produkter så att exportintäkterna klarar av att betala för den import som efterfrågas God konkurrenskraft kan uppnås genom: Naturtillgångar Produkter med hög kvalitet (terms of trade)àstarkt bytesförhållande Konkurrens med pris Välfungerande ekonomi Starkt real- och humankapital Välfungerande ekonomi med innovativa entreprenörer Flytta resurser från ineffektiva till effektiva marknader Attraktionskraft: det är lockande att investera och jobba i landet, har en god konkurrenskraft på världsmarknaden Fungerande och bra utbildning, kommunikation, arbetsmarknad, skattesystem, politisk stabilitet, låg inflation och avsaknad av korruption.
SVÅRT ATT AVVIKA Globaliseringà konkurrens mellan länderà skattebaserna rörliga och skattesatserna jämnar ut sig Arbetsmarknaden påverkas av globaliseringà ökad handel höjer levnadsstandarden. Svårare att få ut högre lön i hemlandet p.g.a. ökad konkurrens Produktionsfaktorernas avkastning tenderar att utjämnas över gränserna
KAPITALMARKNADEN På kapitalmarknaden syns fenomenet tydligare, man placerar pengar där den relativa avkastningen är störst. Räntan, eller den relativa avkastningen, utomlands påverkas av växelkursen och dess förändringar Ränteparitetsvillkoret Räntenivå hemma = räntan i utlandet + förväntad växelkursförändring Avkastning/ränta i landet + valutavärde (stark/svag) = konkurrenskraft paå kapitalmarknaden. Växelkursförändringen Stark valuta kräver mindre avkastning/ränta för att attrahera utländska placerare Svag valuta kräver mer avkastning/ränta för att attrahera utländska placerare Riskpremie= om de är en osäker låntagare krävs högre ränta än om låntagaren skulle vara mer säker. Riskpremien varierar över tiden och beror på osäkerheter om den ekonomiska politiken. För att en liten och öppen nation som Finland ska få betala låg ränta pa sina obligationer (lån från utlandet) krävs alltså låg inflatioà låg risk samt ekonomipolitisk trovärdighet.
OM MARKNADSRÄNTAN I FINLAND ÄR 3% OCH DEN SVENSKA KRONAN FÖRVÄNTAS STIGA I FÖRHÅLLANDE TILL EURON MED 2%. VAD KOMMER PLACERAREN ATT NÖJA SIG MED FÖR RÄNTA FÖR ATT PLACERA I SVERIGE?
PENNINGPOLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI MED RÖRLIG VÄXELKURS Rörlig växelkurs kommer är att göra att centralbankens räntebeslut kommer att fungera som i tidigare kapitel men även påverkas av valutaflödet Målet är låg infaltion och detta uppnås genom att förändra styrräntan Höjer styrräntanà ett valutaflöde inflöde kan uppstå Sänker styrräntanà ett valutautflöde kan uppstå Rörliga växelkurser kan påverka prisnivån och penningpolitikens effekter (stark/svag valuta) Centralbanken bryr sig inte om växelkursförändringar utan hur de påverkar infaltionen Påverkar växelkursen genom interventioner(köpa/sälja valuta)
FAST VÄXELKURS Fast växelkurs mer komplicerat och innebär att inhemska förändringar i inflation och räntenivå får större konsekvenser i en öppen ekonomi Räntenivån i ett land fås av den valuta som man är knuten till ex. danska kronan är knuten till euron och följer helt styrräntan från ECB Danmark har hög inflation och och euroländerna har låg inflationà ECB försöker öka inflationenà Danmark för ännu högre inflation, allvarligt problem kan orsaka devalvering Devalvering och hot om devalvering gör att utländska investerare i valutan förflyttar sig bortà valutakris Centralbanken kan inte sätta styrräntan enligt inhemska politiska behov när växelkursen är fast Höjd styrräntaà valutainflöde à ökar tillgången på betalningsmedel à kan ge en expansiv effekt istället för åtstramning Sänkt styrränta à valutautflöde som sätter press på valutan och hotar valutans värde
VÄXELKURSSYSTEMET Ett växelkurssystem har tre huvuduppgifter: Ge stabilitet Ge likviditet Tillåta stabiliseringspolitik Helt fasta eller helt rörliga klarar inte av alla tre på samma gång Finns alltid ett dilemma mellan att ha en fast eller rörlig växelkurs Fasta men justerbara valutakurser kan ge stabilitet men förutsatte att man höll tillbaka valutaflöden genom valutaregleringar Hög risk för valutakriser Användes efter andra världskriget Rörliga kurser dominerar idag på avreglerade marknader Ger likviditet och tillåter stabiliseringspolitik Ger inte stabilitet Försvårar palnering och ekonomisk politik
VALUTAUNIONER Europeiska monetära unionen: ECB styr styrräntan och sätter upp inflationsmålen En lösning på växelkurssystemet mellan länderà gör det mer jämlikt i hela unionen Valet mellan nationell och att ingå i en valutaunion. Vad påverkar detta?
Källa: europa.eu
Fördelar Inga kostnader för valutaväxling Ökad stabilitet Lägre transaktionskostnader Mer konkurrensà snabbare produktivitetstillväxt Ingen möjlighet till självständig penningpolitik Växelkurser fungerar inte som stötdämpare Stora krav på arbetsmarknadens smidighet och flexibilitet Konjunktursvängningar kan förstärkas i enskilda länder Anpassningen till unionen kostsam för svaga regioner Regleringar kring upplåning Nackdelar