PLANERING Information från Malmö Stadsbyggnadskontor

Relevanta dokument
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Norra Sorgenfri - ett småskaligt utvecklingsområde

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Gottsundaområdet Planprogram

Kunskapsstråket. En unik position


ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

VISION NORRA SORGENFRI

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

Fem förslag har blivit ett

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Västerbro projektforum. 26 januari 2018

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt

UNGBO 12:S MARKANVISNINGSTÄVLING MED UNGDOMSTOUCH

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Förslag till detaljplan för fastigheten Skridskon 1 i stadsdelen Västertorp

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Workshop Norra Tyresö Centrum

Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun

Fem förslag har blivit ett

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Sågklingan 7, Ängsgärdet, Västerås Dnr 2013/168-BN 213. Marie Ahnfors Tel

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Markanvisning för studentbostäder inom fastigheten Prästgårdshagen 1 i Solberga till AB Familjebostäder. Inriktningsbeslut

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna

Begäran om prövning av planbesked för Kista gård 1 och 2 inom stadsdelen Kista (bostäder och hotell)

Detaljplan Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Karl Gylje Förslag till beslut. Krister Schultz Förvaltningschef

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

Sammanställning från workshop

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Skeppsbron nu fortsätter vi utvecklingen

Förtätningen. Pär Eliaeson. Arkitektur / kritik KRITIK #36

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Vad är ett arkitektkvarter?

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Program till Vision Luleå 2050

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Tillägg till PLANBESKRIVNING

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi

Datum TRELLEBORG VÄXER MED ÖVRE OCH STADSPARKSKVARTEREN PROJEKTBESKRIVNING OCH INTRESSEANMÄLAN

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013

GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Medborgardialog den 28 september 2019, kl

Startpromemoria för planläggning av påbyggnad med bostäder av fastigheten Grinden 21 i stadsdelen Kungsholmen (16 lägenheter)

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Konstprogram för Årsta torg

Byggnad, struktur och offentliga rum

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

Överenskommelse om exploatering med NCC Property Development avseende uppförande av kommersiell fastighet på Norra Stationsområdet, Stockholm kommun.

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Före FLYGFOTO IDAG. xxxa. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm Dnr

För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager)

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Projekt Kungälvs Stadskärna - motorn i kommunens tillväxtarbete

STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN DNR Ewa Wåhlin Tfn (6)

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

SE-151

Detaljplan för Fabriken Förrådet i Storängen - beslut om planuppdrag

Detaljplan för Rotundan 3

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Tävlingsinstruktioner

Markanvisning för bostäder, kontor, handel, parkering mm vid Gamlestads torg etapp 2

Västerbro. Projektforum

K O RT V E R S I O N

Markanvisning för bostäder i Slakthusområdet inom fastigheten Johanneshov 1:1 m.fl. till Åke Sundvall Projekt AB

Stadsförnyelse och förtätning exemplet Norrköping Dag Johansson Stadsarkitekt

Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn mob e-post:

Inbjudan till markanvisning. bebyggelse på del av Götaleden

Transkript:

PLANERING Information från Malmö Stadsbyggnadskontor Nr 1 2010 I MALMÖ Norra Sorgenfri från industriområde till central stadsdel Ny översiktsplan för Malmö Malmö växer inåt förtätning av staden Om att fylla stadens tomrum Befolkningsrekord i Malmö

örtätning Norra Sorgenfri från industriområde till central stadsdel Norra Sorgenfri utvecklas från industriområde till en blandad stadsdel genom ett brett och långsiktigt dialogarbete, där småskalighet och variation är ledord. Norra Sorgenfri är centralt beläget i Malmö och en del i strategin att länka samman Malmös centrala och östra delar. Malmö stad har i ett fövaltningsövergripande samarbete drivit förtätningsprojektet sedan 2005 och nu börjar visionerna om en utveckling av innerstaden att ta form och bli verklighet! Industrigatan är ryggraden i det runt 40 hektar stora Norra Sorgenfri, Malmös äldsta industriområde. Idag finns verksamheter, föreningar, småskalig industri och tomma tomter utspridda över området. Flera av de tomma tomterna detaljplaneläggs nu för nytt innehåll. Under de kommande 15 åren förväntas sammanlagt 2500 bostäder byggas i området. Ambitionen är att många av de verksamheter, föreningar och konstnärsalteljéer, som finns i dagens Norra Sorgenfri, ska vara kvar även i framtiden. Tillsammans med nya bostäder, kontor och andra verksamheter, ger dessa identitet åt framtidens Norra Sorgenfri. Stadsliv med människan i centrum Ett rikt stadsliv med människan i centrum är sedan projektets början den bärande idén för stadsför nyelsen i Norra Sorgenfri. Det handlar t.ex. om småskalighet, variation och en bred dialog i arkitektur och innehåll. Nu omsätts idéerna från visioner till konkreta detaljplaner för bostäder, handel och restauranger, kulturinstitutioner, skolor och mycket annat. Detaljplanerna diskuteras fram tillsammans med varje enskild fastighetsägare och byggherre/utvecklare. Norra Sorgenfri kommer att präglas av ett nätverk av mindre gator och platser, ett område att strosa igenom och trivas i även om man bor i en annan del av Malmö. Vision och genomförande Visionsarbetet med Norra Sorgenfri har varit en process över flera år och målbilderna för framtidens stadsområde har tagits fram i dialog med många aktörer. Visionsarbetet som startade 2005 samlade ett stort antal aktörer och fick oss att komma igång och att jobba mot samma mål. I diskussionerna hittade vi en gemensam riktning, berättar Gunilla Kronvall, projektledare för Norra Sorgenfri. Diskussionerna resulterade i ett visionsprogram som sedan fördjupats i flera steg bl.a. genom planprogrammet från 2008. Det har varit ett stort och kontinuerligt arbete att hitta rätt i styrningen för att värna om de viktigaste aspekterna av visionen, men samtidigt inte styra alltför mycket. Idéer från de som ska genomföra projekt i området måste ju också påverka slutresultatet, säger Gunilla. Samtidigt som genomförandeaspekterna kontinuerligt utvecklas och fördjupas, fortsätter diskussionerna om visionen. Projektet vilar på två ben: å ena sidan de konkreta genomförandeaspekterna och å andra sidan att hålla diskussionen kring framtiden levande. En vision är en process och vi måste hela tiden diskutera vart vi är på väg. Alla som är delaktiga måste göra visionen till sin i utvecklingen av området, förklarar Gunilla. Norra Sorgenfri har cirka 35 fastighetsägare och varje fastighet är en viktig pusselbit i hel heten. Det är viktigt att varje projekt blir unikt och får sin egen dialog och process. För varje fastighet görs därför en egen detaljplan. På så vis kan området 12 Planering i Malmö 2010:1 Blandad och småskalig stadskaraktär med fokus på människan och stadslivet är ledord i utvecklingen av Norra Sorgenfri.

Områdets historia förtätning Fram till 1800-talet betesmark 1898 Kontinentalbanan dras 1898 Malmö oljeslageri i kv Brännaren 1890-tal Gasverket anläggs i kv Verket 1903 Gatunät och användning fastläggs i stadsplan 1906 Spårvagnshallar med kontor byggs 1910-tal Läderfabriken Skandia 1930-tal Tripasin AB och Addo AB etableras 1930-tal Första delen av bussgaraget byggs 1972 Addo lägger ner verksamheten 1980-tal EON kontor i kv Verket 1990-tal Omfattande rivningar 2004 Dialog-pm Från Värnhem till Dalaplan 2006 Vision Norra Sorgenfri 2008 Planprogram Norra Sorgenfri 2009 Detaljpaner påbörjas 2010-2012 Stadsbyggnadsforum Norra Sorgenfri öppnar i Busshallarna Byggstart på flera fastigheter Illustration: David Wiberg. utvecklas bit för bit. Det ger okonventionella lösningar, som att gatorna placerats i fastighetsgränserna, med halva gatan på varje fastighet. Vissa gator kan därmed bli enkelriktade fram till att alla fastigheter bebyggts. Att kontinuerligt göra varje projekt unikt och hålla en hög komplexitet och ambitionsnivå är den stora utmaningen i att gå från vision till genomförande, menar Gunilla Kronvall. Det kräver en stor arbetsinsats att hålla en hög ambitionsnivå under hela genomförandefasen och att kontinuerligt arbeta och diskutera tillsammans med olika aktörer. På gång Nu går arbetet vidare med detaljplaner på olika håll i området. Visionsarbetet fortsätter och en ny utställning om projektet planeras öppna i Bussgaraget Planer och skisser på gång just nu! framöver. Det är intressant att se hur man kan befolka området innan husen har kommit upp, säger Gunilla Kronvall. Det finns tankar om att ha evenemang och arrangemang i området, att locka olika målgrupper med aktiviteter sätter området på kartan i ett tidigt skede. Det rika kultur- och konstlivet som finns i området är en stor tillgång för Malmö och Norra Sorgenfri idag och i framtiden. Ateljéföreningarna i Norra Sorgenfri har gått samman under det gemensamma namnet Kulturzon Norra Sorgenfri. Det pågår samtal kring hur ateljélivet kan leva vidare i området i framtiden, och hur konstnärer kan vara en del i förändringsprocessen och stadsbilden. Ambitionen är att konst och kultur tillsammans med småindustrier, verksamheter och bostäder bildar grunden för det framtida stadslivet i Norra Sorgenfri. Samtal med projektledare Gunilla Kronvall Gunilla Kronvall arbetar på delat uppdrag av Malmö stadsbyggnadskontor och fastighetskontor och är sedan 2005 projektledare för utvecklingen av Norra Sorgenfri. Vad innebär det att vara projekt ledare för Norra Sorgenfri? En stor del av mitt arbete handlar om att föra en dialog med olika aktörer; fastighetsägare, arkitekter, byggherrar, lokala föreningar, verksamheter och stadens olika förvaltningar. Min roll är att tillsammans med alla inblandade hålla en tydlig riktning i projektet. Det är roligt att uppleva att det finns många krafter som vill vara med och förverkliga visionen för området. Genomförandefrågorna är komplexa, t.ex. hur nya bostäder och befintliga industrier kan samexistera och hur vi i förverkligandet håller ambitionen hög, i alla skeden och i alla delar av området. Vad är viktigt för att Norra Sorgenfri ska bli bra? Den småskaliga fastighetsbildningen är viktig. Den ger möjlighet för många att delta i byggprocessen och den ger den småskalighet och variation som vi är ute efter. Alla bostadsprojekt innehåller lokaler i bottenplan för handel/kontor/nöje/skola. Angivet antal lägenheter är ungefärligt. Illustration: Gunilla Kronvall och Karolina Svahn. Bostäder Kv spårvägen 500 600 bostäder, detaljplanering Bussgaraget Stadsbyggnadsforum Norra Sorgenfri, Allaktivitetshus, dialog, skissarbete Smedjan 8 200 bostäder, detaljplanering Spiralen 10 Addo 100 150 bostäder, skissarbete Grytan 1 50 lägenheter, detaljplanering Tangenten 100 bostäder, skissarbete Brännaren 19 150 bostäder, detaljplanering Brännaren 2 15 bostäder, skissarbete Brännaren 18 100 bostäder, skissarbete Brännaren 16 50 bostäder, skissarbete Grytan 4/6/7 Mölledalsskolan, flyttar in 2010 Degeln 4 Park, detaljplanering Planering i Malmö 20010:1 13

örtätning Den upplevda temperaturen (PET-temperatur) beror inte bara på lufttemperaturen utan även luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Kv Spårvägen De flesta fastigheter i Norra Sorgenfri är privat ägda medan kvarteret Spårvägen ägs av Malmö stad. I kvarteret, som är fem hektar stort, planeras nu för uppemot 600 nya bostäder. Längs Industrigatan och inne i kvarteret präglas framtidens Spårvägen av kvartershus i tre till fem våningar. Området har gröna gårdar, vindlande gator och flera platsbildningar. Mot Celsiusgatan planeras för radhus. Radhusen förväntas bli äganderätter, i övrigt byggs en kombination av hyres- och bostadsrätter. Malmö stad kommer att anvisa mark till flera byggherrar som får vara med och förverkliga planerna. Byggstart är beräknad till 2012. Malmö stad har höga ambitioner för kv Spårvägen. Här ska de visioner som har tagits fram för 14 Planering i Malmö 2010:1 hela Norra Sorgenfri förverkligas. Som ett ytterligare och fördjupat underlag för genomförandet tar projektet i samarbete med ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) fram en hållbarhetsstrategi för kvarteret. Ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet kommer att diskuteras med ett antal experter inom varje område. Resultatet ska bli specifikt för just detta kvarter och baseras på erfarenhet från andra områden och projekt. Utomhus i mars I Norra Sorgenfri ligger fokus på stadslivet och de offentliga rummen. I projektet Utomhus i mars har mikroklimatet i det framtida kv Spårvägen undersökts. Målet med studien har varit att förlänga utesäsongen och skapa gator och platser med behagligt mikroklimat. Både vindskyddade, soliga och skug- I kvarteret Spårvägen har stadsstrukturen justerats för att skapa ett behagligt mikroklimat året om. Illustration: Gärda Sjöholm. Illustration: Erik Johansson LTH och Gärda Sjöholm. giga platser planeras för varje del av kvarteret. På så sätt skapas ett stadsområde med behagliga platser för varje årstid. Genom att testa den nya bebyggelsen i ett dataprogram som simulerar vädret kan man göra platser behagliga över hela året. Grundprincipen är att undvika kalla vindar, men samtidigt släppa in solen på gator, torg och gårdar. Genom att göra justeringar i planen: ändra gators utformning, addera grönska och justera våningshöjder och material, blev slutresultatet en plan där kvarteret får behagligt och flexibelt mikroklimat. Dessutom förlängs säsongen då det är behagligt att vara utomhus med hela två månader! Resultatet visades på utställningen Talk Climate! på Form/Design Center i Malmö hösten 2009 och har sedan legat till grund för en mer finjusterad planstruktur för kv Spårvägen. Bussgaraget Bussarna lämnade kvarteret Spårvägen hösten 2008. Sedan dess har en kontorsbyggnad och några enklare garage rivits medan det äldre Bussgaraget står kvar. Byggnadens äldsta delar är kulturminnesvärda och Malmö stad planerar att bevara dessa. De allra äldsta hallarna är från 1930-talet och har bågar i limträ och stora taklanterniner. Tillsammans med den nya bebyggelsen kommer Bussgaraget att bidra till Norra Sorgenfris särpräglade identitet: en blandning av gammalt och nytt, stort och litet, bostäder och verksamheter. Bussgaraget är tänkt att i framtiden fungera som en målpunkt för besökare och boende i området Norra Sorgenfri och hela Malmö. Planeringen för Bussgaragets framtid är än så länge i ett tidigt och inledande skede, byggnaden är tänkt att utvecklas till en mötesplats med en blandning av olika verksamheter. Det finns idéer på att inhysa konstnärs-

förtätning Konceptet för utställningen om projektet och området har tagits fram. Innan den flyttar in ska Busshallarna renoveras. ateljéer, småkontor, utställningslokaler, bibliotek, sportaktiviteter, handel, samt många fler aktiviteter i byggnaden. Stadsbyggnadsforum Norra Sorgenfri När planprogrammet togs fram 2008 satte Stadsbyggnadskontoret upp en utställning om området och projektet Norra Sorgenfri i Tripasins kontorsbyggnad på Industrigatan. Framöver planeras en ny utställning, denna gång flyttar projektet tillsammans med ett platskontor in i de äldsta delarna av Bussgaraget. Tanken är att bjuda in till dialog och deltagande kring områdets utveckling och det kommer att finnas utrymmen för temporära utställningar och andra evenemang. Tre delprojekt Tre förvaltningsövergripande delstudier inom projektet Norra Sorgenfri har fördjupat sig i olika genomförandeaspekter för att förverkliga visionen för området. Hållbar stadsförtätning Program för Hållbar stadsförtätning ska identifiera kreativa lösningar så att verksamheter, bostäder och infrastruktur kan existera sida vid sida enligt visionerna för Norra Sorgenfri. Det är ett genomförandeverktyg för Malmö stads olika förvaltningar för att skapa förutsättningar för en förtätning utifrån de utmaningar som finns vad gäller markmiljö, miljörisker och övriga riskfaktorer. Där måste olika sektorsintressen, genom ett strategiskt utvecklingsarbete, införlivas i ett större helhetsperspektiv. Stadsrum Delprojekt Stadsrum ska säkerställa det som i planprogrammet anges som kärnvärden i Norra Sorgenfris utveckling: mångfald, småskalighet och variation. Det görs genom att fördjupa studierna av allmän platsmark inom området i form av ett gestaltningsprogram gällande utformning, gestaltning och belysning. Struktur och Plankvalitéer I planprogrammet för Norra Sorgenfri har staden angett vilka kvalitéer som skall finnas kvar och vilka som skall tillkomma. Delprojektet syftar till att sammanfatta områdets befintliga och önskade kvalitéer och ange hur dessa kan säkerställas på bästa sätt, bland annat med hjälp av detaljplaner och exploateringsavtal. Gunilla Kronvall, projektledare Norra Sorgenfri gunilla.kronvall@malmo.se Intervju: Gärda Sjöholm Planering i Malmö 20010:1 15