Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Relevanta dokument
Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel - etablering av fältförsök

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Knowledge grows. Skogsgödsling

Gödsling ett effektivt och lönsamt sätt att öka produktionen

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Gödsling gör att din skog växer bättre

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Produktionshöjande åtgärder

Skogsstyrelsens författningssamling

Underlag askåterföring

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Hänsyn vid uttag av grot

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

GROT är ett biobränsle

skogsbränsle för klimatet?

Utlakning efter spridning av

Växternas inkomster och utgifter

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Resultat från Krondroppsnätet

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

SCA Skog. Contortatall Umeå

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Bioenergi och hållbarhet Örebro

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

kadmium i avloppsslam

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Kvävegödsling på skogsmark

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Nytt från Naturvårdsverket

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Gödsla! Det lönar sig.

Sammanställning över fastigheten

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Biobränslehantering från ris till flis

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

Sammanställning över fastigheten

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Energieffektivisering i växtodling

Sammanställning över fastigheten

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Vass till biogas är det lönsamt?

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Skogsstyrelsens författningssamling

Försurning. Johan Ahlström

Sammanfattning. Inledning

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Halmaska i kretslopp

Sammanställning över fastigheten

Klimatneutral konferens. Klimatpåverkan och möjligheter för klimatkompensation hos Hjortseryd konferens och Sunnerbo skogar AB

Sammanställning över fastigheten

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Swedish education material package-

Mera tall på Skara stift - ekonomisk vinst eller förlust Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? Arealfördelning per ståndortsindex

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Transkript:

Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel -etablering av fältförsök och inledande mätprogram Gunnar Thelin 1

utvecklar restproduktbaserade gödselmedel och gödslingskoncept för ökad skogsproduktion utför uppdrag inom skogsgödsling och askåterföring i samarbete med Askungen Vital AB levererar tjänster inom analyser, markkartering, näringsbalanser, skogshälsa och skogskötsel Nedfall Skörd Vittring Läckage

Övergripande mål och nytta för projektet Undersöka potential för bioenergiproduktion vid intensivodling av björk och hybridasp Jämföra effekt av konventionella och restproduktbaserade gödselmedel Miljöpotential/ekonomisk nytta Ökad bioenergiproduktion: Klimatnytta, samhällsekonomiskt lönsamt Fler trädslag: diversitet, riskspridning Löv mindre försurande Är gran bäst om bioenergi är prioritet 1? Användning av restproduktbaserade gödselmedel motverkar försurning, säkrar näringsbalanser, blir billigare (?) och drar mindre energi (?) Praktisk tillämpning Alternativ till gran inom nästan hela granens utbredningsområde Prioriteras i närhet av energiomvandlare? Fokus på bioenergi kan kombineras med produktion av massaved och timmer? Nyhetsvärde Första försök i Sverige med intensivodling av björk och hybridasp på skogsmark 3

Försöksetablering Lokaler Hedensberg (Västerås) Björk (Lopi) 15 år, omställd jordbruksmark Vrå (mellan Ljungby och Halmstad), Björk (Ekebo) 5 år och Hybridasp (Dalby) 4 år på skogsmark (sandig morän) Fulltofta (Hörby) Björk (Ekebo) 4 år på skogsmark (sandig-moig morän) Ytterligare ett försök i hybridasp etableras våren 2009 Försöksled, gödslingsprogram och doser Konv. gödsel (NPK), Restproduktbaserat (första gödsling Aska+N), Kontroll Gödsling vartannat år tills beståndet är slutet, därefter ytterligare 1-3 ggr, avslutat 5 år före slutavverkning 100 kg N, 30 kg P och 30-90 kg K: P-dos i NPK anpassad efter P-mängd i aska Doser vid nästa gödslingstillfälle anpassas efter bladanalyser Uppföljning Knopp-och bladkemi Markvatten lysimetrar Tillväxt år 3, 5, 7 etc.

25 20 15 10 (*) Ktrl Aska+N NPK 5 0 Hedensberg björk Vrå björk Fulltofta björk Vrå hybridasp Kväve (mg g -1 ) i knoppar 5 månader efter gödsling. Stat. analys av björkförsöken gemensamt (Nested ANOVA): Aska+N > Ktrl (p<0.0001), NPK > Ktrl (p=0.014) 5

2.5 2 1.5 1 Ktrl Aska+N NPK 0.5 0 Hedensberg björk Vrå björk Fulltofta björk Vrå hybridasp Fosfor (mg g -1 ) i knoppar 5 månader efter gödsling. Stat. analys av björkförsöken gemensamt (Nested ANOVA): Aska+N > Ktrl (p=0.049), NPK > Ktrl (p=0.004)

4 3.5 3 (*) 2.5 2 1.5 Ktrl Aska+N NPK 1 0.5 0 Hedensberg björk Vrå björk Fulltofta björk Vrå hybridasp Kalium (mg g -1 ) i knoppar 5 månader efter gödsling. Stat. analys av björkförsöken gemensamt (Nested ANOVA): tendenser: Aska+N > Ktrl (p=0.05), NPK > Ktrl (p=0.077)

Respons övriga näringsämnen För Zn var koncentrationerna högre i knoppar från aska+n än i både ktrl och NPK I både Vrå och Fulltofta fanns tendenser till högre Ca i knoppar från aska+n än i NPK, ingen skillnad aska+n - ktrl Tolkning knoppdata Att både N och P ökar, samt att övriga ämnen ligger på OK nivåer (?K) innebär att tillväxtökning trolig Aska+N bör fungera lika bra som NPK

Markvatten Inga skillnader i utlakning av N och P För lite data hittills för att dra slutsatser Andel analyser med NO3 > 1 mg/l Ktrl 20 % Aska+N 60 % NPK 33 % Om Aska+N faktiskt har högre nitratläckage -> högre tillgång på nitrat Har askan ökat mineraliseringen och nitrifikation av N? Kan man sänka N-dosen och ändå få samma effekt i Aska+N?

Energibalans några antaganden Skogsmark, medelgod bonitet, Götaland, samtliga alt. planterade Tillväxt (m3sk/ha,år) Ogödslat: Gran 9, Björk 7.5, Hybridasp 12 NPK och aska+slam: Ökning med 75 % för alla Omloppstider (år) Ogödslat: Gran 70, Björk 50, Hybridasp 30 NPK och aska+slam: Gran 40, Björk 30, Hybridasp 20 Veddensitet (kg/m3) Ogödslat: Gran 400, Björk 500, Hybridasp 350 NPK och aska+slam: Gran 350, Björk 500, Hybridasp 350 Skötsel och avverkning (MWh/år) Ogödslat: Gran 0.3, Björk 0.6, Hybridasp 0.7 NPK och aska+slam: Gran 0.8, Björk 1.4, Hybridasp 1.5 Gödsel NPK från Tyskland std.värden på energiåtgång, aska+slam från närområdet, std.värden på energi för askhantering, energi för slamhantering data för ny process

45 40 insats MWh/år netto MWh/år 35 30 25 20 15 10 5 0 Gran Gran NPK Gran aska+slam Björk Björk NPK Björk aska+slam Hybridasp Hybridasp NPK Hybridasp aska+slam Energibalanser för gran, björk och hybridasp ogödslat, gödslat med NPK och gödslat med aska+slam

Energibalansen Ogödslade alternativ likvärdiga Björkvedens höga densitet motverkar lägre volymproduktion Effektiva system Insatsenergin är liten jf energiskörden: 2-7 % Energiskörd gödslat: Hybridasp > Björk > Gran - Små skillnader för ogödslat blir uppskalade vid gödsling - Ingen densitetsnedgång vid ökad produktion i löv Restproduktbaserat gödslingssystem något bättre än NPK Insatsenergi för gödselproduktion är liten del av all insatsenergi: 20 % för NPK och 6 % för aska+slam Fler beräkningar - GROT-uttag och biomassauttag i röjning tas med i kalkyl - Självföryngrade system för björk och hybridasp: energiskörd och insatsenergi i röjningar (stråkröjning)

Utvecklingsmöjligheter Gödslingssystem för löv behöver utvecklas! Sannolikt andra responsfunktioner än för gran. Fler försök och modellering! Restproduktbaserade gödslingssystem gödslingseffekt jf NPK?, ekonomi?, miljö?, kolbalans? Hantering av näring i aska och slam kan utvecklas avsevärt. Vinster med askåterföring som integrerad del av gödslingssystemet. Askan hör hemma i skogen! Om löv kan ge större energiskörd bör FoU-stöd fördelas annorlunda än idag!? 13