Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Relevanta dokument
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

3 Längsgående markeringar

Förändringar i VGU 2015

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Vägutformning 94 Del 16

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

2 Vägutrustningsplaner

Länkar. Lite om egenskaper och effekter

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94. Version S-1 Del 11 Vägmarkeringar

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

Vägar och gators utformning

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

VGU slänter och räcken

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

Ärendenr: TRV 2012/XXXX

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Ärendenr: TRV 2013/7719

7 Vägkantsutmärkningar

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka)

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Referat 1 (5) Datum

Regler för vägmarkeringar i Sverige. Peter Aalto

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND

Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Ärendenr: TRV 2013/61189

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Ärendenr: TRV 2013/39703

Införande av nya hastighetsgränser

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Märke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6)

Ärendenr: TRV 2012/36634

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

E20 Götene Mariestad. Planläggningsbeskrivning

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad. (2 bilagor)

Finnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Svensk författningssamling

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Svensk författningssamling

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Trafikanalys. Alingsås Östra Ängabo

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen Riikka Rajamäki

3 Placering och linjeföring

VÄGREGELMÖTE SVERIGE KÖPENHAMN

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Regionala systemanalyser

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Kapitel 3 Funktionsanalys av transportsystemet

SIMAIR2, förändringar av gränsnitt och EDB

PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren

Ärendenr: TRV 2013/17360

Ärendenr: TRV 2013/23961

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Sampers Ny vägnätsmodell Lars Johansson

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Trafikutredning detaljplan Gärestad 1:13 m.fl.

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

NÄRLUNDA VÄGFÖRENING INFORMATIONSMÖTE Onsdagen den 3 juni 2015 kl Sånga Säby Hotell & Konferens

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Disposition. 100 och 120 km/h. Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt arbete

Medborgarförslag om hastighetsnedsättande åtgärder för allmän badplats Övägen, Gammelstad

PM Gata, Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl.

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Väg E22 i Skåne byggs på sträckan Rolsberga - Fogdarp om till motorväg. och beräknas att vara klar och öppnas för trafik den 19 juni 2014.

Vägar och gators utformning

Forsbergs Trafikskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Analys av trafiksituationen

Karta. Bakgrund och målbild. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1 och 2.

Arbete på väg Exempelsamling

Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät

Transkript:

2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL 2-1. TABELL 2-1 Vägmarkeringsstandard för r vid olika vägtyper, utan VÄGTYP HASTIGHET Landsbygdsmiljö 70 km/h 90 km/h 110 km/h Motorväg Fyrfältsväg Mötesfri motortrafikled 1) Motortrafikled Mötesfri landsväg 1) - vänster - höger Övriga flerfältiga vägar på landsbygd 2) H(0,20)N H(0,20)N H(0,20)N Bred 2-fälts väg (11-14 m) 2) I(0,10)N 1+2 alternativt 2) Normal 2-fälts väg (6,5-11 m) 2) I(0,10)N 1+2 alternativt 2) I(0,15)V 1+2 H(0,10)V I(0,15)N 1+2 I(0,15)V 1+2 H(0,10)V I(0,15)N 1+2 Smal 2-fälts väg (< 6,5 m) I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 Tätortsmiljö 50 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h Gator avsedda för genomfart I(0,10)N 1+2 I(0,10)N 1+2 Övriga gator ----- ----- ----- Lokalgator ----- ----- ----- På bred och normal landsväg markeras heldragen framförallt vid stor andel GC-trafik 1) Under utredning 2) Vid ÅDT 4000 används våtsynbara vägmarkeringar. Inom tättbebyggt område markeras gator avsedda för genomfart med längsgående vägmarkeringar. Finns kantsten och på genomfarten kan r utelämnas, utom genom korsningar. På övriga gator behöver längsgående vägmarkeringar inte utföras. 2.1 Landsbygd För landsbygdsvägar finns det under vissa vägtyper en tabell med och en tabell utan. För att gå ner i standard på vägmarkeringen krävs det i dessa fall att en är sammanhängande på en sträcka 2,0 km. Det är då tillåtet att frångå kraven om våtsynbara markeringar även fast ÅDT 4000. Om saknas skall det alltid vara våtsynbara vägmarkeringar om ÅDT 4000 (gäller alla längsgående vägmarkeringar förutom vid av- och påfarter). VGU VV publikation 2004:80 2004-05 7

På mötesfria vägar där man som etapplösning endast utför vägmarkeringar i avvaktan på uppsättning av mitträcken, bör markeringarna utföras enligt ritning för mötesfri väg (med mitträcke). 2.1.1 Motorväg På motorvägar bör frästa bullerräfflor anläggas i vägrenen, se 6.11 Bullerräfflor. TABELL 2-2 Vägmarkeringsstandard på motorväg med eller utan 2.1.2 Fyrfältsväg TABELL 2-3 Vägmarkeringsstandard på fyrfältsväg utan TABELL 2-4 Vägmarkeringsstandard på fyrfältsväg med 2.1.3 Mötesfri motortrafikled TABELL 2-5 Vägmarkeringsstandard på mötesfri motortrafikled utan vänster höger 8 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

TABELL 2-6 Vägmarkeringsstandard på mötesfri motortrafikled med vänster höger H(0,20)N H(0,20)N I(0,15)N 3+9 2.1.4 Motortrafikled Motortrafikled har upphört att gälla som vägtyp. För befintliga motortrafikleder som ännu inte förändrats till mötesfri motortrafikled gäller följande vägmarkeringsstandard. TABELL 2-7 Vägmarkeringsstandard på motortrafikled utan mittlinje TABELL 2-8 Vägmarkeringsstandard på motortrafikled med H(0,20)N mittlinje I(0,15)N 3+9 I(0,15)N 3+9 2.1.5 Mötesfri landsväg Vägmarkeringsstandard för mötesfri landsväg är för närvarande under utredning. TABELL 2-9 Vägmarkeringsstandard på mötesfri landsväg med eller utan vänster höger VGU VV publikation 2004:80 2004-05 9

2.1.6 Bred 2-fälts väg En bred 2-fälts väg har en vägbredd på 11-14 meter. För breda landsvägar som markeras med 2+1 körfält bör standard väljas som för mötesfri motortrafikled om mitträcken avses att sättas upp inom de närmaste åren. TABELL 2-10 Vägmarkeringsstandard på bred 2-fälts väg med normal körfältsbredd, utan 70 km/h 90 km/h I(0,15)V 1+2 H(0,10)V mittlinje TABELL 2-11 Vägmarkeringsstandard på bred 2-fälts väg med normal körfältsbredd, med 70 km/h 90 km/h I(0,10)N 1+2 mittlinje I(0,15)N 3+9 I(0,15)N 3+9 2.1.7 Normal 2-fälts väg TABELL 2-12 Vägmarkeringsstandard på normal 2-fälts väg utan 70 km/h 90 km/h I(0,15)N 1+2 mittlinje TABELL 2-13 Vägmarkeringsstandard på normal 2-fälts väg med mittlinje 10 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

2.1.8 Smal 2-fälts väg TABELL 2-14 Vägmarkeringsstandard på smal 2-fälts väg med och utan mittlinje 2.2 Tätort Inom tättbebyggt område markeras gator avsedda för genomfart med längsgående vägmarkeringar. Finns kantsten och kan r utelämnas. Om genomfartsgatan är huvudled och har kantsten och räcker det att markera endast genom korsning med anslutande väg. Markering av mittlinje på väg och gata inom tättbebyggt område kan markeras som I(X) 3+3, där X är antingen 0,10 m eller 0,15 m. Inom tätorter antas att det finns, då gäller TABELL 2-15. 2.2.1 Gator avsedda för genomfart TABELL 2-15 Vägmarkeringsstandard för genomfartsgator 50 km/h 70 km/h 90 km/h I(0,10)N 1+2 spärrlinje mittlinje I(0,10)N 3+3 I(0,10)N 3+3 I(0,20)N 3+3 2.2.2 Kommunala vägar I(0,20)N 3+3 I(0,20)N 3+3 På det kommunala vägnätet, bör samma vägmarkeringsstandard användas som på det statliga vägnätet. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 11